Mja… min visa går lite annorlunda.

energi=kolhydrater
kolhydrater=socker
socker=insulinpåslag
insulinpåslag=blockerad fettförbränning

Energin du får i dig ska förbrännas, alltså kan man inte käka hur mycket kolhydrater som helst, för då får man ett insulinpåslag vilket blockerar fettförbränningen. Äter man mat med få eller inga kolhydrater får man inget insulinpåslag och därmed ingen blockerad fettförbränning.

Nu kan ju min visa vara hysteriskt falsk, men det är ändå min visa

Jag gillar din visa Koylie… den stämmer bra med min…

*ler* Vad säjs om en duett, Margareta? Ja, inte en volvo då, utan sångmässigt

Men är det inte så att fett är energi oxå.. och den behövs för att kroppen ska fungera. Annars tror kroppen att det är onda tider.

Kroppen är inte styrd av hur mycket energi vi stoppar i oss.. utan vilken sort..

Så sant, Anterrabae, men hur mycket kolhydrater innehåller fett?

Inga alls Koylie… en kolhydrat alls i fett…

Det är därför det funkar att stoppa i sig MASSOR med energi i form av fett, endast med goda resultat.. men det räcker med lite lite i form av kolhydrater för att det ska bli fel..

Jag skulle säga..

Kolhydrater - socker

socker - tom, näringslös energi 

fett - näringsrik energi.

Kalorier - behöver vi inte bry oss i, eftersom kroppen inte är en brännugn utan styrd av hormoner..

Hur många känner ni med brännugn i stället för mage???

Margareta, det är lixom min poäng.

Anterrabae har helt rätt i att även fett är energi. Jag uttryckte mig väl så luddigt. Men, fett innehåller inga kolhydrater, och därmed blir det inget insulinpåslag.

Jag har försökt under en dag att käka enbart fett, och det blir ganska lite, inte för att det är äckligt, utan för att man får bara ned en viss mängd och sen är det stopp. Jag kollade upp hur mycket det motsvarade i energiprocent och kalorier, och det blev(naturligtvis) 100% fett och 1067 kalorier, och jag var mätt, så det snudd nära på stod mig upp i halsen. Normalt, när jag käkar proteiner och håller mig till 5g kolhydrater per dag, käkar jag ca 800 kalorier mer och är inte lika mätt, så visst är det skillnad på vilken typ av energi man stoppar i sig.

Alltså..socker blir ju till fett om man inte springer bort den extra energin…

Men fett blir ju också energi som man måste få bort, eller har jag fel?

// Shintaida

Jag är lite osäker på detta med hur mycket eller liten betydelse kalorierna egentligen har. Jag har gått ned i vikt när jag åt 2000-3000 kcal/dag när de kom från fett och protein och en försumbar mängd kolhydrater. Men däremot så har jag inte gått ned i vikt när jag åt mindre mängd kalorier än det, fast då åt jag kolisar- dvs före LCHF.

Jag tror att kalorierna har mycket stor betydelse då man äter socker, dvs kolhydrater. Och det beror på att det är inte en hormonstyrd viktminskning, utan där är snarare hormonet insulin med och stör viktminskningen. Så äter man inte mindre energi än man gör av med så går man heller inte ned i vikt! Medan på LCHF så kan man äta mer kalorier eftersom insulinet inte frigörs i samma mängd i kroppen, och således kan det heller inte hjälpa till att släppa in energin i form av fett in i cellerna.

Sedan om det låter svårt eller inte, det vet jag inte? Jag har läst fyra böcker i ämnet och börjat få lite förståelse- känns det som- hur det fungerar. För att inte tala om all kunskap jag hämtat in här!(Har läst Sockerbomben, Atkins, Fettskrämd, Ät dig ner i vikt)

Bra skrivet magma..

Just precis så enkelt är det.. Om man inte äter något som kräver insulin, (dvs kolhydrater) så kan inte kroppen lagra..

Den extra energin man äter som kroppen inte vill ha (om det skulle vara så) bajsar man ut…

Om man äter kolhydrater tvingas däremot insulin fram och då sätter fettinlagringen igång.. Kroppen KAN INTE lagra utan insulin, Och utan kolhydrater släpper inte kroppen ifrån sig insulin…

Om man inte kan lagra fett UTAN insulin…hur kan det vara att många (inte alla) diabetiker är tjocka från början, innan dom börjar med insulinet?

// Shintaida

Shintaida, det gäller typ 2 diabetiker. Ettorna är sällan tjocka.

Typ 2 diabetikerna har insulin-tillverkning och den går på högvarv innan diabetesen bryter ut. När de sedan får extra insulin i forma av sprutor då kommer övervikten i rasande takt.

