Jaa, oj så sant  Hon sätter ord på det jag har funderat på!

Ja eller hur. Och när man vill läsa om och få tips om LCHF-mat så måste man ofta sålla bort 70% efterrätt/snacks recept. Bra när någon tydliggör att det handlar om en nyttig mat och ett sätt att äta utan onödiga tillsatser. Själv har jag inte förstått hur sötningsmedel överhuvudtaget kan passa in i LCHF tänket.

Vi är ju alla olika och vissa kan hantera lite bakning och sötningsmedel ibland utan att det påverkar dem. Men det är ju när de som är sockerberoende tror att det är "fritt fram" att frossa i lchf-sötsaker som det kan bli problem. Då sägs det att lchf-kosten inte får den effekt som de tänkt. När det är deras val av lchf-inriktning som inte är lämplig för just dem.

Jag anser att hon har fel i mycket men även en del rätt.

Att jämsföra socher sukrin stevia blir inte rätt.

Socker är lika naturligt som sukrin nästan. Men socker inehåller 100 % kh som direct tas upp och höjer blodsockret.

Sukrin är lika naturligt som socker och jäses fram med spesialjäst av majssirap.
Kvar blir sukrin på botten som man tvättar i vatten.
Sukrin inehåller 100% Kh varav inga tas upp av kroppen sukrin påverkar inte blodsockret och gör dig inte sjukligt trätt.

Stevia är en växt som är 100 % naturlig.

Att man äter LCHF kakor innebär inte att man fortfarande är sockerberoende. Och det innebär inte att man slukar en hel kaka.
Att vara socker beroende innebär ett ständigt sug effter kakor och snask även när man redan tryckt i sig ett kilo och redan mår skir.

Med LCHF kakor håller man sig nöjd och har inte hela tiden ett sug. Man får ett sug ibland lik som man får sug efter andra saker så som en resa, att se på enj film att ha sex osv.

LCHF kakor kan även ha en jätte bra fördelning.

Men visst kan man när man väl vill som anna säger hoppa av och unns sig det är ok.
Men det man då riskerar är tänket att jag har ändå förstört denna dag så nu kan jag unna mig helöa dagen. och sedan hamnar man i en ond cirkel då det finns chifs kvar på morgonen och man sätter i sig denna chips påse och sedan är man losst och dår lös på allt känner sig som skit i några veckor och kommer sedan kanske upp på banan igen.

Så unna sig kan man men helst av saker som inte höjer bs allt för mycket och helst av saker som nästan är ok, eller helt ok.

#2 #3 jo dat är då det blir problem men är det inte då bättre att säga att det är ok att synda ibland men sunda LCHF kakor istället för att säga synda socker?

Det är lite som att säga till en alkolist att om du ändå skall synda kan du synda med en starköl får den är godast.

Skulle det inte vara bättre att då säga att alkolisten kan synda med en alkoholfri öl?

Detta begriper jag mig inte på.
Sedan angående sötnings medel vissa tycker att skall man söta någon enstaka gång kan man lika väl använda socker. min fråga är då varför?

Socker är ett sötningsmedel
Socker är nästan naturligt.

Enda anledningen till att sötningsmedel fått så dålig kritik är att de tillräckligt länge har varit cancerframkallnade. Och kemiskt tillverkade.

Sukrin är ett sötningsmedel
Sukrin är inte mindre naturligt än socker

Socker kallas för socker
Sukrin kallas för sötningsmedel.

Båda är lika naturliga men påverkar kroppen på olika sätt, socker troligtvis värst.

Stevia är ett "Sötningsmedel" (Läs naturlig ört) (Läs krydda)
Stevia är 100 % naturlig och otroligt söt.

Nej heldre Naturliga sötningsmedel som man använder 2 msk av till en hel kaka än socker som man använder 2,5 dl till en kaka.

