Tanken är nog att grönsaker innehåller fibrer, vitaminer, mineraler, spårmämnen, antioxidanter och annat och att detta troligen är bra för oss..

Det bästa är kanske att hitta organiska och ekologiska alternativ som är odlade hos en lite mindre "effektiv" bonde.. Då slipper man dessutom besprutningsmedel och annat härligt..

Fytokemikalier verkar vara en bra grej. Finns endast i vegetabilier.

#1 & #2: Jag håller med er båda, men, vad jag funderade över är om en ekologisk odlare tillsätter mineraler. Det är ju gott nog att de utesluter gifter och konstgödsel, men om de odlar på jord så som alla andra, ja då är det tydligen inte alls så mycket mineraler vi får i oss som vi tror.

Håller med dig, Bustas. Jag läste samma sak för många år sedan, kanske rent av samma artikel.

Jag började redan då fundera på detta och försökte hitta så mycket ekologiskt odlat som jag kunde. Men det säger ju såklart ingenting om näringsinnehåll i grönsaker.

För ett par-tre år sedan var det mycket diskussion om att tillföra jorden stenmjöl. Jag försökte då hitta det till trädgården, men utan resultat. Jag kanske skall prova igen. http://www.roads.nu/sv/artiklar/arkiv/2009-nr-2/Stenmjol-far-tradgarden-att-prunka/

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=138336.0

Grundläggande för biodynamisk odling är bilden av gården som en organism. De olika delarna av gården skapar en helhet som hänger samman. Det innebär att varje gård är genomtänkt och planerad utifrån dess egna individuella förutsättningar och kvaliteter. Jorden, växter och djur vårdas med respekt för deras egenvärde och natur. Hänsyn till samspelet i naturens cykler och rytmer tas in i odlingsplaneringen. Den biodynamiska metoden skapar förutsättningar för en djupare relation mellan odlaren och det omgivande landskapet, årstidernas föränderlighet och naturens långvariga sammanhang.

Genom att så långt som möjligt upprätthålla en självförsörjning på foder, kompost och gödsel, åstadkommer odlaren en effektiv skötsel av gårdens resurser. Detta är speciellt viktig i en tid när fenomen som klimatförändring och kol-bindning påverkas av jordbruket. Forskning har visat att ett kretsloppsbaserat jordbruk är en av de bästa metoderna för att klara många av det moderna jordbrukets utmaningar. I ett sådant ingår en mångsidig växtföljd med klövervall, balans mellan växtodling och djurhållning anpassad till gårdens egen andel av foderproduktion, kompostering och gödselhantering och åtgärder som långsiktigt ökar jordens bördighet.

http://www.demeter.nu/index.php?id=4

#3

Men jorden är ju inte näringsfattig överallt? Det är väl snack om de stora odlingarna som genom åren effektivt har urlakat sina jordar..

En lokal bonde nånstans som typ odlar grödor på sin bakgård borde ha hur näringsrik jord som helst.. De driver säkert oxå till störra grad med kretsloppsbaserat jordbruk som beskrivs i Zepps post..

#6 skrivet av goliath 

Viist går det att göra jorden näringsrik, men det är kanske inte det stora kommersiella grönsakstillverkarna ägnar sig mest åt. Här är ett intressant exempel som har sitt ursprung i Sydamerika längs Amasonasfloden:

http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2010.pdf

Så visst går det att odla näringsrika grönsaker.

Amasonasmetoden var inte dum!

Naturgödsel - djurbajs i olika former (människobajs egentligen åxå förstås, men är oftast alldeles för giftigt, går bort) samt kompost - återför näringsämnen till jorden. Konstgödsel återför typ ingenting, 'bara' kväve, vilket får växterna att växa och se frodiga ut, men de blir 'näringsfria'.

Viktigt att låta jorden vila, ligga i träda nåt år här och där. Då ska jorden inte ligga 'bar', utan sås in med ngn lämplig gröda som sedan plöjs ner i jorden som extra berikning inför nyanvändandet (vad kallas dessa grödor - ordet har ramlat ur min hjärna just idag). På det är det viktigt med s k växelbruk. Flytta runt de olika grödorna, som suger ut jorden på olika sätt. Aldrig t ex odla potatis på samma jord flera år i rad. Om man skulle få för sig att göra det, så kan man räkna med ordentligt krympande skörd för varje år, samt diverse 'sjukdomar' i grödorna som blir allt mindre motståndskraftiga. Med mera.

