Jag skulle inte heller klara det. Om jag gör avsteg (just nu är min tillvaro ett enda långt avsteg, men om jag tänker på de 3½ år som jag faktiskt åt LCHF) tar det ungefär en vecka att komma över sockerabstinensen och komma in i gängorna igen. Skulle jag göra avsteg en dag i veckan skulle jag leva i ständig abstinens, och det känns som ett riktigt litet helvete.

Sen vänder jag mig också emot tanken på "belöning" i form av mat som inte är bra för en. Jag vet att det bästa och mest effektiva är s.k. naturliga förstärkare, dvs "belöningar" som kommer av sig själva och inte är konstgjorda. När jag följer strikt LCHF mår jag bra och har ett lugn i kroppen som jag inte har annars. Det är all belöning jag behöver!

Jag har ätit LCHF nu över fyra och halv år, har jobbat med att utforma min mat efter det vad jag gillar att äta, det har varit lätt eftersom jag aldrig varit sockerberoende. Eftersom jag klarar mig utan mediciner med LCHF är jag nöjd att jag inte behöver gå och sakna ngt. Belöning för mig kan vara en resa.

Jag tycker inte ätardagar är att rekommendera. Personligen äter jag LCHF till största delen. Vill jag äta något som faller utanför så gör jag det, utan skuld eller att se det som en belöning. Jag har dock inga problem med sötsug och vill inte heller gå ned i vikt, så för mig går det bra att göra så. Jag tror dock att väldigt många som söker sig till LCHF kan ha problem med sötsug och att då redan från början starta med ätardagar/belöningsdagar måste bli helt fel. Men vi är ju alla olika, ätardagar fungerar säkert för en del.

Nej, jag förstår nog inte tänket riktigt. Ätardag? Jag äter varje dag. Belöningsdag? Och "unna sig"? Jag vill unna mig själv mat jag mår bra av. Och god mat ska det vara; jag vill inte se lchf som en späkning.

Sedan kan jag göra avsteg, men det är en annan sak, och definitivt inget jag skulle rekommendera någon annan. Det får ju var och en avgöra själv om det är värt de nackdelar det ger.

Ätardagar/belöningsdagar anser jag är en ätstörning, som vilken annan som helst!

Altså.. jag äter icke LCHF emellanåt, när jag är bortbjuden, någon gång på stan, semester på hotell osv!

Men det är inget jag ser som belöning, utan jag försöker nog helst minimera skadan.. och inte äta mer än nödvändigt.

Sen när betyder ätardag att häva i sig socker och kolhydrater? det innebär ju mest att man skiter i kalorierna och häver i sig godare saker sen kanske lite gott, som förövrigt inte behöver ha socker/kh i sig.

Nu är uttrycket "ätardag" inte särskilt relevant inom LCHF då vi kan äta det mesta som "tillåts" i vår kosthållning ganska ofta utan att rubba på vikten.

Jag för min del, som äter både kolhydrat- och kalorirestriktivt, känner att jag måste få ha en "ätardag" nån gång då och då. Och då menar jag ca en gång i månaden. Annars skulle jag inte palla nån diet överhuvudtaget. Jag älskar god mat och överäter gärna.

Men direkt efter en ätardag kör jag vattenfasta i 48 timmar. Känner då att jag tömmer den pålagda vattenvikten ganska omgående.

#5 En planerad ätdag där man inte späker sig utan äter mer fritt är väl ingen ätstörning heller.

Ätstörningar kategoriseras väl av när man inte har kontroll över sitt ätande?

Många som vill gå ner får ta till kalorirestriktion de sista kilona och det är väl inte konstigt att ha dagar då man unnar sig mer?

Tack för era svar :)

Intressant läsning.

ja det här var intressant :)

Som barn växer ju de flesta upp med en godis dag tex lördagar, så det faller väl ganska naturligt för de iaf att ha en belönings dag, utan att det räknas som ätstörning….

Personligen så skulle jag inte heller klara av att äta allt "otillåtet" för socker monstret vaknar och det blir ett helvete i flera dagar!! Men jag unnar ju mig gott ändå ibland! Som fredagsmys eller "lördags godis" fast jag håller det inom ramen av lchf och utan socker om det går! Typ extra nötter, eller nån speciell rätt som innhåller mer kh än vanligt. Smoothie på turkisk yoghurt med hallon etc etc…

Jag anser nog att det beror på hur man hanterar det och vilken inställning man har till ätandet.

