Mnja.. inte löst fett va?

Utan lös hud?

Och du har gått ner.. antagligen har du mest tappat underhudsfett.. varvid bindväven inte är lika fylld och därmed fyller den heller inte ut ditt magskinn lika mycket.

Jo jag förstår att OM det är lös hud (vet inte- det är ju inte som tunt skinn på en kyckling eller så) så är det underhudsfett som försvunnit. Men min fråga gällde inte detta utan hur det nu HELT PLÖTSLIGT kan uppkomma sådan uttunning utan att skinnet hängt med trots att jag inte gått ned mer än max ett kilo i månaden och dessutom inte hade en massa fett innan att ta av (just på magen). Och trots att jag tidigare gått ned lika mycket på kortare tid utan att får dessa effekter.

Om det i stället är att det magfett jag ändå har har ändrat karaktär genom LCHF skulle det kunna förklara varför jag ser ut som jag gör just nu.

Men det riktigt konstiga är att det hela uppstått på bara några månader.

Det är kycklingar som har skinn.. vi har subcutan fettväv.. fåglarna förvarar sitt fett i benstommen.

Och när det blir mindre fett i den subcutana vävnaden.. så blir den slapp, mest bindväv.. och hud.

Ja men du förstår inte vad jag frågar! Hur kan det bli ett sådant HÄNG (oavsett om det skulle vara en annan typ av fett än tidigare eller hudöverskott) så FORT och trots så pass liten viktnedgång. Detta är min förundran. Jag har som jag skrev gått ned lika mycket några gånger tidigare i livet och dessutom på kortare tid utan att ha fått minsta antydan till häng. Senast för fyra år sen - jag var alltså ingen ungdom då heller. Men då var det med fettsnål kalorireduktion. Jag hade som sagt ingen egentlig "fetmage" innan (var rund om höfter, lår och byst däremot men där hänger det inte alls utan är fast som på en 30-åring).

Problemet är ju att jag inte kan se fenomenet.. utan får göra mig en bild av det utifrån det du skriver.

Om vi vänder på det o ponerar att du inte har så mycket subcutan fettväv.. utan du har tappat det mer hälsovådligare abdominala fettet, så kan det ju vara som så att det spänner ut mindre på magen??

Och oavsett, om det är bägge eller det ena, maggen är ju ändå ett relativt tunnt skikt av skinn och bindväv.. och spänns det inte ut längre så kan det tänkas lägga sig som veck?

har du ändrat något i ditt liv. t.ex. kanske du var mer aktiv förut och hade mer magmuskler? 
Vill du lägga upp en bild på detta "fenomen"? 
Själv är jag inte ens 30 och har i hela mitt vuxna liv haft ett "häng" över byxkanten, speciellt när jag sitter. Och jag har alltid vägt runt 60kg till 165cm.  både före och efter LCHF.

Septima, vi är i samma ålder och har ungefär samma startvikt, jag undrar hur har du burit dig åt för att gå ner? Jag har inte gått ner ett skvatt, bara gått upp och jag är så ledsen för det, jag vet inte hur jag skall göra för att få fart på viktminskningen. Vet inte hur jag skall äta, röra mig, inget funkar jag har provat allt.

#5 - det konstiga är alltså att det gått så FORT och att det är just magen som blivit hängig - eftersom jag som sagt inte hade någon egentlig "kagge" ens när jag vägde en bra bit över 70 (var som sagt rumpbred). Enligt vad man läser så ska ett relativt smalt midjemått (ingen som helst mage som putat ut när jag legat på rygg, tex) tyda på att man INTE har den hälsovådliga "inre" fetman. Men det kan kanske vara som du föreslår ändå och i så fall skulle det kunna vara att jag NU minskat just där (fast det inte syns på midjemått) men minskade någon annanstans i tidigare viktminskningsperioder. Jag var mest ute efter en möjlig teoretisk förklaring. Att hud kan bli lös och hängig om underhudsfettet minskar förstår jag sen tidigare - jag tänkte att det kunde röra sig om något speciellt fenomen som har med LCHF att göra. (Just för att jag inte sett ut sån tidigare). Men det kan givetvis ändå handla om ålder - för fyra år sen hade jag fortfarande mens och östrogenhalten kan ha varit så pass hög fortfarande att huden var mer spänstig - själv ser jag ingen skillnad i övrigt men det kan ju ändå vara så. Jag kan ha varit fetare på magen än vad jag trott - mina runda höfter kan ha "skymt sikten". Den relativt smala midjan behöver inte bero på ofefntlig magfetma utan insvängdhet från sidorna.

#6 - Nej jag har nog snarare blivit mer rörlig än tidigare, men jag är ju som sagt några år äldre. Det enda jag ändrat är kosten. Alltså nog har det blivit veck när jag suttit även tidigare - men inte de här LÖSA vecken och ingen veckbildning när jag står- känns genant att fota- det rör sig inte om  några gigantiska sjok av hud, men tillräckligt för att naveln ska döljas även när jag står (lätt framåtböjd, inte spikrak).

