Jag ber om ursäkt om jag skrivit om detta förut, men jag är så glad och lättad över att allt blivit så enkelt att jag helt enkelt vill dela med mig 

Vi bor ju i Australien och här skickar vi med mat varje dag till skolan. Fram tills nu har det varit ett aber och ganska så jobbigt att hela tiden ha det hängandes över sig, det krävs ju viss planering och det har väl inte alltid varit min starka sida. Sonen är 12, går sista året i primary school (year seven)  och är väl inte så där överdrivet förtjust i sport och idrott.

Han är helt inne i low carb-tänket och kommer ofta hem och berättar om alla tokigheter han får lära sig i skolan om smöret och gräddens farligheter och margarinets ypperligheter. Han ger sig inte in i några diskussioner men säger vad han vet (som naturligtvis i förlängningen är vad vi lärt honom hemma vid köksbordet). Hans bästa kompis är vegeterian och ser ut att ha stannat i växten, har gubbmage (pojken är precis 12 fyllda!) och har en kondition som lämnar mycket att önska…Att han dessutom ofta är hemma från skolan pga att han känner sig sjuk är ju en annan femma.

Det finns en cantine på skolan och där kan barnen köpa sallad med lättdressing, chicken burger (vad den nu innehåller), meat pie, milk w flavour (men inte vanlig mjölk), vitamized water, nudlar etc etc. Allt följer naturligtvis de statliga rekommendatiornerna om low fat, low salt and low sugar (?). Många barn köper mat där och vi har gjort det ganska ofta, men alltid med ett gnagande dåligt samvete att han inte borde äta det…

Nu efter jul satte satte jag mig ned med Andreas och vi gick tillsammans igenom olika bloggar med ta-med-lunch tips. Och Kära nån! så enkelt det blivit!

Det kokade ned till ett par tre favoriter som vi kan förbereda och ha i frysen. enkelt att ta fram på morgonen eftersom det tinar i matlådan under dagen och han inte har något emot att äta det kallt. Chicken nuggets med dipsås av cf och sweet chili är nog favoriten, med marinerade chicken drummetes på god andra plats. I dag fick han med sig våfflor på grädde, ägg och husk. Tinade bär i en burk och vispad grädde i en annan. De andra barnen står omkring honom och är naturligtvis avundsjuka på hans mat.

Beviset för att det han äter är bäst är att han växer så det knakar, han sover som en sten, han är aldrig sugen, han gnäller och klagar inte (nåja ) över läxorna. Kort sagt, så mår han jättebra!

När jag läser om barn i Sverige som inte kan/får äta den mat i skolan dom mår bäst av, så blir jag förbannad. Och fast det kräver planering av oss, som föräldrar, så gör jag mycket hellre det än att behöva stånga pannan blodig mot korkade skolsköterskor och skolledningar, som inte kan tänka själva utan bara går efter omoderna, sjukliga råd.  Men vegeterian får man vara i en svenska ksola?! Blir mållös och matt av den avsaknade logiken.

Nuff said, som man säger.