Suck. Det är inte klokt vad sjukvården förstör mycket…

Det finns alla möjligheter för din mamma att må bättre på kosten, det skrivs en del här om människor som blivit friska eller bättre från sina ätstörningar av olika slag. Det finns även berättelser om ADHD-diagnoser som blivit bättre, att de blir lugnare och klarar av att hantera sin vardag bättre.

Just som du säger, att bli av med suget är något som hjälper många med ohälsa.

I min värld låter det som att din mamma är en lysande kandidat till att prova LCHF. Eftersom att lågkolhydratkost "rättar till" hormonerna i kroppen, så har den också potential att hjälpa signalsubstanserna som påverkar känslorna och måendet.. tänker t.ex. på serotonin och dopamin. 
(Kanske även ett tillskott av D-vitamin) 

Har man haft ett stört ätbeteende förut så kan ju viktförändringar dröja lite.. kroppen har svårt att lita på att den kommer fortsätta få tillförsel av näring och vill ogärna släppa ifrån sig fettet. Men håller man ut så kommer nog resultaten förr eller senare. Dessutom! Mät kroppen… midjan, höfterna, armarna, halsen etc. Ta foton. Man märker ju på kläderna också att det händer grejer, inte allt syns på vågen

Det finns väldigt mycket bloggar att läsa om man vill ha inspiration. Finns också bra videos på Youtube!

Jag brukar skämtsamt säga att LCHF är ingen diet.. vi bara lurar folk att äta riktig mat!!

Och så kan man ju se det oxå.. din mamma är iallafall en kandidat till att äta sig mätt på riktig mat.. utan att räkna särskildt mycket.. mest titta på innehållsförteckningar och sen bara köpa sådant som är helt okej.

Har man ätstörning i ryggsäcken kanske man inte skall hålla på och räkna o ha sig utan mest välja bra mat?

Jag har ätstörningen BED och jag har blivit mycket bättre med LCHF. Säg åt din mamma att pröva.

Jaha - och hur många härinne har mått bättre av de råd sjukvården har gett?

Inga händer som viftar……konstigt………..

Jag har blivit dättre i min depresion och har fått med energi sedan jag började med LCHF. Nu kanske din mamma och jag har samma orsak till Depression men endå.

Tack för era svar! Måste på något sätt övertyga henne.. får väl gå på spåret att hon iaf inte kan bli sämre av det. 2 månader ska jag försöka få henne att prova. Sen kommer hon ju aldrig vilja gå tillbakad. Precis som du sa Zepp, ska lura henne att äta bra mat!

Att äta riktig näringsrik mat utan tillsatser kan bara vara positivt, sen vilken andel protein, fett och kolhydrater man ska äta är individuellt. En sak att tänka på är att mejeriprodukter kan påverka humöret negativt så en paleoliknande kost kan vara ännu bättre än LCHF. Jag får själv lite Depression och blir lätt irriterad av mejeriprodukter, undantaget är smör som jag kan äta utan problem.

#8

Det tycker jag låter intressant -kopplingen Depression och mejeriprodukter.

Något tips på var jag kan läsa ytterligare lättfattlig info om detta?

#8 skrivet av Henkez

Aha,

Jag har slutat med mejeriprodukter utom smör, kanske det är svaret

Ni som har läst Kurt Vonnegut … hans son led av Schizofreni och blev mycket bättre när de tog bort mejerier och spannmål … jag VET att det inte är samma sak som att vara deprimerad men det är ju kemiskt i grunden så det kanske ligger nå't i att se upp med mejerier …

Depression kan hänga ihop med magen och matsmältningen och en del får problem med matsmältningen av mejeriprodukter. Finns lite mer att läsa här