Jag har en dotter som har typ 2. Hon hade övervikt när hon fick diabetes, men den ökade i rask takt efter att  sjukvården satt in insulin till henne. Nu har hon ätit LCHF över ett år slippe insulin och tappar kilon. 

Jag märker själv att jag går lättare ner om jag äter mer men jag måste äta fett och proteiner då, inte kolhydrater. Jag har provat många sätt under tiden jag ätit LCHF men det som funkar bäst är minimalt med kolisar mycket fett och proteiner.

jag har inte förstått hur det funkar rent vetenskapligt. Inte alls faktiskt. ;)

Jag tränar inte alls och alla säger till mig, precis som du, att jag måste ju göra av med kalorierna på något sätt. Men det gör jag inte! :)

Under 3 år som jag har haft min hund har jag rört mig lika mycket, dvs promenader.

Jag har bara gått ner i vikt med LowCarb kost, inget annat. Ingen extra motion.

Och med lowCarb kost äter jag alltså FLER kalorier än med vanlig kost, så det går inte att förklara med Kalori-teorin. :)

Men varför vet jag inte…

Jag tror dessutom att socker och kolhydrater lagras som fett i kroppen. Fett gör det inte om man inte äter HYSTERISKA mängder för då tror jag vad som helst lagras i kroppen. Och då menar jag, typ om man äter 5 fläskkotletter med 1 kilo smör till, 3 gånger om dan. Då tror jag man går upp i vikt. :) Men det är väl ingen som kan äta så mycket??? :D

Jag tror inte man måste få bort den energi man får. Jag tror kroppen hanterar olika ämnen på olika sätt. KOlhydrats energi är inte samma som fettenergi. :)

Shintaida: Du skrev " _Om man inte kan lagra fett UTAN insulin…hur kan det vara att många (inte alla) diabetiker är tjocka från början, innan dom börjar med insulinet?"

_De allra flesta av oss (undantaget typ 1diabetikerna?) producerar ju eget insulin i kroppen, utan att det behöver tillföras utifrån. Och socker/kolhydrater höjer blodsockret och då tillverkar kroppen mer insulin=större risk för fettinlagring.

Nu är jag ute på djupt vatten, men jag tror att insulinet fungerar som en slags nyckel som öppnar fettcellerna, på så vis att ett enzym (?) i fettcellens membran svarar på insulinets "anrop"- eller vad man ska kalla det- och öppnar cellväggen så energin kan lagras i form av fett i cellen. Det är av den anledningen vissa som äter LCHF inte kan äta mjölkprodukter, eftersom mjölksockret (laktosen) och även mjölkproteinet höjer blodsockret. Och då är karusellen igång igen! Själv verkar jag vara en av dem… Tyvärr, för det gör kosten mer enahanda än vad jag egentligen gillar- men jag ska komma i mål med vikten först och sedan äta mer grädde/creme fraiche/yoghurt för det fungerar bra att hålla vikten stilla då men inte att gå ned .

Just så är det Magma. Insulinet fungerar som nyckel till cellerna. Både till fettceller för lagring men även för sockerförbränning. Tyvärr stoppar vi i oss mer kolhydrater än vad vi förbränner, eftersom kroppen tycker att socker är bra att spara på (i form av fett)

Insulinet är ett hormon och det som svarar på detta i cellmembranet är en hormonreceptor..

Tror ni att min kropp kanske tappat bort nyckeln

Problembarn: På vilket sätt menar du nu?

:-) ja den verkar ju inte kunna öppna något alls… nyckeln behövs ju även för förbränning (inte bara inlagring) om jag fattat det rätt… men (även) där är det ju stenkört för mig.

#22. Men vi vill inte förbränna socker.. vi vill förbränna fett.. och till det behövs inte insulin.. Insulin behövs för att släppa in just socker i cellen, antingen till förbränning eller till lagring.

Fö fungerar dina nycklar.. eftersom du får lågt blodsocker.. Det skulle inte hända om du hade "trasiga nycklar".. Jag tror mer på långvarig näringsbrist och dålig energi som grundproblemet för dig.. Detta i sin tur ger massa annat problematiskt..

Var det nästa v du skulle till kinesologen igen? *hoppas att hon kommer fram till något vättigt..*

Måste påpeka….

Jag TÅL inte socker…så automatiskt blir det inte så mycket kolhydrater i alla fall för mig.

// Shintaida

Shintaida: Tål du inte att äta socker, eller tål du inte något av allt det som BLIR socker i kroppen?

Jag tillhör den senare gruppen..

