![[flippjenny]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Usch! Möhippa ett fiasko för mathållningen?
Måste få skriva av mig. Det riktigt ryter inom mig!
Blev "kidnappad" i helgen av mina två väninnor som drog iväg mig på möhippa. (Möhippa hade jag def. inte kallat det själv, eftersom det bara var vi tre och några festligheter märkte jag inte av.) Det var trevligt, och jätteroligt att de ville göra det för mig, och jag hade bestämt i förväg att jag skulle äta det de bjöd på även om det inte var lchf-kost.
Fast jag har berättat för dem att jag äter lchf, och att jag inte klarar av kolhydrater så bra. När jag berättade hade jag bara hållt på i tre eller fyra veckor så det var ju förvisso nytt då, men jag sa att jag planerade att äta lchf så länge jag fick bestämma.
Men till min besvikelse så brydde de sig inte ett dugg om det. Men jag tänkte att jag biter igen och säger för mig själv, det är bara den här helgen, men fy vad kommer det här egentligen att göra, bröllopet är om tre veckor….
Min ena väninna säger lite lustigt nog att hon har hållt lite lchf-kost själv. På vilket sätt då? Jo, hon dricker Åsens gammaldags mjölk. Den är ju fet! säger hon.
De bjöd på korv med bröd till lördagslunch, Farbror Ben's sötsur kycklingröra med samma farbrors ultravita ris till kvällsmat - här fanns inget fett över huvud taget, förutom det ytterst lilla som finns i kycklingfilén, och de stekte i margarin! Jag frågade om det var okej att jag tog lite smör till, för fettet existerade inte ens på den tallriksmodellen, och då säger mjölkdrickaren: "Varför då?!"
Ja, det mättar lite mera, tycker jag.
Till efterrätt: fruktsallad (okej, tyckte jag, kan jag ha som godis).
Frukost i morse: Jag gick emot helt och åt två ägg och ost och skinka med smör. Frukosten lät jag dem inte förstöra.
Lunch: Varma mackor.
Jag har fått massvis med gaser i magen, min mage har inte pratat på detta vis sedan jag började med lchf för 10 veckor sedan, mitt humör gick ner pga blodsockerfall, huvudvärk pga blodsockersvängningar och hunger, blodtrycket kändes som att det gick upp pga maten och stressen och irritationen över att de inte tog någon hänsyn till mig. Och upp 1 + 1/2 kg när jag kom hem och vägde mig.
Till saken hör att dessa två tjejer är smala, och har varit det i hela sitt liv. De har inga problem med leptin-/insulinresistens. Fast det jag lade märke till var att vi tre åt ungefär lika mycket, i vissa fall åt jag mindre än dem, och jag var konstant hungrig! Inte så konstigt att de är så smala som de är, för de har ju antagligen ingen riktig hungerskänsla. Jag tror inte att helgens sammanlagda måltider för dem kommer upp i 2000 kcal var.
De var dästa efter var måltid och jag var den enda som var pigg hela tiden. De gick och gnällde på sötsug, och jag längtade bara efter att de skulle dröja mellan måltiderna så mitt blodsocker skulle kunna normaliseras någon gång.
Jag insåg med den här helgen att nu tar JAG ingen hänsyn. Det är min hälsa som är viktigast, det är den jag ska visa hänsyn till och inte vad andra tycker och tänker.
Tack för att ni vill läsa mitt gnäll ;)
vad trist att de inte tog hänsyn till dig! min spontana tanke är att om jag skulle gifta mig och mina vänner tog ut mig på hippa så skulle jag äta det som bjöds… men jag hoppas verkligen att det skulle vara roligare saker än vad som bjöds dig ;p korv&bröd… okej, som nattamat kanske? uncle bens… näää!! något roligare hade de ju kunnat hitta på, och då skulle du antagligen inte heller vara så besviken. jag tänker mig att en hippa ska va något kul, extra, utöver det vanliga (så även maten, och i så fall kan jag lätt göra avsteg). men jag hoppas att du ändå hade roligt! :) och grattis till det stundande giftermålet!
ps. kom på att det vore rätt kul om ni endast serverade lchf på bröllopet… gav igen lixom ;p mouhahahahaha!
