
Jag hade glömt hur hunger känns
Så här skrev jag till mig själv i går eftermiddag:
Brödätarhunger
Jag åt smörrebröd idag. Fyra stycken. Först en med drottning Margrethes sill, sen en med makrill. Därefter rostbiff med rostad lök och slutligen en med gammal dansk ost. Smörrebröden serverades på tunna skivor av mörkt bröd och det var så mycket pålägg att man inte såg bröden. Det var en trevlig dansk dam, VIbeke, som gjort bröden enligt konstens alla regler.
Jag åt dessa fyra bröd mellan klockan 13 och 15 under trevligt samspråk med några bekanta. Ett par nubbar till. Istället för öl drack jag vatten. Det var rikligt med pålägg på smörrebröden och jag fick i mig minst lika mycket näring och energi som vid en vanlig lunch. Jag borde alltså ha varit mätt i fyra, fem timmar. Men det som skiljde denna lunch från alla andra var att det ingick kanske 100 gram kolhydrater! Det är ungefär lika många kolhydrater som jag åt under en hel viktminskningsvecka på den tiden när jag gick ner snabbt i vikt.
När jag skriver detta är klockan 17 och jag borde vara mätt. Men jag känner en brännande hunger i magen. Och då har jag ändå tagit mig en redig bit brieost till kaffet för en timme sen. Jag har nog inte känt något liknande på ett halvdussin år. Skulle jag börja äta nu så skulle jag förmodligen äta tills i morgon. Men jag skulle inte bli mätt. Detta är brödhunger, kolhydratsug, sockersug - kalla det vad du vill. Detta var min första rejäla smörgåsmåltid sedan jag började med GI-Noll! och konsekvenserna överraskar mig.
Felet som jag gjorde var uppenbart. Hade jag lämnat brödskivorna på tallriken och nöjt mig med sovlet så hade jag fortfarande varit mätt. Nu åt jag brödet också och då gick det som det gick. Det var ingen ny kunskap direkt, men det är nyttigt att bli påmind! Nu väntar jag några timmar och studerar hungerkänslan.
Det är den här känslan som då och då får någon av mina elever att ramla ner i träsket igen. Det känns nästan farligt, ungefär som att studera ett hungrigt vilddjur på nära håll. Mitt motmedel blir att äta en stor portion kött och smör till middag, ingenting annat. Nu gäller det att stabilisera blodsockret. Jag kommer förmodligen att vara hungrig när jag vaknar i morgon, men den brännande känslan i magen kommer att vara borta. Vågen kommer att visa ett kilo mer på grund av vätskeinladdning, men det går bort på någon dag.
Jag hoppas att det dröjer fyra, fem år innan jag äter en sådan måltid igen. Nu har jag blivit påmind om hur hunger känns, och jag vill inte känna den känslan igen i brådrasket.
Sten Sture

Jag tror inte det är så dumt att bli påmind - vart femte år - det gör oss bestämt till bättre människor. Själv anser jag att det bästa med kosten är inte att man går ner. Inte ens de många hälsofördelarna. Utan att man slipper denna vansinneshunger som ger en dåligt självförtroende för att man är karaktärssvag.
Nu vet vi och vi faller inte så djupt - visst är det underbart att kunna styra själv! Tack för att du delar med dig.
Ja du, när man vet hur det känns så vet man också hur SKÖÖÖNT det är att vara mätt och hålla bort suget. :)
Det är därför jag inte äter bröd. Nuförtiden avstår jag helt. Jag vet exakt hur det blir, precis som du skriver Sten STure. En hunger svår att klara. Idag har jag ätit 2 ägg + smör till frukost. Vid 11-tiden en kopp svart kaffe + brödost(kaffeost), två små bitar.
13.30 en kopp kaffe med grädde. Och några nötter, kanske 10 st.
Middagen blir senare. Jag är inte hungrig.
Min man har ätit mackor, wienerbröd och brösost och suktar efter mer att äta.

