Kaisakavats Ö
Vaddå Ö? Kan man undra..
Det här ÄR en helt vanlig trådfortsättning á lá kaisakavat.. men jag tröttnade på siffrorna och döper nu trådarna - eller snarare kapitlen i den långa tråd jag och mina besökare ägnar oss åt att spinna - efter ett helt annat system:
Alfabetet baklänges.
För nåt måste de ju heta.. och jag känner oro i vänstra örsnibben om det inte finns nån sorts systematik i döpandet.. Sån är jag. Strukturmupp!
Jaha.. Vad gäller just nu??
Min tidigare viktnedgång på tre kilo jämnade ut sig till två. Står och vilar på 76 - varför stressa?
Får se när nästa anti-mig-självs-utseende-kris tar vid. Inte än. 
Men oavsett allt - Lågkolhydratkäk är vad som gäller! Käkar ca 1700-1800 kcal med animalier, mejeri och grönsaker. Trivs!
* *
Resumé - Befinner mig i ett allvarligt utmattningstillstånd sedan åtminstone 10 år, i kombination med en nyligen 'upptäckt' hypotyreos, som sannolikt varit obehandlad länge. Levaxindosen har 'slagit i taket' och TSH gick i botten. Utan att jag blivit frisk/återställd/arbetsför.
Jag är remitterad till Länssjukhusets endokrinologi. Återstår att se när jag blir mottagen, vad det ger.. om det ger nåt.
* *
Bortsett från att jag inte är frisk, och att det är så inni vassen jobbigt att ha med 'sjukvården' att göra, så mår jag faktiskt riktigt bra!
Och joxar vidare nedan, i tråden.
Joxa gärna vidare med mig, ni som tittar in. 

Ööööööööööööö… häj!
Du har en skön Ö där! Vet hur det känns att gå barfota upp en sån trapp!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Kul med ny tråd. Dina trådar är så uppfriskande. Roligt att se hur du kommit en bit framåt i ditt tillfrisknande och att flytten blev något helt annat än du befarade.
Vill inte vara pessimist, men inatt är det nog kört i alla fall. Vi hade en frostnatt för 3- 4 veckor sen och då stöp alla bönor på åkern. Men det mesta övriga klarade sig t om sallat och Tagetes.
Här är det 2 plusgrader nu, så det blir säkert mínus när solen går upp i morgon bitti om inte förr. Har äntligen kommit mig för att ta in alla krukväxter som haft semester utomhus. Tog för säkerhets skull in lådorna med lök som legat på tork på altanen. Får väl ta ut dom i helgen och putsa av dom lera och fulskal.
Du kan ju lura frosten lite till med att ställa in krassen i hallen över natten. Ha en bra helg oavsett!
Låt dagen idag bli din bästa hittills!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hej! Bra idé med en Ö, skulle behöva en själv ibland :-). Ta och lägg en fleecefilt över krassen i natt, vore väl synd om den dog i onödan!?
Hm.. Skulle man ha ställt in krassen i hallen över natten - det är frågan?!
Jag stack ut trynet ett par sekunder och kände efter. Det känns inte riktigt som frostläge.. men vem vet? Så jag tog in den. Plåtbunke med rufs står nu i duschen. Insåg att jag nog inte vattnat den så mkt på sistone och så fick den en dusch åxå.. när vi nu ändå umgås i den hörnan. Doftar gott, fräscht.. som bara krasse gör.
En massa blomknoppar i rufset, kanske slår de ut inatt.. av värmen. Otroligt att den ännu är så fin. 
*
Och så korkade jag upp en vinhalva. Ett litet glas får det bli som avrundning på en riktigt 'söt' dag. Jäkla gott till sista snutten kladdkaka.. 
Gott som sagt.. sllurp.
Välkomna alla vänner som dykt upp och som kommer dyka upp i tråden! Ni e söta! 
Apropå vad jag skrev i TS och i #6.. Choklad och chokladliknande föda går under kategorin 'grönsaker'.. 
* *
Funderar allvarligt på att läsa Dantes Inferno. Kan det vara nåt? Nån som läst den??
Den gudomliga komedin? Den vill jag faktiskt läsa.

Ööööööö dög inte mina förslag? 

Ja ja får väl hänga på här me 
Krassen ser sketafin ut undrar om jag ska ha det nästa år.
Trevligt med en egen Ö! Din krasse pryder sin plats i samhället! Hos mej skiner solen nu på morgonen. Vilken kontrast till kvällens mörker, regn och vind.
emea - Inte var det nåt fel på dina förslag!
Det är ju jag som är en mupp! Måste ha nån jäddra (illusion av) 'ordning'.. annars villar jag bort mig..
RipleyKatten - Jo, den gudomliga komedin. Har för mig Inferno är del ett.. eller åxå inte. Får kolla.
LenaK - Mmm.. när mattan ligger på bron är det skönt att gå på den, inte annars.. Modell järngaller.
Men 'miljön' här.. det ser ut som en stugby.. Gillar! 
Columba - Grattis till bra väder.. Vi har solen lite tveksamt bakom moln, halvlyser, som om den har tagit 'the day off'.. men ändå vill finnas där nånstans, för oss..
pamina - Ja, skaff dä en egen ö du åxå.. Du ser ju hur lätt det är! 
*
Kanske skulle vi ha lite av en bokklubb här på 'Ön'. Alla som vill läser Dante - och sen har vi möte. Ö-råd..
..där ingen kommer röstas ut, inte ens om man råkat glömma att läsa.. 
* *
Krassen har myst i duschhörnan över natten, flera knoppar har slagit ut. Står ute igen nu. Kom på att jag ska plocka frön av den. Har ju bara slängt de vissna blommorna hittills.. korkat.. hur lätt som helst att nypa loss fröna - stora ploppar jue!
På baksidan blommar praktbetonika och nejlikrot. I oktober.. Inte nattfrost än - syrenen är grön som aldrig förr..
* * *
Jag skulle behöva göra ett ryck här inne. Inte målat klart två hyllor som ska upp.. och alltså inte hängt upp dem. Alltså en trave/röra med grejjor..
Behöver målarfärg. Hm.. 

Jag läste den gudomliga komedin i min ungdom… åtminstone inferno-delen, minns inte om jag orkade igenom hela himlen. Bra allmänbildning om inte annat, kom väl till pass när jag många år senare var med och gjorde ett spex på Inferno-tema. Har för mig att den var ganska njutbar också, versfoten gör den ju lite musikalisk och flödande. Men översättning blir ju avgörande, vet inte om det finns olika och om de i så fall är olika bra eller bara olika gamla?
#12 Jag har också läst en del av den för en massa år sen. När jag inte hade vett att uppskatta den.. Kanske skulle jag göra det nu.
Ja, översättningen torde vara viktig. Hittade en utgåva på Bokus där översättningen tydligen fått plus i kanten. Får se om jag 'investerar'.. här framöver.
Versfoten är nog nånting som min sorts hjärna skulle uppskatta. 
Den finns ju säkert på biblan, men det kändes som en sorts bok jag kan tänka mig att köpa.
Sådärja! Dagens 'dumhet' avklarad. Beställde Den gudomliga komedin samt när jag ändå var igång - Don Quijote! 
*
Första månaden i hela mitt liv tror jag, när jag inte har halv- till helpanik över pengar. Jag har t o m varit till IKEA och brännt endel, varit till frissan, köpt de här böckerna och några cd-skivor.. och ändå finns pengar kvar till både mat och målarfärg. Och innan jag började spendera, så lade jag undan 1500! 
Inte klokt va kul! 
Och ett stort steg mot något nytt. Fick mina barn tidigt. Jag var 19 när jag fick sonen. Dottern när jag var 21. Ensamstående vid 22. Jaa.. vaddå då?? Lika bra att marschera raskt när man går mot en ljusnande framtid. 
Så länge jag jobbade gick det ihop hyfsat. Så småningom började jag plugga.. och tja.. inte var det fett. Ungarna blev tonåringar (jo, fel i min planering
) och slutligen totalkejkade det mesta - i synnerhet jag själv, men också ekonomin - när jag inte alls tog examen och började 'göra karriär' utan istället hade den dåliga smaken att bli sjuk (fel i planeringen igen - jag vet!
).
Sen dess har det varit en strid. Som nu torde ha fått ett tvärt brott efter att jag har minskat min utgift för boende till hälften. Visst, blir jag inte frisk snart, så väntar en ny utförsäkring (ren och skär stöld - det är mina pengar!). Men jag känner mig bättre rustad - ekonomiskt - inför nästa tortyromgång, ifall den kommer.
Det faktum att det finns goda möjligheter att det fortsätter finnas marginaler här, är fantastiskt, 'nytt'.. en mycket speciell känsla.. Vågar nästan inte tro på den, men.. 
Innan jul ska jag ha skaffat nya glasögon. Lovat mig själv.
* *
Solskrället gassar idag, men vi har haft rejäl nattfrost inatt. Det är krispigt, nästan isigt svalt i luften - GILLAR!
Krassen får stå inne alla nätter.. så får vi se hur länge det dröjer innan även dagarna blir för kalla och den får gå i komposten..
Och jag har haft ute mina sängkläder på vädring. Sen piskat alla kuddar m m med mattpiska. Weeeeeeeeeeeeeeiiii - VIK HÄDAN DAMM!! Jag har saknat den här möjligheten innan, när jag bodde 'fel' utan balkong m m. Att vädra ut bostaden har effekt även på sinnet - I'm sure!!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Om jag skulle lida skeppsbrott nån gång så hoppas jag att det blir på Kajsakavats Ö! (det var så jag tolkade rubriken)
Vill absolut hänga på här också Kajsa, dina trådar är en av de få trådar jag följer.
Karin - Jamen självklart ska du va me på ön! Det är bara att paddla hit när det är läge.. 
Jahaa.. Här sitter jag på min Ö och känner mig lite tveksam. Till huruvida det var smart - eller inte - att käka en quorn-baserad gratäng till middag. Bjuden på mat hos kompis - vi har haft bokcirkel. Det var smarrigt.. själva quornen lite 'menlös*, men gratängen som helhet var mums. Cf, fetaost, annan ost kryddor. God sallad till.
Efter det: Kaffe och flera riktigt goda ostar. Nötter och mörk choklad. Också mums!!
Men just nu känns det som om jag har en stoooor luftboll i magen. Från mellangärdet och neråt.. Annars mår jag fint. Nån som provat quorn och känner igen sig?
* *
Lite av kylan i luften har mildrats, tror inte det blir frost inatt. Men krassen står för säkerhetsskull i duschen - ser jättefint ut! 

Ja ha nu har det blivit en Ö som man vistas på och inte en bokstav
Hur göra då när denna tråden blivit för lång?
Kanske kaisakavat på en annan Ö 

Äh, blir ön för trång - lång menar jag - så får det väl bli Å, att segla ner för? Fast en ö låter väldigt trevligt; jag hänger gärna med på den också. Gillar att läsa de här trådarna, och skönt att höra att det blivit bra med flytten och pengar över (funderar också på att flytta till mindre).
Har också en gång försökt läsa Den gudomliga komedin; vill minnas att jag fastnade i Paradiset (hm, låter trevligare än det var) och sedan skulle boken tillbaka till biblioteket. Jag har tänkt göra ett nytt försök, fast jag får väl inhandla den då.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Just nu är det en rätt öde Ö. Förutom att själva mej är här..
En hård natt - tänker inte äta quorn nån mer gång, så att säga. Har snuttsovit och drömt mardrömmar, tills jag blev leds vid 5-tiden och började läsa Alf Henriksson Ödets fingrar - En historisk tankelek.
Sen en stund är jag uppe och joxar. Känns mysigt att vara uppe så tidigt. Det håller precis på att bli ljust ute, tempen är mild, så krassen står ute. 
Hehe.. krassens status har på något vis blivit viktig..
* *
Igår när jag var på väg till bokcirkel kom ena grannen med ett brev från min VC-läkare, som legat i deras postlåda troligen sen i torsdags-fredags..
Sprättade nyss. Endokrinologen i Sunderbyn (landstingets länssjukhus) avvisar remissen - det vägrar helt sonika ta emot mig. Min VC-läkare citerar deras svar, vilket även jag citerar här:
"Hej, vi har diskuterat internt och kommer inte att ta emot pat och diskutera behandlign med Levaxin och thyreoidea. Hon hade fullständigt normala thyreoidaprover innan insättning av Levaxin och således ingen indikation för behandling. Hon får vända sig till medicinsk rehab som initierat behandling med Levaxin utanför indikationsområdet."
Funderar på att åka till Sunderbyn och se dem i ögonen som skrev det där. Men vad jag skulle säga vette tysan.. Avgrundsdjup ignorans!

Känner mig.. 'ingenting'.. Arg? Näe.. ändå inte. Snopen kanske är rätt ord.. samtidigt som jag inte är ett skvatt förvånad.
Blir till att kontakta min 'Levaxindoktor' - hon som från början hjälpte mig, som initierade provmedicineringen. Hon som sa: "Får du problem, så vet du var jag finns."
Var hon 'synsk'? 
Rehabmedicin var najs att ha att göra med. Men sitter ändå här och känner mig 'besvärlig' och har svårt att samla tankarna. Vad ska jag säga? Var ska man börja? Det är inte deras jobb det här, egentligen.
Jag ska förstås ringa FK och 'skvallra'. Måste dokumenteras hur pat hamnar i kläm mellan en icke fungerande vård och ett sönderperforerat försäkringssystem. Och tydliggöras för dem som har makt att förstöra ens liv, i första hand FK-människorna. Politikerna får jag lämna därhän, tillsvidare, ty de äro utom hopp när det gäller för ämnet relevant kunskapsinhämtning.

Fyyy vad trist! Jag kommer inte ihåg, vad hade du för värden när du började? Nog var väl TSH över 2.5…?
Jag ska försöka ta mig i kragen och kontakta endokrinologen för att se vad provtagningen i typ augusti sa och vad vi egentligen sa om fortsättningen. Min hjärna var full av bröllop just då så det fick inte plats så mycket mer information. Jag har en känsla av att jag har en provtagningsremiss till liggande någonstans och att jag skulle ta prover en gång till innan nästa utvärdering, men NÄR jag skulle ta dem… står inte i min kalender, så då finns det inte.
Påminner mig lite om min kompis som väntade jättelänge på en ADD-utredning. Hon hade kunnat få den snabbare på nåt annat ställe inom ramen för vårdgarantin, men det förutsatte att hon själv skulle ansöka om det. Och det kom hon sig ju inte för med.
Man måste vara frisk för att orka vara sjuk nuförtiden!
Ja, det är trist.
Funderat några gånger hur det går för dig.. Vad äter du för dos? Har det påverkat ditt mående?
*
Mitt TSH var 3,47 och 3,39 vid två provtagningstillfällen. Mellan dessa prover låg det på tvåkommanånting en gång. Sen upp igen alltså. En som jag tycker mycket intressant sak, är att jag i början av min sjukdomstid låg på 1.2 (typ) och att det sen har stigit till mer än det tredubbla utan att de bryr sig.
Har skrivit ett brev till min Levaxindoktor på rehabmedicin. Ska låta det ligga en stund och sen läsa igenom samt ev justera och skicka.
Ett tecken på att jag inte är i form efter dossänkningen, är att jag inte vet huruvida jag tagit Levaxin i morse eller inte. Hade aldrig några problem att hålla ordning på det innan jag säkte..
Så nu står jag här och tänker att jag sannolikt skulle må sämre av en dubbel dos idag, jmf med att ha glömt helt. Så jag chansar på att jag tagit.. så får vi se. Har just nu våldsamt tryck från/över sköldkörteln/halsen. Nästan kräkreflexer.. Har inte haft det på väldigt länge. Urk. 

Usch. Ja, jag känner igen det där med att inte veta om man har tagit eller inte. En gång kompromissade jag och tog en halv dos, och då hade jag förmodligen tagit innan, för jag fick hjärtklappning senare på dagen… 
Min metod är att ta fram två tabletter (jag har 100mcg men 50-piller) på kvällen och lägga ovanpå burken som står bredvid sängen. Sen när klockan ringer stänger jag av den och tar tabletterna i samma svep. Funkar nästan jämt. Det har hänt att jag senare på morgonen börjar fundera på om jag tog dem eller inte, för ibland är man ju liksom lite trött och förvirrad när man ska gå upp, och då kan jag se om de ligger kvar eller inte. Jag antar att det är bättre att komma ihåg att ta dem efter frukost och inte på fastande mage än att inte ta dem alls. Bristen i systemet är att det kan hända att jag är för trött på kvällen och glömmer lägga fram dem. Men oftast funkar min hjärna bättre på kvällen än på morgonen i alla fall. Mest blir jag väl störd i mina rutiner de kvällar maken hinner lägga sig före mig och muttrar om att jag ska släcka lampan, då kan jag bli lite för stressad för att komma ihåg hela min läggningsritual (som är rätt lång).
"Fullständigt normala" prover är verkligen en definitionsfråga. Fullständigt genomsnittliga, kanske.

Copy-pastear från ett annat forum där jag diskuterade det här:
"Jag började med 50 mcg, och wow! Först fick jag lite hjärtklappning, men sen blev händerna varma
, och plötsligt fick jag så mycket gjort! Det sa bara svisch, så var telefonsamtalen ringda, diskmaskinen tömd, och alla småsaker upplockade från golv och andra ställen där de inte ska vara. Sov dåligt någon natt, men det gick över. Värken blev bättre, och min avstannade viktminskning tog fart igen! Men sen började det avta, och snart var jag nästan som vanligt igen. Höjde till 75mcg - samma sak. Woohoo! I någon vecka fungerade jag som en normal människa, sen gick det tillbaka igen. Samma sak när jag höjde till 100, och nu är TSH i botten och jag mår fortfarande sådär.
Endokrinologen säger att man måste ha tålamod, för ibland kan det ta flera år innan man får hela effekten, men jag måste erkänna att när jag höll på och planerade bröllop i somras och dels hade massor att göra, dels hade en klänning att komma i, så var jag väldigt frestad att pilla upp dosen liiiiiiiite…
Jag kan egentligen inte säga att jag känner någon större skillnad nu efter ett halvår, men det kan bero på årstiden. Jag har alltid mått mycket bättre på sommaren än på vintern. Det var lite intressant att upptäcka förra året (när jag började gå hos endokrinologen) att TSH var hyfsat normalt i september, men sen steg för varje mätning under vintern. Han ville ha tre höga mätningar innan jag fick Levaxin, och den sista var på 3.88 någon gång i februari. Så det ska bli väldigt spännande att se om vintern blir bättre än tidigare nu!
Det jag känner nu är väl att "golvet" har höjts något. Jag kraschar inte lika hårt och lika länge, och framför allt tar inte musklerna slut lika fort. "
Jag har inga problem med att komma ihåg om jag tagit medicinen, sedan jag började med en dosett för sju dagart. Den är rund och 8 cm i diameter. Mycket praktiskt.
Mitt TSH var för 3 veckor sedan 0,238. T4 var 16. VC-läkaren rådde mej att sänka dosen. Så nu tar jag 125 mikrogram 4 dagar i veckan och 100 mikrogram 3 dagar i veckan. Där är dosetten ovärdelig. Koll i slutet av november.
Under den tid, snart 3 år, som jag hållit på med LCHF har jag fått sänka dosen några år i rad. Mycket små ändringar dock.
Ok.. det här är LÅNGT, men om någon orkar och vill ge respons på hur jag 'låter' i brevet, så blir jag glad. Kan jag stryka nåt?
* *
Hej!
Förra året, i månadsskiftet november-december var jag hos er för en 'fördjupad teambedömning', remitterad av Dr ** Piteå vårdcentral. I början av april i år träffade jag er igen, för en uppföljning. Här lämnar jag det mesta av detta åt sidan, och koncentrerar mig på den provmedicinering med Levaxin som Du initierade efter min första vistelse hos er. Påbörjades i december och har pågått sedan dess, med dosupptrappningar till slutligen 125 mcg i början av juli 2011.
Under dosupptrappningsperioden (dec 2010 till augusti 2011) har jag mått mycket bättre än någonsin under hela min sjukdomstid. Markant skillnad framför allt när det gäller sömn och kognitiva besvär men också t ex olika typer av smärtor. Särskilt bra har jag mått strax efter doshöjningarna – för att sedan må något sämre igen efter några veckor.
Men i slutet av augusti 2011 fick jag symtom på 'överproduktion', ungefär samtidigt som prover tagna vid Piteå vc visade att mitt TSH var nere i väldigt låga 0,09. Jag har sen i två steg dragit ner dosen till 100 mcg varpå symtomen på 'överproduktion' gått tillbaka. Den 18:e oktober ska prover tas för uppföljning.
Dossänkningen från 125 till 100 mcg resulterade omedelbart i ökade kognitiva problem, ökad trötthet, m m. Bifogar en lista där jag kommenterar mina symtom.
Min vårdcentralsläkare har hela tiden avvisat hypotyreosdiagnosen. Hon säger nu att hon 'bara gått och väntat' på att jag ska börja må sämre igen, att mitt mående har gått i perioder även förut och att Levaxinet är utan betydelse. Hon har inte skrivit ut Levaxin, jag har använt mig av det Du skrev ut efter teamuppföljningen, på 100 mcg tabletter samt ett recept på 25 mcg som annan läkare skrev ut i M Jonssons frånvaro, innan 'överproduktionen' visade sig.
Aktuellt:
Vid avstämningsmöte med FK-handläggare, samtalskontakt samt läkare den 15 september 2011, framgick att läkaren fortsatt vägrar befatta sig med hypotyreosen. Efter diskussion ombads hon (av FK-handläggare och samtalskontakt) att remittera mig till Sunderbyns endokrinologer, vilket hon då gjorde. Svar har nu kommit från Sunderbyn. Jag vet inte vem som skrivit svaret, det citeras bara till mig i brev. Såhär står det:
”Hej, vi har diskuterat internt och kommer inte att ta emot pat och diskutera behandling med Levaxin och thyreoidea. Hon hade fullständigt normala thyreoidaprover innan insättning av Levaxin och således ingen indikation för behandling. Hon får vända sig till medicinsk rehab som initierat behandling med Levaxin utanför indikationsområdet.”
Så jag skriver till Dig. Ingen är intresserad av att hjäpa mig – hypotyreosen finns bara inte. Inga andra teorier kring finns heller kring hur jag kan bli hjälpt.
Jag har kvar Levaxin, så jag fortsätter medicinera. Men vad händer sen? Och vad händer med kunskapen som trots allt samlats under provmedicineringen? För mig är det förbluffande att de stora skillnaderna i mitt mående – i min förmåga att fungera, leva – är ointressanta, avfärdas och jämställs med tidigare 'grader i helvetet'.
Som jag ser det är provmedicinering än så länge bara påbörjad. Slog i taket med Levaxinet men mår samtidigt tydligt sämre efter nedjustering av dos. Hur hänger det ihop? Behövs ytterligare justeringar, fungerar inte omvandlingen till T3 m fl hormoner som den ska, eller saknas/misstämmer något annat?? Jag vill inte experimentera med det här själv om jag inte absolut måste, jag kan ha vissa teorier men har brister i kunskap och förstås svårt att tolka fakta.
Jag vädjar alltså till dig om hjälp. Jag har ingen aning om vad du kan göra, men hoppas..
Vänliga hälsningar
XX

