Vet inte riktigt vad du har möjlighet att erbjuda i tjänster men…

Menyförslag veckovis, Hur stora portioner ska man äta, Träning, Bra och dåliga livsmedel, äta/fika på stan, handla ihop…

Förslag på inspirerade bloggar.

De sakerna du tar upp håller jag redan på att knåpa ihop ;) Jag har en folder (typ en sån Doc har) med snabb info och tre kolumner med vad man kan äta, bör hålla nere och vad man bör undvika.

He he.. du kommer troligen mest få problem med att förklara hur många gram av varje råvara man skall äta!

Och där ligger ditt huvudbudskap, dvs att syftet är att man skall slippa väga och räkna, då kroppen har en inbyggd räknare.. enda kravet är att man äter riktig mat och lyssnar på den räknaren!

Det är egenligen det svåra, dvs att saker kan regleras av sig själv och att det förmodligen är viktigare att hålla koll på vitaminer, mineraler och spårämnen.. dvs att man ser till att få all näring man behöver.

Men, de flesta näringsämnen vi behöver finns i animaliska livsmedel.

Sen så.. en del kan nog vara rädda för att gå upp i vikt av fett.. men då kan de ju fortsätta räkna kalorierna ett tag, tills de ser att det löser sig av sig självt.

Du vet.. de flesta kan ju inte skilja en kolhydrat från en kalori!

En del (av ganska många 😛) i min kurs kommer handla om hormoner och olika typer av hunger och vad det är som styr oss. En stor del kommer handla om varför man på lfhc inte blir mätt, varför man överäter och känner skam och skuld. Jag vill fokusera en del på just skammen eftersom jag vet att det är verklighet för väldigt många, ffa kvinnor som provat allt. 

På foldern har jag texten: No pills, no shakes, no calorie counting (måste nog ändra den eftersom man här i au räknar kJ, dvs kilojoule) just pure, clean food we were supposed to eat.

Först vill jag tacka Zepp och Essaka som tog sig tid att kommentera. Jag trodde ju att jag skulle få mer pepp och tips från er på KiF om det här.. Om folk här är så ointresserade och inte har lust att komma med idéer så vet jag inte var jag ska vända mig. Monique på Lifezone svarar inte på mail tex, är det så vi hjälper varandra i Sverige idag? Trist. Jag har massa kunskaper och erfarenhet, mestadels härifrån som jag varit medlem på sedan starten, i stort sett. Jag skriver ganska lite men läser nästan allt. Utan KiF hade jag inte varit där jag är nu, men när jag nu ber om hjälp och råd att starta rådgivning för att hjälpa andra så blev det tvärtyst. Jag kommer fortsätta läsa och lära mig, men jag kommer aldrig acceptera att bli nonchalerad, det är inte då jag blev uppfostrad och det är inte det jag lär mina barn.

#5 Är du inte för snabb( 2 dygn) att döma ut oss? Just nu är det både sportlov, helg och Vasalopp. Ingen av oss sitter klistrade vid datorn 24/7. Själv läser du nästan bara men skriver sällan. Vi kanske oxå kan behöva lite tid att tänka efter

Det är svårt med sociala medier - att inte få svar i ett sådant är inte detsamma som att bli nonchalerad, även om det kan kännas likadant som om man suttit med en grupp vänner och de samfällt uppvisat tomma blickar eller vänt sig om och börjat tala om annat. Att be om råd och infallsvinklar kan i sig vara svårt - förutsätter att personerna man vänder sig till själva har erfarenhet av det man frågar om, annars har de inget att säga. I detta fall att de antingen själva sysslat med kostrådgivning eller att de varit "kunder". Eller möjligen att man har teoretiska kunskaper om rådgivning. Man svarar ju inte bara för att vara artig utan för att man har något att komma med! Frågorna behöver dessutom inte vara meningslösa även om de inte leder till svar - de kan generera tankar hos dem som tar del av dem - men de tankarna kan ju du inte ta del av så då kan det kanske kännas lite "stumt".