Belöningsätande liksom tröstätande anser jag vara ätstörningar. Belöning bör inte överhuvud taget ske i form av mat/godis/ätande, anser jag. Liksom att man inte ska söka tröst i ätandet. Man bör äta gott och varierat och visst, om man nån gång hänfaller åt socialt ätande eller hotellätande så må väl det vara hänt. Men om man börjar ruta in sitt liv efter de efterlängtade "ätardagarna" och späker sig övriga dagar, då anser jag att det är något som är fel.

Jag har ätit LCHF sedan 2005 och har avvikit från det några gånger med viktökning som resultat. Jag anser att vi unnar oss god mat och kan absolut inte se någon anledning att ha ätardagar. Precis som Effie skrev vi äter gott varje dag.

Vissa dagar äter jag mer och vissa lite mindre beroende på hur hungrig jag är men då äter jag LCHF mat.

Tänker tillbaka på min VV bantning. Det gick ut på att spara poäng för att kunna äta något av deras godis till helgen. Det höll mig kvar i beroendet av sötsaker.

Jag är sockerberoende och måste avstå så gott jag kan.

Detta var min personliga åsikt och passar säkert inte för alla.

Visst äter man gott med lchf. Beror på hur man värderar belöning, behöver ju inte va smågodis eller en bulle..personligen kan det vare lite extra hallon eller blåbär. Himla glad över att det inte finns plockgodis som i Sverige här i Italien. För endast Sverige gott godis har. OM sug kommer kan man kolla noga innehållsförteckningen: vill man ha det i omlopp i kroppen ?? Skall vi inte äta så naturligt för o få kroppen att må bra?? Skall nog läsa detta inom en snar framtid när man har en dip dag ; )

#5 Hur tänker du då? Ätstörning?

kör fastande på veckorna. Käkar mat som fan på helgerna.

Men då är det samma käk fast mer, och mejerier, vilket jag inte äter under veckorna.

Det är intressant att läsa hur olika vi tänker kring vad det är att "unna sig". Jag som ätit lchf i ett år utan ett enda riktigt avsteg unnar mig också ätardagar vid speciella tillfällen, men då inom gränsen för lchf. Dock liiite liberalare. När jag firade födelsedag så gjorde jag t.ex. glass i glassmaskinen och smaksatte glassen med Kung Markattas lakrispulver. Sanslöst gott, men farligt för viktnedgången trots att jag nog inte överskred totalintaget av kh utan främst dagsintaget av energi.

Jag har däremot inga planer just nu på att låta kroppen uppleva chocken att gå från fettdrift till kolhydratsdrift och sedan tillbaka till fettdrift igen.
Tror inte att det är särskilt hälsosamt för kroppen att utsättas för så tvära kast!
Jag som fortfarande vill gå ner i vikt skulle nog få uppleva frustrerande uppgång och bromsad viktnedgång om jag testade. Uöver att kroppen skulle få en smärre "Kolhydratschock" och ganska troligt skulle protestera med magsmärtor mm

#TS

När jag först gick ner halva min övervikt ät jag liberal LCHF, När jag nu vill gå ner i vikt har ca 10kg kvar då måste jag äta UFO under betydligt  längre perioder än 6 dagar i rad för att få någon nedgång. Så det är nog personligt vad man kan äta och hur mycket man har att gå ner i vikt.

#8

"Ätstörningar kategoriseras väl av när man inte har kontroll över sitt ätande?"

Annorektiker som verkligen håller koll vad de äter eller framför allt att de inte äter, har väl ätstörning?

#18 Om du läser inlägget som jag svarade på så skulle du ha förstått att det snarare handlade om överätning.

Att kontrollera vad man äter till den grad att man skadar sin kropp/blir undernärd är i min mening också ett tecken  på att man har tappat kontrollen över sitt ätande.

Vad gäller ätardag så har jag ingen i den meningen, men någon gång då och då äter jag fler kolhydrater. Det tror jag att många gör. Det är inget jag går och drömmer om i veckor men skulle jag förbjuda mig själv det för alltid skulle jag nog snart gå tillbaka till normal kost. Som det är nu äter jag hälsosamt och lagom i min mening 28 dagar i månaden och går dessutom ner i vikt, mindre hälsosamt 2 kvällar i månaden. Alternativet vore att äta ohälsosamt och kolhydratrik mat och då antagligen i genomsnitt för mycket 30 dagar i månaden och gå upp igen.

Jag har helgen som mina *ätardagar" då menar jag inte överdrivet utan unnar mig LCHF våfflor, pannkakor eller yoghurt medegengjord müsli kan även hända det blir någon mouse, bär eller annan efterätt ala LCHF.

Det är ett sätt för mig att motstå annat under veckan vet att jag får äta nyttigare och goda saker till helgen….