Tycker det låter rimligt och begripligt, du lägger upp det så att det är lätt att följa resongemanget. Möjligen skulle jag ändra sista meningen "jag har ingen aning om vad du kan göra" till "jag hoppas verkligen att du kan hjälpa mig" eller något liknande.
Jag tycker att ditt brev är mycket klart och redigt. Inget överlopps tycker jag. Sakligt språk. Hittar inget att ändra.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Halloj i nya tråden!
Tycker också att ditt brev var välskrivet och bra. Inga konstigheter, utan ren fakta och bra uppställt. Håller tummarna för att du får bra respons på det!
Hur har ni det med vädret där uppe i norr? Vi har det jättehöstlikt, grått och trist och rätt kallt. Frost natten lördag-söndag. Burrr!
Kan nu efter några veckors användning rekommendera Smarteyes glasögon. Dom känns jättebra, inga konstigheter alls. Ser som en hök…
Så det tycker jag att du ska kosta på dig om inget oförutsett inträffar. Det blir ju liksom en helt ny värld när man ser skarpt.
Nu vankas bantarbiffar till lunch! 
Tack alla!
Jag ändrade sista meningen, samt tog bort nåt övertydligt i början. 
Skall skickas, tillsammans med min tjysiga symtomlista som är i tabellform och har kolumner med kommentarer 1. före levaxinet 2. under upptrappningen 3. efter dossänkning.
Har också pratat med FK och skvallrat. Hon tycker alltihopa är mkt märkligt. Antecknar gör hon, i min journal.
* *
Jag är duktig idag - tagit tag i flera skitjobbiga saker trots att jag mår ganska blä.
Och nu är det nog dags att käka nåt - och vila en stund innan vaktis dyker upp med kylskåpsdoktor. 
Måste införvinternstäda lite på uteplatsen åxå. Ställa in utemöbler och trädgårdsredskap.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hahaha Happy Randy 
Jaa.. 
Har sovit fint, inga problem att vakna trots att jag satte larmet rätt tidigt.
I P.T.O
sken solen för en stund sen. Nu är det mulet..
Krassestatusen: Börjar vara ngt mindre mustigt mörkgrön i bladen - en liten ton av gult tror jag.. - men ändå är den fortfarande tjysig. Och knopparna fortsätter att slå ut under natten, så nu blommar den mer än tidigare. 
Tror jag ger den en shot vatten+näring.. I döden med flaggan i topp så att säga.. Som jag och LCHF-andet! 
*
Mitt kylskåp låter vansinnigt jobbigt - ett högt elektroniskt surr/pirr/svirr/burr/knarr (eiieeeeiiiiiiiiiiirrrrr- och wouääääääiiiirrrrrrljud är i alla fall tydligt representerade) som nästan aldrig stängs av. Emellanåt får det spunk på riktigt, står och pumpar ut ljudet ÄNNU HÖGRE. I timme efter timme!
Typ ställverk + tandläkarborr i skallen.. samtidigt. Känns det som.
Puh, nu stängde det av sig.. ljuvligt. Men brukar starta efter bara några minuter.
Ah, där gick det igång igen! 
*
Måste göra ryck idag - fast det känns tröööögt att komma till skott. Måste till FK och lämna papper, samt till biblan och skriva ut, samt sen posta brev med bilaga till Levaxindoktor.
Oh så vill jag ha tag i målarfärg. Får se om jag går iland med alla dessa uppdrag eller om det bara blir papperseländet.
Känns som om jag inte riktigt orkar. Skrutt!! 
En sak i sänder och sen kan du vila på dina lagrar hela kvällen!
Columba - Ja, så tänkte jag.. 
Höll inte på att ta mig iväg, men så satte kylskåpsh-vettet igång och leva om och jag tänkte: STÅR INTE UT! Så jag stack iväg.
Men nu är läkarintyget hos FK och jag har färg till hyllor, stolar och tavelram, samt kycklinglårfilé, kotlettrad och supergod ost!! Bland annat. Köpte även 'grönsaker'.. i form av mörk choklad.. 
* *
När jag kom hem var vaktis + kylskåpsmeckare här. Utbytte lite hälsningsfraser, skojade lite.. Trevligt typ.
Sen.. Kylskåpsmeckaren började undervisa mig om kylskåp som om jag är två år.. bla bla bla. Att jag inte förstår hur kylskåp ska låta eller hur de funkar. En jävla massa (felaktigt) svammel om decibel och att man får tåla, han har minsann 7 ungar och då får man lära sig.. och bla bla bla.
Jag försökte stoppa honom med faktainslag.. rättade honom om decibelgränser och citerade socialstyrelsen om buller i hemmiljö, men han gaggade vidare om att skåpet stått för långt in mot väggen, bla bla bla. Jag kontrade med att jag har flyttat det både framåt och bakåt, hit och dit - och det gör ingen skillnad. Han fortsatte ändå bagatellisera och 'undervisa'.
Två gånger hade mage att muttra: "Det där begriper du dig inte på.."
Jag undrade: "Vad är det jag inte begriper menar du? Står väl klart vid det här laget att jag är vassare än du i ämnet. Dessutom är jag säkerligen duktigt vassare än du även i ämnet 'buller från barn i hemmiljö'."
Han knatade iväg, muttrande.. om gissa vad?? Jo, naturligtvis om "frunntimmer på dåligt humör".
Hehe.. Det vanliga. Har man slut argument då angriper man personen (kvinnan) med omdömen om huruvida hon är tillräckligt gulletrevlig eller inte. Jag var jättetrevlig ända tills han började prata strunt, och en bra stund MEDAN han pratade strunt, men det glömde han genast bort. Jubelidioten!!
Tror vaktis blev rädd! 
*
Nu ska jag göra middag till mig och kompis.. Varva ner! 
Men åååå vad jag svamlar med Levaxinet.
Först tog jag inget alls en dag.. för jag mindes inte om jag hade tagit på morgonen..
Sen trodde jag att jag hade tagit 75 mcg dan därpå.. men nej, jag hade förstås tagit 125 (blandat om burkarna - virrpanna).. och slutligen i morse: Tog jag 125 igen, som jag trodde var 75.
Det lustiga är att jag mår rätt bra.. Ingen hjärtklappning, ingen huvudvärk.. Trött däremot, men det kan ha med gårdagens ansträngningar trots trötthet att göra. Tröttheten är dock inte i huvudet, utan i kroppen.
Fattar ingenting.
Å andra sidan styrker det ju min tro, att jag behöver nåt som Levaxinet ger, men att Levaxin inte löser problemet. Ensamt.
* *
Ilskan igår lade sig medelst middag, kaffe och en massa god ost. God hjälp av kompis - vi har alltid kul när vi träffs.. intressanta samtal. Och humor..
Klippte hennes hår och tjänade en liten peng..
Snälla skvallra inte för Skatteverket.. 
* *
Har förfinat min 'toffeltillverkning', så nu kan jag massproducera om jag vill. De blir rätt fina. Sen kan man välja roligare garn än det jag hittills använt, för ännu bättre effekt. Grunden är lagd..
Julklappar, tänkte jag.. ingen inkomst. Apropå Skatteverket.. 
* *
I kylen står ett kilo kycklinglårfilé och en kotlettrad. Ska steka kycklnglåren, tror det blir örtkryddning och lite tomatsalsa till dem. Kotlettraden ska marineras och helstekas. Mums med bea eller nån cf-röra.
Sen delas upp - hälften till mig och hälften till sonens matlådor.
Krassen är död - leve krassen!!!
Ser ut som ångkokt spenat, förutom på blomfärgen då..
Men det var 'planerat' - lät den stå ute över natten för nu var det dags. byttan den står i ska få hysa ljung och tallkvistar.
* *
Har varit ruskigt trött, troligen för jag svamlade så mkt med medicindosen. Vi får se.
Igår var jag på jättejättejättebra föredrag av och med Nahid Persson - dokumentärfilmare. Hon är svensk sedan många år, men kommer från Iran. Hennes filmer handlar om förtrycket där, men det är inte svårt koppla hur andra regimer, t ex Sverige, och våra 'fina' svenska multinationella företag, är med och stöttar upp diktaturerna i världen.
När jag kom hem kollade jag på nyheterna: En saudisk delegation är här för att köpa vapen. Saudiarabien!! Som nyss gick in i Bahrain och hjälpte diktaturregimen där slå ned folkupproret - med våld!
Och så Calle-lille - vars jobb bla borde vara att utöva påtryckningar och förhandla loss de svenska journalister som åkte fast och sitter fängslade med terrorismanklagelser över sig… när de var ute och undersökte… vad Lundin Oil har för sig..
FY FASEN!

Vila i frid, krassen. Den hade ett gott liv.
Ja, man kan bli deprimerad när man studerar världen. Jag pendlar mellan att göra det och bli upprörd (och vid sällsynta tillfällen försöka göra något åt det), och att slå dövörat till och spela lite Wordfeud istället. Det sistnämnda är i alla fall bäst för min egen hälsa…
Aniara - Jo, så gör man. Även jag. Vad göra liksom..?
Men… är jag i fara egentligen? Näe. Är jag rädd för auktoriteter? Nöäeh… Mår jag dåligt på det sättet att jag behöver döva själen/känslorna? Nöäeh.. Jag blir inte främst deprimerad, det finns en ilska och ett intresse och ett engagemang som vida överstiger deppet. Verkligheten må vara extremt obehaglig, och visst får det mig att må dåligt, men det är INTE det som förlamar mig här och nu. Förlamningen sitter i nåt annat. Jag har tid och kunskaper, men kan inte fokusera. Varför?
Läste någonstans på nätet om hur obehandlad hypo kan hänga ihop med/leda till ADHD. Om jag förstod det rätt - typ sov när jag läste.. Hittar inte igen det, men vet att det inte var nån skräp-källa.. Har också läst - och hört delar av ett föredrag om - att ADHD kan ligga bakom när kvinnor blir utmattade.. Hönan eller ägget - strunt samma - finns det kunskaper att hämta här.. om mig.. och hur jag skulle kunna landa, fokusera och fungera?
Jag har alltid haft fokuseringsproblem, sedan jag var liten, men numera är de mycket mer uttalade. Då fanns jag ofta i en sorts 'bubbla' som gav mig lugn nog att ändå kunna läsa eller ägna mig åt olika projekt. Få kompisar, livet var enkelt på många sätt. Grundskolan var ju skitlätt, inga problem, men i gymnasiet började det bli jobbigt. Fokuseringsproblem. Att slåss mot dem - skitjobbigt!
Nu är det här ett problem PÅ RIKTIGT!! Jag bara snuttar omkring, vad det än gäller.
I min närmsta släkt finns definitivt bokstavsfolk, garanterat, om än de inte någonsin blivit diagnostiserade. Och resultaten av mitt första neuropsykiatriska test.. fick psykologen att nämna ADHD. Jag blev förvånad, hade inte tänkt på det för egen del. Men jag avvisade inte tanken.
Undrar verkligen..

När jag har svackor, när min ME är värre än vanligt, upplever jag ofta att mina kognitiva problem påminner om ADD. Hyperaktiv är jag ju verkligen inte… Jag tappar tråden och kommer mig inte för, glömmer vad jag håller på med eller att jag ens höll på med något. Det är tokfrustrerande, och svårt för omgivningen att förstå. Jag låter ju så vettig och redig när man pratar med mig, och när de frågar igen nästa dag minns jag klart och tydligt att jag lovade att göra saker, jag har bara inte ägnat det en enda tanke sen sist vi pratade.
Men jag har inte alltid varit sån. och är inte alltid sån. Under bättre perioder har jag järnkoll och är väldigt strukturerad, har överblick osv. Så jag tillskriver det ME, helt klart.
Men koncentrationssvårigheter är ju ganska typiska för hjärnskador eller påverkan i största allmänhet. Är det något som helst problem med hjärnan är koncentrationsförmågan oftast det första som ryker, liksom.
Helt sant. Det perspektivet har jag åxå.
Din beskrivning av tillståndet är ju - som vanligt - klockren.
Nej, folk ser inte glappkontakten i ens hjärna, förstår inte dess effekter.. Jag förstår den knappt själv, kan bara konstatera att den finns och ungefär hur det blir fel. Och man kan känna sig som en idiot/skurk mer som jämt, för allt man glömmer och virrar till. Även fast något är riktigt viktigt, så får jag inte ihop det. Trots min i hög grad logiska hjärna (enligt tester) så glappar logiken fullkomligt brutalt ibland/ofta, beroende på läget.
Vad som bl a får mig att undra, är att tillståndet i mitt huvud har blivit värre och värre. Betydligt bättre under Levaxinupptrappningen, men nu är pannkakssmeten tillbaka. Det kan allstå även förklaras via hypo-teorin, men då symtomen fanns redan när jag var barn.. så..
Om hyperaktivitet - Det är inte alls alltid som ADHD följs av hyper. Bland killar är den sorten vanligare - och att de agerar ut sin frustration gentemot omgivningen. Hos tjejer blir den ofta inåtvänd, ett kaos inuti som inte pyser ut nånstans, som gör dem självdestruktiva och fullkomligt utmattade.
Om det har med social miljö/konstruerat kön att gör eller med 'tjejiga eller killiga hjärnor', vet jag inte att jag sett några konkreta teorier om. Bara spekultioner tror jag.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hej hej! Kikar in lite snabbt (jobbar under tiden, eller låter maskinen jobba rättare sagt…). Mina uteblommor har nu gått samma väg som din krasse. Med avsikt här också. Det börjar bli dags för nån mer höstlik plantering a la ljung och prydnadskål eller nåt sånt. Kanske en liten en också. Innan det blir dags för den stora enen med ljusslinga i som ska fixas till advent. Men än är det tack och lov 1,5 månad dit….
Ska strax hasta iväg till akuten i grannstan för att titta till min kompis (ex-mannens ex-fru). Hon ringde på lunchen och berättade att hon åkt in med ambulans och ligger för utredning nu. Tryck över bröstet, 50 år, överviktig. Inte bra! Men skönt ändå att hon är där hon är, så att hon blir uppkollad.
Hej svejs!
Efva - Ojdå.. Ta hand om kompisen! Hoppas hon repar sig.
* *
Jag ÄR verkligen hjärndöd idag.
Startade spisen - fel platta - och joxade iväg till hallen där jag började småstäda. Och i närheten av plattan jag slagit på låg disktrasan.. Började dofta lite skumt..
Sen skulle jag alltså egentligen ha stekt bacon, istället för disktrasan. Så det gjorde jag. Stod vid spisen och såg lugnt på, när det blev hetare och hetare och hetare i pannan.. utan att koppla att det nog var HÖG tid att dra ner/stänga av plattan..
Baconet.. hm.. välstekt. Och fettet från pannan väl spritt i köket..
Och så hade jag satt timern på köttet i ugnen - en sån här dag behövs ju timer, för hur lång är en timme???
Upptäckte nyss att timern står still. Hade aldrig tryckt igång den.. Och har ingen aning om huruvida köttet stått mindre än en timme, 1,5 timmar.. eller mer.
Jo, jag har termometer att kolla med, men suck.. Suck!!!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Åhhhh Aniara, Wordfeud! Jag har blivit helt såld på det!
Perfekt spel att alltid ha med sig i mobilen.
Helgen ska tillbringas hos i gubbens hus. Eldningsveckan börjar idag så hoppas på finväder i morgon så vi kan rensa på tomten (och wordfeuda lite emellanåt)
Trevlig helg på er alla glada tjejer!

Bacon är godare än disktrasa. Sätta på fel platta är jag också bra på. En gång gjorde jag det med en plastbunke på den förmodat kalla plattan. gummiringen under smälte och osade nåt helt fantastiskt, plattan blev sig aldrig mer lik, och huskemisten meddelade i efterhand att jag nog inte borde ha andrats in röken. (Tror det var på den tiden han bara var en tillfällig besökare, innan han flyttade in.)
Det man inte har i huvudet får man ha i… hm, hemförsäkringen antar jag.
Jag undrar på vilket sätt ADHD utan hyper skiljer sig från ADD? Är det inte precis det som är grejen? En kompis fick nyligen en ADD-diagnos, och medicin, och det verkar funka jättebra för henne. Men hon fick vänta länge på utredningen. Visserligen fanns det möjlighet att få den gjord på något annat ställe genom vårdgarantin, men då var man tvungen att ansöka om det själv. Och det kom hon sig ju liksom inte för med. Illa tänkt, tycker jag!
Efva, hoppas din kompis mår bättre och att det var "falsklarm". Bra att hon blir kollad i alla fall.
#44 Wordfeud är beroendeframkallande! Men jag får passa på de stunder hjärnan funkar bra…
Aniara - ADD är nog ADHD utan hyper..
Det är ju jag som har pannkakssmet istället för hjärna idag, så jag såg inte att du utelämnat h-et. Knas.
Två års väntetid här, ungefär, på utredning.
Wordfeud verkar svårt. Dels måste isåfall jag skaffa internet i ajfjånet, dels har man motståndare som man tävlar mot och så måste man tänka. Jag är mer inne på Bubble Island på fb. Kulor i tre olika färger som man ska skjuta på. Minimal rörelse av högra pekfingret är grejjen.. En liten söt tecknad racoon som slänger fram bollar åt en och skuttar högt och blir jätteglad när man får in riktigt fina träffar, ger det sällskap man behöver - och en illusion om att man är duktig, ja rentav uträttat nåt viktigt. 

Versionen med fyra eller fler färger och som rör på sig så tiden har betydelse - skitjobbigt. Visserligen har jag nån sorts rekord för bekantskapskretsen, men vad hjälper det - fler än tre färger ÄR jobbigt.
Och när tre sorters färgade kulor blir för jobbigt, så har jag sudoku. De går att lösa utan att vara vaken/vid medvetande, typ.
Puh!
#37 Det finns väl visst en man vid namn Håkan Juholt också inom den politiska toppen som inte riktigt skött allt på rätt sätt,eller??
Juholt..
Igår på nyheterna framkom det jag anat hela tiden. Två saker:
- Reglerna var ytterligen oklara, det FANNS helt enkelt inte några relger som stadgade hur man gör när även en sambo bor där. Förundersökningen lades ned i ett smack; åklagaren sa att det var ett mycket enkelt beslut att tag.
- Fler än Juholt har fått dylikt bidrag, när sambo funnits. Ingen hets om avgång där inte..
- Inget parti utom vänstern vill ta bort eller ändra bidragsreglerna
Man kan förstås ifrågasätta bidraget. Men också komma ihåg att det finns där av ett visst skäl. För att politikerna ska kunna bo kvar, ha fortsatt markkontakt i de orter, städer, landsändar de kommer ifrån när de blir invalda. Det får man inte glömma.. en fråga om kvalitet på demokdratin. Sen undrar jag lite över huruvida administrationen som 'skött' ärendena är riktigt pigg..
Det jag tar upp i #37 handlar om diktaturer och Sveriges (m fl länders) stöd av dem. Om vapenhandel, att vi tillverkar och säljer de vapen som just nu mejjar ner ungdomar i mellanöstern/arabvärlden och annars lite här och där i världen. Follkmord och antidemokrati. Det handlar om en utrikesminister med minst 12-dubbla stolar under ändan.
Vi har en regering som sänkt skatten för sig själva (personligen) med flera hundra tusen kronor om året och dessutom har slängt ut sjuka människor ur samhällssystemet, till utblottning, beroende, Depression, självmord.
Juholts bostadsbidrag…
Jag har varit tveksam till honom, men igår släppte det. Inte för att jag är sosse, men för mig får han gärna sitta kvar. I den kontext 'bidraget' till honom kommit till, så faller kritiken i princip platt. Tycket jag. Han hade kunnat sköta det bättre, men nej - det är ingen kamel, det är helt klart fråga om en mygga.
Det andra jag skriver om - det är kameler. Dinosaurie-kameler!! Men av någon anledning får sånt fortgå.
Dessutom tror jag Juholt är den enda politikern i Sverige som pratar politik i klartext. Svensk debatt är 'död' - ser fram emot vad han kan göra för att sparka igång den!
Sjukt trött idag åxå. Extremsportar genom att vara så extremt overksam som det bara går, ifall man är verkligen extrem..
Fast jag fick till en jäddra go chokladbollsmet, med nöthack, smör, romarom, lite brunt socker och en skvätt grädde.. Mjums! 
Ibland får man vara med om saker.. Min sons kompis höll på att göra mig galen av skräck idag - han 'rejpade' sonens fb och skrev att han hade kraschat bilen till mos. Jag höll på att döööö när jag såg det - och ringde sonen som inte svarade för han var ju helt ovetande och upptagen.. Jag ännu mer rädd, typ lipfärdig - innan jag fick svar och 'skämtet' uppdagades.
Jösses.. dumma kläppunge!! Sånt får man inte skojja om faktiskt!!!
Så jag sa till sonen att jag förbjuder honom att leka mer med såna dumma barn.
De är 26.. 
Näe.. nu har jag suttit här i flera minuter - dags för extremsport igen!