De enda som detta torde vara ett problem för är väl just sockerberoende. Är man inte det så kommer man för det första inte att vilja basera sitt energiintag på LCHF-bakverk, och för det andra kommer man inte att ha minsta problem med att vara måttlig. Jag ser det som problematiskt att det är så mycket fokus på "sockerberoende". En gång i tiden, ja inte för så länge sedan faktiskt, så trodde jag att jag var sockerberoende och att jag därmed aldrig skulle kunna ha ett normalt förhållande till sötsaker. Detta har visat sig inte alls stämma! Jag har insett att detta med beroende/ickeberoende inte är svartvitt. Och att det inte nödvändigtvis är sant ens för alkoholister att man aldrig mer kan smaka en endaste munfull av det förbjudna, utan att det ska vara kört. Jag tror det handlar mycket om välmenad skrämselpropaganda, samt såklart den erfarenhet som alla med någon form av beroendeproblem gör: insikten att man lätt lurar sig själv att tro att man klarar att stå emot, men att det egentligen är suget som talar. Insikten måste komma från andra hållet, dvs man måste först känna att man klarar sig helt utan och att man därmed inte behöver några ursäkter för att "försöka". Sedan är, faktiskt, inte allt sug ohanterligt heller. Jag kan känna en vag aning av sug ibland, men så länge jag håller mig till min LCHF-kost är det rentav lätt att hantera. Men det måste hanteras. Så, vad beträffar LCHF-bakverk har jag faktiskt inte ens en åsikt. För den som är mitt uppe i ett sockerberoende så kan de naturligtvis utgöra en fälla (liksom så mycket annat). För andra ser jag inte vari problemet ligger? Vem vill äta tårta till middag, som inte lider av nämnda problematik?! Själv lagade jag en hallonmoussetårta till midsommar, och inte hade jag några problem med det. Och jag var inte ens i närheten av att äta upp hela tårtan. :-) Jag förstår kort sagt inte varför andra ska ha åsikter om man väljer att inkludera detta i sin kost. Att höja ett varningens finger till sockerberoende räcker, och mer kan man ändå inte göra.

en alkoholist kan nog inte heller ta en alkoholfri öl, åtminstone har jag hört flera nyktra alkoholister säga att det inte funkar, då själva smaken triggar igång suget så jag tror det är helt samma sak som med sockerberoende… Beroende som beroende…

Problemet är väl att det av någon anledning är spritt att bara något är "lchf" kan man äta hur mycket som helst av det och gå ner i vikt/få hälsofördelar/etc. (nästan allra värst när det kombineras med "bara det är max 5g kolhydrater/100 gram och man hinkar en liter mjölk om dagen som måltidsdryck).

Sen om det är bakad kaka eller vispad grädde med bär man "unnar sig" varje dag gör kanske inte någon jätte skillnad.

Var något en dum idé att äta "jämt" när det var gjort med vetemjöl och socker är det nog nästan lika dumt "jämt" även om man bytt till sötningsmedel och andra "mjöler".

Även som tas upp av anna i länken skillnaden mellan vad man kan äta och få en viktminskning om man inte har väldigt lätt för det och vad man kan äta när man inte har några viktproblem skiljer sig oftast åt.

Däremot är det säkert bra att välja saker bakade utan vetemjöl och socker de gånger man ändå äter något "extra". Tycker inte heller hon framför några riktigt bra skäl mot erytriol, i alla fall inte som bör räknas om hon samtidigt inte tar upp de nackdelar som finns med stevia. Eller för den delen den nämna honungen där framförallt flytande honung har ordentligt med fruktsocker, vilket ju kan göra den än sämre än vanligt socker, oavsett hur "naturlig" den är. Resonemangen haltar alltså lite - men i grundfrågan har hon nog en poäng.