Jag har precis börjat med lchf och kommer inte att ha "belöningsdagar", i alla fall inte i början när jag fortfarande håller på att ställa in mig på den nya kosten. Efter några månader, om lchf funkar för mig, så kommer jag nog eventuellt göra som Flaffy skriver i #20, det låter vettigt i mina öron :)

Var tidigare en vandrande katastrof, Coca cola och Powerking i mängder. Kunde utan problem dricka 1,5 liter pk och cola på det under en kväll om jag pluggade samtidigt. Kunde inte ta bara en bit choklad utan tömde asken så därför kommer jag inte ha det, tror att det är bättre för mig att låta bli helt och hållet. Sen har jag ganska många kilon att gå ned så jag vill inte störa viktnedgången heller.

Tycker egentligen att hela grejen är lite konstig, "belöning". Belöna sig själv för att man varit duktig i veckorna genom att förstöra det under till exempel helgen? Då förutsatt att man gör som del gör: äter något med mycket kolhydrater.

Har en kollega som tokbantar under veckorna och sedan vräker i sig på helgen, hon gick först ned 42 kg men sen när hon började med denna hetsätning lördag och söndag så kom en del av vikten tillbaka väldigt fort. Känns inte alls värt det.

#8 Eller att man har för mycket kontroll.

Jag har precis börjat med LCHF och hoppas bli så stabil att jag inte längtar efter ätardagar. Har tidigare gått ned mycket i vikt med hjälp av Viktklubb. När jag nådde min målvikt den gången så började jag tillåta mig ätardagar en gång i veckan som belöning för att jag varit så duktig. För mig som kämpat i flera år med ätstörningar var det nog det dummaste jag kunde göra. Unnandet övergick nästan direkt till hetsätning. Bara under en kortare period lyckades jag ha ätardagar under kontroll. Då var det helt sjukt hur mycket jag längtade efter den dagen. Ingenting fick komma emellan mig och det jag planerat att äta. Så jag har aldrig riktigt haft ett sunt förhållande till mat, alltid allt-eller-inget. Det känns tufft nu, för en del av mig tror att jag inte klarar någon diet utan att få äta vad jag vill emellanåt, men samtidigt ska ju inte LCHF vara någon diet utan en livsstil. Nu tänkte jag verkligen försöka ändra tänk och inte belöna mig med mat. Jag tänkte unna mig typ frisörbesök, massage eller pedikyr efter X antal kilon. Det kostar ju en del, men inte så mycket mer än mina hetsätningsepisoder.

Jag ger gärna mig själv belöninngar men INTE belöning i form av mat!

Jag har gått ner från 106 till dagens vikt på 64,8 och det har varit en lång och krokig resa där jag först och främst har fått kämpa mot min INSTÄLLNING till maten och ätandet.

Jag tänkte först att orsaken till min övervikt, som började i 29-30 års åldern (är 52 nu), var pga vanligt hederligt sockersug.

Till viss del var det säkert det MEN nu har jag med tiden lärt mig att mitt största problem var att jag missbrukat mat och använt mat som "belöning" när livet var tufft och jäkligt!

Det har tagit tid att lära känna mig själv och förstå vilka mekanismer som fick mig att överräta och det jag är 100% övertygad om är att det är absolut förbjudet för mig att ge mig själv "belöningar" i form av mat.

Men jag känner inte heller något behov av det för jag äter så jäkla god mat nu som jag verkligen inte gjorde innan.

Jag har nått mitt viktmål och behöver inte längre focusera på att jag ska gå NER i vikt. Jag ser till att jag inte flippar ut men jag är inte rädd för att ibland
låta mig bli bjuden på en kaka eller en glass etc.

Kan också ibland köpa mig en chokladkaka på fredagen eller lördagen för att jag känner att det skulle vara gott. Men jag gör det inte med en tanke om att det är som belöning för att jag varit "duktig" på något sätt.

Som nybliven LCHF:are ser jag verkligen att jag vill ha god helgmat, att känna att nu är det helg och att jag vill kunna unna mig något extra gott. Kalla det belöning/ätardag eller bara helgmat.

Men, jag tänker inte köpa en påse chips eller en stor påse smågodis som "belöning". Jag vet ju att jag kommer inte att må bra efteråt och då är det ju ingen "belöning". Jag kommer äta god LCHF-mat, jag kommer att göra LCHF-efterrätter/godis till helgen etc. För det vet jag är både gott och får mig att må gott efteråt. Jag försöker också att fokusera på vad jag får äta istället för vad jag inte får äta. När jag är sugen är det så mycket enklare att veta att jag kan ta en bit ost för att stilla begäret, istället för att gå runt som en osalig ande och inte få äta något (godis/chips).