Fyyyyyyyyyy vilken elak facerape! Å andra sidan, om du trodde att det var han själv som skrev det så skulle det ju alla fall betyda att han mådde tillräckligt bra för att uppdatera sin FB-status.
Jag har fejsrejpat min man ett par gånger, men jag är alltid snäll. Fast det stör honom lite att han aldrig får så många gilla-klick som när jag har varit framme. Jag är nog helt enkelt roligare än han. 
Gå och lägg dig du. Ingen idé att tvinga sig.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hej på tråden! Den facerapen var inte kul! Man ska inte skämta om sånt som kan göra anhöriga oroliga… Men jag hoppas att kompisen blev åthutad av sonen! 
Min kompis hade fått en hjärtinfarkt i fredags, det konstaterades efter diverse provtagningar. Tillbringade lördagen hos henne. Hon mår bra och är vid gott mod, men det kommer säkert tankar och djupa funderingar nu efteråt. Hon är inlagd åtminstone fram till onsdag, så hon är i goda händer. Och sen blir hon uppkollad i ett år framåt med jämna mellanrum, och ska gå hos dietist (hemska tanke!!!!) och lära sig äta "rätt", och träffa psykolog. Det är tydligen vanligt med Depression efter en infarkt, och det ska man undvika genom samtalskontakt. Bra!
Idag blir det frissabesök på lunchen. Är otroligt trött på mitt "ovårdade" hår, och vill ha en radikal förändring. Tyvärr så skar den förra frissan sönder mitt hår senast, så det är väl inte optimala förutsättningar att göra nåt bra. Men vad som helst blir bättre än hur det ser ut nu. Och så har jag dessutom en tid inbokad på torsdag för färgning/slingor, ifall att vi ser idag att det behövs mer "piff". Kommer förmodligen att bli skitsnygg!
Kanske ska ge mig ut och kolla in "marknaden" i helgen…. 
Aniara - Man hinner tänka endel när man tror sonen har kraschat med bilen - och inte bara helt logiska tankar. Fast jag förstod ju att han levde.. det gjorde jag. Det var egentligen sen, när han ine svarade i telefonen som fantasin drog iväg.. 
Jo, jag har ju sett smakprov på dina bus i Ns logg och tja.. du har en förmåga att vara rätt kul.
Har han hämnats nån gång?
Efva - Så det var en infarkt, så knasigt! Klart hon är rädd, vem skulle inte vara det.? Hoppas hon ska repa sig på alla sätt. Och som genom ett trollslag hamna hos en dietist med vettiga kostråd..
Skönt att de verkar ta god hand om henne nu - och all uppföljning också bra.
Frissan.. kul - hoppas du blir nöjd den här gången.
Jag har åkt berg- och dalbana i tyckandet om min frisyr efter senaste klippningen. Först jättenöjd, men sen har jag konstaterat att denna frissan gick i fällan som alla andra frissor gör med mitt hår - fast jag 'varnar dem'. Man ska inte klippa upp mitt hår så kort som de tror.. för det fluffar upp sig himla mkt av sig självt när det torkar. Så det blev för kort, volymen hamnar för mkt uppåt istället för sidor-bakåt.
Irriterande.
Fast det kommer vara bra om två-tre veckor tror jag..
Marknaden.. Det sägs att efterfrågan styr marknaden, men det har jag inte märkt mycket av tycker jag.. Det finns ju lediga saker där ute, men inte riktigt den modell jag söker. 
Igår kväll fick jag magknip. Ajaj.. jätteont. Tror jag är/var förstoppad. Inte vanligt när det gäller mig, men men.. det verkar stå i princip still.
Innebar att jag inte kunde somna på länge, men fick lite läst i bra bok.. Och nu har jag inte ont längre.
Måste tänka igenom hur jag äter, tror det blir lite tvära kast mellan nästan bara kött, sen rätt mycket grönsaker plötsligt, sen större laddningar ost. E t c.
Varierad kost, hehe.. Lilla magge.
*
Obegripligt bra väder - mitten av oktober är som september!
Idag ska jag plantera ljung och en en-planta i min plåt-pyts. Och fixa undan de stora blomlådorna av trä, så de inte står i snön i vinter.
Kaffe på altankanten..
Kanske man skulle mecka ut fåtöljen och sitta i min stora yllefilt och extremsporta.. lr t o m läsa..
Jaaaaaa… 

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Åh, har ni SÅ bra väder att du vill sitta ute! Det har inte vi här nere. Mulet, grådisigt, blåsigt och råkallt. Brrr! Men helgen var kanonfin, med sol och rätt varmt.
Har nu varit hos min gamla goda frissa (som jag haft i mer än 20 år, med undantag för ett par få utflykter till andra där jag alltid blivit missnöjd). Och hon har försökt "reparera" det sönderskurna håret så gott det gick. Och jag blev i alla fall nöjd. En bit på väg mot mitt "normala" hår igen. Funderar också på att införskaffa tvållera, eftersom jag läst om många som är nöjda med det. Tar bort frissigheten och gör lockarna bättre och torkar inte ut håret med en massa jox som schampon innehåller. Funderar…. Nån som provat?
Tjohopp, åter till jobbet! 
Hej å hå - jobba på!! Du är duktig!
Roligt att du blev 'nöjdare' med håret. Viktigt.. Åtminstone för mig är håret relaterat till mitt humör. 
Vädret är UNDERBART!
Igår hade P.T.O varmast i hela landet. Idag är der nog snudd på - min altandörr står på vid gavel och det är bara skönt.
Jag planterade ljung+en och det blev fint. Tog sen ut fåtöljen.. för att sitta och lata i.. Men… vad händer om man har altandörr i söderläge när solen står såpass lågt? Jo, plötsligt ser man allt dammet! Det var inte länge sen jag städade, men jeeeeeze..!
Fick ett ryck. Storstädning av stora rummet och hallen.
Hela tiden jag hållit på har jag väntat på 'kollapsen', men näe.. Krafterna räckte hela vägen. Ett par mattor att damma in bara - små ena. Och så ta in fåtöljen förstås, men det blir sen. Efter omgång med rottingkäpp! 
Uppenbarligen är min lägenhet rätt bra anpassad till min 'ork'..
Funderar på att putsa glasen i altandörren. Det ser 'mjölkigt' ut. Eller åxå struntar jag i det.
Nesbö (hittar inget norskt ö här), ugnsstekt kotlettrad med bea och kaffe! 
Jag har uppenbarligen slutat kunna stava/skriva. Ber om ursäkt för allt slarv.. 
Idag regn och höstblåsigt. Men inte kallt.. temperaturen är ännu solklart september, nästan augusti.
Inte längre så trött som i helgen. 
En kulen regnig morgon har övergått till blåsig med solglimt..
Det är en såndär dag, då jag nästan är tveksam till huruvida jag vill vara jag.. alltså klantardag!
Steg upp tidigt - skulle på provtagning på VC. Kom mig iväg helt ok.. och efter VC-besöket gick jag upp till morgonöppet café och käkade frukost - en tallrik med kokta ägg, majjo, skinka, ost, räkor, grönsaker av lite olika slag och till det kaffe med grädde. På det fiket får man en egen liten kanna med grädde, att påtåra med själv bäst man vill. Satt länge där och mådde fint. Läste både dagstidning och i bok.
Sen ett större antal småärenden. Inköp av utetermometer, vattenpass, presenning, spännband, stickpropp jordad, m m - allt som en flicka kan tänkas vilja ha. Nedla några byten på Coop.
Lugn nöjd och glad över flytet och att jag mår såpass bra, cyklade jag hemåt - lite tungt i den jävligt sega backen från stan och över 'sydosters höjder'.. men sen utförsbacke och hemma i ett nafs. Parkarade hojjen, låste den, klev upp på bron och höjde nycklarna för att låsa upp ytterdörren.
Ser att den står öppen!!! Inte bara olåst UTAN ÖPPEN!!! PÅ glänt!!! 

Jag har alltså gått ut, lastat och låst upp hojjen.. men glömt att STÄNGA och LÅSA ytterdörren!!! Och så har den stått i nästan fem timmar!!!
Det är bara inte riktigt klokt. Lås in MEJJ!!! 
Fort konstaterat iofs att ingen har varit här. Ingen har städat och ingen har snott nåt - varken min sprillans nya platt-TV eller min 2003:as DELL-dator eller mina Picasso, Zorn eller Gabrielsson..
Ingen verkar heller ha haft nåt annat otillbörligt för sig..
Men det är inte kul. 

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Men OJ!
Vilken himla tur du har haft!!! Jag gick och la mig en kväll i somras med altandörren på vid gavel (bor ju som du direkt på backen) och upptäckte det inte förrän på morgonen. Man blir rädd för sig själv ibland!
Precis dom sakerna du handlat är sånt som jag också vill ha! Pojkflickan som i tidig ålder önskade sig en slagborrmaskin varje jul, ända tills hon till slut fick en….
Här är tråkväder i kvadrat. Mörkt och regnigt. Blä! Och nu börjar löven se trista ut också. Nä, nu vill jag ha advent. Hoppa över hela november!
Nu ska jag dra hem och hälsa på min kompis, som kom hem idag. Igår gjordes en ballongsprängning, så nu är hon som ny igen! 

Det här är alltså numera "Kaisakavats ööööööh?"
Jaa.. Hujedamejj.
Det lite konstiga i kalabaliken, är att jag inte ens är särskilt virrig just idag. Ovanligt i ordning faktiskt. Och ändå..
Men jag läser. Jag brukar inte orka läsa, men gör det i dagarna. Och ofta när jag tar in nåt 'nytt', så ramlar nåt annat ut..
Efva - Jo, jag minns du har berättat om altandörren.. Hisnande känsla när man upptäcker sina dumheter.
Slagborrmaskin - mycket bra grunka. Jag har ingen, men råkar ha en son som i sin tur har tillgång till verktygens Rolls Roys av alla möjliga och omöjliga sorter, genom sitt jobb. Hans borr-/skruvdragare - LOVE LOVE LOVE…
*drömmer*
Tyvärr har han fått för sig att moderns projekt inte alltid ska vara prio 1.. 
Skönt med din kompis - på rätt väg. 
Aniara - Dessvärre.. 
Nästa tråd får väl heta ÄÄÄÄäääännu öööh..
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Men Kajsa inte var det så stor klantdag, väl bara en klantighet på morgon och sen fullt flyt. Och hur farligt tror du det egentligen var att dörren stod på glänt?
Om jag såg en dörr på glänt skulle jag direkt tro att någon var hemma och kanske vädrade lite. Inte skulle jag tro att någon åkt hemmifrån för flera timmars bortavaro.
Och du - glöm det, det hade ju kunnat vara mycket värre. Du hade ju kunnat cykla omkull i nedförsbacken och dörren hade fortfarande stått öppen.
Låt dagen idag bli din bästa hittills!
Torparmor - Du har förstås HELT rätt! 
Jag har tänkt allt det där.. och är inte alls upprörd egentligen. Nog mest chockad av att se prov på hur jäkla borta jag ÄR ibland.
Dagen har varit riktigt bra i övrigt. Råkade 'bara' glömma stekpanna på tork - med olja i - på het kokplatta. Gick bara ifrån och glömde bort projektet..
Det han dessutom börja osa rätt ordentligt innan signalen från näsan nådde det som ska föreställa hjärnan. Gott om smog/hinder däremellan alltså.. 
Jaja..
Det där med stekpannor på spisen kan ju skrämma en…jag går inte ifrån en påslagen platta utan att sätta på timern på micron, så att det piper efter en liten stund. För det mesta inte, i alla fall. Det blev lite svarta köttfärsbiffar häromdagen, trots lägsta värme. 
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Jag borde ha alla möjliga demens-hjälpmedel installerade här. Allvarligt alltså. Timer på spisplattorna, obligatoriska larm varje halvtimme på ugnen.. m m.
Men dessutom - jag lyckas ju ibland få 'svarta biffar' och brännos i hela lägenheten fast jag står vid spisen och glor på eländet. Bara glor.. helt borta..
Som tur är händer det inte jämt, bara lite då och då.. Och jag har brandvarnare som ännu inte har gått i gång när jag har klantat mig. Så jag gissar att det finns liiiite marginal.. 
* *
Idag skulle parenteserna ha kommit på besök, men pappa ringde nyss och sa att mamma är sjuk. Så de kommer en annan dag.
Jag undrar över mamma - hon kollapsar ofta med ont i magen och våldsamt illamående. Alltså blir helt däckad, yr svimmar.. för hon vägrar kräkas. Har alltid vägrat kräkas - säger att hon inte KAN kräkas. Det har jag iofs en egen liten teori kring.. men ok. Sen tar det typ ett dygn för henne att repa sig. Flera gånger har pappa skjutsat henne till läkare, men när hon väl är där slätar hon över och säger att det är bra igen.
Så ingen ordentlig undersökning är gjord.
Även mellan de krisartade anfallen är det väldigt vanligt att hon mår småilla och hela lilla tanten är som en total gasbomb. Rapar och rapar, samt släpper sig - i ett!!!
Hennes galla är bortopererad sen länge men hon har hela tiden sen dess kännt av 'retningar'.. säger hon.
Jag funderar. Det finns väl annat än en för minst 25 år sen bortopererad galla som kan orsaka hennes anfall och mående. OCh numera händer det vare sig hon äter 'sånt' som retar gallan eller inte. Som om ALLT retar. Vill inte måla f*n på väggen, men.. 
Tjohoooo! Tjohejj!!!
Jättekul att hämta in posten idag.
Den gudomliga komedin är härmed installerad på min adress. Fin. Men tung.. rätt tjock, kompakt fin utgåva.
Kan inte läsas utan stadigt underlag.
Till mitten hunnen på vår levnads vandring
hade jag i en dunkel skog gått vilse
och irrat bort mig från den rätta vägen.
Hur svår den skogen tycks mig att beskriva,
så vild och full av snår och oframkomlig
att blotta tanken på den väcker fruktan!
Dante Alighieri, år 1320 ca
Nejmen, för fanken kaisakavat - tvättstugan var det!!!

Å, jag minns den texten mycket väl! Men starkast i spextappning om jag ska vara ärlig. Vårt spex "Instituferno" inleddes med att Studante kom vandrande genom publiken bakifrån, läsande en modifierad version av texten som bl.a. anspelade på alla de olika träd med namnskyltar som finns runt institutionen eftersom Skogshögskolan tidigare låg där.
Nej förresten, allra först kom förtexterna. Det var en helt fantastisk low-techlösning där åtskilliga meter lakansväv med text vevades upp på en läktare, och avslutades med att en portal som spändes upp på ett sinnrikt sätt. Minns inte om vi hade fått plats att skriva "I som här inträden låten hoppet fara" över portalen eller om det bara stod "Instituferno". Till förtexterna spelades förstås Star Wars-musiken för extra pampighet.
Ett fantastiskt spex var det i alla fall!
Låter helkul! 
Och den där känslan med spex- och revyprojekt - det är faktiskt nåt speciellt med den. När jag gick gymnasiet gjorde vi en revy som hette Med Foten I En Potta! I kommunala musikskolans regi.
Jag var bland annat punkare, tämligen förvirrad mamma till två ungar som sett för mkt på video så de sköt injäl mig för att sen kunna 'köra mig i repris', ett träd var jag åxå.. Minns inte allt. Varvande sketcher och sångnummer. Och spelade blockflöjt i en jätterockig låt..
Helskumt! Kan den trudelutten än.
Roligt.. *nostalgi*
*
Tvätten.. är uppstartad.
*
Har LOVAT mig själv att läsa ut Rödhake - en Jo Nesbö som jag läser just nu.. innan jag börjar på annan bok.
Så.. Kaffe och Rödhake. I altandörröppning. Sola vrålstrålar. 
Funkar eran 'Olästa'-knapp?? Min har då tagit ledigt idag..
Idag är det definitivt BHD - alltså inte Bad hair day - utan BAD HEAD DAY - varför stanna vid bara hopplöst hår…? Men det gör inte så mkt.. har ju tagit mig ända hit, så då ska väl resten också gå.
Har skrattat gott. När jag tog in posten. Brev från VC-läkaren som meddelar sig om senaste provresultaten (från onsdag morgon).
- TSH 0,7 (har alltså gått upp betydligt från 0,09)
- FT4 16,9 (ligger på ungefär samma nivå som det alltid gjort, ca 17)
- FT3 2,8* (eeeeh..? krympande! - nu under referensvärde)
Läkaren skriver:
Hej *****
Hoppas du mår bra!
TSH värdet har normaliserats, v g se bifogad lablista. Lägger upp Dig på lab väntelista för kontroll av sköldkörtelprover om 3 månader. Kallelse kommer per post.
Vänliga hälsningar
*****
Jag öppnade kuvertet vid brevlådan, en bit bort, nyfiken som jag är. Och sen skrattade jag hela vägen därifrån och in. Hela tiden har jag haft 'normala värden' enligt dem, varför de innerligen, slutgiltigt och kompromisslöst VÄGRAR godta vare sig hypodiagnos eller Levaxinbehandling.
Nu har jag ett ickenormalt värde - och då ignorerar vi det.
Hahahahahhahahah!
Jag dööööööör!
*sån där smiley som ligger och vrider sig på marken i skrattkramper..*
Oooo..puh.. förlåt mig.. men ja.. Det ÄR faktiskt komiskt! 
Vad håller jag på med?? Helstörd! Mitt käkande har spårat ur! Choklad. Såpass mkt choklad att jag har ont i huvudet och glömmer bort att äta mat.
Jamenar SNICKERS!!!
På fyra år har det inte fallit mig in att komma på iden att ens fundera på att käka Snickers. Hur många Snickers som än har regnat ner på mig fra himlavalvet.. Och så plötsligt.
Ser jag tillbaka, så har jag ju vinglat endel - och nästan alltid är choklad inblandat. Häromdagen tänkte jag: Har ingen choklad hemma, men lite choklad är det ok att äta så jag käkar lite lakrits istället!
Vaa??
Var kom den ifrån?? Lakritsen som har stått helt orörd sen i mars när jag kom hem från Marocko…
HÄRMED FÖRKLARAR JAG KRIG MOT CHOKLAD och annat godis och svammel förstås. Men chokladen är boven, som får mig att spåra ur. Jag, som i flera år varit helt nöjd med typ en ruta…
Det är bara att inse - det här går inte.
Svär ed:
"Jag kaisakavat lovar att inte äta någon som helst choklad under den kommande veckan. Deadline nästa lördag vid midnatt! Och när jag har klarat nästan lördags deadline, så ska jag inte äta choklad veckan därefter heller! Punkt!"
Sockeravgiftningen ska ske via övergång till och sen nedtrappning av grönsaksintag.
Och nu har jag tömt lakritsburken i soporna. Lite ont gör det.. men fasiken - det är JAG som bestämmer!!!!!
Chokladen är slut, så den torde inte kunna göra mig mer illa.. (alltså efter att huvud, mage, m m har hämtat sig.)
Igår åt jag sista chokladbiten, 77%-ig. Nu ska också jag ha paus med chokladen, fast det bara varit några bitar om dagen. Bara en tillfällig ovana, eftersom chokladen var oerhört god.

Choklad är farliga saker! Allt annat än 99%-ig har en tendens att nästla sig in i ens liv - för 99%-ig vill man fasen inte äta! (Inte ens tryfflad med grädde och smör, eller hur kaisa?
)
Jag är ju i ett annat läge eftersom jag alldeles nyss vinglat upp på dikeskanten och kan behöva lite mutor, så jag har gjort chokladtryffel på 85%-og choklad med extra mycket smör i och en slurk whisky, den blev precis lagom god. Sockermonstret accepterar den som muta, men jag glufsar inte i mig allt i en enda tugga.
WC-läkaren har naturligtvis glömt en bokstav. Det ska stå "värdena har onormaliserats och jag är glad ändå".
Ujujuj..
Kravlat mig upp ur sängen. Magen är väl ok, men huvudet känns som om nån pumpat in luft eller nåt - så det snart kommer spricka. Det är inte migrän, inte alls lika ont, så jag får väl tacka min lyckliga stjärna.
Snickers - jag fattar inte..
Och skönt att jag har er. Som bara fattar problemet! Jag åt inte alls mycket av den där Snickersen, alla närvarande tyckte förstås att jag var fånig som blev arg på mig själv. Även när jag sa att det blev för mkt choklad även dan innan.. I deras ögon är det ingenting.
Columba - Jag tror det är bra med pauser. Så länge jag har rejäla pauser och käkar nån bit bara ibland, så är det inga problem. Kanske kan jag hitta dit igen sen, men nu gäller KRIG.
Aniara - Den 99%iga var… intressant.
Den var väl inte direkt njutning men.. den triggar GARANTERAT inte Snickers- och lakritsmonster - så mycket är klart. Så summa - högsta betyg!!! 
Sen är det det där med 'hur'. Hur man ska lyckas vinna kriget. För min del, när det på såpass kort tid spårat ur såpass mkt, så är inte mutor ett vettigt val, drar bara ut på det hela med risk för 'jo, bara lite'.. Jag måste förenkla för att kunna vara fokuserad nog. Särskilt som jag lider av BHD de flesta dagar nu.. (igår var jag hjärndöd, fläckvis, så många feltänk att man baxnar..)
Så.. INGEN choklad. Inte ha hemma, inte äta.. om så nån försöker tvångsmata mig. Måste ringa min kompis som brukar ha med sig choklad till våra kaffe- och filosofiseanser, så det inte stjälper mig heller. Då kan inte mängden spåra ur.. och det tar färre dagar innan eländet är väck från mitt tänk.
Excluded! Veg! Gone! Entfernt! Erased! Bye bye!!!
Fokus på MAT. Tog just fram kycklingklubbor ur frysen, ska tinas och grillas. Göra en grönsaksgratäng.. och/eller kanske en cole slaw.. det var länge sen.
Har även kycklinglever - kanske en gryta på det, med grädde och svamp - mums.
Tjoff!
Ja, det är lurigt med choklad. Vissa veckor är choklad totalt ointressant, vissa veckor är en bitt 85-ig helt ok - och så plötsligt följer en kaka Fazers blå med hem från affären. Så jag förstår precis det där med Snickers. Inte brukar det vara så gott som det borde, för att vara värt det, heller. Och nu har jag precis varit på chokladfestival, provsmakat provsmakat provsmakat. Kom hem med 8 chokladkakor, några småbitar som var gratisprover, och två rejäla spekekorvar. Ska gömma chokladen, och planera besök till ostaffären som hade extralagrad cheddar i stället, tror jag.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Tack Effie!
Ost är ett perfekt motmedel! Ska satsa på det åxå. 
Men det kan bli lite tricky inledningsvis. Min chokladidioti har tyvärr nästlat sig in även på ostområdet. Ännu ett bevis för chokladens lömskhet! Jag upptäckte hur bra vissa ostar passar med viss choklad.
Den symbiosen måste brytas. FÅR BARA INTE förstöra mitt kärleksfulla förhållande till ost!!
Eeeeh.. Hur bra går det här egentligen? Klockan är tio i ett och jag har inte ens ätit frukost!!! 
Märkligt..
Choklad är av ondo! Jag älskar verkligen choklad, det är faktiskt det enda godis jag vill ha, men har konstaterat för många år sen, att jag inte mår bra av det. Ibland går en liten bit bra, andra dagar ligger jag vaken i timmar en natt efter samma storlek på bit.
Och det är inte värt det! inte! alls!
Sen är jag där igen, efter någon vecka eller ett par, och äter igen. Idag gjorde jag glace au four till efterrätt med chokladbotten. Det blev mycket gott, och lagom sött. Lite mycket socker för mig i marängtäcket (3msk till 5 äggvitor), men det åt ändå resten av familjen upp.
Det kommer säkert att bli en lång natt…..
Lisabet - Tack! Ännu fler stöttande anti-chokladuttalanden! Lit eonödigt var det kanske det där med glace au four-bilden du just gav mig.. mumsfillibaaaaba. Får Snickersmonstret att efterlysa recept, men jag bestämmer över Snickersmonstret, så jag säger NEJJÖH, inga recept!
Så det är lugnt. 
* *
Jag har just hivat in middag - köttskivor med lök, tomat och smältost över. Nu en rejäl kaffe med smör och grädde. 
Ont i huvudet, men bara lite.. Får se imorrn om STORA ABSTINENSEN kommer eller hur det blir.
Ska upp kl 03,45 för jag blir upphämtad av sonen. Ska lämpa av honom hos hans samåkningsjobbarkompis - de ska till urskogen och jobba - och sen får jag ha bilen tills på torsdag e.m. Najs. Tror jag tar den där Luleå-turen senare i veckan, prova glasögonbågar och dricka kaffe med f d pluggkompisar. Varför skriver jag så, förresten?? F d pluggkompisar. De har ju för länge sen övergått till att vara KOMPISAR! =P
Ska fixa en tallrik färdig i kylen, med en hyfsad måltid till frukost innan bilturen inatt. Det är ishalka och mörkt och några mil att köra, så jag vill vara skärpt.
Borde vara tillbaka vid halv 5 och då gäller troligtvis sova igen. 
Fy tysan! Nu har vandrandet satt in. Choklad i mitt huvud, choklad, choklad, choklad..
..och plötsligt blev jag sjukt sugen på APELSINJUICE!!!
Var kom denn ifrån?? 
Det är ju nästan intressant, att se hur i fanken hjärnan är funtad när det gäller sånt här.
Och till råge på allt - hittar jag plötsligt en fjärdedels chokladkaka Valor - min favvo - i kylen. Trodde den tog slut igår när läggan var full i folk, men kära mor hade 'städat' in den i lämpligt hörn i kylen.
Och naturligtvis kunde jag plötsligt äta en bit, för lite choklad kan man faktiskt äta. *nickar* Och jädrar vad jag var duktig, för direkt jag fick in den i truten, hann känna smaken, men så spottade jag ut den i slasken.. och resten av kakan gick i soporna! Alltså… Valor kostar 37 kronor för en 100g kaka..
Hehe..
Men är det krig så är det!!
Kaffe, kaffe, kaffe. Och INGEN jävla bappelsinjuice! 
Puh! 
Steg upp halv 4 inatt, iddes inte sova utan läste och småslumrade tills det var dags. Upp, go-kaffe och två ägg med kaviar och beasås. Tja.. inte kaviar och bea samtidigt.. men. 
Sen bar det iväg ut i skogen och plocka upp sonens jobbarkompisar, sömniga pojkar som ville jag skulle följa till Are Jeep Low och vara arbetsledare i veckan, men njae.. de får klara sig utan.. 
Dimma och 7 grader varmt. Mitt i natta, den 24 oktober.. Julen kommer att komma plötsligt i år.
*
Just nu går det hur bra som helst med chokladkriget - Dödsförakt! Vem bryr sig om choklad? Det är faktiskt inte ens gott. 
Gissar att 'klättra på väggarna' på nytt infinner sig framåt aftonen. Men jag har ju sonens bil - yeyh!! Och har faktiskt fortfarande kvar flera hundra av månadens pengar - fattar inte det..
- så jag ska åka till Willys och bunkra bl a salami och ost. Mouahahaha.. anti-choklad-offensiv!!
*
Ämnet kycklingklubbor..
Köpte för en tid sen en tvåkilos påse Coops kycklingklubbor. Tog fram dem för upptining igår på fm och stekte dem framåt kvällen. Klubborna var jättestora, fem stycken på två kilo (!). Och efter tillagning - de är inte goda. Torra-sega.. inte alls så möra, mustiga, fettiga, goa som klubbor brukar bli - och smaklösa trots gojsig kryddning.
Va e de? Hur har de stackars (monster)kycklingarna haft det under sina liv? Vad har de fått att äta, hur stressade har de varit?
Jagmenar, det ska ju föreställa kyckling, så de måste ju ha varit rätt unga när de dog.. och ändå jättelika.
Konstigt.
Nåt måste det ju bero på, men vad vet jag. Kommer inte köpa den sorten mer iaf.
*
Nu dusch och sen Willys. 
Har 'hittat' ett bra band - Shinedown. Rockar fett! På min nivå, alltså..
Jodå, jag är säkert 'sen' alla andra har hittat dem för länge sen, men det struntar jag i. 

