Vetenskaplig studie?
Fick detta mail av en bekant till min fru, är det nån som orkar kommentera? Nån som vet mer om "studien"? Från en vetenskaplig studie i "läkartidningen": Neurodegenerativa sjukdomar, Depression och beroende Effekten av olika dieter på hjärnan och den kognitiva funktionen är föremål för allt fler studier. Högfettdiet har undersökts med avseende på minnesfunktion, sinnesstämning, beroendeutveckling och vakenhet. En metaanalys har visat att en västerländsk kost med rikligt med fett, kött och mjölkprodukter var associerad med ‐högre förekomst av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom jämfört med en medelhavskost, som är en kolhydratbaserad kost med rikligt med frukt och grönsaker samt fisk [20]. Förklaringen är skyddseffekter i medelhavskosten både av polyfenoler från frukt och grönsaker och av omega 3-fetter och olika vitaminer som finns i fisk. I en annan studie har man funnit att en kost baserad på kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter gav högre frekvens av Depression hos en medelålders befolkning som följdes i fem år än en kost baserad på frukt och grönsaker [21]. En förklaring till Depression av fett- och proteinrik kost är att den ger högre oxidativ stress, vilket visats ge Depression [22]. Hög oxidativ stress av fett och protein beror på att kroppen behöver mycket syre för att förbränna dessa födoämnen jämfört med kolhydrater. En kost baserad på frukt och grönsaker innehåller dessutom antioxidanter, som motverkar oxidativ stress. En annan förklaring till en lägre frekvens av Depression med en frukt- och grönsaksrik kost är att grönsaker innehåller folsyra. En finsk studie har påvisat en korrelation mellan låga folsyranivåer och Depression [23]. Folsyra finns i stora mängder i grönsaker med grön färg (kål, sparris, spenat), men även i torkade grönsaker (linser, kikärter). Hos människan behövs folsyran för bildning av myelin, neurotransmittorer och membran. Fettrik kost kan också framkalla beroende. Detta är ett överraskande fynd, eftersom man tidigare associerat beroendeutveckling av kost endast med socker. Beroendeutvecklingen är kraftig för fet mat, baserat på observationen att avbrott av en fettrik diet framkallar en oväntat hög emotionell stress [24]. Drivkraften för många dieter är belöning och stressbefrielse [25]. Fettrik diet framkallar även sömnighet, särskilt hos kvinnor [6]. I en lista över ämnen som verkar sömngivande ligger fettmolekyler överst, följt av protein, medan kolhydrater ligger längre ner på listan. Sömnighet på dagen kan leda till att nattsömnen blir mindre effektiv och av lägre kvalitet. Också sämre minne och lägre sinnesstämning Slutligen kan fettrik diet framkalla minnesstörningar [26]. Glukos är hjärnans primära bränsle, och man har beräknat att hjärnan normalt behöver 130 g glukos per dag. Vid en högfettdiet begränsas glukosintaget till 20 g per dag initialt. Detta leder till en intensiv fettförbränning, som leder till att ketonkroppar bildas. Dessa används sedan av hjärnan och av kroppen. Medicinskt används ketogena dieter för att motverka epilepsi och kramper. Forskning har emellertid visat att fettrik diet hos försöksdjur inte bara minskar kramper, utan även minskar hjärnans tillväxt och försämrar vissa kognitiva förmågor [27]. Detta har följts upp i olika humanstudier. I en studie fick personer följa antingen en högfettdiet eller en kolhydratdiet under 3 veckor [26]. Framför allt när det gällde reaktionsförmågan var personerna som följde fettdieten långsammare än de som följde kolhydratdieten. Man såg också en lägre förmåga att utföra mer avancerade minnestest, som att komma ihåg en sifferrad baklänges, hos personerna som följt högfettdieten. Under den korta perioden av 3 veckor fanns det ingen skillnad i sinnesstämning. Förklaringen mellan de båda dietgrupperna kan vara tillgängligheten av glukos, som har en aktiverande effekt på hjärnan. I en undersökning som sträckte sig över 12 månader och gällde 106 överviktiga i medelåldern såg man under de första veckorna en förbättring av humör och sinnesstämning hos både dem som följde högfettdieten och dem som följde lågfettdieten [28]. Efter 12 månader sjönk emellertid humöret hos dem som åt högfettdieten, medan de som åt lågfettdieten bibehöll sitt goda humör. Viktminskningen med de bägge dieterna var densamma (14 kg). Det bibehållna goda humöret i denna interventionsstudie stämmer med epidemiologiska studier, som visar att koster med rikligt med kolhydrat och lägre mängder fett och protein har positiva effekter på den psykiska hälsan med lägre förekomst av ängslan och Depression.
