Hjälp! Jag åt 10 godisbitar ikväll
Hej, jag heter Nikole och har hållt på med LCHF i 3 veckor nu. Har varit superstrikt tills ikväll då jag åt 10 godisar. Har sån ångest över det att jag önska jag kunde vrids tillbaka tiden och göra det ogjort. Undrar hur detta kommer påverka mig nu? Ni som är mer kunniga än mig vad kommer hända och vad kan jag förvänta mig av detta sne steg? Med vänlig hälsning, Nikole
Ingenting kommer att hända. Mår du inte dåligt (fysiskt) nu så kommer du nog inte att göra det om en stund heller. Du hade eventuellt kunna bli lite yr eller mått lite illa om du äter väldigt lite kolhydrater normalt. Värre än så är det inte.
Om det utlöser sötsug eller så, det vet du bäst själv, men det låter inte som om det är det du oroar dig för.
Ta det lugnt. Socker är inte arsenik. 
Se det så här, det var bra att det inte blev fler än 10 godisar. Ta lärdom av ditt avsteg. Vad sker nu i din kropp?
Lyssna in för att lära dig till en annan gång när den där "mat-apan" sitter och knackar på din axel och säger att det är okej, nu har du varit så duktig ett tag-du är värd en belöning (eller vad den nu säger?)…….
Om det är till någon tröst eller nåt så kan jag berätta att även jag gjorde ett snedsteg igår, mådde pyton när jag skulle lägga mig! Tog en kopp te som jag ofta gör på kvällen, sen var det nåt i mig som sade…….ta en tsk jordnötssmör (+ vanligt smör därtill) till, du får det, du har varit så duktig…….eller du behöver det, du är så trött eller nåt (jag vet ärligt, inte vad som hände med mig??!) Det slutade med att jag ätit upp hela burken! (jag har varit jättduktig i 3-4 veckor och ätit mycket strikt lchf och faktiskt är jag väldigt nära mitt viktmål……) Så nu har jag bestämt mig för att ta lärdom av detta.
Vad hände? Varför tillät jag mig själv? Tror att jag var trött och skulle istället för att tittat på film till 24.00 gått och lagt mig (kroppen sade nog att jag behövde energin fast det inte var så…..) Jag var inte det minsta hungrig! Arbetsdag imorgon- "mat-apan" sade nog: det är synd om dig som ska börja jobba en ny vecka igen!!!! Vet inte?
Vad händer nu i min kropp med ett överskott på ca 1000 kcal (kanske ännu mer), mer än jag brukar inta per dag? Ratiot för energin blev inte allt för mycket förändrat i fördelningen protein, fett, KH, men energimässigt!!……
Jag lär så länge jag lever, du med! Jag hejar på dig! Vi tar ny tag. Måndag nu-nytt avstamp! (Jag har i och med detta bestämt att inte köpa hem frestelser som kan locka mig till att falla, frossa och gotta mig….)
Skriv gärna och berätta vad du tycker sker med dig nu efteråt så kan jag delge dig detsamma.
Förmodligen kostar din ångest långt mer för din kropp än tio godisbitar.
Jag brukar tänka att men om jag ätit bra innan och efter så gör de tio bitarna ingenting i det stora hela. Fortsätt framåt och se inte bakåt så ska det nog gå bra. :-)
Jag kunde inte sova igår kändes som jag hade en alien i magen som försökte bryta sig ut. Och jag har sovit piss dåligt har världens huvudvärk nu. Tog godisarna inte för att jag var sugen utan för att killen ville vi skulle ha söndags mys och äta lite. Är så arg på mig själv att jag gjorde det men ska ta lärdom av detta. Men jag ska ta nya tag nu och se till att kämpa extra hårt på gymmet idag. Det värsta med det hela var den enorma besvikelsen man känner. Jag ville verkligen gå resten av livet utan ett enda fusk och jag var så säker på att jag skulle klara det. Men förhoppningsvis så kommer jag inte ens ihåg detta om ett år. Vet i alla fall att nu känner jag mig ännu mer motiverad att verkligen leva såhär resten av livet. Känner att jag har lite sug efter pizza idag vilket säkert är godiset men det kommer gå över. Tack alla för era svar :)
Var inte arg på dig själv. Var mer arg på pojkvännen. Låter inte som något vidare stöd!! Annars skulle jag bara säga att så farligt är det faktiskt inte. Inget är förstört. Det är bara att gå tillbaka till LCHF och fortsätta. Själv tycker jag detta är en livsstil och då måste man lära sig att hantera avsteg. Ju färre dessto bättre såklart. Lycka till!