Jag är med i ditt krig mot chokladen! Har ätit alldeles för mycket, och är man beroende, då ska man ju inte ens äta lite! Har snöat in på sk chokladpinnar, och då är det inte ens bara choklad man får i sig, utan också nåt kexliknande material som säkert innehåller en massa skräp som jag inte ens vill höra talas om!
Men - i helgen har jag rensat. Och jag har läst Sockerbomben, de ställen jag strykit under (och de är rätt många) ett antal gånger. Jag måste inse att jag har ett beroende, och agera därefter. Lätt att säga och tänka, men desto svårare in real life…. Men jag ska försöka!
Fick reklam från Smarteyes igår (dom kör förresten reklam på TV också nu har jag sett) och nu fick man progressiva glasögon för 2500:- och gratis synundersökning. Inte illa! Hoppas att du hittar några schyssta bågar!

Shinedown har funnits sen 2001 och gett ut 3 album och sålt 8 milj. skivor worldwide.
Visst är dom bra, och det kvittar ju om man upptäcker bra band tidigt eller sent. Det jag bekymrar mig för är all bra musik som jag inte upptäcker alls
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...

Vahetteromsaru?
/Tant
Snart är vi en hel vadheterdet.. garnision, division, kompani, menageri..? Äh.. inga krigstermer i skallen just nu - men ett gäng soldater, ståndaktiga uttav bara fanken!
Ner med ckokladen - och då INTE ner i magen!!!
Efva - Wow. Å ja som ska till HonoLuleå imorrn el övermorrn å kolla bågar hos dem. HOPPAS erbjudandet finns även här! 

Sockerbomben har jag inte läst.. men det blir nog nån gång.
Brynhilde - Nämen vad skojjigt att du känner till dem! 
Jag har råkat på dem förut, i sonens bilstereo - vet att det är ett 'stort' band - och nu när jag körde och hade dem i örona så hände nåt. Det sjönk in liksom..
Aniara - Haha.. S h i n e d o w n !
NEJJÖH du är INTE en tant. Inte ens i närheten!
Edit: Men när du väl blir en tant, då kommer du vara bland de sötaste ever!
I ugnen: Blomkåls-Jansson
På spisen i stekpanna och delvis i min mage: Stekta champinjoner med purjo, vitlök och fetaost. Och sjukt mkt smör.
Senare: Jädrans gott det här. Klös i den nyinköpta svartpepparn.. och i vitlöken. Mmmmm..
Mätt!
Ingen huvudvärk. Inte heller den minsta skymt av nåt Snickersmonster!!
Men.. är det redan över.. näeh.. 
Klart är i alla fall, att envishet och bra mat är ett motgift.
Mjupp!!
Igår kväll var jag jättetrött, men tänkte att jag läser väl några rader innan jag somnar. Scannade bokhögen på sängbordet för att 'känna efter' om nån av dem hade mer dragningskraft än nån annan.
Den gudomliga komedin
Plöjde förord och inledning. Visste ni att Dante kallade den bara för Komedi. Den gudomliga har lagts till av andra, i efterhand.
Vidare..
Versfoten är delvis påverkad av översättningen. Översättaren har slopat rimflätningen - hopplöst att få ihop bra förstås, på svenska - men behållit de elvastaviga stroferna. Som är treradiga.
Just det treradiga, med elvatakt, kan vara lite svårt att få till, men jag märker, att ju mindre jag bryr mig - och låter innehållet styra mina betoningar - desto vettigare låter det.
Någon har gjort ett bra jobb (Dante + översättare = sant).
Så..
Började läsa. Insåg efter två strofer att det lockar att läsa högt. Och det är omöjligt att läsa detta högt utan stor inlevelse. Språket är så målande, dramatiskt, versfoten så lockande/drivande. Ens sinnen aktiveras, man föreställer sig dessa ljud, lukter, stämningar, syner, med mera, som Dante målar upp.
Jodå.. häftigt det här. Ibland tystnar jag tvärt. Det beror ibland på nåt namn som typ är omöjligt att uttala utan viss övning, men då och då beror det på innehållet - de skarpa iakttagelserna och geniala formulreingarna. Haha!
Kom till Sång VII - fortfarande bara i början av helvetet alltså - innan jag helt sonika blev för sömnig. Som tur är, som läsare tvingas man inte bli kvar, som de stackarna man läser om som blir kvar för evigt. Jag drömde trevliga drömmar och sov gott. 
Sov till 11. Trött som fanken. Men inget Snickersmonster här - vette 17 vart den f-n tog vägen, men han/hon/det drog sin kos. Iaf till synes. Kanske sitter i nåt hörn och hoppas fram, precis när jag släppt på vaksamheten.
Startade dagen med en stor mugg kaffe och en stor bit salami. Ska sluka ett kycklinglår innan jag drar ut på ärenden. Passa på när jag har bil. Skulle vilja åka till Luleå, men nu sov jag så jäddra länge..
Men jo, tror jag sticker dit ändå. Tar 45 min att köra ena vägen och bilen är utrustad med mycket fin stereo.
Ja, motor och vinterdäck och ratt och sånt åxå… 
Marken är rimfrostig och luften full med dis så det nästan är mörkt. Solen finns däruppe nånstans.. kom igen solen!!!
Det var trötta fötter här också idag.På kvällsprommisen igår kväll mötte Rocky och jag en herrelös hund.Vilket resulterade i att han gjorde ett ryck och det pallade inte halsbandet av,jädra skitgrejer,så dom drog iväg med en jädra fart.Då var klockan 21.00 så det var bara att vänta in honom,kl 02.25 inatt kom han insmygandes,det var ju skönt att han kom iaf.Men det är svinkallt inne idag i och med dörren stod öppen från 21.30 tills han kom hem,det var minusgrader ute
.Så det blev sovmorron idag
.

Skönt att Snickersmonstret håller sig borta! Hoppas att det har glömt bort vart du bor! 
Väntar med spänning på att höra om du har besökt Smarteyes på din Luletripp. Du får berätta när du är tillbaka igen.
Här strålar faktiskt solen rätt hyfsat idag, efter två helmörka gråa dagar. Hoppas att det håller i sig tills jag får gå hem. Behöver lite sol på knoppen känns det som. Dagsljus börjar bli en bristvara nu…
Jag ÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR att köra bil! Saknar otroligt mycket att köra. Hur kul det är har förstås att göra med vilken bil det rör sig om.. men ändå.. Den här ligger som på räls efter vägen.. svarar som en raket när man gasar… man sitter skitskönt och stereon presterar DENN ljudkvaliteten..
Ujuj.. det tenderade att gå lite fort liksom..
.. trodde jag körde typ 100 men.. 
Rocky70 - Sicken busig jycke. Var han skamsen när han kom? 
Brrrrr.. låter kallt som tysan - här har vi minus på nätterna nu.
Efva - Det var fiiiint på Smarteyes. Erbjudandet finns även här, men de förklarade att man får välja mellan gratis synundersökning eller 500 spänn rabatt på progressiva. Man tjänar mer på det senare, så jag betalar nog undersökningen. Om jag beställer där.
Ska gå på Specsavers här i stan imorrn, för jag hittade inte några bågar som jag blev riktigt förtjust i. Någon som var rätt ok.. men inte nån som 'satte sig'.
Jag är hopplöst vanskapt. 
En båge som passade till mitt ansikte perfekt - men den fanns bara i knallblått och i ljuslila - HELT fel för mig. Och så hade den 'pärlor' på skalmarna - nääääe.. Det var synd, för de var fräna.
Tjejen som hjälpte mig sa att de får in en massa nytt till veckan, så det blir en busstur då. Har kvar betalda resor på mitt gamla studentbusskort faktiskt. Hehe..
Mina ben var olydiga också - de gick till tygaffären..
Och till en liten butik där jag köpte ett paket lyxkaffe och en strut chokladpraliner som jag tog med till kompis.. mer bilkörning
och drack sju liter kaffe och EN ENDA chokladpralin - snackade om alltmellanhimmeloch jord i timmar. Hon å hennes sambo - helbra folk!!
Bröt mitt chokladlöfte, men det var inga problem att stanna vid en. Inga alls. Efter den första glömde jag bort dem. 
Snacka om att jag är lyckligt lottad där. Men chokladeden gäller fortsatt!!
Ikväll här hemma.. har Snickersmonstret faktiskt tittat fram ur sitt hörn ett par glimtar. Den faan. Men här finns ingen choklad - så han är en LOOOOOOOOOOOOOSER!!
Har nämnda bil tills imorgon e.m. Måste ta mig ut å köra en sväng innan.. Har faktiskt ärende till soptippen!
Vittjade postlådan nyss. Där låg brevförsändelse med Kelptabletter - Jod 150 ug (fast ett såntdär special-u som jag inte hittar på mitt tangentbord) och på burken står 1-3 piller per dag.
Jag börjar med två per dag. Hoppas jag inte får några neg reaktioner på pillren bara..
Tanken är att tillföra jod, för det kan vara brist på jod som gör att jag har lågt T3 och är så korkad och apatisk i huvet.
Men vet inte. Experiment.
Röjde köket nyss - det behövdes. Ska åka iväg med sopor och sen till optiker och prova bågar. Sen ringer väl sonen och vill ha igen sin bil - tyvärr.. Buhuuuuuuuu… 

Och nu har jag varit på SpecSavers och blivit irriterad. Blir ju dyrt ifall man vill ha glasögon som man seeeeeeer nåt med. De billigaste varianterna slipar de så att läsfältet är pyttesmalt, d v s oanvändbart för de flesta. Varför? Tja - man måste välja det dyraste ifall man vill kunna läsa mer än tv-tablån i tidningen. Och varför köper man progressiva om man inte behöver kunna läsa nästan alls. Då köper man ju enkelslipade för avstånd, ifall man behöver det - billigt - och kompletterar med ett par 89 krs läs fr OK.
Sen gjorde de hela tiden allt för att pracka på mig de dyraste bågarna, trots att ingen de tog fram från den prisklassen passade mig. Jodå, ojoj, vad fin jag var enligt dem. Nej, jag såg bara supertråkig ut! Och fast det fanns dem bland de billigare som jag varmycket finare i. Jag fick säga ifrån flera gånger.
Gillar inte stilen.
Det kändes rakare och vettigare på SmartEyes. Och blir minst minst 1500 billigare, trots att de på Specsavers fick räkna med billigare bågar än vad de ville. Ska åka till Luleå igen nästa vecka och kolla de nya bågarna.
Bilen är borta, buuuhuuu..
Glashalt, underkylt regn nu. Take care!
Middag hos kompis och sen iväg på föredrag om Dödahavsrullarna! 

Usch, jag avskyr den där känslan när man känner att de inte ger en uppriktiga råd utan bara försöker pracka på en saker.
Apropå sköldkörteln igen… Det låter ju verkligen som att du också skulle ha nytta av att prova liotyronin. Jag önskar så att du kunde få komma till min doktor! Synd att du bor så låååååååååååååååååångt bort.

Trist att du kände dig illa bemött på Specsavers. Begriper inte servicemänniskor att man måste se till kundens bästa, och inte bara att sälja? Man vinner inga kunder på det sättet…
Jag har besökt "min" Smarteyesaffär idag för att hämta mina uppdaterade brillor. Nåt du ska ta med i beräkningen är ju att på Smarteyes så får du det bästa glaset för ett betydligt lägre pris än det sämsta glaset hos andra. Jag märker då ingen skillnad mot mina tidigare 7500-kronorsglas i alla fall. Lika breda fält och lika bra kvalité på glasen. Sen får man dessutom det tunna glaset (1,67) om man har behov av det (om man ser lika illa som mig i alla fall), och det får man definitivt betala en massa extra tusenlappar för hos en "vanlig" optiker…
Håller tummarna för att du ska hitta några snygga bågar som passar dig vid nästa besök! Jag är också "allergisk" mot allt som glittrar och utskurna hjärtan och sånt…
Gå försiktigt när du ska ut! Inga brutna ben i halkan! Här är det 10 grader varmt…
Aniara - Ja, tack! Vill gärna ha din doktor! Vi kan samsas om honom. 
Egentligen är det inte så långt, eller det är i alla fall lätt att ta sig till hufvudstaden. Och roligt. Men hm.. det blir ju lite dyrare läkarbesök onekligen.. 
Å andra sidan - ifall man skulle bli hjälpt vore det ju värt varenda öre. Men det kan ingen veta i förväg.
Efva - Jo, som jag har förstått det, så ingår allt 'normalt' folk betraktar som 'normalt'.. i priset hos SmartEyes. Även antirep och antireflex. Det är alla dessa saker som blir plus på priset för hos SpecSavers.
Hängde en plansch på väggen hos SmartEyes, med diagram från nån kvalitets-prisundersökning, jämförelse mellan olika kedjor i sverige. Enligt planschen, som refererade till undersökningen, så var kvaliteten detsamma överallt, men priset varierade stort. Jag tittade inte närmare på staplarna, kunde ha kollat hur 'kvaliteten' bedömts hos SpecSavers.. för mina bågar började ju tappa färgen redan i våras - och dessutom var de egentligen för svaga från början. Man kan undra om det också är ett 'trick'.. för att man ska behöva köpa nya fortare..
Eller där kanske jag blev lite paranoid..
.. or not. 
Gråväder, men lite varmare.
Ikväll är det maskerad med halloweentema hos kompis. Har inte kommit på nåt att styra ut mig till.. Trist - ifjol var hur kul som helst då jag blev Jokern (ur Batman) för en kväll.
Tredje dan med extra jod - och jag är fortfarande dum i huvudet. Fast alltså inte hela tiden på alla sätt.. utan mer som det brukar vara sen evigheter.
Har varit JÄÄÄÄÄÄÄTTETRÖTT senaste dagarna - hoppas INTE det är en reaktion på KELP-tabletterna, och om det nu är det så hoppas jag att den är tillfällig.
Biffar på spisen, efterkokar. Hackade fläskstek i matberedare till färs. Gick ut på altanen och inspekterade mina kryddplantor - jodå, där fanns fullt levande oregano och persilja och timjan, jag skördade, repade av blad från stjälkar och slängde i mixer tillsammans med två stora kryddade korvar, kallpressad olja och kapris. Geggade ihop med färsen och grädde+vatten - och kryddade extra med salt och peppar. Stekte. Klart!
De blidde goa. Bra med omväxling från fläskstek. Frågan är nu vad jag ska kalla biffarna. Boeuf mixtés? hehe.. nej, franska kökets terminologi är inte min starka gren, inte franska överhuvudtaget. Och.. de behöver inget namn.
Har också gjort en kycklinggryta på en hel kokt kyckling. Med paprika och dijon och cf och minns inte allt.. jo purjolök. Och igår en köttfärssås.
Jag har för litet kylskåp för såna här orgier!! En del avet ska i sonens matlådor, så jag blir välan av med det senast imorrn kväll.
I frysen bunkrat med köttfärs, fläsk, kyckinglever, ett par sorters fisk, bacon, m m.
Borde inte behöva handla nå djurdelar på ett tag. 
* *
Aporpå levande djur.
Idag tog jag nästan emot en omplaceringskatt, men nejj. Hejdade mig själv igen. *flämt*
Eller kanske är jag inte riktigt lika dum i huvudet. Har inte gjort/tänkt nåt konstigt/puckat på hela igår och idag hittills. Vad jag vet.
Fjärde dan med extra jod. Jag känner mig ungefär som när jag brukade höja Levaxindosen faktiskt.. 
Lätt hjärtklappning.. lite 'svirrig' i skallen. Trött, men det beror nog mest på att jag inte sovit just inatt. Råkade fastna i en bok. Som jag läste ut och sen råkade jag fastna i en ny, som jag råkade hinna drygt 100 s i, innan jag kom på att det var dags att sova. Då var klockat kanske 4.
Så mycket har inte jag läst i ett svep på EVIGHETER!
Har haft ut alla sängkläder inklusive stor j-a bäddmadrass och PISKAT den efter vädring. Jag brukar orka tre fyra piskningar innan armen gör så ont att jag vill lipa. Nu gick det riktigt bra.
Kan försås lika väl vara tillfälligheter. Vi får välan se.
Rätt fint väder igen. Halvsol och inte särskilt kallt för att snart vara november. 
Tror jag tvättar fönstren på utsidan åxå, när jag nu är igång. Eller kanske inte..
Dags för frukost nu - och kaffe! 
HÅller tummarna för att det inte är bara tillfälligheter.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Jag vill också ha fönstertvättartillfällighet, men den lyser med sin frånvaro!
Effie - Tack! 
Columba - Mmm.. rätt väder är en förutsättning. Även om det inte alltid hjälper..
*
Jag tvättade ändå inte fönstren - trots bra väder - men har varit igång hela dagen. Lite fixa i förråd, iväg och handlat ett par praktiska pryttlar bl a såntdär vädringsställ att slänga sänkläder och mattor över. Undan med diverse sommarkläder, bytt matta på bron, m m.
Sånt där inför-vintern-fix.
Middag och kaffe med polare. Vi käkade biffarna och en wok med svamp lök, ruccola och fetaost.
Nu är jag RUSKIGT trött, inte konstigt med tanke på mina få sovtimmar. Tror jag måste ta mig en aftonslummer innan jag bryter ihop helt.
Min mage protesterar lite mot kelp-tabletterna. Känner inget av den första som jag tar vid frukost, men efter den andra till middagen, då.. i mellangärdet typ.. halvblä/klump.
Jädrans mage alltid ska den tycka saker! 
Har haft endel 'hjärtklappning-utmattningskänsla' i kroppen i em. Det är intressant.. men jag har INGEN ANING om vad det betyder.. Ligger ju kvar på 100 mcg Levaxin, och mitt TSH hade gått upp till 0,7, så det borde inte handla om överproduktionssymtom..
Skulle ge endel för att få testa mitt T3, T4 och TSH inom snar framtid och fortlöpande, men jag kommer inte kallas förrän om tre månader.
Mår ju inte bra - tvärtom flämt.. men det är jämförbart med det jag upplevt vid doshöjningar av Levaxinet, och som alltid följdes av bättre mående efter ett par dagar.
Funderar och avvaktar… 
Betydligt lättare att vakna idag, tendens mot normalare drömmar även om jag nog inte har sovit ikapp förra nattens förlorade timmar än. Inte helt klar i skallen, men 'motståndet' mot tänk och aktivitet verkar ha lättat endel. För att inte tala om att det går fint att läsa!
Det kändes nästan roligt att vakna och att stiga upp. Tanken att sticka och handla grädde känns oproblematisk.
Fortsätter med extra jod och 100 mcg Levaxin tillsvidare.
Strålande sol ute. Najs.. 
Jag har också börjat med Jod. Fick tag på något i hälsokostaffären som heter Kelp/Alg tabletter.
Har även börjat med Selen + Extra E-vitamin
Ska iväg och ta sköldkörtelprover om några veckor, återkommer med rapport hur det har gått.
Så bra! 
Minda joddlare heter KELP Extract, märket Nature's best. Köpt över nätet..
Selen käkar jag i form av några paranötter, eko-odlade, per dag. E-vitamin har jag inte koll på.. hm.. 
Den här rapporten av Professor Göran Petersson, Chalmers, är intressant, tycker jag.. Fler finns ju.. men känner mig ouppdaterad..
Det känns som en utopi att jodknaprandet ska kunna hjälpa mig på riktigt. Det går så himla trögt med allt och jag har ju inte mått sådär jättebra sen jag fick börja dra ner på Levaxinet. Trist.. Jobbigt..
Ändå.. jag tänkte att ifall tillskott av jod hjälper, så lilla jag kan börja tillverka T3 själv, så kanske det lättare blir rätt balans mellan hormonerna, än om man ska hålla på och stämma av medicindoser mot varann..
Men jag vetnte.. Just nu lite smådeppigt. Inte bättre av att jag råkade klä av mig i en provhytt på stan.. 
Har de kollat dig for Hashimotos, jod ska tydligen vara lika med doden for ca 90% av de som har Hashis…?
Miss-S - Hm.. Ingen har pratat Hashimoto med mig.. Finnålsbiopsi står det man använder när man kollar.. Inget sånt är gjort..
Vet inte heller om det stämmer in på mig.
VC och även specialisterna på länssjukhuset säger bara att jag har normalvärden och att jag därför omöjligt kan ha nåt fel på sköldkörteln. Fram till nyss tog VC bara TSH och T4.. har börjat få T3 taget medelst utpressning typ.
Så att de skulle kolla Hashimoto's är nog en total omjölighet. 
Tack för tips. Ska kolla mer när jag är mindre trött.

