min lilla historia.
Hej hopp! Jag har aldrig skrivit något här på kolhydrater.ifokus men har läst igenom ganska mycket av det ni skriver på dagarna. Jag tycker det är en otroligt mysig och bra sajt 
Jag heter iallafall Josefine och är en artonårig tjej som bor i kyliga norrland med sambo och tre småmöss. Både jag och min pojkvän började med lchf i våras - innan dess var jag så otroligt fetträdd som nog de flesta egentligen är/var i min ålder. Jag drack lättmjölk som jag dessutom spädde ut med vatten, åt nästan ingenting för att jag var så rädd för att få i mig för mycket mat, för mycket fett helt enkelt.
När jag av en slump hittade LCHF blev jag först förskräckt. skämtar de med mig? tänkte jag. det måste vara något slagt skämt, man kan inte äta fett! Men ju mer jag läste, och ju mer människor jag hittade som mådde så jäkla bra av lågkolhydratskosten, desto mer övertygad blev jag att det kanske var värt att prova?
Den våren drack jag röd mjölk (originalmjölken helt enkelt) för första gången på flera flera år - och det var så himla gott.
Jag behövde egentligen inte gå ner så mycket i vikt, men jag har lärt mig att det inte handlar om viktnedgång längre utan det handlar om livskvalitet och hur man vill behandla sin kropp och sin hälsa. För mig har lchf blivit en livsstil, precis som folk blir vegetarianer har jag gått över till att sluta äta pasta och bröd osv. (senare visade det sig att jag har gluten, så det var anledningen till varför jag vägrade äta - min mage gjorde så fruktanstvärt ont många gånger efter en måltid och allt det upphörde när jag började med lchf)
Sockersuget kommer titt som tätt. Jag försöker verkligen hålla mig ifrån godis och läsk men det är himla svårt ibland och många gånger har jag gett upp och ätit onyttigt. men jag har alltid kommit upp på benen igen, och just nu känner jag mig starkare än någonsin. Godis smakar bara konstgjort och drickan är alldeles för sliskig. Det är något som jag är stolt över att stå för, och även om mina vänner idiotförklarar mig eller helt enkelt tycker jag är galen som inte "unnar mig" ibland. Det här är ju något jag valt.
Jag startade nyligen upp en blogg som handlar om bland annat lchf och styrketräning, den handlar om hälsa helt enkelt! I framtiden vill jag bli personlig tränare, jag brinner för att hjälpa människor och få de att må så bra som jag mår just nu. Kika gärna in!! 
http://www.healthyvision.blogg.se
kramar!
besök gärna min "foto-mode-mus-musik"-blogg 
Underbart att läsa Din tråd Josefin!!!
Grattis till att du kommit till insikt.
Känner igen mig själv i det du skriver och var länge skeptisk själv innan jag började strikt den 19:e Juni. Man mår ju så fantastiskt bra av LCHF på alla sätt!
Lycka till 

Ja det är lustigt att folk fortfarande tycker godis o läsk är gott?
Smakar mest kemikalier tycker jag.. så jag avstår gärna.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Hej och välkommen i församlingen!
Härligt att läsa om hur du hittat hit och så bra att du kommit till insikt om glutenintolerans. Ett litet tips, köp dig en kolsyremaskin så kan du bjuda dig själv på bubbelvatten istället för sötsliskiga läsk.
Tackar tackar 
#1 ja, lchf har verkligen förändrat mitt liv! till något positivt förstås. numera känns det liksom naturligt att inte äta pasta eller potatis (åt lite pasta en gång i somras, och insåg att det inte smakade mer än vatten) och så vidare, och det känns så otroligt bra!
#2 Eller hur! När jag går förbi godishyllorna nu så mår jag mest illa av den sötsliskiga lukten som flyter runt där.
#3 Det känns otroligt bra att ha insett att jag är glutenintolerant. Att bara kunna äta mat utan att må jättedåligt efteråt är ren lycka, och jag som hatade allt som hade med mat att göra älskar att äta nu. Man måste ju trots allt äta för att kunna leva och må bra!
Tack för tipset 
besök gärna min "foto-mode-mus-musik"-blogg 