Problem med att äta
Först och främst vill jag säga att LCHF fungerar jättebra för mig. Jag har blivit med mitt sötsug helt. Köper inte ens hem mörk choklad längre och frossar på 2-4 rutor. Hehe. Jag trivs med maten, bara tanken på att äta pasta/ris/potatis/bröd gör mig äcklad. Men över till mitt problem. Jag verkar ha krympt min magsäck väldigt mycket. Jag har väldigt svårt att få i mig mat. Jag tycker att det smakar gott, men jag blir illamående. Jag blir nästan aldrig hungrig och försöker därför att äta på regelbundna tider istället. Men det blir inte mycket mat. Allt mer hoppas jag över frukost. Tar bara en rejäl matsked kokosfett. Är inte heller hungrig vid lunch och försöker skjuta upp min lunch så mycket som möjligt om jag styr själv över min arbetsdag, har jag arbetsuppgifter som ska utföras en viss tid så får jag tvinga i mig maten på utsatt lunchtid. Till saken hör att jag äter inte alls mycket. När jag inte har mat med mig till jobbet så blir det att jag t ex köper ett kycklingslår utan grönsaker och blir proppmätt. Till kvällen äter jag ofta t ex en köttbit/laxfilé och får kanske i mig runt 150 gr om jag äter färs och tillsätter allt mindre fett för att jag inte orkar maten annars. Hemma äter jag alltid grönsaker till, cole slaw är en favorit men nu kan jag inte äta alls mycket av den. Jag inser såklart att jag får för lite näring i mig och att detta inte är ett hälsosamt sätt att gå ner på. För visst går jag ner, runt ett kilo i veckan.
Jag har försökt att öka mitt intag genom att äta 70 gr bär med 1 dl grädde sent på kvällen. Äter det inte för sötsuget utan för att det är ett lätt sätt att få i mer mat. Känns lättare med mer mjukare mat. Kokosoljan la jag också till för 3 veckor sedan just för att höja matintaget. Det blir två rejäla matskedar om dagen. Men jag får verkligen kämpa med maten när jag äter och det tar lång tid att äta för att jag är illamående för det mesta när jag äter, dock inte alltid. Det är något lättare att äta middag.
Jag börjar känna att mitt humör har blivit sämre. Blir lätt irriterad och får mina utbrott ibland helt utan förvarning. Jag är lite trött och får allt oftare migrän. Detta är en ganska ohållbar situation, men jag vet inte hur jag ska bryta det här mönstret. Min mamma har märkt av att jag är nere och undrar om jag har en Depression på gång. Och visst har jag ångest ibland, men jag har det lite jobbigt i mitt förhållande just nu, jag är inte säker, men kanske har jag utvecklat paranoia senaste tiden. Jag känner att jag blir alltmer innesluten och drar mig lite undan i sociala situationer. Men jag sätter på mig masken på jobbet och det tar en massa energi.
Just nu vet jag inte vad som är hönan eller ägget. Mitt psykiska mående som påverkar aptiten eller om utebliven aptit påverkar måendet.
Prova att ta bort grädden och kokosfettet under en vecka o se om mat/hungerkänslan kommer tillbaka.
Använd en matdagbok och bokför dina måltider under en vecka o kolla var du hamnar näringsmässigt. tex www.matdagboken.se eller www. dumbbell.se
Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃
Kanske ska du lägga till lite kolhydrater? Det höjer aptiten! Potatis på kvällen verkar ha hjälpt vissa, exv.
Mer syrligt och krispiga grönsaker. Sånt stimulerar aptiten.
Om det är något som jag alltid har tyckt smakar illa så är det potatis, så det går bort helt.
Vilken typ av syrliga grönsaker tänker du på? Jag äter nästan alltid min blomkål och broccilo rå. Äter inte längre innehållslösa grönsaker som vanlig sallad och gurka.
#4 Vad sägs om att skippa tänket att allt skall vara så näringsmässigt innehållsrikt? Du behöver stimulans också.
Harsyra, citron, vinäger för att nämna några syrliga saker.
Prova då en frukt? Paprika? Någonting du gillar med kolisar i!
Jag provade att äta en banan igår, den gick lätt ner. Smakade helt ok också. Paprika är jag inte jätteförtjust i rå, men man skulle ju kunna strilma ner och ha i woken.