#107 Har de åtminstone kollat antikroppar någon gång? Jag hade inga antikroppar men blev ändå remitterad till ultraljud och finnålsbiopsi… finnålsbiopsi förresten… jag undrar jag hur den grova nålen ser ut? 
De var också normala förutom lite cystor som tydligen inte var någon fara, så jag har väl inte Hashimotos då utan nåt annat skit. Typ ME - vem vet vad det gör med sköldkörteln?
#108 Han endokrinologen ifjol höstas gjorde ju det. Privatläkaren jag var till. Men han konstaterade mig ju sköldkörtelfrisk han åxå. Utan vidare åtgärd.
Så jag vet inte. Vet ingenting just nu känns det som. Buhuu..
Klart det kan vara följder av ME som spökar i din (våra) sköldkörtel (lar, fast min ev. ME vet vi inte nåt om).. Svår utmattningsproblematik, t ex ME, slår ju ner i minsta cellnivå och drabbar både till hormonsystem och nervsystem. Med mera..
I länken ovan nämner Göran Petersson nervcellernas roll/påverkan. Och om problematiken för vissa kan börja i ena änden (med knasig sköldkörtel) och sen sprida sig.. så bör det välan också kunna gå andra vägen, med t ex ME som sen påverkar vidare (t ex sköldkörteln)..
Tänker jag.
Vad som är hönan eller ägget kan man ju bara spekulera om. Synd är att 'vården' blockerar allt utom en viss sorts hönor..
Verkar som om eftermiddags-knockout är en standardföljd för mig, av jodintaget. Hjärtklappning, samt att jag känner mig helt slut. *flämt* Sköldkörteln 'känns'.. Utmattningen/hjärtklappningen går över senare under em-kvällen, och sköldkörteln spökar ju iofs hursomhelst då och då.. behöver inte ha med det här att göra..
Det skulle ha varit himla bra ifall jag kunnat få veta vad som händer med T3.
Jag har tysen frågor som jag f-n inte vet hur jag ska besvara..
Borde jag envisas och vänta ut ev. startreaktion? Borde jag ta ner Levaxindosen? Eller borde jag ta ner jod-dosen??
Mer logiskt att ta ner Levaxindosen ifall jag tillfört Lio, men hur blir det när man tillför jod?
Kan bättre omvandling till T3 pga jodtillskott, ge 'överskott' av nånting så att jag får 'överproduktionssymtom'?? Kan jag få 'överskott' av att det nu finns mer T3, men problemet är att receptorerna är blockerade, som det står om i Göran Peterssons rapport, som är vanligt vid sån här annansortshypo?
Ställer jag korkade frågor?
Är det korkat att tro att det kan ske en så snabb förändring, alltså efter så kort tid med extra jod?? Eller är hela eländet bara en strax övergående reaktion på jodet?
Hur veta vad göra? Självmedicinering.. hallellujah!!
Hade varit fint att ha en vettig, snäll, kunnig doktor till hands.. 
Överhuvudtaget känner jag akut behov av snälla människor just nu. Nån som kan ta över en stund, typ fem minuter, stryka mig på kinden och låta mig lipa en stund utan att göra nåt väsen av det. Tills jag har varit ner i träsket och vänt liksom.. 
Jag känner mig klarare i huvudet - och har mkt mindre motstånd mot aktivitet. Men blir ju helt jävla överkörd på eftermiddagarna och i några timmar framöver. Jobbigt!! 
Jag är hungrig! 
Och så har jag just beställt ett väggskåp på IKEA Handla hemma. Jag GILLAR när jag är kapabel att ta beslut och 'få gjort'. 
Fast lite vill jag lipa åxå.. fortfarande.. 
* *
Och nu lite utåt-spection. Perspektiv på sina egna små bekymmer.. 
Var på författarföredrag i afton. Karin Alfredsson. Det var mycket inspirerande. Hon är rolig, klok, seriös.. Jag blev positivt överraskad av henne, på nåt sätt jag inte kan sätta fingret på riktigt. Har inte läst nån av hennes böcker, men av vissa kallas de visst deckare. Hennes senaste bok är nominerad till fint pris; Pojken i hiss 54.
Och så har hon och några vänner startat ett projekt som så småningom får en hemsida. Om något allvarligt och synnerligen viktigt. Sajten/projektet heter:
Tills vidare är det en blogg.. men ska alltså byggas ut alltmer.
Ville bara nämna det såhär på nattekvisten.
Nu e det dags att knyta sig.. 
Guu, vad jag rajtar..
Den här finns ännu upplagd på youtube. Dr David Brownstein
Iodine - The Most Misunderstood Nutrient
1h 40 min lång.. men intressant. Nu känner ju jag inte till den gode doktorn, men men.. kunskapsbygge är samma som att lägga minst två pussel samtidigt, med sammanblandade bitar.. Man får testa bitarna och se ifall de passar in i helheten.
Intressant föreläsning. Först borde man mäta sin jodnivå. Det är nog lättare sagt än gjort.
Scandlab har tester (dyyyyra!);
enbart jod 975:-
jod och T3, T4 2495:-
Inget man beställer så där utan vidare. Själv tog jag ett sköldkörteltest för ett par år sedan, till absolut ingen nytta, för jag har ingen läkare som ville titta på det.
Jod är inte riktigt samma sak, för jod kan man enkelt köpa om man skulle behöva.
Jag har testat att ta jod (Lugols lösning). Jag märkte ingen förbättring men fick däremot ont som av urinvägsinfektion, och slutade.
Nu håller jag på med självmedicinering av torkad sköldkörtel. Inte helt enkelt med doseringen, man skulle verkligen behöva en tillmötesgående doktor.
D.Brownstein tycks rekommendera Lugols.
Han rekommenderar Lugols, t ex. En lista med flera olika.. Han trycker på att man får bättre effekt av kombinerad Jod/Jodid, vilket t ex Lugols innehåller.
Har kollat på hela föreläsningen nyss. Lär mig massor.. T ex:
Ät riktig mat, helst 'organic' enligt dr B. Bröd t ex.. är inte bara gjort på jävla spannmål, det innehåller numera också massor av Brom, som konkurrerar ut det lilla jod vi får i oss. Alla ämnen i samma grupp - grupp 17 i periodiska systemet - konkurrerar ut jod, snor alla receptorer i cellerna. Och de konkurrerande ämnena finns det gott om både omkring oss och inuti oss - trots att de inte alls är bra att ha i kroppen.
Man borde alltså kolla sina jodvärden innan man börjar ta jod, sen kolla när man börjar, för att se hur mkt kroppen tar upp. När man vet hur mkt kroppen tar upp, så har man 'den rätta dosen'.. om jag fattade rätt.. det gick lite fort ibland. Men har laddat ner föreläsningen så jag kan repetera sen.
Men jag tror inte jag kostar på mig de testerna. Tänker köra dosen som står på min burk, max 3 x 150 mcg, även om Dr B rekommenderar mkt högre doser.
Dr B pratar om reaktioner när man börjar ta Jod. Dels avgiftningssymtom. Man driver ut de däringa andra ämnena i samma grupp 17.. Effekten av jodet är SNABB. Tack, där fick jag svar på den frågan!
Vanlig att man får dra ner sina medicindoser (t ex Levaxin) för jodet ger snabb effekt. Tack igen!

Ska alltså inte dra ner på jodet, utan på Levaxinet.Finns en liten risk för cancer om man medicinerar med thyroidtillskott vid jodbrist.. Ännu ett skäl att dra ner på Levaxinet, även om jag inte känner mig skraj i det hänseendet.
Dr B tillbakavisar HELT att det skulle vara farligt med Jod ifall man har Hashimoto's. Under samma tid som Hashimoto's och andra thyriodproblem ökat enormt, så har jodvärdena i oss sänkts med 50 %. Finns inget sånt samband alltså.
Enligt alla data Dr Brownstein presenterar, så är jodbrist istället en trolig orsak till att t ex Hashimoto's och alla möjliga andra av våra problem alls uppstår.
Med mera.. Det bubblar i mitt huvud just nu. 
Dr Brownstein menar att många av de numera så vanliga åkommorna; thyroidproblem, fibromyalgi, utmattningstillstånd.. mm, alltså t ex min förmodade, är 'nutrition insufficence/nutrition problems'.. alltså, vi är inte sjuka/har sjukdomar, utan vi är 'felnärda' (och förgiftade) och våra tillstånd är SYMTOM på det. Att Jodbrist är ett STORT problem, en av de viktigaste förklaringarna, om än inte den enda.
Jag gillar perspektivet, it makes sense. Dr Brownsteins prat passar väldigt bra in i mitt pussel, det jag lägger.. Ingen bit skaver, som jag har upptäckt iaf. Fast jag kan förstås inte bedöma allt han säger.
Tror inte jag får lika jobbig utmattning/hjärtklappning idag. Åtminstone hittills lindringare än tidigare. Och bara mycket lätt huvudvärk. Och ändå tog jag två Joddlare samtidigt förut idag. Men det visar sig.
Än så länge samma Levaxindos. Om jag inte är för sömnig imorrn bitti och svamlar till det hela, så tänker jag sänka Levaxinet till 3/4 x 100 mcg, d v s 87,5 mcg. Sifferexercisen skall illustrera hur jag ska gå tillväga medelst kniv för att dela pillren, för att hamna rätt. Eller också blir jag lat och sänker till 75. Mindre pill. 
Mycket mindre trött/utamattad/hjärtklappad idag. Slumrade till en stund tidigare, men mår nästan ok. 
Alltså att tänka på för mig:
- Selen via ägg och paranötter
- Jod via seltin och joddlarna
- D-vitamin
- Dra ner Levaxinet
- Dra ner på kaffet
Seltin är också bra för det är rätt sorts salt. Naturlig saltprodukt, med bra jod + annat.
Ska försöka gå över till KRAV-kaffe, rättvisemärkt. Och koffein - inte bra när man har jod-thyroidproblem, men kommer just nu inte ihåg hur, men tror det var nåt om att kroppens energiförbrukning blir mkt högre med koffein - och med låg energinivå i kroppen -> inte bra.
Typ så..
Tror inte jag kör koffeinfritt. Verkar inte gott enligt alla jag kollat med. Dyrare med KRAV+Rättvise förstås, men med mindre konsumerad mängd kaffe så tänker jag inte bry mig om det.
Såg en halv dokumentär nyss (Korrespondenterna förra veckan) om de OERHÖRDA mängderna gifter som används på de storskaligt drivna kaffeplantagerna och som tar dö på kaffearbetarna/gör dem sjuka. Sen skulle jag väl tro att de kaffet innehåller spår av gifterna, men har inte sett hela dokumentären - än.
Sjunde dan med Jod.
- Magen har slutat reagera - tack magen!

- Sköldkörteln muckar - trycker rätt mkt nu.
- Lätt hjärtklappning dök just upp, men inte farligt.
- Känner mig klarare i skallen, men trött ännu.
Drog ner på Levaxinet lite imorse - dosen blev väl.. typ.. nästan hela en söndersmulad 100 mcg. Lämnade en liten bit. Två jodtabletter idag hittills -> 300 mcg. Ska vänta tills imorgon med att dra i mig full dos enl. burken d v s tre tabletter per dag.
Mådde såpass pyton inatt, att jag återgick till tidigare recept. En hundring Levaxin och ingen jod.
Jävlar vad jag svamlar.
Men jag orkar inte må sådär en dag till, när jag inte vet om det nånsin går över!!
Och idag kom ingen trötthetsdown, fast jag knappt ens har sovit inatt. Skönt.. 
* *
Till vc på samtal imorse. Som var superbra, gav massor. Jag gick ut på stan.. och råååkade landa i bokhandel och köpte en bok av Horace Engdahl, fast det var byxor jag behövde.. Skumt.
Sen drack jag en kopp kaffe och pratade med bordsgranne om 'ingenting' men trevligt. Vid fikadisken skojade jag med några tanter som hade svårt att välja fika för det är ju så onyttigt och allt ser så gott ut. Sa "Vi köper dem och har dem till prydnad". Den ena storskrattade, den andra sa att hon hade virkmönster på bakelser. Expediten bakom disken såg lite förvirrad ut..
Gick och köpte en liten flaska vin. Sen träffade jag sonen med flickvän. Och min 'gamla' ekonomihistoriaprofessor. Det är rätt synd att han är gift.. alltså inte med mig.. tycker jag och har tyckt länge.

Idel skojj!
Hem och läste Engdahl. Har gapflabbat oräkneligt antal gånger - och blivit eftertänksam ett antal gånger. Bland annat. Gillar. 
Jag som inte kunnat läsa på evigheter, har läst 4 böcker på 1,5 vecka! Och så tjoff - satt jag plötsligt vid datorn och skrev. Så det rök omét. Jag som inte kunnat skriva på evigheter, skrev en sorts kåseri typ en kombinerad psykoanalys av mig själv/bokrecension - jo jag vet, jösses va e de för genre.. - och hade riktigt roligt. 
Inte tog det särskilt lång tid och inte tappade jag tråden. Jag bara skrev det som fanns i huvudet. Kanske kommer ingen som läser fatta vad jag menar.. men att helt plötsligt kunna göra allt det här.. 

Nu e de afton och jag ska väl.. läsa lite till.
Om ni e me i tråden ännu, så hoppas jag ni mår fint. Allihopa!!!
Här är en som läser din tråd hela tiden. Har inte hittat på något att skriva. För övrigt har jag också haft en några veckors läsperiod. Uppenbarligen har jag kunnat koncentrera mig på sistone, då jag inte är så rastlös som tidigare. Ett gott tecken.
Jag hoppas också att alla mår så fint som det är möjligt!
#0
Han är visst en trevlig bekantskap, Horace Engdahl, ska nog leta efter något han skrivit, fast jag har inte heller haft så mycket läslusta på senare tid, det är liksom jobbigt.
Det du skriver om jod, kan det ha någon betydelse? För orken i tillvaron. Och väldigt trötta ögon.
Tror att jag faktiskt ska ta 2 droppar av jod som jag köpte på iHerb, det är lite svårt att veta om man törs, det är så många som varnar.
Men nu som du tydligen fick på recept och min läkare på vc bara motar bort allt jag försöker diskutera med något argument som bara visar på hans O-intresse. Hur ska man "angripa" doktorsproblemet?
Hej Hej, skönt att höra att du mår lite bättre igen.
Jag läser "100-åringen som klev ut genom fönstret" för tillfället. Läs den om ni inte redan gjort det, den är dråplig.
Nu är det dags för lite matinförskaffning med pojkvännen. Har ett jättepaket med köttfärs på upptining så det kommer nog att bli pannbiffar, fetaostfyllda färsbiffar i tomatsås samt kanske nån baconinlindad köttfärslimpa.
Kram på er!
Columba - Jag tror att det handlar mycket om rastlöshet även för mig. Stress. Jag har jättesvårt att landa och låta boken dra med mig.. Svårt att sitta still.. Men det har också med sjukdomen att göra.. hur allt hänger ihop vette gudarna, men klart är att hjärndimman ju ställer till det.
Men jag kunde ändå plötsligt börja läsa.. tvingade nästan mig själv att varva ner. I början bara korta stunder.. sen längre. Jag blir bara så himla trött av att få input i huvudet. Men jag är ju trött ändå, så hellre trött och stimulerad än trött och idiot. Typ..
Läsningen har sen satt igång annat. Jag är förstås rädd för bakslag.. att bli apatisk-komatrött.. men tröttheten nu har ju handlat om jodtabletterna. Konstigt. Men jag får jämt konstiga reaktioner..
yvonnel - Menar du recept på Jod? Det får man inte. Jag har köpt Jodtabletterna på internet från hälsokostsajt.
Trötthet kan ju bero på många olika saker. Sköldkörtelfel är försås en möjlig förklaring, men det är svårt att veta. Jod tar jag för att jag VET att det är nåt tjall med mina sköldkörtelhormoner, omvandlingen till T3 t ex.
Läkarna kallar nästan vilka värden som helst för 'normala'. Har inget bra råd, annat än att be att få ut dina labvärden, om det har tagits prover på dig - och kolla var de legat. Har prover tagits mer än en gång, över tid, kan det vara intressant att jämföra utvecklingen av värdena.
TSH, T4 och T3. Till att börja med.
Vad är det för jod-droppar du har?
Jag tar jod för att jag har god tillgång på T4-hormon, men väldigt lågt på T3. Det betyder att omvandlingen inte funkar - och det kan bero på jodbrist. Men det kan också bero på att receptorerna i cellerna är blockerade - och då hjälper inte jodet.
Till exempel.
Karin - Jag har just läst ut 100-åringen. Haha.. rolig och väldigt bra skriven. Impad..
Biffar och limpa låter väldigt gott. Jag var lat och fräste köttfärsen till en röra.. Men jag har en levergryta åxå, med grädde svamp och lök. Med lite lingon.. mums!
Funderar på att göra en chokladtårta idag.. ska till kompis och träffa gänget ikväll. Spela sällskapsspel.
Kram till dej åxå! 
Seeeeent lördag, eller tiiiiiiiiidig söndag. Övertrött men det gör inget.
Idag har min hjärna lekt Lucky Luke som drar snabbare än sin egen skugga..
Jag har kunnat tänka. Invecklade diskussioner med vänner om jävligt invecklade saker.. och vid flera tillfällen har jag känt huvudet dra iväg med mig i jäkla fart, med viss exakthet/skärpa.. för att sen efter en viss avlagd sträcka totalt tvärnita i TILT.
TILT har flyttat på sig. Förut (före den här veckan typ..) så hände TILT långt innan, redan i uppstarten. Men inte idag. Och under den tid som hann gå innan det slog till, så hann jag märka nåt. TILT uppstår när någon del av min hjärna inte hinner med i svängarna med det andra.
Det var nästan skrattretande tydligt, det nästan kändes fysiskt hur den tröga delen fick det snabba att tvärnita. Som ett sånt där jättegummiband på hangarfartygen som krokar fast flygplanen för att de inte ska plaska ner i havet när de landar..
Och sen, när flygplanet stannat upp och väntat in.. gummibandet? hangarfaratyget?, så föll nästa 'kapitel' på plats och jag kunde FORTSÄTTA. Inte backa hela bandet och typ börja om.. inte vänta till ett annat år när tanken eventuellt kommer tillbaka.
Fascinerande. Och det hände flera gånger. Min kompis lade också märke till det - hon får i normala fall ha enormt tålamod med mina tappade trådar.. och halvfärdiga tankar/formuleringar..
..men idag!! 
Det är roligt! Och lite läskigt.. Vad händer? Och varför? Varför nu?
Vidare..
Vi spelade sällskapsspel ikväll - När Då Då? Jag formligen utklassade polarna i två omgångar av två totalt. De är inte alls är obegåvade nån av dem. Alltså jag vet att det låter som att jag skryter, kanske jag skryter..
men det är inte målet. Visst är jag liksom stolt, men jag vet faktiskt att jag varken är smartast i världen eller bäst på allt eller nåt annat fånigt oväsentligt.
Det jag menar är ju att något händer med mig. Minne och tankeprocesser har börjat fungera betydligt bättre. De har så smått börjat gå att samordna. Jag börjar - tillfälligt eller inte - få fläckvis kontakt med kunskaper och färdigheter som jag inte har haft tillgång till på länge, eller i vissa fall kanske alls någonsin.. Visst finns problem kvar, till exempel tröttheten/energibristen jag dras med, musklerna som visserligen inte längre värker konstant, men som fortfarande är ytterst ovilliga, stumma. Med mera.
Men ändå.
Det är nåt som händer! Definitivt.
Och nu måste jag sova.. Dumma huvud, stäng av. 
Lyckades varva ner och sov som en stock tills nästan 12 idag. Jag tror t o m jag har snarkat, näsan tät och halsen konstig.. 
Men nu e jag igång. Lite mörbultad men helt ok. Har just slukat en tallrik kycklinglevergryta med lite lingon.
Gott!