Vill du verkligen ha kvalificerade bollplank kring konsten att ge råd borde du kanske vända dig till någon professionell grupp? Konsten att ge råd bygger ju på generella pedagogiska principer - borde inte vara så stor skillnad mellan olika inriktningar (i vilket fall inte inom hälsoområdet).

ojoj … ja jag själv har suttit på sjukhuset med min sjuka mor i två dygn… jag kan inte heller ge råd omkring detta ( har aldrig själv känt behov av att kontakta nån kostrådgivare och många här är nog som jag) som jag alltså först läser nu.

#8 Instämmer, har aldrig heller känt behov av det. Känner att jag får all info jag behöver på internet, alldeles gratis.

Du drar väldigt långtgående slutsatser om "folk här". Inte konstigt heller att du blir besviken, när du har sådana förväntningar på människor du inte ens känner. Jag har inte heller något jag kan hjälpa dig med. Har aldrig känt behov av kostrådgivning. Men jag önskar dig lycka till.

Om jag skulle söka stöd i min kosthållning skulle det nog inte i första hand vara kostrådgivning på det sättet, eftersom jag tycker att jag vet det mesta som jag behöver veta. Däremot skulle jag behöva en annan typ av stöd i att faktiskt göra det som jag vet att jag borde, dvs bryta mitt sockermissbruk.

Så jag personligen skulle helst av allt gå till en KBT-psykolog som samtidigt fattade LCHF och inte tyckte det var en konstig förändring att vilja uppnå. Om du har eller skaffar dig utbildning i förslagsvis MI (Motivational interviewing) tror jag det skulle tillföra en viktig del i livsstilsförändrandet. Ibland är det inte bara kunskapen som saknas.

P.S. Nu såg jag #5. Du kanske behöver jobba lite med ditt tålamod och dina förväntningar på andra.

Jag är numera inte här så ofta så det är lätt att missa ett inlägg som bara är två dagar gammalt. Jag antar att flera med mig funkar så. Sen är det väl mitt under sportlovssäsongen här i Sverige (tror jag), vasaloppet, vårsol och annat som "drar" från datorn  Så som flera har sagt - tålamod.

Jag själv har fått kunskap härifrån, från Annika Dahlkvists blogg, Skaldemans böcker och från Kostdoktorn och det har räckt för mig men jag tror liksom Aniara4 på stödjande och motiverande samtal, utöver rena fakta. Och att presentera fakta så enkelt, logiskt och lättbegripligt som möjligt.

Vad gäller sockerberoende som är en vetenskap i sig (och som ska tas på största allvar eftersom det är en fallgrop för många även om man har ätit LCHF länge!), så rekommenderar jag Bitten Jonssons bok Sockerbomben.

Lycka till!

Börja med att detta handlar inte om kalorirestriktion, utan om hormoniell viktminskning.. och att kalorierna viss spelar roll men kroppen har en inbyggd kaloriräknare, enda kravet är att man äter riktig mat sådan den känner igen.

Vissa kan behöva vara riktigt strikta, sådant ser man efter ett tag, andra kan följa sin aptitreglering, medans andra kan behöva restaurera den igen.

Gå inte för djupt in på hormoner och biokemi, det tar för mycket tid, nämn mest huvudprinciperna.. dvs kolhydrater>Insulin>lagring>hunger.. lågt insulin>lipolys>FFA>betaoxidation och ketosis>minskad aptit!

Förklara enkelt vad ketosis innebär, och fettoxidation samt lipolysis, det är de tillstånden man vill gynna.. dvs mesta möjliga fettförbräning!

Redan detta enkla tar en hel del tid och du får frågor under tiden som gör att det tar ännumera tid!

Så hur ser då maten ut.. hur mycket fett skall man äta och hur mycket kolhydrater är det i olika mat osv.. där får man dra till med 5% regeln.. som en tumregel när man handlar, och tala om att de kommer att begripa mer alteftersom.

Tex att fettet gömmer sig i maten, tex.. bacon 87E% fett, ägg 66E%. osv.

Dvs den enkla förklaringen.. det är andelen fett av ens dagliga energiintag som skall vara högt.. inte mängden på tallriken!