http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=gut-second-brain

Hej! mitt första inläpå forumet. Jag åt fragågsrikt LCHF i ca 1 och ett 1/5 år och gick ner 20 kilo. jag trodde oxå att min Depression skulle bli bättre och till en början blev den det men efter 1 och ett1/5år föll jag ner i en avgrundsdjup Depression i sommras. Jag blev chockad för hade hört att de flesta blev bättre i sin Depression med LCHF. De stunder jag orkade försökte jag hitta lösningar och kom då i kontakt med uppgifter om hur viktigt det var att undvika gluten 100 %, undvika mejeriprodukter och, mycket viktigt, äta magnesium. Jag beställde hem Donat magnesiumvatten från Josef Boberg och tro det eller ej men sakta men säkert började depressionen klinga av något. Under den här tiden slutade jag helt med gluten och mejeriprodukter och det var då jag till slut inte lyckades äta LCHF. Jag hade svårt att få i mig fett och då kom hunger och sug tillbaka. Det kändes jättekonstigt att få tillbaka de gamla matvanorna och skämsigt! Jag som pratat så gott om min nya livstil. Jag trodde aldrig jag skulle lyckas starta om efter mitt återfall och har varit rätt förtvivlad över det men tillslut insåg jag att jag måste införa mejerier igen och då gick det börja med LCHF igen efter ett halvår i total matförvirring! Min lösning har blivit. Undvika gluten 100%, äta tabletten laktozym från holistic till alla måltider med mejeriprodukter, äta LCHF igen och, viktigast av allt känns de som, aldrig slarva med magnesiumet! Jag hoppas på detta men mitt stora test kommer till våren och sommaren när jag brukar må som sämst. Det jag ville lyfta fram i det här inlägget var framförallt vikten av magnesium. Tror oxå jag fick en obalans mellan kalcium, magnesium när jag åt så mycket mjölkprodukter den första LCHF perioden. Nu är jag mycket mer försiktig. Jag har insett att LCHF inte var hela lösningen utan behövde justeras lite för mig med svåra depressioner i bakrunden.

#13 Väldigt intressant att ta del av det du beskriver.

Även jag har väldigt långvarig och djup depresssionsproblematik.Har blivit bättre sedan jag började äta LCHF runt påsk 2011 men det är lite svårt att veta anledningen till det eftersom jag även gjort andra livsförändringar under denna tid.Orsaken till att jag äter LCHF var från början att komma till rätta med matmissbruk.

Undrar: är det pga laktosintolerans du äter Laktozym eller?

Hoppas att din förbättring ska hålla i sig! Har du testat ljusterapi om det är årstidsväxlingen du reagerar på?

#14 Jag skulle kunna skriva så mycket om min kamp för att li fri från min nästan kroniska Depression. När jag började äta LCHF upplevde jag ett mående som var helt nytt för mig, en helt ny styrka som jag aldrig upplevt tidigare. Svårt att förklara känslan, kände att detta var basen för att jag skulle kunna bli frisk. Jag har fått skilja helt på min klliniska Depression och den sorg jag lever med, det är den kliniska depressionen där jag känner maten är avgörande. Att jag har mina depressioner på vår sommar tror jag är mest betingat. har oxå funderat på det här med låga D vitaminvärden på våren. Anledningen till att jag äter laktozym är att de ska hjälpa till att bryta ner både laktosen och kaseinet i mjölkprodukterna. Det är främst kaseinet som ställer till det för en som är deprimerad. Det har blivit en kompromiss från min sida då jag inte klarade av att inte få äta mjölkprodukter. I min Depression klarade jag inte av fler förbud även om jag vanligtvis är ganska bestämd när jag ger mig in på något! Har inte provat ljusterapi men försöker vara ute i ljuset även om det tar emot. jag blir så deprimerad att jag liksom inte "känner" solstrålarna, svårt att förklara.

Be henne ta kontakt med en kostrådgivare för sockerberoende/matmissbrukare eller dylikt så får hon bra hjälp.

Inte alla äter optimalt med LCHF, nej. Vi är alla unika. Men chansen är stor att hon mår bättre utan kolhydrater, eller med minskad andel kolhydrater. En kostrådgivare kan räkna ut hur hon ska äta för att må bra!

Jag har tips om kostrådgivare, inboxa mig om du vill ha mer info.

har haft ätstörningar tidigare, fick kämpa den hårda vägen för att bli frisk med tallriksmetoden,  det var nu 20 år sedean. Men hade jag vetat om lchf då hade det gått mycket snabbare och enklare, efter ett tag med lchf funderar man inte på m,at längre eftersom man är nöjd, blodsockret åker inte berg o dalbana hela tiden. kan likna det med en alkoholist som skall lägga av med att dricka som 5 ggr om dan skall ta en liten snaps (kolhydrater) och hålla igång suget eller lägga av helt(lchf) och bli drogfri. någon tycker säkert att det är överdrivet att jämföra sprit och kolhydrater men för mig och många andra ställer kohydratwer till lika mycket elände som alkohol.

#17 skrivet av tjenarehej

Tycker inte als att det är överdrivet. På min förra arbetsplats bjöds det på tårta hela tiden, godis i skålar på fikabordet, och kakor och bullar till kaffet. Alkohol var absolut förbjudet, jag funderade på ett tag att ta med mig en lite fickplunta bara för att retas.

Folk förstår i allmänhet inte hur illa det är med kolhydrater, eftersom alla går omkring i ett kolhydratsrus hela tiden.