Hej! Oj, vad jag har läst ikapp en massa här nu. Det var alldeles för länge sen jag tittade in, och det händer ju massor här på tråden!
Kul att du fått tillbaka positiva egenskaper och känner att du fixar en massa roligt, som läsningen t ex. Håller tummarna för att du bara blir bättre och bättre! Inga bakslag! Men kom ihåg att bromsa dig själv ibland bara, så att det inte bär av ner i diket! 
Här är allt lugnt och fridfullt. Har ingen som helst kontakt med ex:et, och det känns bara bra. Träffade en gammal flirt (från 15-16 år sen) när jag nyss passerade stan på väg till ett möte, och vi stannade och pratade lite. Han är musiker (ett av mina kriterier du vet…) och ska ha en spelning i början av december på ett ställe i stan, och frågade om jag ville komma dit och lyssna. Hmmm…. Det skuttade till lite i kroppen faktiskt!
Skulle behöva en liten ego-boost, så det är väl klart att jag går dit….
Härligt med er positiva framtoning. Det känns som om jag också får en släng av sleven. Nu är jag så boostad att jag tänker promenera hela 1 km till matbutiken istället för att ta bussen haha. Mulet men ingetregn, så jag har inget att skylla på.
Ha en bra dag!
Hej vänner!
Jag har varit i en kokong tror jag. Är bestämd med mig säjlv att fortsätta läsa och så sover jag väldigt mycket.
Senaste dygnen har jag gett efter för tröttheten och sovit när det 'behövts'. Har inneburit 10-11 timmar per dygn. Inga problem att somna vid midnatt fast jag sovit på aftonkvisten.
Helskumt
Vet inte om det är jodet, sjukdomen eller läsandet som tar ut sin rätt. Kanske en kombination. Jag 'tänker ju' en massa de perioder jag läser. Orkar kanske inte med det egentligen. Orkar heller inte plocka upp de ledtrådändar jag har för att försöka analysera.
Så jag skiter i det just nu. Läser på. Just nu Viskleken av Arne Dahl/Jan Arnald.
Gillar!
Och ser till att komma ut en sväng varje dag. Cykeltur eller gå-tur. Idag har jag inte varit ut än, får bli lite senare. Gillar att gå kvällsprommisar. 
Efva - Du låter glad. Och lugn/nöjd. Och hittar på bus! Det är rätt!! Här är det busfritt sen ett tag. Orkar inte fundera över det - blir troligen singel för resten av livet och just nu känns det bara skönt. Hehe..
Columba - Hoppas du menar positiv-sleven, så inte nåt annat skit fastnar på dig. Min trötthet.. hoppas den inte smittar.
1 km är en relativ sträcka, jag är helt säker. Liksom t ex 1 minut ibland är hur lång som helst och ibland går den på en sekund. Vissa dagar är 1 km ett ljusår!
Hoppas det gick bra! 
'
Ja promenaden gick bra. Promenerade också hem med matkassarna, som inte var så tunga. Hade gott samvete resten av dagen. Sleven slänger bara goda saker. Jag tror inte din trötthet smittar. Jag är för det mesta pigg. Håglös ibland men det är inte fysisk trötthet.
Hoppas att din trötthet ger med sej. Det är inte ett trevligt tillstånd.I morgon är alltid en ny dag.
Ja verkligen. Det har jag lyckats se, varenda dag hittills i mitt liv - att varenda dag kan det bli bättre! 
Besvikelse har ju förekommit, ibland med emfas! Men min hjärna verkar inte kunna lära sig att ge upp. Som tur är!
#2
Apropå din krassebild, jag tog in min löftgångskruka med citronpelargon idag, det fryser ju inte här ännu heller, men kändes väldigt kallt i luften, och den plantan har växt till ett otroligt frodigt omfång så jag ville försöka att spara den, hoppas att det lyckas men det kanske blir för stor omställning.
Halkar in lite i efterhand: :)
#106, det jag har hört är att jod kan vara farligt om man har brist på selen.
Om man misstänker hashimotos ska man vara superstrikt med att utesluta spannmål eftersom mycket tyder på att det är spannmålslektiner som orsakar den autoimmuna reaktionen.
Vad jag förstått kan man ha hashimotos även om testerna inte hittar antikroppar (och att det tom är ganska vanligt?). Chris Kresser har pratat en del om hypotyeros/hashimotos i sin podcast, väldigt intressant.
Tror inte att extra jod är farligt för mig. Jag äter ju väldigt låg dos, Och jag äter endel selen medvetet, via ägg och paranötter, t ex.
* *
Jag bara sover och sover. Nästan. Sov hela natten, vaknade vid halv 12 - slocknade igen vid halv 2 och sov till 4-tiden. Efter det har jag varit off.
Jag sover säkert för mycket, men vad gör man när det inte går att låta bli att somna.. typ..?
De e inge roligt å va så trött. 
Mellan sovningarna läser jag. Och.. idag städade jag en stund, hade ut sängkläderna på vädring och piskning. Städade toan åxå och skurade nästan alla golv. Nästan alla de 32 kvm. 
Duktigt, med tankt på tröttheten.
Jag tror jag blir trött av läsningen. Faktiskt. Andra faktorer också förstås, men främst läsningen.
Knasigt!
Inte lika trött längre. Inte jättepigg heller, och en down på aftonkvisten, men inte så jag behöver sova direkt.
Men jag funkar. Fixar saker. 
Steg upp och glömde bort både Levaxin och frukost och kaffe, för jag hade ju ett kul IKEA-skåp att skruva ihop. När det var klart förberedde jag en smal 'planka' att skruva under skåpet - för säkerhetsskull så det inte ramlar ner. Passade på att fixa en planka i lagom sajs att skruva fast ovanför elementet i hallen - fult som fan.. som plankan (i form av hylla) kommer dölja delvis. Kapa spackla måla.
Det är roligt! 
Ringde sonen, som nappade - kom hit och skruvade upp och hade tid att stanna och prata jättelänge. Goa goa unge..
Ännu mer klart här. Skåpet skitbra, in med sybehör och 'symönstertidningar' m m.. Kistan under nu fri från det som hamnade i skåpet, är nu reserverad för verktyg och annat 'praktiskt'. Jag har inget städskåp och inser att jag kommer tycka det är bökigt att gå ut i förrådet i vinter, varje gång jag behöver en liten skruvmejsel, skruv e dyl.
Skåpet är helvitt. Ska dekorera lite med krumelur/bild/tjoffs i ena hörnet, nåt svart, så det matchar kistan som är vit med svarta beslag.
Glömde även bort att äta middag.. 
Och kom på vid sextiden att OJSAN, mysko, jag mår inte så bra.. och ont i huvudet har jag.. Har nu ätit en hel del - i omgångar. Samt slängt in nån halvliter kaffe, för jag hade glömt bort att dricka kaffe åxå.. 
Lasagne-äventyr a la INTE LCHF
Gör ju matlådor åt sonen emellanåt. Frågade vad han ville ha för käk.. och sen föreslog jag själv Lasagne. Han sken upp - jag är en jäkel på Lasagne.. smått berömd i bekantskapskretsen. Eller iaf VAR jag det, men det är ju åratal sen jag senast gjorde nån.. 
Står i ugnen nu. Strax klar.
Gjorde en mycket god köttfärsröra, en av de officiella hemligheterna med god lasagne, är ju en riktigt tasty köttfärsröra. Men inga konstigheter, förutom köttfärsen gul lök, tomat, vitlök, svartpeppar, salt, basilika. En hel massa smör förstås..
Sonen hade tagit med färdigriven ost från ICA.. som jag också provsmakade. URK! Illa smakande ost (men iaf faktiskt ost) som blandats med potatismjöl för att inte klumpa ihop sig. URK URK URK! Nåja, jag hävdar bestämt att vete är värre än potatis, så ok då..
Men god ost är.. godare. Sonen påse räckte som tur var inte, så jag körde i Jämtgårdsost. 
Men..
Det ÄR en pärs att medelst pall ta sig upp till översta skafferihyllan och plocka ner den 'bortglömda' vetemjölspåsen. Och det ÄR en pärs att smälta gott smör och sen FÖRPESTA DET MED 1 HEL DL av SJÄLVASTE ONDSKAN!! Att hä i vetemjöl i nåt som ens barn ska äta!
Buhuuuhuuu..
Pust.. jag lever än och jag åt vetemjöl i ca 40 år.. får försöka hålla det i minnet. 
Provsmakade béchamelen (eller hur det nu var med stavningen..?) när den var klar. URK!!! Mjöl smakar ju slemmigt slisksött - BLÄÄÄ!! I kombination med mjölkonsistensen är det ju helt enkelt SUPERÄCKLIGT!
Djupt andetag.. hehe.. Hällde bort endel avet och istället i med ett paket grädde..
..och muskot.
Jag tror sonen kommer tycka det är JÄTTEGOTT!
Lasagne mission accomplished! 
Hm konstaterar..
Jag är fortfarande en jäkel på att göra Lasagne. Ruskigt god. Nu bestämt nedstoppad i 4 rejäla matlådor. Inte röra mer kaisakavat!!! 

Det söta från pastan och mjölet är en del av magiken, tyvärr.. Funderar - idiotiskt - på en kompromiss mln 'oätlig' lasagne som jag gjort idag - och de LCHFvarianter som finns. Inget vetemjöl i béchamelsåsen, bara smör och 50/50 grädde/mjölk. Och muskotnöten. Den är ju också viktig för smakbrytet.
Man kunde göra på typ halva mängden pastaplattor, kanske underst och i mitten. De andra plattvarven med t ex zuccini. Mer ost, istället för två gånger i min standardvariant, så kanske varje 'varv'.
Fast ännu godare om man tar mozzarella kanske.. Tunnskivad.. och skippar pastaplattorna HELT. Vetemjöl ÄR ondska. Undrar hur ont i maggen jag skulle få..? Det blir inte mkt mjöl per portion iofs med bara två lager..
.. men mjöl är värre för mig än rent socker, alltså när det gäller att trigga överätande.
Kanske har den här funderingen gått över om en stund. Lasagne-psykosen.. 
Lasagne…ja det brukade jag också laga, när barnen bodde hemma. På senare år brukade jag samtidigt laga en sorts moussaka till mig själv. Aubergineskivor, gärna stekta i lite smör, och så köttfärsröra, ost och grädde. OK, lasagne är det inte, men det dög för mig.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Hej
Här kommer ett vikitväktartips
som jag har gjort LCHF: Vispa ihop ägg med fet yoghurt, krydda och använd som bechamel. Och istället för lasagneplattor tar man squash eller aubergine. Gott.
Lasagnepsykosen har gått över för den här gången, men det betyder ju inte att varianter a la LCHF plötsligt blev ointressanta. Tvärtom. Tack! 
Hungrig nu. Ligger konstant efter med matlagningen igår och idag. Det är INTE bra. Och jag har slut ägg. Just nu känns det som andra sida jordklotet, kvarteret där närmsta butik ligger.. 
Men har tinat köttfärs, går fort att laga till. Blir en röra bara som jag sen wokar lite vitkål till.
Så.. mot spisen.
Idag MÅSTE jag komma iväg och tanka ägg och lite 'färdig' mat. Smör. Tänkte också köpa ett par påsar köttbullar, de från Dafgårds som har hög kötthalt. Och nån körv tänkte jag.
Egentligen måste jag laga mat, men det går trögt med det.. Konstigt. Men därav behov av 'färdigmatsreserv'..
Rörigt här med målningsprojekt och ditt och datt.. Men har röjt undan i övrigt, så det är välan ok. Har börjat måla köksstolar. Off-svarta. Det ser ut att bli riktigt bra. 
Så härligt energisk du har varit de senaste dagarna. Du får saker gjorda.Jag bara planerar och planerar…
Energisk är kanske inte rätt ord, men tack söta!
Kanske liknar jag mer en snigel, saker händer, men det går i långsam takt.
Och det är ju helt OK.
Planera är välan bra - plötsligt händer det vettu! 
Jag har för övrigt storflyt. Snäll kompis ringde just.. hon ska iväg och storhandla medelst bil och undrade ifall jag behöver/vill hänga på.
Yes!!
*skriver inköpslista*
Komplement till köttbullar. Jag brukar köpa såna där jugoslaviska CevaPicii eller vad dom nu heter. (pappa kallar dom för Machu Pichu). Säljs påsvis i frysdisken.
Mycket smak, inte så mycket kh och hög köttandel. Ser ut som små järpar. Gottigott gott med vitlökssmör till.
Ska kolla om jag hittar såna, låter ju bra och gott. Inte säkert de finns här i obygden men.. hoppas. 
Fick tag på färska kycklinglårfiléer. Till halva priset p g a kort datum, skulle gå ut imorrn, men de fick gå in till mig istället.. Är nu tillagade, vilket blev bra.
Lagren påfyllda alltså även med annat.
På fredag ska jag på 'lokal internationell kvinnofest'.. Nya pitebor och gamla träffas - ett initiativ av några privatpersoner för att främja integration. Har ju varit på språkcafé ett par gånger - och nu det här. Finns visst ca 30 språk representerade här i stan. Kommer bli jättespännande och lärorikt. Många kommer förstås vara blyga och försiktiga - även jag - men bara vi får en början så.. kanske.. 
Och det är knytis - 'mat från världens alla hörn'. Jag tänker helt sonika göra köttbullar på nötfärs. Fläsk bör undvikas. Och sen sticka dem på tandpetare. Men tänker att jag vill sticka på nåt mer på pinnen åxå, förutom köttbullen. Halva körsbärstomater? Ostkuber?
(har en go bit cheddar.. skulle kanske marinera osten i nån ört-oljemarinad innan..?)
Förslag, snälla er!!?? 
Tänker också göra en sorts sallad med olika färgs paprika, svarta och gröna oliver och en marinad med citron, vitlök, peppar, olja, salt och örter. Ev. steka paprikan lite grann så den blir halvslakad..
Funderar på att hacka mandel grovt och smörsteka och strö över. Blir det konstigt? 

Har nu läst i kapp mig och oj vad det händer saker när man är borta!!!
Jag har varit i kolhydratland och haft det jävli-t jobbigt ätit utav bara f-n och haft ont i kroppen och toan har haft besök ofta plus att jag har bidragit med miljöförstöring pga av jag avgett mig en massa gaser!! 


Men sedan förra måndagen så har jag kommit till LCHF riket igen och det känns så himla skönt 
Tråkigt att läsa att det inte bara är jag som har problem med chokladmonstret! Har ett annat monster problem och det är popcornmonstret
men de är nu borta för denna gång!
Ville bara säga hej till er alla och hoppas att ni mår bra!
Tyvärr Kajsa har jag inga idér vad du ska servera till köttbullarna, har nog med problem själv vad jag ska äta och äta tillräkligt, altså då inte för lite för det är mitt stora problem att jag äter för llite!!! Men jag blir ju inte hungrig!! 
Hej Emea!
Roligt att hitta dig här - i LCHF-rike! 
Köttbullar, fest m m går åt fanders - jag har klantat mig.
När huvudet inte funkar gör man små misstag, och det gör kanske inte så mycket - men den här gången gjorde jag ett stort misstag.
Jag har cyklat omkull. Alldeles för hög fart på frusen vägbana. Det såg inte halt ut, men hallå!!! Nog vet jag att man inte kan gå efter det. Men jag tänkte inte alls, fokuserade helt på att komma mig till målet för min tur.
Hursom.
Jag landade på höger axel, som nu är KONSTIG och gör väldigt ont!!! ONDSKA-ONT!!! I övrigt bara skrapsår på knät - en skitsak.. men mina enda fina byxor gick sönder. Buuuhuuuhuuu.. Det är trist.
I landningen kändes det som om nyckelbenet böjdes JÄTTEMYCKET och att hela axeln knosades ihop. Men inget knak tror jag. Hoppas att det känns värre än det är. OM det inte bröts så tackar jag LCHF!
Armen går knappt att använda för axelns skull, men är ok i sig. Jag är högerhänt..
Ska till akuten nu. Sonen fraktar mor sin.
Hemkommen från akuten. Inget är brutet (Hurra för LCHF!!) men ordentligt demolerat på andra sätt. RUSKIGT ONT. Både slitet och knosat. Stel från armbågen och ända upp under örat. Huvudvärk.
Knät är också lite demolerat, men det märks mest bara i trappor.
Nu har jag fått jätteskojjiga piller.. wohoooo! *småhög* 
Men gamla människa, cykla på det viset! Jag lider med dig och är glad att det inte gick värre! Usch, cyklar är farliga, jag som är uppvuxen på asfalt är livrädd när jag nu någon gång cyklar här på grusvägen. Än slinker det hit och än slinker det dit
Njut av pillerna så länge det varar, sen gör det nog ont. Glömmer aldrig när lillebrorsan lyckades slå bägge axlarna ur led. Skidåkning i Sälen. Han ringde hem och var så uppåt, inte ont alls och han och grabbarna skulle ut på kvällen och festa, det var hur lugnt som helst…morgonen efter när allt morfinet gått ur kroppen, så var han inte lika kaxig…
Hoppas att du kan få någon sömn inatt, så får du rapportera imorgon hur du mår. Tänker på dig!
Ja tur att det inte var huvet, tänkte jag. Likson Lena69 tänkte jag också att nu gå och cykla på det viset!
Men slutet gott allting gott. Hoppas att du repar dej utan större problem. Nu har du en bra ursäkt att ta det lugnt.
Hoppas att du mår så bra imorgon att du kan avge rapport hoppas jag också.
Lena69 - Tack för omtanke.
Hoppas du har en bra afton!
Jo jag njuter av pillrena. Inte var de dyra heller - billigare än vin och ger ungefär samma feeling. Och räcker betydligt längre. 
Det kommer att göra ont imorgon, det har du rätt i. Och tecken finns inte bara i axeln. Mitt högra ben uppför sig mysko det åxå.. i knätrakten.. men göra bara lite ont just nu. Tänker ta en omgång trallallaaa-piller innan jag nattar sen (enligt doktorns ordination förstås). Tror jag kommer kunna sova någorlunda, brukar ligga rätt stilla när jag sover och det gör förstås mest ont när jag rör på mig.
Jag var sur på mig själv först, skämdes för mitt extremt dåliga cyklingsomdöme..
men det visade sig att ena sköterskan på röntgen också har cyklat omkull, för bara ett par dagar sen. Är alltså inte ensam klantig…
* *
Har tinat köttfärs och hackat lök. Gjorde det innan vurpan. Jag skulle ju ha varit på fest ikväll men fick avstyra. Maten jag skulle ha haft med mig är olagad.
Blir nog inga köttbullar - fixar inte det.. eller det skulle iaf ta jättelänge och vara rätt plågsamt. Onödigt. Men kanske orkar jag göra biffar - så slipper jag iaf den eviga köttfärsröran.. som annars varit enklast.
Tror jag försöker. 
Fast just nu göre skitont och jag är trött. En minisiesta är på sin plats. Före käket.
Flum flum, zum zum.. zzzzzzzzzzzzzzzz.. 
Columba - Hej. Och tack!
Hoppas du har det bra!
Jodå.. det kommer snart vara bättre med mig.
Just nu känns det som om jag nog ställer bort cykeln. Men känner åxå mig själv.. gillar att cykla och underkylt är det ändå inte så ofta.

Fast närmsta tiden blir det dock INTE nån cykling. Huvva.
Vansinnigt jobbig medicinreaktion igår kväll, biverkningar som illamående svimningstendenser, svettning icke av denna världen, m m. Here I am - den perfekta labbråttan! Aj-et blev allt värre åxå, så då var det lite synd om mig. När jag höll på att svimma råkade jag ställa mig på fel knä… och smärtan från det gjorde att jag slängde ut högerarmen reflexmässigt..
Yeah.. Fick till en sittställning efter en stund som var möjlig att uthärda. Satt där och lipade ett tag.
När illamåendet gått över organiserade jag upp för krisläge. Telefoner, laddare, telefonkatalog, spyhink, vattenkanna.. hehe.. och en massa pillerburkar. Med mera.. Allt till bredvid sängen. Sen kände jag mig redo för att 'ge upp' för dagen.
Har sovit endel, om än i snuttar så gick det riktigt bra.
Och efter ytterligare en dos medicin - i morse - kom ingen särskild reaktion, annat än sömnighet och att jag nu får sägas vara rätt onykter.. så kanske det var bara i uppstarten som det blev konstigt. Och smärtlindringen är ganska bra. Det går att uthärda så länge jag inte rör mig oförsiktigt.
Inatt funderade jag på att såga av armen. Utan arm skulle det göra mindre ont i axeln..
.. för beroende på hur den hamnar - armen alltså - varierande grad av tortyr.
Sen tänkte jag att det är lika bra de tar högerbenet åxå, för knäet är ju INTE kul. Och huvudet. M m. Om man tar bort allt som är defekt, så måste det ju innebära att man blir frisk! Eller hur?
*
Köttfärsen blev fräst, inte biffar. Men jag tänker göra en gratäng med mozarella bl a. Senare idag.
Nu tror jag att jag sover lite till. 
*
Här är lite soligt faktiskt, nice. Kanske går jag ett varv runt husraden min när posten ska hämtas.
Kaffe är gott!
En fin dag till er alla!!
Det gör riktigt ont när jag tänker på din tortyr. Det positiva är dock att du kan ju bara bli bättre så småningom. Då känns det säkert härligt.
Uppenbarligen måste du ta det försiktigt ändå verkar det som…
Asså jo, jag har ont, men inga fler illamåendeattacker längre. Medicinen gör mig 'cool' och tar bort värsta smärtan så det är ok ändå, efter omständigheterna.
Se mina målande eländesbeskrivningar som en rekommandation att inte cykla fort på underkyld regnskvättad vägbana i nedförsbacke och kurva.. 
Och positivt är att mitt vanliga kropps-knas ju dämpas av värkmedicinen jag tar nu. Så alltså vila från just det för ett tag. Mina drömmar är också jättekul. Väldigt positiva och lyckostrålande.
Morfin - yeah!! 
Drömde att folk var glada och snälla och generösa. Och jag själv kom på en massa visdomsord och var ivrig att berätta åt alla. Sen vaknade jag.. och började skratta.. Vilket svammel. Bara ordbajs utan nån sorts sammanhang. Fast lite roliga i sitt nonsens, synd jag inte kommer ihåg dem längre.
#156 Det finns dubbdäck att köpa till cykeln
Hoppas kroppen din rättar till sig snart.Det här blir mitt avslutningsinlägg här på sajten.Har nu kört lchf utan avsteg i 3 mån.Det enda som hänt är att viktminskningen stannade upp.På 6 mån innan jag började med lchf gick jag ner 25 kg, sen jag började är resultatet upp 1 kg.Får försöka hitta nån sorts medelväg mellan råvaror och se om jag får igång förbränningen igen,för det är 25 kg till som ska bort.
Det har varit roligt att följa dina trådar Kaisakavat,och alla som skrivit inlägg i dom.
Hoppas ni alla når era mål ni satt upp,vad det än nu må vara
Önskar alla lycka till, och något tidigt, en God Jul/Mvh Micke
Rocky/Micke - Nämen vad? Inte får du lämna oss!
Buhuuuhuu..
Eller jo, det får du, men det är ju himla synd.. 
Jag blir förstås nyfiken på hur du åt innan LCHF, när det funkade bättre med viktnedgången.. Men har du skrivit sista inlägget så har du.

(Du får ångra dig, det vet du vaa? Alltid välkommen åter!)
Hoppas verkligen att du hittar ett sätt att komma vidare. 25 kg är ju ändå rätt mkt och det är väldigt roligt när det går åt rätt håll. 
Jag har gått upp ett par kilo på sistone. Det är åt fel håll det.. Försöker att inte bry mig, men det spökar i bakhuvudet. Och kläderna passar dåligt. Vi är några här i världen som tycks få finna oss i att inte bli smala. Surt just nu.. särskilt som jag sabbade mina enda snygga byxor i cykelvurpan. Men jag jobbar på att acceptera läget.. Nya byxor borde gå att hitta, när jag blir lite rörligare igen. 
Tack för sympatier för mina klantighetskrämpor.. Det blir bra så småningom, så det är ok trots allt.

Oj oj oj säger jag bara!! Du måste ta det försiktigt, tänk om du blivit så skadad att du inte kan skriva här, det skulle inte vara bra. Bra att du fått smärtstillande.
Men som Columba skrev så kan det bara gå åt ett håll och till det bättre 
Själv är jag trött som tusan jobbade hela dagen igår och bara ledig idag innan veckan sättr igång igen! Tur att det är skidtävlingar på tv idag så det blir lite roligt förutom att packa ur bilen och tvätta kläder och ta hand om sjuk son.
Önskar dig och alla andra i tråden en skön söndag 
Hej Emea! Som vanligt fullt schema för dig. Var rädd om dig, söta du!!
Skidtävlingar på TV. Såntdär som jag aldrig kommre mig för att hålla reda på, men när jag råkar slå på TVn och de sänder.. så blir det att man kollar. Rätt kul faktiskt.
*
Det känns bättre idag, på ett 'oklart' sätt. Det gör j-vligt ont när jag rör mig, fortfarande. Och i vissa lägen.. jösses flämt hjälp.. Men ändå en generell känsla av att det går åt rätt håll.
Gjorde gratäng nyss - en intressant upplevelse när jag skulle hyvla ost… Nyckelbenet liksom halkar omkring i sin infästning i axeln. INTE skönt. Känns som om det ska hoppa ur läge..
Skiva saker med kniv går dock rätt bra, om kniven är vass och jag inte behöver ta i.
Benet känns bättre idag, men vill INTE bli böjt.
Vänstersidan får träning när högern inte funkar. Snart är jag tvåsidig! 
* *
Gjorde gratäng på köttfärsen. Fräste blomkål och blandade i med lök och kryddor. Skivade en stor bit mozarella och spred ut över det hela, plus vanlig med stor möda hyvlad ost.
Lyxigt gott! 
Det S N Ö A R !!!!!!!!!
Hurraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!! 
Vad är det att hurra för. Det betyder ju att det är kallt!