#7 ja hur har jag burit mig åt? Jag äter förstås mindre än jag gjorde tidigare - men det antar jag att alla gör som försöker gå ned i vikt och som äter LCHF-kost. Jag gick ned fortare i början men de kilon jag blev av med var sådana som jag lade på mig under en lätt deppig sjukskrivningsperiod då jag stormåt av min fantastiska äppelskörd, så de kilona var lättsmälta (men så har det alltid varit för mig - stormätningsperioderna har lätt till övervikt men den har försvunnit snabbt när jag "skärpt mig"). Jag rör mig en aning mer än tidihare - men knappast så mycket att förbränningen påverkas. Detta år har jag gått ned ungefär ett halvt kilo i månaden, hela tiden. Inga platåer. Jag tänker inte att jag bantar längre utan äter som jag mår bra av. Går jag ner några kilo till är det OK men gör jag det inte är det också OK.

Jag tror inte man ska utgå från att generella sanningar är sanna på det individuella planet. Att kvinnor över en viss ålder har svårare än unga män att förlora vikt är säkert sant, generellt. Men de inviduella variationerna är säkert mycket stora. Det är sannerligen inte rättvist! Jag är såklart tacksam att jag haft lätt att tappa vikt - några fula och ohygieniska hudveck är ett billigt pris (men leder ändå till nyfikenhet!)! Hoppas det lossnar för dig också! Å andra sidan är du ju inte heller markant överviktig - jag var inte "tjock" när jag började gå ned i vikt. Men jag mår bättre av att vara lättare. Men jag har kanske en annan kroppskonstitution än du?

Tror helt klart det har med åldern och klamakteriet att göra.

Jag äter lCHF sedan 2 år och har också gått ner några kilon, men är snarare fastare över mage än innan.

Att det viker sig när man sitter tror jag gäller alla, i stort sätt, vare sig de är smala eller tjocka.

jag har ett par dansare, som dansar i min förening, och de båda har varit spinkiga hela livet, men plötsligt blivit allt tjockare, efter menopaus.

Båda hävdar att de alltid kämpat för att gå up i vikt…nu har de fått stora magar och blivit rakare i kroppen, trots tidigare getingmidjor.

Livets gång.

Jo jag lutar också åt att klimakteriet är orsaken- även om jag inte precis blivit rak eller fått en volymmäsigt stor mage. Det är dock konstigt att förändringen kan komma så snabbt och att en så pass liten viktminskning kan ge den här lösa hängmagen. Jag kan inte tänka mig att av de cirka 15 kilo jag förlorat på mer än ett år så kan mer än högst tre ha suttit på magen. Om ens det alltså (har blivit mindre överallt men i synnerhet rumpa-höfter). Så någon enorm utspänning av skinnet kan det ju inte ha rört sig om. Därför tänkte jag att det kanske kan finnas hormonella skäl till att hud på olika ställen på kroppen reagerar på olika sätt - antingen av kosten i sig, eller av östrogenminskning (eller kost i kombination med klimakterium). Alltså att det inte är viktminskningen som sådan som orsakar slappheten.

Skulle vara spännande att höra om någon annan fått hänghud trots relativt begränsad viktminskning (det är som sagt lätt att förstå att det kan bli så här om man tappar 30-40 kilo på ett år).

15 kilo på ett år är trots allt rätt mycket, det borde synas någonstans!

Jag tycker också det låter skumt att det kom så plötsligt. Är du säker på att det inte är nån slags ödem?

Jo procentuellt är det mycket (relativt utgångsläget) och det både syns och känns att jag blivit mindre - men jag trodde problemet med hud som inte hänger med hörde ihop med större skillnader än så! Men jag har uppenbarligen fel! Vore ändå intressant att höra om andra upplevt samma sak och varför just magen "drabbas" (skillnaden i omfång är som jag sade större på andra ställen på kroppen, utan att huden blivit slapp).

"12 Hemul- skönt att höra nån som håller med om att det är LITE konstigt med denna plötsliga och specifika förändring!  Ödem? Ingen aning! Hur vet man om det ärdet och vad kan det bero på i så fall?

Funderar på om det kan vara någon lokal reaktion som accentuerar problemet?

Du nämner en inflamation i det första inlägget.

8 cm smalare midja måste synas.. och är man lite till åren så brukar inte huden vara lika smidig.

Vad tror du om svampinfektion i hudvecket som gör att det blir mer påtagligt?

Vet inte, Septima. Måste man nog fråga doktorn om. Men jag tror de kan vara båda fasta och sladdriga, det var därför jag kom att tänka på det. Om du har lös hud kanske det har blivit tryck där, av brallorna eller så, och så har det blivit en liten vätskeansamling. Jag bara spånar här givetvis, jag vet inte om det kan gå till så.