Typ så har jag fått lära mig. Källa på det?  🤫Morfar och mormor och en jäddra massa böcker i allt från själva odlingsämnet till ekonomisk historia.🙂 Det är gammal beprövad kunskap, som de stora livsmedelsodlarna och de flesta andra struntar i. Vi har ju konstgödslet och allt ser ju så bra ut.. på ytan. Jordbruket i sig är en jord- och naturdödare på flera sätt - med konstgödslet blev det riktigt katastrofalt.

Så.. samma slutsats (och samma info) som ni redan skrivit: Köp grödor som framställts av folk som fortfarande tillämpar rätt produktionsmetodik - då tillför (vissa) grödor näring till oss. Eller odla själv. Den som har en villatomt eller mer borde odla - för att avlasta jorden så mkt som möjligt från det utarmande odlandet. Och äta grödor mer säsongsbundet så vi slipper frakta sallad och tomater runt jordklotet. Flerdubbelt korkat - nästan helt näringsfria grödor odlade på ett miljöförstörande sätt - till oss via miljöförstörande transporter.

Och så vidare..

Det är mycket i det här som är skevt..

Och förlåt min ovetenskaplighet. Ngn skrev om sunt förnuft på flaska - GILLAR! 😃

Kloka, genomtänkta och tänkvärda kommentarer från er alla. Dock, mina funderingar var (efter att ha läst min egen bifogade länk) att då man odlar en morot och den tar upp mineraler från jorden och vi sedan äter den, ja då kommer aldrig dessa mineraler tillbaka till den jord där moroten växte. Det borde innebära att mineralerna blir färre på denna plätt efter varje odling. När man då tar i beaktande att vissa vitaminer måste ha hjälp av mineraler för att ta sig in i moroten, ja då börjar det bli knepigt. Jag såg ett program av BBC där en trädgårdsodlare (amatörforskare) odlade lök i endast stenmjöl och dessa lökar var enorma. Han hänvisade just till det faktum att våra jordar utarmas av just mineraler.

Enorma lökar är det många som skulle vilja ha 😇

😂

Varför diskutera grönsaker? De innehåller bara bråkdelar av den näring inklusive mineraler som vi behöver jämfört med animalisk föda.

En ko äter gräs, omvandlar gräset till fett som sedan kan omvandlas till protein och de små mängder kolhydrater den behöver. Sedan slickar kon i sig alla mineraler och vitaminer som de behöver. 

Det enda vi behöver göra är att äta upp kon, då får vi allt vi behöver i perfekta mängder.

Grönsaker är näringsfattiga och vattenrika färgklickar.

#9 skrivet av kaisakavat

Gröngödning?

#11

Stenmjöl kanske hjälper, eller stjälper… framåt…🤫

#13

Ok.. Är det så det är? Så allt kon äter lagras i kon och går oförändrat vidare till den som äter kon?

Får du mycket antioxidanter, fytokemikalier och vitamin C av den där superkossan du äter?

Eller du är kanske lika säker på att vi varken behöver antioxidanter, fytokemikalier eller vitamin C nu oxå?

#13

Jo men om kons bete också är utarmat på mineraler lär ju knappast vi få i oss mineraler via kons kött, "eller…ä dä bara jag?" 😮

Bra poäng #17.

Och #13, får du i dig några fibrer av kon? Eller du är säker på att vi inte behöver fibrer heller?

bustas - Men är det inte så att även mineraler mm kommer tillbaka om vi komposterar och gödslar med gröngödning och naturgödsel?? I en bra kompost t ex är det ju 'meningen' att allt möjligt gojs ska med.

(Järnrör och annat.. 😉)

I en utarmad jord lever egentligen ingenting. Konstgödsel är en verkligt artificiell sak.. Plantor, visst.. men onaturligt. I en bra kompost, bra jord, vill saker leva. Där finns gott om smådjur och mikroorganismer. Som också dör där. Och kommer med i 'hopkoket'. Det liknar väldigt mycket ett kretslopp - om än inte fullständigt naturligt.

Erkänner att jag inte kan detta i detalj..

Seglarina - Gröngödning låter som ordet jag söker.. 🙂

* *

Jag tror det är vettigt att inkludera 'bra' grödor i människans kost. Spannmål går bort. Ris och potatis kan möjligen ha ngn relevans, de förefaller inte skadliga som spannmål, ger energi och i någon mån näring, utan att ha stor skadlig inverkan i övrigt. Nu när vi ändå har röjt marken..

Att tänka sig att vi alla ska leva mer eller mindre uteslutande på kött, tror jag är orealistiskt. Kanske inte ens önskvärt av olika skäl. Vi är väldigt många människor på denna planet - för många - som ska livnäras. Vi har redan i hög grad förstört vår 'naturliga bas'.. vi är en alltför resurskrävande art.. och ska vi livnäras så kan det möjligen ske via en kombination av grödor och kött (animaliska proteinkällor av olika slag..).