Nästan alla som har fått några långtgående viktproblem (inte bara några kilon med åren eller från en medicin eller efter graviditet, utan ordentliga sådana) har ju någon form av stört ätbeteende, vare sig det är med hungersignaler eller att man helt enkelt gillar att äta mycket och struntar lite i dem. Eller om det är rena sockerberoenden eller annat bakom. Allt sådant ordnar ju inte automatiskt till sig bara för man drar ner på kolhydrater och upp med fett. Personligen äter jag lätt för mycket om det helt enkelt är lite "för gott", oavsett hur väl fördelat det är och utan sötning eller någon speciell trigger mat - och har inte så välfungerande mättnadsignaler att jag då automatiskt äter lika mycket mindre nästa gång, till viss del ja, men inte fullt ut. Skulle jag då smaska på med gourmetmat "så mycket jag vill", då går jag inte ner i vikt hur lchf det än är, kan lätt hamna på dubbelt så mycket som är lämpligt och jag inte skulle vara hungrig på.

Så är man sockerberoende, ja då är nog sötning i vilken form som helst ett problem, för andra har det nog snarare om hur mycket man äter "extra" som man kanske egentligen inte behöver utan för att det är gott eller man är lite sugen. Det finns de som det trots det fungerar klockrent (de flesta är gravt överviktiga män som inte bantat förut), men det är ganska uppenbart att det inte majoriteten.

(obs, menar alltså inte att man nödvändigtvis ska äta minimalt, eller några svältnivåer som blivit mer "populära" vilket även anna skrivit om nyligen - utan om när det helt enkelt blir väl mycket och att inte lchf är någon automatisk garanti att dina mättnadsignaler (och viljan att lyssna på dem!) blir helt perfekta)

Jag började med lchf enbart pga av min svåra migrän, och upptäckte att sukrin ger mig hemskt migrän. Vågar inte prova stevia efter att ha googlat på "stevia" och "migraine". Ingen kul läsning.

Om man provar lchf av andra hälsoskäl än viktminskning eller diabetes kanske dessa sötningsmedel förstör mer än man tror. Vad vet vi om hur sötningsmedel påverkar vår hälsa? Att det inte påverkar blodsockret är ingen garanti för att det är nyttigt.

Ju mer avsteg från den "rena" maten man gör, desto större risk att lchf inte ger förväntad hälsoeffekt - det är min egen, högst personliga erfarenhet. För min hälsa är "bakningsvarianten" av lchf tyvärr lika illa som SLV:s rekommendationer.

Detta är inte menat som ett påhopp på er som sötningsmedel funkar bra för. Alla ska självklart anpassa kosten till sin egen hälsa och sina egna behov. Men tänk er för innan ni rekommenderar sötningsmedel till någon annan…vi fungerar alla olika.

#9 Det är ju verkligen individuellt hur det fungerar. Sedan är ju vissa reaktioner mer eller mindre vanliga.

T ex skulle man kunna argumentera mot att rekommendera någonting alls till någon annan "rekommendera inte anra att äta fisk, de kan ju visa sig vara fiskallergiker"

Eller varför inte utifrån migsjälv "rekommendera aldrig frukt eller bär de kan ha en mage som min som blir total förstörd av det i mer än mycket små mängder"

Vissa som äter lchf utifrån IBS perspektiv tål verkligen inte ägg i någon större mängd osv.

Kan tänka mig om du får migrän av Sukrin att du hör till de som får insulinpåslag av söt smak i sig och där migränen är kopplad till blodsocker sänkning i relativt stor mån - då kommer alla söta smaker som inte samtigit puttar upp blodsockret motsvarande det extra insulinet att bli problem. Då ligger inte riktigt problemet i varan utan i reaktionen på söt smak men att det maskeras i viss mån med t ex sockers blodsockerhöjande effekt. Inget säkert, men inte helt otroligt då migrän av sukrin inte verkar vara särskilt vanligt även bland migrändrabbade. (hör själv till dem, sukrin reagerar jag inte på, men stevia verkar jag reagera på)

jag har migrän som jag medicinerar med inderal,  får ibland lättare migränanfall. Men har aldrig märkt att vare sig sukrin eller stevia  (eller syntetiska sötningsmedel) påverkar det allra minsta. Dvs jag får migrän lika ofta, eller som nu sällan, oavsett. (har testat uteslutningsmetoder hela livet för att komma på vad som triggar migränen det är mest parfym i mitt fall)

#10 Jo, jag vet att det är individuellt, jag skrev ju också "vi fungerar alla olika".