Grejen är att du får utgå från att de inte är biokemister, kan knappt något om näringslära och kan antagligen inte ens skilja mellan en kalori och en kolhydrat.

En matlagningskurs är en fördel, med gemensamt handlande och lära sig läsa innehållsförteckningar!

Ojdå, nu är man nochalant för att man inte skrivit tips till dig! jag har läst ditt inlägg men hade faktiskt inga konkreta råd eller tips att föreslå dig, men jag önskar dig all lycka, det är fint att du försöker sprida LCHF vidare down under;)

En bra sak som man kan nämna oxå.. som Skaldeman myntat, det ställer ett viktigt krav på personen som skall äta den här dieten, det krävs att man har en hjärna och att man kan använda den, då det du kommer att få lära dig på denna kursen går så på tvären mot det du lärt dig tidigare!

Och skäl nummer två är att detta är ingen "one size fits all", det är ingen annan diet heller!

Så man lär sig de enkla grunderna på kursen sen så lär man sig hur ens egen kropp fungerar, dess signaler och hur man skall reagera på dessa.

Tack för tips, det uppskattas verkligen! Jag återkommer när jag är färdig och berättar hur det går. Det kommer bli svårt, Australien är ett trögt land och i mångt och mycket är man minst 15 år efter.. Utom i sjukdomsrelatetade sjukdomar. Jag såg på tv att tydligen är Australien den andra fetaste, och därmed, sjukaste landet efter USA. Så jag har ju lite att bita i ;)

Det är därför du får ta det så enkelt som möjligt!

Börjar du med för mycket hormoner och biologi så fattar de inte ett jota.

Dra bara insulinhypotesen rätt av.. säg sen att det egentligen är mer komplicerat men det är en annan kurs, de i näringslära och biokemi.. och de kurserna går på universitetet!

Oandrasidan så är det väl ett köttätarland.. med en hel del bra uppfödning?

TS,

Kommer du mest satsa på att hålla kurs i grupp? Eller kommer du erbjuda individuell vägledning? Kanske begge?

Kurs är egentligen a piece of cake.. Zepps råd är jättebra här.

Det jag (som näringsfysiolog) tycker är mest utmanande är den individuella vägledningen. Här har man mycket mindre möjligheter att förbereda sig. Det som tar mycket tid på den första konsultationen är kostanamnesen. Det är ganska klurigt att förstå vad, hur och varför folk äter som de gör.. Så beräkna mycket tid till detta. Första konsultationen bör vara en full klocktimme..

Glömde.. är det någon med på kursen som har diabetes och/eller högt Blodtryck så får man varna dessa för att medecinerna måste ses över, eventuellt sänkas.

Framförallt är det viktigt för diabetiker att mäta blodsocker ofta och alltid ha druvsocker med sig.

Annikas blogg finns ju enligt uppgift numer på engelska, det kanske kan hjälpa lite att ge tyngd åt dina förmedlade kunskaper.

Kom på ytterligare grejer!

Du får ha med några bilder på hur några typiska frukostar/midagar ser ut på bild för en visuell överföring!

Med några tårtdiagram som visar fördelningen mellan macronutrienterna.

Dvs folk får ju oftast panik om man råkar nämna 80E%fett och 5E% kolisar!

Igen-tusen tack för all input! Mycket har jag tänkt på, men ni har gett mig massa ideér.

Dessutom har jag precis kommit i kontakt med Dr Rod Tayler, en läkare från Melbourne och som är en stor förespråkare om low carb här i Au! Jag kontaktade honom via hans blogg och hans hemsida: http://lowcarbdownunder.com.au/what-should-we-eat/dr-rod-tayler/

Och han tycker att kostrådgivning är en strålande idé och vill gärna hjälpa till!  Så spännande! Vi ska pratas vid när han är tillbaka i Au '…as there is a lot to discuss'.  :)

Iom att han tom har träffat Doc Andreas på en (eller flera?) av kryssningarna i caribbean gör ju inte saken svårare eftersom han vet vad just LCHF går ut på. 

Spännande fortsättning följer..

Så kul. Lycka till!