#5 Är det inte bättre att träna på den nivå som är bra för din kropp i ett långsiktigt perspektiv, istället för att nivån skall sättas utifrån ett känslotillstånd?
Håller med om #6, träna hellre på att sätta gränserna för dig själv och för din pojkvän.
Jag tror du gör det svårt för dig själv om du tänker att du ska gå genom resten av livet utan att fuska en enda gång. Det som händer är att du blir jättebesviken på dig själv om du gör ett avsteg.
Ta en dag i taget och bestäm dig för att "just idag" ska du INTE fuska, och sen tar man ett nytt beslut nästa dag.
Jag tycker den typen av extrema känslor runt mat och att känna en sånn besvikelse och skam efter att ha ätit några godisbitar är ganska oroande.. Nånting här käns "fel".. Kanske en konsekvens av kolhydratskräck?
#9 Goliath, det är nog mer känslan av att veta att det är fel men ändå inte kunna kontrollera sina handlingar. Sånt gör väldigt ont i själen, jag vet då jag sitter i samma båt som Nikole.an .
Det är samma skuldkänsla som när något annat otrevligt händer i livet som vi egentligen inte har kontroll över men ändå får skuldkänslor för… tex ett barn som bränner sig på spisen, "Varför gjorde jag inte si, varför var jag inte 1 sekund snabbare fram och föste undan ungen?" .
"Google kan ge dig information men aldrig erfarenhet"
Du är inte ensam, jag fuskade också i dag. :( Tror inte det händer så mycket. Man får lite ångest och blir arg på sig själv. Men det är bara att ta nya tag i morgon :) lycka till!
#10,
Ja, det förstår jag.. Men om handlingen egentligen inte är fel så elimineras även skulden och stressen.. Och vem avgör vad som är fel? Det gör var och en, men man baserar sig ofta på allmän konsensus i sin stad, kompisgäng eller favoritforum.. Tänk alla bantare på 90 talet som stressade upp sig över att ha fått i sig några gram fett för mycket för att konsensusen då sa att fett var farligt och fettande. Många av dom samma personerna äter idag fett med gott samvete men får ångest av att äta några gram kolisar för mycket..
Min poäng är: Det är synd att behöva få ångest och oro av saker som egentligen kanske är helt obefogat.. Speciellt eftersom stress, skam och oro i förbindelse med mat, i förlängningen kan utvecklas till ätstörningar..

Jaha.. 10 godisar.. det blir till att bära tagelskjorta i två dagar.. om det nu hjälper!
Se det som något positivt, om du nu lärde dig något utav det?
Dvs.. om du bestämt dig för att leva LCHF.. så är det inte sista gången du kommer att falla av banan.. utan vad det handlar om är att lära sig hur just din kropp reagerar på något sådant.. och om det var så himla märkvärdigt!
För de flesta friska spelar det mindre roll, hade du varit diabetiker så skulle du nog se det på ett annat sätt.. och på en skala.. hur gott var det?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Ingenting att ha ångest över. Jag märker själv att ju mer ro jag tar sådana här saker med, desto mindre konsekvenser får det. Nyligen spenderade jag så mycket som ett par veckor med "normalkost", inklusive sötsaker vissa dagar. Men jag lät bli att oroa mig. När jag kom hem fortsatte jag som vanligt med mitt LCHF:ande. Ingenting hände! Men om man ständigt grubblar över viktuppgång och sötsug så tenderar man att tolka allting som tecken på just detta.
#12 Goliath
Visst är det så, och precis som du säger, det är man själv som avgör vad som är fel, och ofta straffar man sig själv hårdare än vad omgivningen gör.
Kanske det till och med är så att om man inte stressar för felsteget, så blir viktpåslaget pga felsteget minimalt… men nu blir det ju dubbel effekt med både kolhydrater och stress.
Det är ju där jag måste lära mig att hantera mat mer naturligt, att inte vräka i mig hela burken med kakor utan kunna ta en kaka utan att känna mig skyldig, men ändå kunna låta resten av kakorna vara kvar.
Idag klarar jag det inte, och det är därför jag måste vara väldigt strikt. Men en dag kanske det funkar och då blir jag glad.
Så jag måste nog säga till Nikole.an att ditt snedsteg hanterade du galant, åtminstone med mina mått mätt…
"Google kan ge dig information men aldrig erfarenhet"
Ni som gjort "lite sämre val" av mat eller överätit nyligen hur fungerar era kroppar? Hur mår du? Samlat på vätska, vikten, vad händer eller finns inte något som tyder på att ni frångick er vanliga kostbana?
