Att gå länge utan mat är ingen större fara, frågan är hur mycket du äter när du väl gör det?

Har du provat att lägga in några dagsintag på minmat och se hur många kalorier och vilken fördelning du får per dag?

Det är ju det fina med att äta naturlig mat, att kroppen börjar reglera sig självt. Ät när du blir hungrig (jag kan bli hungrig efter 3 timmar vissa dagar, andra utan problem gå 8 timmar på bara frukost) och så länge du inte känner dig svag eller tycker du förlorar i muskelmassa snarare än fett så är det väl bara bra, om du trivs med dieten i övrigt? :)

Tack för svaren.

Jo trivs superbra med dieten i övrigt, lite orolig bara när man går hela dan utan mat. Väl hemma äter jag en rejäl portion, ofta kött + sås, lite grönsaker.

Ska prova föra in intaget i programmet för att kolla.

Lita på din kropp är mitt tips. Den är inte dummare än att den talar om för dig hur den mår. Man måste bara våga lyssna.

Det finns de som inte äter mer än 1 ggr/dygn, jag kan äta kl 06 på morgonen, tar en kopp kaffe när kompisarna fikar och sedan äter jag vid 1 tiden, nemas problemas. Vi är så itutade detta med frukt o grönt, äta på regelbundna tider, inte slarva med maten så det kommer att ta tid innan vi får bort det otyget för att inte tala om när vi "slösar" med grädde och smör….

Jo, ska försöka att lita på signalerna. Den riktiga hungern kommer förr eller senare. Jag har inget till övers för jante-rutiner och dagens hets-samhälle, så skönt att andra tänker likadant.

Folk beter sig faktiskt lustigt (minst sagt) när de märker att man inte har ätit under dan. Ändå är man oftast piggast i sällskapet. Vissa gånger när man ärligt svara på frågor ser man antydan till hjärnverksamhet (hos vissa), men efter 5 min går de tillbaka till sina (socker-) rutiner.

Detta forum är guld värt, Tack!

jag råkade ut för en kompis i kväll, vi är 4 gamla goda kompisar som träffas 2 ggr/år och de visst inte att jag har börjat med lchf-kost. En av mina kompisar riktigt "hoppade" på mig om att det minsann var bäst att äta av allt och att äta riktig mat, det massa fettet är absolut inte nyttigt för blodkärlen. Jag hade tänkt att jag skulle inte gå i polemik med någon om min kost, men hon fick en lektion av mig om insulin och vad den gjorde med kroppen. Sedan hoppade hon över efterrätten (godis) för hon behövde hålla igen…. jag var nöjd med min kopp kaffe. Så visst ses vi i bland som att vi har tomtar på loftetmen vi behåller våra grå intakta under luvan…

#3

Du svarade själv på din första fråga.. ju längre mellan måltiderna dessto mera äter man när man väl äter.

Det viktiga är att få i sig den energi och näring man behöver under dagen.. föresten funkar det lika där.. äter man mindre ena dagen blir man hungrigare nästa som regel.

Jag tror man ska lyssna på kroppens signaler och bara äta när man är hungrig-på riktigt.

Tänk vad man tjatade förr att man skulle äta frukost-om man var hungrig eller ej. Jag åt aldrig frukost som barn och mycket ung-och var som slankast då…jag vill fortfarande inte ha det, kanske något litet efter någon timme, som en kopp yoghurt eller ett äpple…ja, jag vet att frukt inte ingår i LCHF, men jag tror inte att en frukt per dag gör mig något.

Man äter när man är hungrig själv hungerstrejkar jag dvs jag vägrar att vara hungrig

det är ju kanske inte så lätt när man oftast äter tillsammans med andra, ska alla gå efter just SIN hunger så blir det knepigt. Själv intar jag (de dagar jag jobbar åtminstone) måltider på bestämda tider, kan inte  göra så mycket annat. Det får funka ändå på nåt sätt.

Även hemma blir det oftast mat innan jag själv eg. är hungrig, har ett utsvultet fosterbarn som är hungrig jämt, (ett kvarstående trauma hos henne efter att haft en uppväxt där mattillgången var minst sagt sporadisk)  middagen blir som sagt nästan alltid lååångt innan jag själv egentligen är hungrig. Men man vill ju äta tillsammans åtminstone ett mål. Eller?

Förstår att man ibland inte kan styra över när man "måste" äta. Men det går ju att anpassa storleken på måltiderna så att man hinner bli hungrig igen till nästa mål.

De flesta har väl mer eller mindre fasta tider att förhålla sig till, då får man mickla med portionerna så de motsvarar vad man behöver till nästa måltid.

problemet är lite att om man jobbar på förskola så är det lunch vid ca halv tolv, sen mellanmål som nästan alltid består av smörgås vid halv tre. Hoppar man något (det blir oftast nån rutbröd som jag bedömer som lättast och alltså med minst kolisar med rejält med smör och snabbt på med en ost eller skinkskiva innan nån hinner reagera över det myckna smöret, ja i BÄSTA fall bregott ofta är det ju milda!! ochj då tar jag mjukost om det finns, istället) hinner man dö innan man kommer hem vid kanske fem

Måste du ta mellanmålet? Brödet i sig gör kanske att du blir mer hungrig?

Jag äter också lunch kl 11.30 (jobbar dock inte på förskola) eftersom mina kollegor äter då. Fika vid 14.30 och då tar jag bara en mugg kaffe med grädde. Sen äter jag middag när jag kommer hem, vid 19-tiden ungefär (pendlar långt). Oftast inga problem alls. Största "problemet" är väl snarare att jag inte alltid är så hungrig vid lunchen

tyvärr är det inte särskilt tillåtet att enbart äta pålägg… jag klarar lite bröd, blir inte hungrigare, äter jag ingenting blir jag däremot väldigt hungrig och får huvudvärk.

För OT, tar bort det.