***
tistelflikkan
mat: lindassmultron.blogspot.com
smycken: www.smyckorama.se
***
tistelflikkan
mat: lindassmultron.blogspot.com
smycken: www.smyckorama.se
Till bröllopet blir det buffé så det kommer att passa allihopa.
Men lite kommer jag nog att ge igen när jag bjuder hem dem nästa gång. Ska ge dem en ordentlig lchf-måltid och inte bjuda på några kolhydratstinna tillbehör, och inga kakor och inget godis. 
Tycker synd om dig. Framför allt handlar det väl om att du inte känner att du får äta som du vill. Upp på banan kommer du snart igen, det är nog ingen fara med det.
Men det gör ju alltid lite ont när man känner att folk inte respekterar ens val här i livet.
För mig så handlar ju en möhippa om bruden, inte om mig. Jag skulle ha gjort mitt bästa för att DU skulle bli nöjd och glad, och då handlar det ju om att fixa sån mat som du verkligen ÄLSKAR! 
Men jag antar att alla inte tänker likadant som jag. 
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Åh fy! Jag mådde nästan illa när du beskrev middagen (uncle ben's sötsura kyckling med ris) Ööörk! Förr åt jag det en del men skulle aldrig få för mig att tillaga ngt sådant nu! Stackare! Tur att du överlevde "möhippan" 
Ha nu ett riktigt fint bröllop!
"your worst enemy is your best friend"
Dessa tjejer gav dig en lärdom du kommer att ta med dig resten utav ditt liv. Bàde gällande vad du màr bra utav att äta (och inte äta), samt hur du inte vill bli behandlad. Nästa gàng nàgon ställer dig i en sàdan situation kommer du att svara -Nej tack! och le..
Att du åt mycket kolhydrater under möhippan tycker jag inte i sig är ett problem. Det är ju bara att återgå till rätt diet igen när vardagen börjar igen.
Värre tycker jag att det är att dina kompisar inte alls brydde sig om vad du vill äta! Håller där med citate som #5 skrivet av crikarlshamn skrev.
Tråkiga vänner! För mig är det också självklart att en möhippa ska utgå från bruden och vad hon gillar. På min möhippa hade de gjort både lunch och middag jättebra, lunch har jag för mig var kycklingsallad där de hade alla ingredienser separat eftersom vi var en brokig samling allergiker, och till middag grillades jättefina biffar. En kompis hade t.o.m. lärt sig att göra blomkålsmos.
Nu har jag hållit på mycket längre än du och haft tillfälle att äta tillsammans med mina vänner ganska många gånger så att de har förstått vad jag äter och inte, men lite kan man väl anstränga sig tycker jag!
Och snart ska jag vara med på någon annans möhippa, och de har bestämt mat utifrån vad som passar bruden och de flesta deltagarna. Jag har konstaterat att jag tar med mig en egen matsäck. Skulle aldrig falla mig in att tvinga på någon annan min kosthållning och insistera på att bruden ska äta nåt som jag gillar!
Tack så mycket för alla svar! Jag har under helgen och med hjälp av massor med tankar under natten insett att jag ska inte förvänta mig så mycket av mina två vänner. Jag har tidigare haft uppehåll i kontakten med dem, pga studier och andra tråkiga omständigheter, och det uppehållet var långt. Det är inte helt oväntat att vi har växt isär så mycket som vi har gjort. Jag tror tyvärr inte att vi kommer att växa ihop igen. Men det grämer mig inte lika mycket som det har gjort förr, konstigt nog 
Tack för uppmuntran. Det var inte så farligt med vikten nu efter ett dygn, och jag känner att det var definitivt inte svårt att återgå till lchf-andet! Underbart att slänga ihop en fet gryta med kyckling, svamp och grädde och njuta!
Nu blir det precis som jag vill framöver
Starta ny diskussion