Men Mervi, äter inte din man som du? Min ar inne i hjulet som Skaldeman beskriver och gar och småäter hela tiden. Jag tycker synd om honom, men vill inte ändra det han tror pa. Han ar helt inforstadd med vad jag ater och hittar pa sma overraskningar hela tiden, men det ar till mig, sjalv smakar han inte ens utan tycker att det passar mig men inte honom. Just nu har han gatt upp pa overvaningen for att sova siestan ett par timmar, efter den stadiga lunchen, sen blir det val en macka.
Nar han val ar vaken skall jag oversatta Skaldemans kommentar, som ar helt perfekt, for att forklara detta pa ett enkelt satt.

Det här tycker jag är intressant eftersom jag inte får den här LC-kosten att fungera så bra. Jag känner inte alls igen det ni beskriver! Visserligen håller jag mig mätt längre på kött med stora klickar smör på men det är ju inte så konstigt
, men att jag skulle få så svårt sug och inte känna mig belåten stämmer inte för mig. Däremot så är jag ju ganska så försiktig med kolisarna och har ju länge vetat att exempelvis vitt bröd och pasta inte fungerar så bra för mig. Inte för att jag får sug utan snarare för att magen inte tål det.
Men det här kanske visar på att min kropp inte har utvecklat samma sorts sockeröverkänslighet och därmed har inte LC-kosten samma fantastiska effekt vare sig på mitt välbefinnande eller min viktminskning?

problembarn,
det är en rimlig förmodan. Jag har några sådana elever. De svarar bättre på en högre andel protein och en något lägre fettandel. De äter ganska mycket grönsaker, motionerar en hel del och vaktar på kalorierna. Det är ett något annorlunda koncept, och det skulle nog inte passa mig. Men för dig är det kanske rätt.
Sten Sture

Ok Tack, det låter som ett mera passande koncept för mig och min konstitution. Just kött är något jag "snålat" på i många år. Känner att jag mår bättre när jag sänker fettandelen och jag hör till de som tror att man ska lyssna på kroppens signaler(förutsatt att det inte är candida eller annat "ofriskt" som kallar förstås).
Jag har ju nästan levt på enbart grönsaker förut och aldrig ätit socker för det är ju så sött :-) smakar ganska äckligt tycker jag… har dock (förstår jag nu) även snålat alldeles för mycket på just fett och protein (totalt fettskrämd)men strävar nu efter att hitta min egen balans :-)
navarro, han äter som jag men när vi är borta och det bjuds onyttigheter så äter han. Han är snällare än jag mot dem som bjuder.
problembarn, om du minskar på fettet tycker jag du ska öka på protein istället! :D Prova det o se hur du mår?

zeretki, det var precis min tanke med! Det mest lustiga av allt är att när jag gick på den sista kinesologibehandlingen i höstas så frågade vi kroppen hur jag skulle göra för att gå ner i vikt och vad svarade kroppen tror ni??? Jag behövde fett MEN enbart det fett som finns I kött… företrädesvis ville kroppen ha kyckling och fet fisk… inga tillskott och inte mera smör var kroppens svar, mera animaliskt fett så skulle kroppen reparera sig själv under detta året…. Att det ska vara så svårt att lita på sig själv??!!
Ja men toppen! Då är det bara att prova mer animaliskt fett. :)

Japp, ska göra så!
Sten Sture: ungefär hur är %-fördelningen fett, protein, kolisar hos de elever du nämnde i #6?
Ja den hungern var ett tag sedan jag kände av. Jag kan numer gå och vara lite småhungrig i flera timmar utan att det gör mig något. Det är snarare behagligt. Förr så fick jag blodsockerfall så fort jag var det minsta hungrig och kunde knappt klara mig fram till nästa måltid. Nu kan jag med lätthet dra ut på tiden och till och med hoppa över en måltid om jag inte är tillräckligt hungrig

Hur blir man elev hos Sten Sture?

problembarn,
fördelningen varierar men snittet är kanske 35-40 procent protein, 50-55 procent fett och 10 procent kolhydrater. Något åt det hållet.
parsley,
det är några tusen gamla brevvänner från Sverige och Norge som skrivit spontant till mig efter att ha läst min bok. De får skriva en gång i kvartalet. Det är den brevväxlingen som gjort att jag kommit efter så gravt i mitt planerade bokskrivande…
Sten Sture