Hur antecknas friterad sellerirot?
Ok, så nu har jag hittat ett LCHF-tillbehör som jag verkligen gillar! Friterad sellerirot! Men. Jag kör både på kcal-koll och LCHF så jag försöker anteckna det jag äter så att jag inte går över gränser. Att anteckna friterad sellerirot är typ omöjligt. Idag gjorde jag en test.
Skar upp 50 g sellerirot och friterade den i olivolja. Efteråt lät jag överflödig olja rinna av på lite hushållspapper. Vägde igen och nu vägde alltihopa bara 18 gram! Eeeh. Hur ska jag nu anteckna? Ska jag fortfarande skriva 50 g sellerirot, eller ska jag skriva 18 g? Och hur mycket olja ar sugits upp egentligen, hur mycket olivolja ska jag anteckna?
Någon som har en aning?
OT
För att få fram ett närmevärde gör följande:
Väg sellerirot och oljan du har.
Pressa ur vattnet ur selleriroten exv. genom att värma den till oätbar i ugnen därefter väg den.
Frittera lätt "Klumpen" och ta reda på hur mycket olja som försvunnit.
Genom värdena du fått får du ett närmevärde för nästa gång du kör din favoriträtt då den första blir oaptitlig tror ja.
LCHF är det nog inte för mig, så dumpa den i soporna.
Tror inte du behöver pressa ur vattnet innan (det ångar ju bort sen). Däremot behöver du ju mäta eller uppskatta oljan som blir kvar i sellerien.
Kanske skiva upp 100 g selleri för att göra det enkelt. Väg kastrullen med olja. Väg tallriken med hushållspapperet. Fritera sellerin och lägg den på papperet. Väg kastrullen igen. Väg tallriken med det oljiga hushållspapperet.
Fettet som är kvar i sellerin = (kastrullvikt-1 - kastrullvikt-2) - (pappersvikt-2 - pappersvikt-1)
Så lägger du till det till näringsvärdet för 100 g selleri bara.
Det allra enklaste är nog att inte bry sig alltför mycket. Din kropp är inte alltför intresserad av specifika gränser och kalorier.
Du får krångla som i #2 för att få koll på det. I övrigt behöver du nog mest ta till dig att det är skillnad på råvara och tillagat i form av vätskevikt.
Undrar vad som händer vid fritering! Om man kollar värdet på potatis på fineli har det mellan 13 och 18 beroende på tillagning lägst kokt högst stekt, rå mittemellan) för 100 gram, medan pommes frites har 38,5! Jag menar så mycket vatten försvinner väl inte vid fritering jämfört med stekning?
Försökte lägga till : Och då undrar man ju också vad som händer med andra råvaror vid fritering, som selleri, blir kh även där mer än fördubblade 😮
Jo, det mesta vattnet försvinner nog. Det är ju därför friterade saker är spröda. Stekt potatis får en knaprig yta, men inuti är den ju som vanligt.
SLVs värden på tillagad mat är förresten inte uppmätta de heller. Är de det är det lite av ett under alla värden använder en faktor på 1.34 oavsett vad det är. Det gäller ivf kött. Kommer inte ihåg om det är samma för veg.
MimLan, hur kan du veta så mycket om en annan individ som du vad jag vet inte ens känner? Du uttalar dig väldigt kategoriskt. Vad är viktigast, att man får bli av med sin övervikt på det sätt man kan eller att man gör det på "rätt" sätt? Är det bättre att misslyckas på den enda och sanna vägen än att lyckas med en modifierad metod som fungerar för individen ifråga?
Vad menar du med en faktor på 1,34? Det var förresten inte SLV som jag hänvisade till utan finska motsvarigheten. Och det är svårt att tro att en pommesstrimla tappar mer än hälften i vikt, men man får väl provväga själv och se!
Om du tar värdena för säg rå biff så är värdena för stekt biff 1.34 ggr högre. Det var bara en upplysning, inte en kommentar till dina värden. Jag tycker halva vikten låter rimligt, men det kan väl bli både mer och mindre beroende på hur hårt man friterar.
Inte vad gäller kolhydrater väl? Det är ju noll oavsett…
Jag är ändå förundrad…
Så här skriver http://www.aak.com/sv/ProdukterApplikationer/Food-Ingredients/Food-service/Att-tanka-pa-vid-fritering/
"Vad händer?
När ett livsmedel läggs ner i den varma fritösen sker en mycket hastig upphettning av det yttersta skiktet av livsmedlet. Detta leder bl a till en snabb denaturering (= förändring av proteinets form) av det protein som finns i ytskiktet, vilket i sin tur leder till att man får ett begränsat utflöde av vatten från produkten som friteras.
Eftersom ytskiktet täpps till snabbt och vätskegången från livsmedlets inre begränsas genom denna förändring så kommer fukten i innandömet i livsmedlet att till största delen stanna kvar. En väl genomförd fritering ger ett livsmedel med en knaprig stekyta och ett genomkokt inre."
Detta illustreras med en bild av pommes…
Och om en massa vatten gick ut skulle det bli ett himla stänkande dessutom så mina frågetecken kvarstår ang skillnaden mellan potatis och pommes.
Tack guys! Får se om jag har ork och lust att experimentera fram exakta värden eller om jag höftar lite…