Bra grödor är sådant som optimerar näringsintag per 'insatt kapital'. Minsta möjliga miljöpåverkan, låg energianvändning för mesta möjliga näringsbidrag borde vara ledstjärna. De 'dyrare' vegetabilierna, dyra som i såna som kostar mycket miljö och energi för lite näring - de borde gå bort.

Typ.. 🤔

För att vi ska få bra mat behöver vi väl bjuda på bra mat till det vi ska äta? Grönsaker behöver bra jord och kor behöver bra gräs, då blir båda bra mat.

Jag har lånat en spännande bok på biblioteket:

Lisens gröna värld av Lisen Sundgren. För en livsstil i samklang med årstiderna. Enkla resept och huskurer med växter från naturen.

Så nu när det är vår ska jag bla ut och plocka almfrukter, björklöv, brännässla, granskott, harsyra, kirskål, lindblad, maskros, tallskott och våtarv 🙂och ha i sallader, drinkar mm. Tror de är packade med antioxidanter, mineraler o vitaminer. Känns så i alla fall!

Sedan när det blir sommar så finns förslag på andra växter.

Återkommer om jag hittar något favoritrecept😉

Prärien i Nordamerika gav enligt olika källor mellan 22 och 65 ton animalieproduktion per kvadratkm

Skogen har alltid räckt till som näring åt våra kor och hästar. Mer än 50 % av jordens torra yta kan föda våra bytesdjur. 

Jordbruket ger oss allt sämre mat, det tar bara 3 generationer att utrota människan när vi börjar äta GMO i större skala.

Och Goliath, fibrerna ger oss ökad tarmcancer och du har helt rätt att vi slipper äta c-vitamin så länge vi slipper äta kolhydrater. Snyggt visat av engelska sailors på 1700-talet då de som åt kött slapp skörbjugg medan de som åt skeppsskorpor fick skörbjugg. Viljamur Stefanson visade samma sak i början av 1900-talet. Carl v Linné beskrev vetenskapligt  redan 1732 att samerna inte åt vare sig kolhydrater eller c-vitamin i större mängder. Då de åt kolhydrater så åt de kolhydrater sampackade med C-vitamin (hjortron och andra bär).

Så grönsaker är näringsfattiga vattenrika färgklickar i maten. 

Paprika kostar ungefär 20-40 SEK per 100 kcal medan smör kostar 0,8 SEK/100 kcal. 

Antioxidanter har vi nog av i kroppen, den allra bästa antioxidanten är CoQ10, finns där de behövs i mitokondrierna. Ät antioxidanter och kroppen reglerar ned egenproduktionen så mängden antioxidanter kan vi inte påverka med hjälp av kosten, precis som kolesterol i maten inte kan påverka mängden kolesterol i kroppen, se http://kostkunskap.blogg.se/2012/december/kolesterol-och-matte.html

Samma med fytokemikalier. Fyto kommer från växtriket och vi har annan metabolism än växter. Vi saknar klorofyll och kan därför inte göra glukos från koldioxid och vatten. Så fytokemikalier har vi ingen nytta av i kroppen. 

Men vi har kolesterol och svavel i huden som med hjälp av solljus kan bilda både vitamin D3 som kolesterolsulfat och vitamin D3-sulfat. De två senare molekylerna kan transportera solenergi till våra mitokondrier.

Så vi är delvis soldrivna. Så ut i solen, vi får inte malignt melanom av UVB-ljus, vi får malignt melanom av solskyddsmedlen som innehåller bensenderivat, sedan länge kända som cancerframkallande. Det är därför det finns alkylatbensin till motorsågar och gräsklippare. Vanlig bilbensin innehåller bensen, står varningstext på varje bensinpump.

Mineralinnehållet i jordarna är ju väldigt varierande pga vilken jordart den består av. Det är i norden beroende på bergarterna och inlandsisen framfart(eller rättare sagt tillbaka dragandet). Tex finns det mycket näringsrika jordar på en del fjäll i Norge medan andra fjäll i Norge och de svenska har näringsfattiga jordar. 

Det är många processer som frigör näring till växterna. Mineralisering av jordarna, där lerjordarna mer än tex sandjordarna pga större ytan på lerpartiklarna än sandkornet per liter jord.  

Nerbrytning av organiskt material, som Växter och stallgödsel. Kvävet är kan lätt urlakas om det är iform som växterna kan ta upp, så man kan inte lägga upp ett föråd till nästa år. Fosfor som det finns mycket i stallgödsel kan lagras i jorden mellan åren om den inte följer med ytvattnet till närmaste bäck,(bör brukas ner).