Min sambo köpte hem advokade igår så jag ska nog ta en halva eller hel senare idag.
Nu imorse har jag känt hungerskänslor, men jag är totalt omotiverad att göra frukost. Hade en väldigt jobbig kväll igår med hög ångest, röstahallucionationer och självmordsimpulser. Nu har det dock lugnat ner sig och jag har mått ok, men är lite som i en bubbla.
Jag var påväg att laga mat vid kl 13 men fick ett sammanbrott mitt i allt, så det var först för en stund sedan som jag lyckades få i mig en avokado och en matsked kokosolja. Hoppas på att jag kan äta rejält ikväll istället.
Har samma problem, lycka till!
#9 Är du också påväg i en psykos? Hur hanterar du det i så fall? Jag vägrar åka in till PIVA för det kommer att medicinera mig upp över öronen. Hade varit skönt att bara vara där och få ett andrum, men eftersom de är så medicininriktade så skiter jag i det. Avbokade min tid med psykologen för att han inte skulle väcka misstankar så tt de försöker ta mig på LPT.
Så illa är det nog inte, men jag har haft alla möjliga typer av ätstörningar, hetsätit en massa osv. Det har självklart resulterat i depressioner, som jag fortfarande går till psykologer för.
Just nu kan jag inte äta mer än två gånger per dag, på en assiett. Försöker dränka maten i fett så att inte kalori-intaget blir för litet = kroppen hamnar i svältläge, men jag är säker på att jag är där ändå. Trappar upp sakta men säkert, fast det går ärligt talat inte speciellt bra. Vad ska man göra!
Det har varit en jobbig dag. Tre jobbiga självmordsimpulser och det jävla pratandet i huvudet. Det är dock kanske bra att jag här röster, de resonerar med varandra om jag ska utföra handlingen eller inte.
Jag äter också assietttallrika. Mer går inte ner. Jag har ätit middag idag iaf. Fick nog i mig runt 100 gr fäskytterfilé med grädde och blomkål. Det var en form av gryta. Ikväll ska jag försöka äta bären igen. Det går liksom lätt ner. Det är också en fördel med kokosoljan. Förr när jag mådde dåligt brukade jag leva på yoghurt. Orkar liksom inte tugga, det är för ansträngande.
Förstår att du har det jobbigt med dina ätstörningar. Jag hoppas att du kan finna en sundare inställning till mat, även om vägen dit kommer att vara lång.
Oj, det låter verkligen inte bra alls.
Har inte testat med bär själv, ska jag vara ärlig är jag alldeles för kh-skrämd. Vill inte gå upp i vikt, hemska tankar! Funderar på att gå till en dietist som kan skräddarsy en plan åt just mig. Har också levt på yoghurt, det resulterade i att jag började hetsäta och gick upp i alla fall 20 kg på några månader. Allt jag vill just nu är att hitta en stabil vikt och kosthållning. Tack, och detsamma. Hejar på dig!
#12 och 13:
Tycker det verkar som Ni har andra och allvarligare problem.
Vore det inte bra om Ni kontaktade någon för att få hjälp till de tankar och funderingar Ni har?
Detta sagt i all välmening.
Går redan till psykolog. Men tack för tanken.
Jag har psykolog och psykiatriker. Psykologen är störd i huvudet och jag skulle egentligen bara dit och säga att jag inte var nöjd med honom och att jag vill avsluta kontakten. Lovade min psykiatriker att "kommunicera" med honom om detta.
Min psykiatriker är på semester, och henne har jag väl ett visst förtroende för, men hon kommer säkert också bara vilja medicinera mig mer. Psykiatrikerna på slutenvården jobbar bara med receptblocket, så dit kommer jag absolut inte vända mig.
Om psykiatrin hade kunnat erbjuda mig en trygg plats att vara på med lite stöd och ha lite människor runt mig så att jag inte kan göra något dumt så hade jag vänt mig dit. Så ser det dock inte ut och jag har blivit tillräckligt misshandlad av psykiatrin. En vän som jag vände mig till igår var tyvärr i Oslo. Jag kunde ringa när jag ville, men jag vill inte störa. Men när han kommer hem så ska jag åka dit och stanna tills jag har repat mig. Det är inte alla som förstår sig på det här med att höra röster, inte ens vården. De vill bara kväva dem med mediciner.
Starta ny diskussion