Jag har smalat på mig vätska och gått upp 1-1 1/2 kilo. Vätskekilon (så jag känner mig ändå lugn och tar lärdom av detta). Kroppen känns tung, trött. Började tidigt idag och slutade vid ettiden. Jag åkte hem och sov en hel timme efteråt och det gjorde mig riktigt gott.
För min del, jag som syndade riktigt ordentligt i söndags (med jordnötssmör i alldeles för stor mängd) fortsatte min dåliga vana igår med. Jag åt ca 100 gr ost under två tillfällen till stekt ägg. Alldeles för mycket ost för min del! Jag har dåliga erfaren heter av mejerier (de stoppar upp förbränningen/blir stopp i magen). De triggar och ger mersmak och det blir lätt att jag faller för att överäta, inte bra allså!
I morse vaknade jag fast besluten vid att hålla mig till rena matprodukter igen, och nu känner jag att kroppen håller på att vända i balans och välmående. men är inte riktigt tillbaka ännu……
men folke, nikole.an gjorde ju inte det, hon vräkte inte i sig hela burken. 10 bitar är inte så himla mycket. Oödigt visst, men om det händer nån gång och inte ledet till större godissvull, så inte är det nåt att gråta över. I mina ögon klarade hon av det.
#16: Äter ibland själv avsiktiligt mycket kolhydrater under en dag i rent experimentiellt syfte.
Min erfarenhet efter kolhydratfrossa är att man då går upp i vikt (samlar på sig extra mycket vatten) och når sin maxvikt 2 dgr efter att frosseriet avslutats.
Om man då äter mycket fett efter frosseriet av kolhydrater så går man ändå upp i vikt under ett par dar för att därefter "rasa" i vikt på dag 3 och 4 efter frosseriet. Det verkar för mig iaf vara några dagars fördröjning på vad man äter.
Måendet (åtminstonde det psykiska) blir för mig betydligt sämre när man frossar på kolhydrater. Jag blir tröttare och inte lika euforisk.
Testat detta frosseri ett par gånger och det fungerar så för mig iaf.
Ska göra om det igen när jag är under 81,5 kg vilket lär dröja till to-fr 
Ska då göra ett värstingtest och äta kopiöst under en dag med bl.a pizza, pasta, bröd osv. bara för att se hur jag mår psykiskt.
OBS: Inget jag rekommenderar andra!!! Jag gör det då jag har den stora lyckan att INTE vara sockerberoende och hittills kunnat styra min vikt genom små ändringar i kolhydratintaget.
Lycka till 
Jag hade inte stoppat vid 1 burk…. jag hade fortsatt.
Hade jag gjort en "Jansan" hade jag snart gått upp alla kilon igen… så för mig är det till att fortsätta kämpa..
Tror att snedsteg då och då kommer alltid att inträffa, det viktiga är inte att det sker utan hur det hanteras. Det är där min skräck sitter.
Som jag skrev på min profil: "Efter att gått ner 30 kilo med lågkaloridiet flippa på 100 gram ris och vräka i mig allt som fanns i skafferiet och känna att detta kommer jag att dö av, men ändå inte kunna sluta äta" Det är ingen behaglig känsla…. Så det är starka krafter i rörelse när sockret sätter in… Det är därför jag så tvärsäkert kan säga att frukt är inget för en sockerberoende.
Sov gott alla !
"Google kan ge dig information men aldrig erfarenhet"
19:
Håller med Dig där Folke om att frukt är rena sockerbomben. Det enda (förutom godis) jag inte skulle äta.
Sen igen: Det test jag ska göra genom att en dag äta pizza, pasta mm absolut inte är något jag rekommenderar andra att göra eller ha det som förevändning för att proppa i sig kolhydrater.
För att bevisa för andra (och kanske även för mig själv) att innan jag gör den testen så ska jag gå ner till 81,5 kg från min nuvarande vikt som just nu ligger på 83,6 kg. Mycket för mig men har sin förklaring i mycket kolhydrater och säkert 8 koppar kaffe!!! idag med grädde.
Vet att jag är på nedåtgående redan nu men eftersläpningen gör att det förmodligen inte kommer att synas på vågen förrän Torsdag.
Hur som helst så är det kanonkul att experimentera som jag gör…tycker jag iaf 
Trevlig kväll alla!