Klart det är konstigt att sladdret kommer plötsligt! Har då aldrig hört talas om överskottsskinn som först inte märks alls och sedan manifesterar sig allt på en gång. Låter inte rimligt.

Naturligtvis skall du fråga din husläkare. Speciellt som det verkar vara en inflammation eller infektion.

Du får ju inga riktiga svar vid gissningstävlan.

Ring och beställ tid.

Gott Nytt År.

Helena Hesselmark

diabetiker typ 0

Ja det var irritationen i naveln som gjorde att jag lade märke till hur jag såg ut (brukar inte skärskåda min nakna kropp i spegeln vilket man väl borde egentligen). Jag hade KÄNT att magen kändes lös och tyckte det var konstigt eftersom jag aldrig haft särskilt stor mage - midjan har ju minskat runt om och som jag upplever det mest mot höfterna (den flyttas nedåt kan man säga). Men det är säkert som du säger - jag är fyra år äldre än förra gången jag tappade så mycket i vikt. Känslan av att det gått fort kan ju vara en schimär - det kan ha kommit smygande utan att jag märkt det.

Ödem tror jag inte på efter att ha googlat. Verkar höra ihop med cirkulationsrubbningar som jag har svårt att tro att jag har. Bortsett från akut förkylning just nu är jag kärnfrisk. Plus att ödem ju handlar om att vara svullen och därmed "uppblåst" snarare än hängig.

#16 #17 - ja kanske man skulle söka läkare ändå - jag känner mig lite FÅNIG eftersom jag ju upplever att jag är helt oförskämt och oförtjänt FRISK - det verkar som att jag inte kan acceptera min ålder och är allmänt och orimligt fåfäng som bryr sig om en rynkig mage… Men den röda naveln är förstås inget att vifta bort (den är bättre nu sen jag börjat smörja med kokosfett).

Gott Nytt År själv Helena! (Det är för resten till stor del din förtjänst att jag började med LCHF - dina kloka och bitska kommentarer i Vetenskapens Värld för några år sedan gjorde att jag ändrade min syn på LCHF och blev nyfiken! TACK!)

Jag tror det har med åldern att göra.
Själv har jag alltid haft fin slät hud för min ålder men nu vid 56 år efter att tappat ca 15 kg under ca 2 års tid (lååångsam viktnedgång) är mina lår och överarmar slappa i skinnet.
Har under denna tid tränat mycket, speciellt benen, även armarna med styrketräning och powerwalk/lätt joggning.
Blev faktiskt förvånad när jag märkte detta! Men inser att det är åldern.
Hade min sista mens för 5 år sedan
Jag vill inte ha slappa armar så nu skall jag bygga muskler  :)
Magen blev oxå slappare (den var slapp ävan innan pga. graviditerer) så jag har gjort en bukop!

Ja det kan nog vara som du säger. Jag har haft ett mycket sent klimakteririum - hade mens ännu för drygt ett år sen - alltså vid 59 års ålder så jag har nog inte hunnit vänja mig vid att huden förändras. Ännu så länge syns det bara på magen. Är inte påfallande rynkig i ansiktet egentligen, tex. Men jag känner mig fånig som undrar eftersom det verkligen inte är frågan om några ofantliga hudsjok. Bara att det ser annorlunda ut och känns annorlunda. Och så detta med naveln då. Men jag har torkat noggrannare efter dusch sen jag märkte detta och nu verkar den OK. Känslan av att det dök upp plötsligt plus detta att jag inte tycker jag haft någon gigantisk eller snabb viktminskning gjorde att jag undrade. Men du hade tydligen inte heller nån jättesnabb förändring så det handlar säkert om åldern!

#19

"dina kloka och bitska kommentarer"… tror du att jag förnärmade någon eller höll det sig i alla fall inom hövlighetens gräns?

Jag har för mig att jag inte blev personlig mot någon. Jag brukar inte ens, som en del andra, skylla på att vården försatte mig i den situation jag var i för snart 6 år sedan. Jag anser inte att det lönar sig att diskutera med folk som inte lyssnar.

Förmodligen är det en arbetsskada, eftersom jag varit lärare.

Det gläder mig att jag nådde fram till dig. Jag tycker att du skall göra som jag skrev, kontakta din läkare. Åtminstone i vissa landsting får man en bukplastik på dina indikationer om jag förstått dig rätt.

Jag såg ut som på bilden i september i fjor. Nu ville jag bara bli litet gråhårig så att folk begriper hur gammal jag är. I juli blir jag 73, i juni firar vi guldbröllop och har jag tur och ork blir jag teologie kandidat under vårterminen.

med bästa hälsningar

Helena Hesselmark

Ber om ursäkt. Dubbelpostat.