# 161 Usch Fyyyyyyyy
Jag säger bara det
Kallt var det redan innan - och det är HÖG TID FÖR SNÖ! Det blir ju så mycket ljusare och finare!
Det snöar ganska mycket åxå.. GILLAR!!
Häromkvällen mötte jag en alldeles kritvit hare. Stackars haren behöver också snön - precis som jag - för att vi är 'anpassade' till att den ju kommer på vintern liksom. 
Jag gör experiment!
Skållade mandel, stekte dem i smör tills de blev lätt brunbrynta. Strödde över socker och salt, liten mängd förstås..
Nu gäller bara att vänta tills de svalnat - så jag inte bränner av mig tungan.. Fast om jag bränner mig på tungan kan jag ju kuta ut och stoppa i en näve snö.. 

Här är det i alla fall inte hög tid för snö. Vi pratar fortfarande om 17 november, och all snön då, och man inte kom till jobbet, och alla gick till Systemet för att köpa glögg (och varför var det öppet när det inte gick att ta sig till jobbet?
). Och det var 1995… Jo, det händer väl att det snöar tidigt i Göteborg också, men helst inte. 
Tycker synd om dig med ontet. Jag vrickade foten tidigare i höst, och det fortsatte att göra ont. Så fick jag för mig att ta mig i kragen och börja med kokosfett regelbundet igen. Inte hade jag tänkt mig att det skulle hjälpa mot ont i foten, och jag har ingen vettig förklaring, men det blev bättre, Inte vet jag om du äter det redan, eller om det skulle hjälpa, men jag skriver det ändå.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Snö är trevligt, jag är tillräckligt barnslig att gilla när det snöar, men jag vill inte ha snö än, inte förrän närmare jul, tack.
Det är så jobbigt att skotta snö, och vi har myyyycket som ska skottas. Slarvar man blir det bara värre, med is och så får man knappt ur bilen ur garaget. Och grannen har lika mycket som ska skottas, och hon har klent hjärta, så det är bara att hugga i.
Väntar gärna några veckor till.

Men Kaisakavat! Har du cyklat omkull? Aj aj aj! Du hade väl i alla fall tur i oturen att det gick så pass bra som det gick. Fy fasen för hala cykel- och gångbanor! Och man ser ju inte sånt där förrädiskt underkylt. Nä, då är det faktiskt bättre när snön har kommit om den kan få ligga packad. Mer "stabilt" som Dr Alban skulle ha sagt… 
Jag har också varit värkande under förra veckan, så jag har inte ens haft lust/ork att gå in här på KiF. Och då är det illa! Fick en kortisonspruta i knät förra måndagen, och det värkte i flera dagar efteråt. Idag går jag rätt skapligt, men har inte testat om jag kan belasta utan att få ont än. Det väntar ett träningspass imorgon, då får jag se. Hoppas!
Ligger snön kvar hos er? Här är det 5 plusgrader idag, blött och grått och trist. Är väl i och för sig glad så länge snön håller sig borta och det får vara halkfritt. Men det går ju liksom fram och tillbaka. Snorhalt här torsdag-lördag, med en massa avåkningar, och det är ju inget vidare. Man får skrida fram, öva till luciatåget… 
Krya på dig i massor!
Tjingeling alla goa människor! 
Effie - Glögg.. Dags att sätta vin och glöggkryddor.. Tack för påminnelse! 
Stukade fötter kan ta jättelänge. Och slitas upp igen av bara minsta feltramp, så man får vara väldigt försiktig.
Är det bra nu då?
Jag tror att vårat LCHFande hjälper till med läkning av vilka skador som helst. Eller kanske rättare uttryckt - LCHF-maten ställer inte till problem för läkningsprocesserna..
Kokosfett klarar jag inte nåt vidare. Mår illa väldigt lätt av det. Men man skulle ju kunna slå två flugor i en smäll och göra nån go ischoklad. Några st får jag säkert ner. 
Lisabet - Ja, det är jobbigt med mycket snö. Tycker jämt synd om folk som får slita och släpa med det. Och gamlingar som knappt tar sig fram för att kommunens plogningbudget tar slut redan innan säsongen börjat typ..
Men vinter och snö hör ihop för oss häruppe (även om minsann inte alla gillar det). Idag är det 21 november och det har nog inte hänt förut att vi varit helt utan snö såhär länge. Visst händer det att de första omgångarna tinar bort - men det här är faktiskt första gångne det blivit vitt på marken. Iår.
Men inte snöade det länge. Det är bara lite puder på marken. 

Efva - Ja, gilla 'Stabilt' bättre än underkylt regn.
Men jag är tveksam till om det blir nåt mer cykla iår, inte ens när det blir 'stabilt'.. Känns avskräckande faktiskt - minns mycket väl smärtan vid olyckstillfället.. och alltihopa jävelskapet nu efteråt. 
Den lilla snön ligger kvar. Kom väl nån cm, hehe.. och det är några minusgrader.
Jag tycker MYCKET om när det är snödoft ute. Vinter. Klar frisk luft. Jag är knasig, men så är det. Vintern är lite onödigt lång, men när den är ska den vara på riktigt. Helst. 
Idag har jag dratt ner på värkmedicinen - inte tagit nåt än idag.
Drömde nämligen mardrömmar inatt, den ena efter den anda efter den tredje.. skitäckligt. Och fast jag låg vaken en stund mellan varje dröm.. så fortsatte det. Så har jag inte drömt sedan jag gick på SSRI - de jävla tortyrpillren - för ett gäng år sen..
Så nu är jag off morfinet.. (attans synd, jag drömde jättegulligt första nätterna och mådde fiiiint
)
Ska väl köra i med Alvedon framåt när det blir riktigt jobbigt.. snart..
*
Axeln 'sliter' som fn hela tiden. Som om jag skulle ha världens värsta nackspärr, men jag kan röra huvudet hur bra som helst. Spelar sen ingen roll hur jag sitter, står, ligger - känns ändå som om hela axeln är feldimensionerad mot sig själv.
Nyckelbenet verkar liksom vilja hoppa ur läge.. ligger inte stilla.. alternativt ÄR INTE i läge. Ont i hela trakten kring där nyckelbenet ska fästa i axeln.. och svullen, öm, knölig längst upp ovanpå.
Skit!
Känns inte bättre, men lite annorlunda.. så det går kanske åt rätt håll ändå.
Knäet blir iaf allt bättre det. Bra. 
Nu börjar det vara jobbigt. Jag har förstås mkt mer ont än vad jag tror/trodde.. och egentligen är det inte så bra att envisas utan medicinen mer. Det är som om smärtan sprider sig.. och svettas som en gris just nu.
Kanske för att tidigare morfin är på väg ur.. vet inte.
Och inte har jag ont bara ytterst vid nyckelbenet - jag har ont i HELA nyckelbenet..
..och halva resten av mig.. 
Dags för dagens första dos, men jag tvekar när det gäller de där starka.. vill inte drömma sådär. Men kanske nu, när jag har lite mindre i kroppen, att det går bra.
Hoppas det..
Skål! 

Stackare! Usch, det är inte kul att ha ont! Kan du inte försöka få starka Alvedon/Panodil utskrivna på recept, så att du slipper morfinmardrömmarna? Jag fick det för min värk i knät, och dom hjälper jättebra. Tar bort värken effektivt, och man blir lite lullig, men inga otäcka bieffekter. Bara ett tips från en som är lättpåverkad…. 
Nu är det dags att ge sig ut i kolsvarta eftermiddan och påbörja vandringen hemåt. Kanske blir ett stopp på Lindex på vägen (omväg visserligen, men vadå?), har en 30%-kupong som bara väntar på att få bli använd…
Hoppas att du får en mardrömsfri natt! Ta hand om dig!
Jag har en burk Alvedon, normalstyrka, men ska tas två tillsammans med Tramadolen. Kombinationen ska visst vara bra, enligt akuten.
Jag hade ju tänkt ta bara Alvedon idag, men när det nu blev så jäddra ont.. så.. Och nu när jag tagit den känner jag mig lite yr och konstig. Kanske tar jag bara Alvedon till natten. Tror det..
Tack för sympati.. Jag gnäller å gnäler.. men det är rätt jobbigt. Hoppas ni står ut med mig. 
Nu till nåt roligare:
Jag behöver också handla kläder, särskilt som jag pajjade mina byxor i cykelvurpan. Kommer väl dröja endel tills jag klarar av en tur på stan, men å andra sidan behöver jag kanske inte fina kläder så länge jag går här och jämrar mig.. 
En dusch då och då.. Kanske med mina paltor på, så fixas tvätten samtidigt.. 
Brukar det inte vara så att först blir plågorna värre förrän bättringen börjar? Om några dagar, tror jag, känns allt bättre.
Igår tvättade jag ett par fleecefingervantar och hade dem på händerna. men övriga plagg har jag inter tvättat på det sättet, haha.

Tycker synd om dig!
Ät alvedon regelbundet du kan ta två stycken så ofta som det står på asken och ät med den tidsintervall det står fast det inte börjat göra jätte ont för då smärtlindrar det bäst om man inte når smärt topparna.
Sänder styrke kram <===
===> till dig
Säkert så att det blir värre innan det blir bättre. Så brukar det vara. Det som oroar mig egentligen, är nyckelbenets beteende. Det känns inte som om det 'sitter rätt'. Och som att det halkar omkring och hakar fast konstigt-ont.
Eller så sitter det inte fel, utan "infästningarna" (ligament och skit och muskelfästen och senor och vad nu allt heter) blev typ mosade av smällen och allting skaver och är överkänsligt.
Man kanske inte känner av nyckelbenets rörelser när man inte skadat sig.. liksom.. men att det är normalt att det inte är helt stilla..
Int vettja. 
Blev rätt 'full' av pillren när jag väl tog dem. Men det bedarrade efter ett tag och jag mår någorlunda. Tänker ta bara Alvedon till natten. Får jag för ont får jag väl dra in en Tramadol åxå, men jag försöker utan..
Blir trött av att ha ont märker jag. Kämpar liksom, utan att tänka på det.. men när jag lägger mig för att vila så känner jag hur slut jag är i kroppen. Börjar vara sånt läge nu - kanske läge för dusch och sen en tidig kväll.
Blir man deppig när man slutar ta uppåttjack?? Jag känner mig deppig.
Man blir förstås deppig av att det gör ont hela tiden. Och att inte kunna göra nånting. Kan inte röra mig just - och vara still gör ont åxå.. nån 'borrar' med tandläkarborr i min axel typ..
Vill att det ska gå över NU! Gnäll, gnäll, gnäll, gnääääääääääääälll, gnäääääll.. 
*
Gjorde en mjuk pepparkaka i stekpanna på spisen. Bredde på ett REJÄLT lager philla. Det var GOTT! 

Ja man kan bli deppig efter uppåt svängen 
Inte för att jag har så stor erfarenhet men drog ut en visdomstnad när jag bodde i USA och har enorm tandläkar skräck. Fick en morfinspruta och vart skit glad och snackade på, att det inte var så farligt att vara där + att jag inte kunde fatta hur man kunde bli tandläkare och att jag förstod narkomanerna om det kändes så här osv osv. Så bedövning och sedan drog de tanden och allt gick jätte bra
Sen nör morfinet försvan eller om det vart en snedtändning låg jag bara och grät
och hade ingen förståelse för narkomanerna längre för att känna som jag gjorde då kan ju toppen inte överväga. Så visst tror jag att man kan känna sig deppig efter att man slutar ta uppåttjack.
Hoppas du blir bättre snart låter inte roligt det där med nyckelbenet 
Hoppas du får en bra dag iaf
Kram
Kajsa jag har inte följt hela "olyckskonversationen", men du kanske behöver gå och rönta dig? Tänk om nåt är spräckt eller har hoppat snett?
"Kryapådejkramar"
Emea - Ja, typ så har det kännts.. Fast mina piller är inte sådär starka.. och urladdningen då inte heller riktigt sådär deppig.
Hittade några Ipren i min pillerlådda igår. Så jag tog Ipren+Alvedon istället och det funkade rätt mkt bättre än bara Alvedon. Jag har drömt trevliga drömmar och sovit som en döing.
Lite för länge bara..
Återstår att få tag i fler Ipren. Har bara en kvar.
KarinJ - De röntgade axeln och nyckelbenet i fredags då jag hade kraschat. Hittades inga skellettskador. Jag vet inte.. men troligen har de väl rätt.. Visar sig. 

Hej!
Hoppas att allt är bra med dig och att du mår bättre!
Men känner mig lite orolig nu när du inte skrivit här på ett par dagar!
Sänder stryke kramar åt ditt håll <===
===>
Hej Emea! Tack för att du skrivs..
Hoppas att det är bra med Dig! 
Full fart? Tid för vila?
Gnäll:
Jag är väldigt leds på mig själv, därför händer inget i tråden. Har liksom inget att skriva utom gnäll..
Benet är bättre, så länge jag inte böjer det är det helt ok. Axeln är kanske lite bättre, kan göra lite mer med armen/handen innan smärtan från hvettet hugger till. Förutsatt att jag har käkat antivärkmeducin. När jag är utan smärtlindring nån timme för länge, så ajajajajajjaajj! Helt säker på att det sitter en djinn borrar i min axel med den där borren de har på asteroiden i Armageddon, typ.. 
Det är skittrist och jag blir jättedeppig av att inget kunna göra. Men annars är allt på topp! Höhöhöhöhö.. 
Upptäckte igår att mitt hår växer. Ja, det är ju kanske inte nåt underligt med det.. men den här gången ser det rätt friskt ut med tanke på längden, så kanske jag inte ska låta kapa av det lika fort som jag brukar.
Skulle vilja ha lite halvlångt. Men men.. Tvättar med balsam och det funkar bra.
*
Ställde mig på vågen nyss. Jag HAR gått upp ett kilo till, som jag misstänkte. Väger nu 78 med liten råge. Försöker att inte deppa över det, det kunde vara mkt värre. Problem med byxor dock..
Oj, där blev det lite mer gnäll ändå.. 
*
Köpte rättvisemärkt kaffe från Ecuador häromdan. Maldes i butiken.
Supergott - och dyrt som fn, men jag dricker mindre av det så tja.. strunt samma. Kommer inte gå i konkurs på kaffet jag dricker hursom..
Choklad har lyst med frånvaro i mitt hem. Duktig är jag. Där ett tag trodde mitt huvud att det var konstigt att inte ha choklad hemma, men jag tog mig ett snack med huvudet - och sen gick det bättre igen.
*
Funderar allvarligt på att skaffa bil. Sneglar på cykeln ibland och får lite småångest. Vill verkligen inte cykla.. Och jag är så vansinnigt trött och allt är bökigt utan bil.
Såå.. Skulle vilja ha en lite äldre Golf. Typ. Ska sätta sonen på att leta.
Gick in på bankens hemsida, tänkte jag kollar med dem om ev. lånelöfte, IFALL jag skulle behöva låna en slant. Tänker mig en bil i prisklassen 20 tysen kanske..
- Billån - man får inte låna mindre än 40.000
- Medlemslån - man får inte låna mindre än 30.000
Haha.. Vilken störd värld vi lever i!!! 
* *
Puh, nu börjar senaste dosen värkpiller 'ta'.. och djinnen i axeln håller på att somna. 

Glad att allt är "bra" med dig 
Själv har jag varit en tur till Stockholm, bor ca 5 mil öster om, och var ute och svirade våra lurviga med syrran innan dess åt vi gott
och varit trött hela dagen igår och idag tur att nästa vecka inte är så "tung" jobb mässigt känner att jag måste tänka lite på mig själv.
Du jag hör hellre lite gnäll från dig än inget alls för då undrar man, jag, vi om allt är ok eller inte.
Mycket märklig värld, det håller jag med om! Inte konstigt att många hamnar i låneträsket om man inte får låna hur lite man vill. Känns ekonomin bättre nu när du har lägre hyra? Det är ju skönt om den stressen har lugnat sig lite
hoppas nu bara att kroppen kan läka lite också, du kan ju inte lägga alla pengarna på Alvedon! Och för övrigt är det din egen tråd och du får gnälla hur mycket du vill, det är ju alltid skönt att få gnälla av sig, och vi behöver ju inte läsa om vi inte vill.
För övrigt blåser det nu! Så in i vassen! Jag har alltid tyckt att det är mysigt, när det tjuter i husknutarna, men efter Gudrun har det blivit lite mer obehagligt. Idag trodde inte jag att det skulle bli så farligt, men nu pratar dem om att det ska blåsa som under Perstormen. Och då förlorade vi nästan lika mycket skog som under Gudrun, så det känns ju inte så kul. Iochförsig finns det inte så mycket kvar, men några granar hade det ju varit bra om det blir kvar tills det är dags för ungarna att ta över
Dessutom har jag en underbar honungsros som klättrar i ett körsbärsträd vid balkongen. Och trädet gungar….mannen har tjatat om att ta ner det, men jag har inte velat det för rosens skull. Nu säger han att det är mitt fel om trädet rasar på balkongen och hustaket och fönsterna…blir spännande inatt!
Tjing!
Ett bra recept på chokladtryffel kanske kan lysa upp adventskvällen lite extra??
Emea - Åh, jag vill också ut och svira. Har så 'tråkiga' polare, ingen av dem vill nånsin gå ut. Jag tycker det skulle vara jättemysigt nån gång ibland sådär.. men det blir aldrig.
Asså det är inget FEL på mina vänner, jag gillar dem jättemkt, men kanske måste skaffa mig en till vän, alltså, en sån som vill gå ut ibland. 
Ni verkar ha haft en bra sväng - kul!!
Lena - Ojdå.. inte roligt om skogen förstörs.. Hoppas hoppas hoppas det inte blir så illa.
Här blåste det igår och inatt. Sen har det lugnat sig. Hyfsat väder, en liiiiiiten gnutta snö igen. Alldeles för lite. 
Förstår du vill spara körsbärsträd och honungsros. Måste ju vara fullständigt överjordiskt vackert när det blommar och har sig! HOppas det klarar sig.
Och vaddå ditt fel?? Du rår inte för vad vinden hittar på, heller!!! Man kan väl inte hålla på och mörda folk (träd) bara för att nån (vinden) kanske gör nåt dumt så folk (trädet) ramlar omkull. 


Hej! Va trist att du inte mår bra än! Och du, gnäll på så mycket du vill! Det är din tråd - och här bestämmer bara du! Så det så! 
Bil - ja, visst är det skönt att ha en. Man får ju en helt annan frihet att kunna ta sig vart man vill, när man vill. Men den är fasen så dyr även om den bara står still. Så ett tips är att du kollar upp vad skatt och försäkring kostar på olika fabrikat. Det kan skilja rätt mycket per månad. Men jag skulle aldrig kunna vara utan, om jag inte blev tvingad förstås. Skulle känna mig otroligt låst.
Jag har också varit ute och svirat! Vi får väl ta och fixa ett kaisakavatgäng som går ut och svirar ihop!
Vi var ett gäng som var till Västerås i helgen och såg 1974 - A tribute to ABBA. Väldigt bra och proffsigt! Och först var det drink uppe i Skybar, med utsikt över hela stan, och så jultallrik innan showen. Och jag slapp köra, så det blev dessutom vin! Lovely! Och i helgen blir det svirande på hemmaplan. Vissa månader är det ingenting, ibland blir det varje helg… Tur för plånboken att det inte blir alltför ofta… 
Nu ska jag ut och leta efter den ultimata handduken. Tycker mig ha provat igenom mängder av sorter, och alla luddar eller tappar formen. Den bästa jag haft är Coops Id, men jag vet inte om det finns längre. Men - skam den som ger sig! Skulle vara kul att piffa upp badrummet med nåt snygg vinrött till julen….
Ha det bra!
P.S. Det snöade faktiskt här nere igår kväll, och det ligger kvar. Inte mycket, men vitt och halt blev det…
Hej Efva!
Funderade igår eller när det var.. var 17 du håller hus! 
Så roligt du verkar ha, blir himla glad för din skull.
Och liiiiite avunds..
Men ingen fara, jag har varit på intressant föredrag i afton. Journalist och författare Kristina Mattsson. Många intressanta tankar.. i flera 'ämnen'..
Och träffat kompisar. 
* *
Axeln gör skitont - men förutom det så mår jag bra.. är mycket piggare och klarare i skallen plötsligt…
..vilket jag kommer att återkomma till när jag har funderat lite mer.. En teori typ.. gror i bakhuvet.
* *
Tidigare idag, under e.m, var jag till stan och gjorde ärenden. Bl a köpte jag kokosnötsmjöl.. trallallaaaa… Återkommer med rapport när det mjölet har provbakats.. 
..och hittade färgpatron till min skrivare som var jättemkt billigare än på andra ställen - på Teknikmagasinet. TIPS! De är rå-billiga på färgpatroner - 40 spänns skillnad jmf med ClasOlsson t ex… 
..och gick in på min bank för att prata om billån.. och fick beskedet att de VÄGRAR låna ut till mig. Min inkomst är för låg och jag har en studieskuld. Spelar nästan ingen roll att avgiften till CSN är låg på grund av låg inkomst - det är storleken på skulden som räknas mest enligt banktjänstemänniskan. Spelar heller ingen roll om jag så bara vill låna några tysen - får inte ändå.
Hamnar några få hundralappar under 'normen'. Surt.. 
Tack särskilt (ironi) för de nya jävla sjukförsäkringsreglerna, som innebär att man som långtidssjuk (och tidigare utförsäkrad) omfattas av a-kassans inkomsttak, vilket tar ner ersättningen precis så pass att jag hamnar under gränsen.
(Akassetaket bestjäl mig på typ en tusing varje månad jmf vad min sjukpenning skulle ha varit utan.. och då låg jag ändå lågt redan före. För er som jobbar och har bättre inkomst skulle långtidssjukdom sannolikt vara ett mkt hårt slag ekonomiskt. Så var rädda om er så långt ni bara kan, även av den orsaken!!!)
Och gränsen sen… det här är egentligen rätt festligt..:
Samtidigt som regeringen fastställer skitlåga ersättningsnivåer och låtsas att de ju visst går att leva på - de sjukskrivna är ju bara lata och vi får ju för mkt pengar egentligen - så införs alltså regleringar när det gäller banklånemöjligheter, som säger att jag inte klarar av att leva på dem.
Mouahahaha… 
Tjoflöjt.
Min papa ringde i em när jag satt och deppade efter bankbesöket.
(Jag hade tänkt att jag inte skulle deppa - jag var liksom helt beredd - men ändå blev det så för en stund..)
Hursom… Jag ska få en rejäl peng av honom till bil - och kanske gör vi så att jag lånar resten via honom, så det kan bli en ordentlig en, inget vrak. Han skulle fundera.. Snäll papa.. Han är minsann inte rik, men sa att han har köpt årets strumpor och långkalsonger och mössorna jag stickade åt honom ifjol är fina ännu - så han kan ge bort resten av pengarna.
Haha.. han e rätt rolig.. 
Han håller förresten på att bygga en båt igen - den femtielfte i ordningen. En liten, öppen segelbåt. Är oändligt glad att han har en sån fin hobby som han trivs så bra med. Pysslar på. Han höll på att 'ånga bord', de utsågade träplankorna blir mjuka på det viset och går att forma efter båtens skrov. Sen torkar de och drar ihop sig och båten blir tät.
Det ser jättefint ut när han jobbar.. och jag blir rätt impad. Duktiga hantverkare imponerar på mig.
Jaa.. Utvikning bara sådär..
* *
Och jag har röjt lite här. Slängt bort ett par halvtrista krukväxter och plockat undan annat som stört mig. Nya gardiner hänger uppe på prov (silverfärgade) och ska kombineras med vita krukor med silvertjoff på till de två ännu levande krukväxterna, samt att jag PLÖTSLIGT nyss gick ut i förrådet och grävde, kom in med elljusstake som står i köksfönstret - och lyser - och sen bara plötsligt råkade hänga upp en vit adventsstjärna! Som också lyser!! 
Var kom 'den' ifrån? Alltså den 'exekutiven'.. Jag trodde jag skulle vara jättetrött by now, en dag som denna - har förutom allt annat mellan himmel och jord gått - en jääääättelång promenad.
Men nej. Känner mig inte trött alls. Och det var så skönt att gå - kunde tänka på annat och njuta, inte som under alla år när allt fysjobb inneburit plåga.
Skumt..