Det är ju ganska bra shintaida… då är det ju lätt (åtminstone lättare) att undvika!

Då är det npg några andra nycklar min kropp tappat bort (typ enzymer…). Jag får se när hon har en tid anterrabae. Antagligen veckan efter den som startar i morgon… ska till kiropraktorn på torsdag och jag blir ofta rätt dålig av behandligen så jag ville vänta lite. Jag hoppas oxå att hon kommer fram till något vettigt men jag har tyvärr inte så stort hopp längre. Tidigare har det liksom varit så att mina terapeuter kommer till en viss gräns där deras kunskaper eller förmåga inte räcker till längre och då är det dags att byta. Ofta slutar det med att de blir lite irriterade på mig för att jag är missnöjd med uteblivna resultat och påpekar detta! Så vi får se…

#25 Anterrabae!

Jag tål inte att ÄTA socker. Eller något med socker i. För min magmun protesterar genom att skjuta upp en massa magsyra i munnen och så får jag ont i mellangärdet - svider och gör ont som bara den! Kräks ibland när jag ätit socker eller för fet mat.

Svårt magmunsbrock, helt enkelt. 

// Shintaida

#27. Oj, stackare.. Sånt är inte roligt. Min far hade det under massa år.. Nu är han opererad för det och besvärs- och medicinfri vad gäller den åkomman.

Skönt att det gäller bara sockret då.. det måste vara mycket lättare än om man inte tål något som blir socker i kroppen.. (kolhydrater)

#26 Jag håller tummarna för att det funkar. Kiropraktorn.. ja det är skönt att få det fixat, men jag håller med man blir trött och sliten efteråt… Det är tråkigt när inte människor kan erkänna att de måste lämna vidare.. Har oxå träffat flera sådana..

För mig hamnar även mjöl (dvs pasta) i "sockerfacket", det är inget jag funderat på utan bara en känsla. Lite "kuriosa": vetemjöl orsakar ett snabbare stegrat blodsocker än rent vitt strösocker! Otroligt!

Japp…spannmål är faktiskt värre än socker. Sedan tillkommer antinutrienter, dåliga/allergena proteiner och dåliga fetter.
Äter man skaldelarna från (och känner sig nyttig!) spannmålet istället för delen med stärkelse så får man ändå negativ påverkan på hälsan (antinutrienterna samt de magirriterande fibrerna).

Så för min del hamnar spannmålet och andra frön i förbjudetfacket med stora hänglås och skyltar där det står - No no!…. medans socker hamnar i facket där man kan norpa lite ibland…men inte ofta eller stora mängder.

Jag är faktiskt benägen att hålla med dig Pasi.. Det känns helt rätt att göra så.. Men det får inte bli mycket socker alls.. då trillar jag ner i överätarträsket direkt..

Håller med, spannmål hör hemma i det låsta giftskåpet… Fast jag fuskar faktiskt med några tunna (fiberfria!) kex ibland.

Spannmål äter jag inte heller, inte ens i undantagsfall. Det är helt borta från min matsedel.

Pasta har alltid gett mig "gravidmage" och då snackar vi inte tidig graviditet utan långtgången kanske till och med gått över tiden :-D Magen svullnar så att det spänner och värker i skinnet… nu är ju problemet med min mage att den kan göra det på vad som helst… inklusive ett glas vatten. Jag mår alltid bäst när magen är helt tom… kanske är detta en delorsak till att jag som barn helst valde bort att äta alls…

problembarn- det slog mig en sak när du sa nyckel. Har du provat att äta bidrottningsgelé? Royal jelly tror jag det heter på engelska och då ska du ha mängden 1000 mg för att låsa upp i kroppen för den fungerar som en nyckel. Kan ju vara värt att pröva.

Nope… intressant! Googlade lite och såg att den var väldigt b-vitaminrik! Min läkare har precis gett mig förslaget att börja injicera b-vitamin mot min trötthet eftersom det är något man testar vid kroniskt trötthetssyndrom. Ska genast hoppa på min phytonom och be henne läsa på/ta hem :-) Fast när jag läser om det ser det snarare ut som om jag skulle behöva 2000mg "lämpad för dig som verkligen behöver ett lyft. Efter sjukdom och långvarig trötthet (räcker 15 år… ? de sista sju med sjuklig trötthet :-). Mot nedstämdhet och hormonrelaterade humörsvängningar"

TACK!!

ja kanske du behöver dubbel dos. I vanlig hälsokost brukar de vara i lägre typ 300 mg men vi har blivit lärd att för att de ska ha nån verkan som nyckel så ska dosen vara 1000 mg. Testa med det först och öka om du behöver