"Sedan 1980, då fettänket fick ordentligt fäste i folkmedvetandet, har vi duktigt minskat användningen av matfett med nära 40 procent – men ändå ökat kaloriintaget. I takt med att vi dragit ner på fett har övervikten i landet ökat"

Att ingen myndighet har sett det här sambandet…

maxiq

Dom har nog sett. Dom vill bara inte att vi skall se.  Kuggfrågan lyder:

Where´s the Money.

Det finns dock fler variabler an minskat fettintag som ar en del av dagens overvikt. Tillgang pa billig och dalig fardigmat ar en av dem. Det gar inte att peka pa en sak som orsaken till overvikt hur garna man an vill det.

Daremot har minskat fettintag garanterat inte hjalpt, har experimenterat lite de senaste dagarna och ata mycket/valdigt lite kolhydrater/fett och skillnaden ar enorm nar det galler hunger.

Myten "Ett av de viktigaste argumenten är förstås att mindre fett i maten ger mindre fett på magen." är en ologisk tankevurpa.

"Man blir fet av att äta fett" är samma ologik som "man blir grön av att äta grönsaker".

"Man blir mätt av fett" är därermot korrekt liksom att "man blir gul av morötter". Det senare fallet beror på att vi inte kan bryta ned betakaroten till vitamin A trots Livsmedelsverket obevisade påståenden om motsatsen.

#2 skrivet av rapu

Pengarna finns i att folk håller sig friska och inte belastar sjukvården. Fast ett lagomt sjukt folk orkar inte ställa så stora krav på myndigheterna…

Men om det finns många sjuka så sysselsätter dom ju en massa människor på vården och på läkemedelsbusiness. Och Landstinget höjer skatterna och anställer fler byråkrater. Och kräver mer skattepengar från staten för att hindra köer och lite för allt möljigt. Kompetenshöjning i äldrevården behövs men kanske också kompetens i upphandling av tåg för den egna personalen.

När folksjukdomarna ökar så finns det mer och mer pengar för forskning. Som skall forska på ett sådant sätt att business inte skadas.