Min poäng var egentligen att om jag hade provat den variant av lchf som presenteras nu i tidningar/böcker etc med alla bakrecept så hade jag fått avskriva lchf som icke-fungerande för mig. Jag har en kollega som gjorde precis just det.

Därav min kommentar "tänk er för innan ni rekommenderar sötningsmedel till någon annan". Jag förstår att det finns många som klarar sötningsmedel, med eller utan migrän.

Intressant teori att jag reagerar med insulinpåslag på söt smak. Den gamla boken "Migrän kan besegras med diet" går ju ut på att migräniker är hypoglykemiker. Författaren Low rekommenderade en kost rik på "naturliga" kolhydrater, dvs inga raffinerade. Den metoden borde kanske ha funkat på mig, men det gjorde den tyvärr inte. GI hade ingen som helst effekt heller. Lchf is da shit, som man brukar säga! ;)

Om genomsnittssvensken äter 17 kilo godis per år, och fö får i sig 40 kilo socker per år så är det nog så att ganska många är, mer el mindre beroende av socker!

Hur folk reagerar på sötningsmedel är så klart individuellt, men nog finns det en anledning att fundera på varför det blivit så oerhört populärt med div recept på LCHF-godis, LCHF-tårtor, osv.

#13 Det kan också vara så simpelt som att det inte behövs en massa recept för att tillaga en proteinbit och grönsaker.

Men till diverse kakor och dant behövs det långt mer kompetens och recept att utgå ifrån.

# 14  Visst är det så, men ibland blir det lite grann "att sila mygg och svälja kameler" över bak-/godis- recepten, om det nu inte är så att man ändå har tänkt sig att äta ganska mycket…

det där får du förklara? Förstod inte vad du menade alls? Vaddå sila mygg och svälja kameler?  I ett lowcarbtårtbit  kanske det är 1-5 gram kh på en portion medan det kan vara 30-50 i en vanlig tårtbit. Det tycker jag verkligen inte är att sila mygg och svälja kameler.

Det jag menar, och som jag tror även avsågs med det ursprungliga blogginlägget, (som jag antar att alla som kommenterar har läst) är att man missar helheten och fokuserar på detaljerna,

Om man avser att äta detta ofta, och mycket, så är det naturligtvis viktigt med ett lågt kh-innehåll, men kanske, kanske, sker det på bekostnad av ett bra totalt näringsinnehåll.

Jag tror, personligen, att det viktigaste är att bli av med sug efter socker- och mjöl-produkter, och vänja sig med naturlig sötma. När man nått dit, och inte triggas att äta  mer och mer, av sötsaker och bröd, så kanske mängderna blir så små ändå, att det knappast spelar någon större roll om det ingår lite tillsatt socker i produkten.

Mina smaklökar har definitivt förändrats. Jag var en enorm godisråtta tidigare, men alllt sånt har succesivt fasats ut ur min kosthållning under de senaste tre-fyra åren.

Idag kan jag njuta av en bit riktigt, riktigt, mörk choklad, el kladdkaka gjord på mörk choklad, ägg, och smör. Men jag kan lika gärna äta en liten skål med jordgubbar och grädde, en bit vattenmelon, el en morot, lite nötter och kokosmjölk, och jag tycker det är vansinnigt gott, men jag äter inte mer än att det totalt blir kanske 10-15 g kolhydrater, och jag äter det inte oftare än att mitt totala kh-intag ger ett genomsnitt på runt 10-20 g /dag.

Ibland gör jag avsteg och äter en glass, el lite godis, någon kaka, lite potatis, el liknande, men det är ett medvetet val, och det sker kanske tre-fyra ggr/år, en dag, (tex julafton) och sen återgår jag till att vara strikt nästa dag igen.