Ensidig odling är inte bra, då tär man på samma näringämnen.

#22

Tycker du vekligen det finns såpass mycket entydig och bra forskning att du kontant kan säga att:

"Fibrer ger ökad tarmcancer"

"Man behöver inte Vitamin C om man inte äter kolisar"

?

Sen känns det som att du motiverar dina påstånd med aningen "hemmagjorda" teorier av typen man hittar på folks bloggar utan några källhänvisningar.

Fytokemikalier behöver vi inte säger du bastant. Sen motiverar du detta bl.a. med att vi saknar klorofyll och inte kan göra glykos från koldioxid och vatten. Vidare fortsätter du med att vit D syntesen i huden, malignt melanom och att vi är soldrivna. Detta hänger ju inte ihop.

Antioxidantmängden i kroppen är konstant säger du. Det vi äter i kosten producerar vi mindre av. Och detta vet du hur? Och vet du att vi producerar alla antioxidanter som finns i grönsaker? Varenda en?

Det är ju ett väldigt tydligt sammanhang i forskningen mellan frukt och grönsaksintag och god hälsa. Ja, det är observationella studier (kommer nog inte få se några stora RCT studier på frukt och grönt inom när framtid) fulla av konfunderande faktorer och man kan inte säkerställa ett orsakssammanhang, men vi kan ju inte heller utesluta det!

Vad hände med försiktighetesprincipen?

#24 Jag håller med dig här, för faktum är att det är långt ifrån alla antioxidanter kan bildas av kroppen, fytokemikalier inte alls, och all forskning talar ju för att dessa är hälsosamma att äta. Hur stora mängder och exakt varför kanske inte är helt känt - men grönsaker tycks vara nyttiga & iaf inte är skadliga & dessutom mumsiga, så varför så tvunget utesluta dem?

#24

Tänk om du läste litet grundläggande fysiologi, biokemi och endokrinologi. Då slipper du läsa alla dessa snedvridna epidemiologiska "studier" som "bevisar" vad forskarna förutsätter innan försökets planläggning. Sedan toterar man data med nya statisktiska metoder som få vilka data som helt att bekänna precis det som forskarna vill. Dessutom äger inte alltid forskarna de data som som kommit fram och därför kan obekväma data döljas.

Jag orkar inte plocka fram en massa referenser på denna sajt.

Äter du tillräckligt med salt, minst 10 g per dag? Livsmedelsverket har fått för sig att man ska minska på saltet till under 6 g/dag. Det leder bara till ökad dödlighet i saltbrist. 

Läs mera här 

http://kostkunskap.blogg.se/2013/february/nnr5-salt-proposal-public-comment.html

där det finns tillräckligt med referenser. Alla mina epos på min blogg har nödvändiga referenser.

#26

Tänk.. Jag har läst både fysiologi, biokemi och endokrinologi..

Och din argumentation om studier? Du upprepar ju bara det jag precis skrev. Jag skrev ju att de epidemiologiska studierna på frukt o grönts nyttighet både är fulla av konfunderande faktorer och att orsakssammanhang inte kan bevisas. Men korrelationen är tydlig.

En studie är väl förövrigt sällan snedvriden. Den är precis vad den är. Men en studie kan ju användas i en snedvriden argumentation.

Jag ser fortfarande ingen vettig argumentation för att fibrer ökar risken för cancer och att lchf´are varken behöver antioxidander, fytokemikaler eller vitamin C. Hundraåriga gamla anekdoter från sjömän tycker jag inte är speciellt tung bevisföring..

Jag ser heller inga svar på mina frågor i min förra post. Altså, t.ex. producerar kroppen alla antixodanter som finns i grönsaker? varenda en? Eller om du tycker det finns tillräcklig men entydig forskning som bevisar ett orsakssammanhang mellan fibrer och cancer. Eller kanske du inte behöver studier eftersom du läst grundläggande fysiologi? Förstod inte helt din argumentation där…

Det jag ser påminner mer om konspirationsteorier.. Typ staten försöker förgifta oss med kolhydrater och lura oss till att dö av saltbrist, eller trolla bort riskerna med fibrer.. Men dåligt begrundade sådana som hoppar från tema till tema i en salig röra. Ena stunden börjar du ta upp kolesterolregulering och slänger in en link om det.. Nu drar du plötsligt in salt i detta och slänger fram nån link till en artikel om salt. Eller försöker du reklamera för denna kostkunskap bloggen?

#25. Håller med. Det känns dumt att utesluta om man inte måste.. Försiktighetsprincipen tänker jag..