Nu refererar ju artikeln till flera studier. Och vi LCHF:are har vant oss vid att få diverse studier uppkörta i våra ansikten. Det är svårt att gissa sig till vilka studier som används som referens eftersom det finns så många som berör ämnena. Fråga gärna personen som skickade mailet om vilka studier som finns som referens. Eventuellt sätt kan någon på sajten ta reda på det på egen hand.
Jag säger såhär. Studierna som tas upp är av dålig kvalitet eller rena påhitt. Ofta handlar sådana studier inte om LCHF utan om andra test-dieter. Så som Low Carb High Trans Fat eller Low Carb (40% kolhydrater) High Protein (30% protein) etc. Jag hoppas att någon annan har tid att ge dig ett mer utförligt svar till varför det mail du fått hör hemma ibland skräpposten.
Du kan ju testa att skicka tillbaka detta:
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=17888
Med hänvisning till en meta-analys av Sofi et al [6] menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater. Vad Sofi et al visat är dessutom att en medelhavskost med ett högt intag av frukt, grönsaker, fisk, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter är associerad med en mindre risk. Detta gäller emellertid endast för friska människor. Enligt SBU:s rapport »Mat vid diabetes«, 2010, (SBU-rapport nr 201 ) är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att rekommendera en medelhavskost till diabetespatienter.
Med stöd av Akbaraly et al:s studie [7] menar Erlanson-Albertsson att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.
Det är korrekt att en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och sedan ökar förmågan. Till exempel vann det norska fotbollslaget Strømsgodset, vars tränare Kenn Hallstensen driver en lågkolhydratlinje för laget, norska fotbollscupen år 2010. Björn Ferry, som vann OS-guld i skidskytte på en lågkolhydratdiet, är ett annat exempel.
Tanken att man kan bli beroende av fett stöds av en studie på möss [8]. Frågan är emellertid om detta är ohälsosamt, och om det även gäller för människor.
Idén att sömnen påverkas negativt av en fettrik kost är hämtad från en studie där man bad deltagarna (423 äldre kvinnor) att under en vecka föra dagbok över antalet och längden på sina sömnperioder [9]. Under samma period var de försedda med en apparat på ena foten som registrerade kroppens alla rörelser. På listan över 31 födoämnens negativa inverkan på sömnen låg fetterna överst, men dels var korrelationskoefficienterna mycket låga, dels var skillnaderna helt obetydliga mellan de olika födoämnena (korrelationskoefficienten varierade mellan 0,18 och 0,22).
Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].
I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. Författarnas konklusion avviker också från Erlanson-Albertssons: »Taken together the results suggest weight-loss diet regimens differentially impact cognitive behavior.«
Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen randomiserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.
Jag hittade massor genom att söka på "läkartidningen" hos Kostdoktorn.se Det visade sig vara klippt ur Charlott Erlandssons skriverier… Tack för hjälpen iaf!
Ang. minnet så äter Sveriges minnesmästare LCHF,http://www.kostdoktorn.se/sveriges-basta-minne-pa-lchf/
och här hemma är det JAG (som äter LCHF) som får hålla reda på var min sambo ( som inte äter LCHF) lägger SINA saker:-)
![[flippjenny]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Mina öron stod upp när jag läste om att fett gjorde kvinnor trötta! Jag har aldrig varit så pigg sedan jag slutade med kolhydrater :P
Näe, vilket humbug.
Starta ny diskussion