Men vi är alla fria varelser som gör det som passar en själv bäst, jag är dock övertygad att för många så innebär tex sötningsmedel och mjölkprodukter en risk för överätning av relativt näringsfattiga produkter.

jag ogillar äppelhurtighet som ska skriva folk på näsan vad de ska och inte ska, mina taggar åker ut direkt…

vare sig de heter Anna Hallén eller något annat…

Naturligtvis så håller jag med dig om att man inte ska tala om för andra hur de ska leva sina liv.

Och visst kan väl ett sådant budskap tolkas som äppelhurtigt.

Och visst så lever jag (och troligen inte Anna Halle´n heller..) inte alltid ett "perfekt" liv med "perfekt" mat, men jag tror ändå att det finns en viss anledning att tänka till och reflektera över tex kost och hälsa lite då och då.

Vad man sen kommer fram till är ju naturligtvis individuellt och får stå för var och en, och som jag skrev så gör var och en det som passar en bäst.

Jag förmedlade personligen, bara mina egna åsikter, utifrån blogginlägget, som jag själv, tycker innehöll en del tänkvärt.

#18 Jo, fast tänk på att det är DU som tolkar det så, och dina inlägg tolkas likadant av någon som inte h´åller med dig om dina åsikter.

jag brukar vara noga med att påpeka att det jag skriver är det som gäller för mig (alltså om det innehåller några direktiv öht)men det är klart att folk får tolka som de vill…

#21 Ja, så kan man göra, men om man utgår ifrån att alla skriver det som gäller för sig, så spelar det väl ingen roll?

fattar inte vad du är ute efter nu, utom att försöka reta upp mig?

#23 Jag försöker inte reta upp dig, jag reagerade bara på din kommentar nr #18.

Men jag ger mig, du vill nog inte diskutera eller ha svar på vad du skriver egentligen, utan bara tala om vad du tycker. Jag ska hädanefter låta bli att svara på vad du skriver, så blir vi båda nöjda.

#18:

Håller med. Som om man BÖR äta si eller så för att vara en bra lchf-person.

Till ingen särskild:

Om man tänker på att många, många människor fikar varje dag och dessutom baserar en stor del av sin kost på spannmålsprodukter, i olika grad sötade med socker, så tänker jag att lchf-kakor är en droppe i havet och att de verkligen inte förtjänar en sådan negativ klang för "den vanliga människan". Tänk vilken vinst det är att gå över från vanligt bröd och vanliga kakor till lchf-varianten. Om man dessutom ändrar alla andra måltider till lchf så kan man inte säga att lchf-kakor och -bröd är en förlustaffär. Och vem äter sånt till varje måltid, som sagt?

Jag gillar kaffe också. Inget jag vill sluta med även om jag vet att jag är beroende och även om jag vet att jag kan vänja mig av med det. Det är en krydda i tillvaron som jag VILL ha. På samma sätt äter jag lchf-bröd och lchf-kakor eftersom de ger trivsel till mitt liv. Jag har svårt att tro att man dör i förtid eller blir sjuk av att äta de ingredienser som en lchf-kaka innehåller. Inte heller tror jag att jag blir en dålig människa om jag äter sådant. Som om man blir en syndare och bryter en lchf-lag. Vem har sagt att livet går ut på att leva så rent som möjligt? Jag ser mer upp till de människor som hjälper andra än till de som fokuserar hela sitt liv på att äta perfekt. Det har inget värde i sig och att välja bort lchf-kakor bara för att det är vane-bildande ger väl inga pluspoäng någonstans vad jag vet?

Är man sockerberoende och inte klarar av det så låter man bli. Men om man vill äta det så är det inte ett dåligt val bara för att fördelningen av makronutriener inte är "perfekt" eller bara för att man inte äter nötter av olika slag där man kollar upp omega 6-halten. Vem bryr sig liksom?