Nu ska jag emellertid hoppa i säng. Fortsättning följer förhoppningsvis imorrn.
Nejjöh! 
Här stiger man upp pigg som en mört, brygger morgonkaffe och mår gott - och POOOF så kortsluter min fina fina elljusstake och alla lamporna är jättesvarta och jag har ingen aning om var felet är.
Staken är gammal - hittade den på loppis för några år sen. Då var den trökig och hade en massa skavanker, men jag köpte lite silvrig hobbyfärg och målade om den - och skaffade schnajsiga (lilaglittriga!) ljusmanschetter.
Den är jättefin, men måste kanske slängas nu.
Synd är det, men annat uppväger. 
Jag är väldigt pigg. Vore det inte för axeln, där läget är bistert värre, skulle jag må FÖRTRÄFFLIGT. Helt plötsligt!!! Efter att ha haft en urjobbig höst!
Jag undrar varför - och teoretiserar kring det.
Utgångspunkt: Utmattningssjuk sedan 12-13 år minst. Nåt tjall på sköldkörteln alternativt tjall på nåt annat som bl a visar sig i konstiga värden på sköldkörtelhormon (och symtom förstås). Med Levaxin, särskilt under upptrappningen, har jag börjat må bättre, men har inte blivit bra. Och sämre igen i höst.
TSH och T4 ligger på bra nivå, men T3 - ett av de aktiva hormonen - ligger lågt.
Två saker:
1. Jag cyklade åt fanders, mosade axeln och kom att sätta igång att käka antivärkmedicin. De starka pillren jag fick först var inte bra, så jag har bytt. Sedan ca 1 vecka käkar jag 2x500mg Alvedon + 1x400mg Ipren vid två eller tre tillfällen per dygn efter behov. Alla dagar.
2. I tråden Sköldkörteln som har gått här på KIF senaste tiden, lade vår KIF-vän subcalva ut länkar till artiklar skrivna av Chris Kresser, lic akupunktör och hälsomupp som bl a förespråkar Low Carb och som har skrivit om något han (och andra) kallar Low T3 Syndrome, men som också debatteras och forskas kring under andra namn.
Jag har inte ännu läst artiklarna ordentligt, det har varit endel annat att joxa med.. Men skummat lite. Bland annat tror han, att lågt T3 inte beror på fel i sköldkörteln, och behöver inte egentligen bero på icke fungerande omvandling (t ex jodbrist), utan kan t ex bero på inflammationer i olika organ, som stör procedurerna.. Invecklat, men mkt förenklat så.. Alternativt autoimmun sjukdom, och/eller infektioner (också intressant) som angriper organen.
Och att det torde vara bättre att behandla orsakerna till inflammationerna, än att sätta in T4 eller T3. Att hormontillskotten kan skada mer än de hjälper.
Men.. alltså inflammationer!
En hel del i min symtomflora tyder på att inflammationer spökar i mig. Massor av olika varianter på 'överkänslighet'.
Två sanningar:
- Övergången till LCHF gjorde mig bättre/bromsade upp sjukdomsförloppet och lindrade många symtom. LCHF är antiinflammatoriskt
- Värkmedicin i form av antiinflammatoriska Ipren + Alvedon gör mig bättre
Just saying.. Jag är plötsligt pigg på ett 'friskt' sätt. Första dygnens protester från magen mot Iprenet försvann.
Kan vanlig värkmedicin bota eller lindra utmattningssjukdom?? Att det lindrar värk och feber är ju en sak - men sjuklig trötthet, energilöshet, hjärndimma..?
Har ju ingen aning om huruvida jag uppfunnit hjulet här - d v s det här är kanske självklarheter.. Är det?? Och det skulle t o m kunna betyda att min sköldkörtel är ok, att - ve och fasa - läkarna har rätt (utan att själva veta hur eller varför
men ändå - tänk..) och jag är sjuk på nåt annat sätt och inte alls ska ha Levaxin.
Eller kanske inte rätt det heller. Det finns en punkt som motsäger det:
- Jag HAR blivit bättre av Levaxinet.
Detta faktum (och annat) gör mig tveksam till huruvida jag har Low T3 Syndome.. Men forskningen enligt Chris Kresser är motstridig, man KAN bli hjälpt av syntetiskt T4 när man har Low T3 syndrome, men det kan också göra saken värre faktiskt. Man vet inte vad som ger vad.
Det jag tänker, är att vare sig jag har Low T3 Syndrome eller inte, så kanske mitt låga T3-värde har liknande orsak. Måste läsa mer om det! Hursomhelst kommer jag inte ifrån, att det tycks vara en god idé att göra ALLT jag kan för att motverka inflammationer.
Och fundera över rimligheten i att knapra ständig dos värk-/antiinflammatorisk medicin..
Nån som vet nån som står på sån medicin ständigt?? Går det?? Tappar man effekten och måste dosera upp, eller??
Jag har för mig jag hört exempel, men minns inga som helst fler fakta omkring det..
Jaha.. Om ni orkat läsa ända hit är ni JÄTTEJÄTTEDUKTIGA! 
Jag orkade läsa ända till slutet. intressanta funderingar. Jag tänker att det är oerhört svårt att veta vad som påverkar vad. Ständiga verktabletter låter inte bra. Min diletanta uppfattning är att man måste höja dosen för att få samma känsla. Men jag har ingen egen erfarenhet.
Så bra att du mår bra. hoppas att det håller i sig.
Jag satte också i lördags en sjuarmad ljusstake i köksföntret och en vit pappjulstjärna med lampa i vardagsrummet + ett ljusband på balkongen. Nu behöver jag inte tända nån lampa om jag stiger upp på natten,

Hej igen! Jag äter ju en annan sorts antiinflammatoriska piller, för mina tarmar, men enligt min läkare så blir man inte "immun" mot effekten, och ska inte behöva öka dosen för att hålla läget i schack. Och jag har ätit samma dos i drygt 6 år nu. Hur det är med Alvedon/Ipren vet jag inte, men för inflammationsbiten borde det ju inte vara nån skillnad. Om det däremot är för värk man äter, så kanske man tycker sig behöva starkare efter ett tag. Jag vet inte. Men jag vet att min pappa ätit magnecyl på ordination av läkare för nånting (kärlkramp?) och han har aldrig ökat nån dos där. Skriv in till nåt nätdoktorforum och kolla. Det är ju lite intressant! Du kanske får nobelpris i medicin, vem vet?? 
Pappor är bra att ha! Schysst att han förser dig med kosing till bil! Så gjorde min pappa också när jag var nybliven körkortsinnehavare. Inget fast jobb - inget lån på banken. Men lån hos pappa, som jag sen fick betala av när jag kunde. Och han efterskänkte väl en hel del också…. 
Kul att du mår bra! Fortsätt med det!
Hej Kajsakavat!
Brukar med stort intresse o beundran följa dina trådar utan att ge mig tillkänna.
Vill bara tipsa om inlägg #4 i tråden Blir helt jävla galen, senaste inlägget kom 27 nov. En lång sammanfattning av en artikel av dr Michael Lam (specialist inom preventivmedicin) om samband mellan olika hormoner från äggstockar, binjurar och sköldkörtel, bl.a. TSH,T3 o T4, Jag tror inte du har läst den för då hade du nog kommenterat. Den är intressant men risken är att den bara leder till ännu större förvirring.?
Intressanta funderingar om hypotyreos. Jag har börjat läsa länkarna till Chris Kresser, men inte hunnit igenom alla. Han är i alla fall motståndare till jod-tillskott, i motsats till Dr Brownstein. Så nu är jag förvirrad om det också. Jag har provat med jodtillskott nu ett tag, men slutade för några dar sen.
Hur gör du med det?
Roligt att du känner dig bättre. Om det vore jag skulle jag nog fortsätta med tabletterna ett tag till, för att sen göra ett uppehåll för att se om det blir någon skillnad.
Själv tar jag en hutt kolliadalt silver varje kväll. Igen. Det blir nog en månadslång kur varje år.
Hej på er alla trevliga människor!
Ni skriver så himla bra!! Roligt att läsa.. 
Här ösregnar det! Och blåser. Så gråmulet att det inte blir ordentligt ljust på hela dagen.. Och jag som ville ut idag. IStället blir det att kolla ifall tvättstugan är ledig.. och möjligen städad. Sist jag skulle tvätta backade jag ut.. och ringde kompis och frågade ifall jag fick tvätta där istället..
Jag behöver tvätta. Gräver längre och längre in i garderoben.. hehe..
Columba - Duktigt av dig att läsa allt!
Och du har rätt, det är inte lätt att veta hur allt hänger ihop med kroppen och saker och ting. Jag har haft paus från tänkandet, har mer att läsa men får ta in i snuttar.. och vem vet om man nånsin får några svar.
Men man blir ju nyfiken..
Ständig dos värkmedicin.. känns inte helt ok. Jag gillar inte att käka piller ALLS egentligen. Och det är ju fullt möjligt att den goda effekten är tillfällig. Att jag mår dåligt av dem i längden. Men tillsvidare käkar jag - för axelns skull.. så får vi se sen.
Mysigt med lite adventsgrejjs. Min elljusstake tvärdog, men stjärnan funkar - även nattetid. 
Efva - Många antiinflammatoriska piller är ju döden för magen. Vad äter du för sort?? Kanske vore läge att försöka få utskrivet nåt vettigt.. Ipren är kanske inte alls det bästa.. 
Fast jag har ju lite värkproblematik kvar, allt försvann inte med levaxinet. Så kanske kombination av antivärk och antiinflammation vore bra. Jag är så 'van' att ha halvont lite överallt så jag tänker nästan aldrig på det. Ändå tär det säkert på en.. omedvetet.
Och så undrar jag: När jag sen får nobilpriset i medicin - vill du bli min dam på Nobelmiddagen då?? Ja, alltså.. jag stöter inte på dig sååå, när det gäller kött föredrar jag manligt…
utan jag menar bara som middagsdejt. Du lär ju iofs hamna bredvid nån viril fysiker i 90-årsåldern, men vi kan ha kul mellan representationsvarven.. Tror du inte!!?? Jag vill ju ha dig med för det vad du som tänkte tanken först.. att jag är potentiell pristagare alltså.. 
Ingrima - Tack för trådbesök - och för jättesnälla ord..
..om min knasiga tråd.. 
Och ett mkt intressant tips! Det är en av mina 'läsuppgifter'.. Har bokmärkt tråden! Och visst, ju mer jag läser, desto mer känns det hela liksom 'flyta omkring' i skallen, i ytterst fri form så att säga… Väntar på att det ska sätta sig.. att det slutliga klara ljuset ska infinna sig. 
Lisabet - Kanske har jag fel.. Fattar det som att Kresser är motståndare till jod (och andra behandlingar) som inte riktas mot det bakomliggande problemet. T ex i jod-fallet, när man inte har jodbrist ska man inte käka jod. Att man istället för att medicinera blint och tillsätta extra av saker på prov; t ex jod, T3, T4, e t c.. verkligen måste leta lätt på ursprngsproblemet.. liksom.
Eller typ så??
Vet inte säkert.. Har jag missat nåt?
Han är ju heller inte läkare.. har inte riktigt grepp om hur jag ska bedöma honom som källa..
Men det är ändå intressant! Kunskapspusselbitar.. 
Jag lade jodtillskottet på hyllan, för det blir lite väl mkt i pillerväg i dessa dagar och min mage vill inte helt komma överens med kelp-tabletterna. Tanken är att återuppta det när axeln piggnat till och jag är off värktabletterna..
Kollodialt silver. Jag är kanske fånig, har ju inga kunskaper alls.. men det 'låter' rent livsfarligt i mina öron.
Är du säker på att det är vettigt? Hur?
Pappa kom med nytt förslag, en idé han hållit lite hemlig..
Han tänker själv byta bil - och då får jag hans gamla. Ojjj!!! 
Den är egentligen onödigt stor för mig - en -98s Volvo s40 - men hallååååååå! Den är i jättefint skick, finns inte en skavank och är noggrannt servad hela tiden. Har gått 17000 mil och blir typ gratis!!!
Jag har kört den endel - trevlig bil. Inte så 'rolig' kanske, inte jättesnål med bensin, men inte alls det motsatta.
En sak bara - det blir till att uppgradera bilstereon. 
En av mina livsfilosofier är ju, att prestandan på en bilstereo måste matcha prestandan hos bilens motor - och det är inget fel på motorn i papas bil.. 
Två omgångar bra däck, vinterdäcken är splitternya.
Måste isåfall vänta tills han hittar en annan bil till sig själv, men han letar, så det blir trolgien närmsta månaderna iaf..
Känns jätteroligt, även om det inte är min 'drömbil' precis. Ifall jag tycker den är 'för stor', eller trökig.. så kan jag ju sälja den sen och byta till en mindre.
Ska kolla försäkring och möjlighet att hyra bilplats bara..
Tjoff!
Och äta frukost.. hmrmf.. FY SKÄMS PÅ MIG!!
Vilken tur. huvudsaken är väl att bilen fungerar och är ett behändigt fortskaffningsmedel! Grattis! Snart är det väl bara att fräsa på.
Joo.. Det känns bra. Tack! 
Men pengar.. wohoo.. Har kollat lite olika saker. Även om jag får den gratis så: Försäkring 2000, skatt och besiktning 2000, bilplats inkl fri mängd motorvärmarel 2000. Per år. (Attans va mycket 2000 det blev.
) Bara där är vi uppe i 500 spänn per månad.
Återstår att lägga till bensin, olja, tändstift, glödlampor, torkarblad.. så småningom däck.. Nej, ingen doftgran och inga raggartärningar.. 
Det är dyrt att ha bil..
..man får jag den, så ska jag ta den. På prov. Går det för mkt pengar så åker den iväg. Helt enkelt.
Det ordnar sig. 

Åååååh!!! Jag känner mig otroligt hedrad, och självklart vill jag bli din dejt på Nobelmiddagen!
Jag ska skicka ett brev till nomineringskommittén! Och så framföra ett önskemål om att vi hamnar med några käcka och trevliga karlar, gärna engelsktalande åtminstone. Man vill ju gärna förstå vad dom säger också…
Enda problemet blir väl vilken blåsa man ska ha på sig, det brukar ju vara väldans tjusiga tillställningar det där. Men det löser sig säkert tills dess.
Jag äter en sorts piller som heter Colazid, men jag tror att dom bara är verksamma nere i tarmarna (har ulcerös kolit). Men det borde ju finnas andra bra piller som inte sliter på magen. Jag är också känslig för sånt som finns i vanliga värktabletter, men det kan vara acitylsalicylsyran som jag inte tål. Sen fick jag ju receptbelagda Panodil utskrivna för mitt onda knä, men dom har jag inte ätit så många av - så det törs jag inte uttala mig om. Dom är så starka så att jag blir lullig av dom, så dom tar jag bara i yttersta nödfall. Ring vc eller sjukvårdsupplysningen och hör om dom har nåt råd och tips. Det är ju inte bra att bli risig av att hålla sig smärtfri.
Dyrt med bil ja…. Jorå. Den kostar ju massor fast den står stilla. Kolla med lite olika försäkringsbolag, för jag tror att man kan komma ner bra i premie om man bara orkar leta. Skatten och besiktningen kan man inte göra så mycket åt tyvärr. Men vilken snäll pappa du har! Var rädd om honom!
Nu ska jag strax köra igång ett LCHF-bak! Ska för första gången testa lussebullar och kanske en kryddkaka. Ska bli spännande….

Hej kaisa och alla andra! Nu är jag typ tillbaka…
Kära Efva - det där med urläcker Nobel-blåsa bli inga somhelst problem. Jag råkar vara sömmerska. Visserligen syr jag inte mkt numera, men då jäddrar!!! 
Och vi ska väl ha nåt litet.. tema.. i vår outfit.. inte gå omkring och se ut som alla andra sockertopparna.
Jag passar inte så bra i smörgult bara.. så inte det helst.. men gräddvitt är snyggt och kan toppa vad som helst.. hallonrött eller blåbärsblått eller.. gräsbetesgrönt? Broccolibukett vid barmen..? Zucciniremsor i håruppsättningen?? Grillbestick i hölster vid höften och lasso över axeln (för utifall vi pejlar in nån fysiker med trevlig fysik i vimlet)?
Ja, du hör - vi är i praktiken redan där! 
*
Pappa är en guldklimp. Godmodig och lugn.. lite FÖR snäll på vissa sätt. Man får liksom peppa honom ibland. Men när det gäller pengar och praktiskt så litar jag på honom. Vet att han aldrig skulle ge bort mer än han har råd med själv. Eller mot sin egen vilja/övertygelse. Då kan man ta emot hjälpen utan att det känns konstigt.
Och vi jobbar bra ihop. Kommunikationen och arbetssätt stämmer liksom. Jag har ritat endel möbler som han snickrat. Vi har renoverat hus ihop. Vi kan t ex tapetsera eller lasta släpvagn nästan utan att ens prata med varann.
Mamma och jag funkar inte alls. Hon är dominant och knepig och VÄGRAR anpassa sig till andra. Och svartsjuk för att jag och pappa kommer överens. Hon är lite som hon vart, sannolikt nån rätt allvarlig ADHD där, helt outredd förstås. Men på sitt vis är hon en klippa hon också. När man lärt sig parera na.. och orkar. Man måste vara mycket mycket tydlig mot henne, men är man det så kan det funka rätt bra. Emellan drabbningarna.. 
Hm.. ja. Lite utvik igen..
Jag har tvättstugan. Känner mig extremt modig som vågade gå dit och kolla läget. Fick skura ur båda maskinerna för de var fulla med fastkletat hundhår och sand och grus, men sen så..
Skönt att få tvättat lite mer 'presentabla' kläder.. 
Aniara4 - Heeeej! Typ tillbaka..?
Inte för att jag precis missunnat er bröllopsresan, men det är roligt att du är tillbaka!!! 
Hoppas ni haft det hur underbart som helst!
Om kolloidalt silver - du låter ungefär som min dotter, som också i all välmening avråder. Men jag är faktiskt inte orolig, har läst en del, och jag tror inte att jag blir grå - skulle i så fall vara av ålder, och såååå gammal är jag inte än. Men det normaliserar min knäppa mage, eller var värken jag kan få sitter. Inte bara värk, måste kissa stup i kvarten också. Kan tänka mig att det är candida eller liknande skit.
Vi hade en volvo v40 tills förra sommaren, bytte bort den pga att bromsarna blev opålitliga, och det gillades verkligen inte. Annars gillade vi den bilen.
Jag ska definitivt titta på nobelmiddagen när ni är där och spana in era kreationer - gräddvitt med broccolibuketter låter urtjusigt!
Blåbärsblått med blomkålsbuketter är också snyggt!
Ipren ar javulens pafund.
#205 Hur menar du nu..? Håller med om att alla mediciner är det i någon mening, och jag ogillar att äta dem. Men förklara gärna! 
* *
Ja ni har rätt om grönsaks och färgkombinationer. Vi kommer ju bli URTJUSIGA!!! 

Älskar Nobel dagen så jag kommer inte att missa ER 
Jag har ätit middag och dansat i Stadshuset för ett antal år sedan och nej som tur var inte Nobelfesten, utan min arbetsplats firade då 140 år eller något såddant. Tjusig mat och dryck
Om jag kan så sitter jag spikad vid tv varje 10:e december för att kolla prisutdelningen och sedan middagen lite grann. I år vill dottern att vi ska ta reda på vad de ska äta så vi kan äta typ samma. Men sa att menyn är stört hemlig, visst är det så
Sen vet jag inte om den passar en LCHFare det är ju så himla lite på talrikarna!!
Nä nu har jag svamlat loss
Försäkringsbolag har du kollat Moderna? Vi har bytt till dem och ingen kan knäcka dem och händer något så är de smidiga att arbeta med säger min man som jobbar med fösäkringsbolag och bilskador.
Emea - Härligt att veta vi kommer bli uppmärksammade. Lovar att vinka och le ljuvt in i kamerorna!!!
Kanske förresten jag och Efva kan smuggla in lite extra folk bakvägen. Fundera ut några knep.. 
*
Moderna ska jag kolla. Tack för tips!!! Kollar säkert nån fler åxå..
Den jag kollade som kostar 2014 kr, är Piteortens försäkringsbolag. De har alltid tidigare brukat ligga jättebra till, piteborna har sluppit betala premier för vad som händer i andra delar av landet för det är en liten och relativt sett rätt fridfull stad. Men numera är de anslutna till Dina försäkringar, så det kan ha ändrats.
Bilnojja
Lite nojjig är jag, kostnaden för att ha bil känns svår att bedöma. "Tänk om min ekonomi kraschar.. igen? Tänk om jag inte kommer ha råd att lägga undan pengar till resor?" snurrar i mitt huvud.
Lite dämpas kostnaden ju av att jag sparar in bussbiljettpengar och bensinpengar jag brukar sticka till kompisarna.
Och det GÅR att fuska med parkeringsplats. Många här på området parkerar bilarna utanför den egna porten och drar ut en motorvärmarkabel från lägenheten. Elen ingår i hyran.. och hyresvärden tycker det är ok, pratade med dem igår. Känner mig lite tveksam till att ha bilen vid porten (inte så bra med plats, snöröjning, gräsmattan sabbas) men jag skulle spara 2000 per år.. som istället kan gå till resekontot.. 
Sen.. nyttan/nöjet med bil. Det är ROLIGT att köra bil. Har kollat det där med stereon, det är visst en bra stereo redan nu i bilen..
Skönt åxå att bara kunna göra, spontant. Att kunna köra bort sopor och åka och handla när jag behöver det! Och vad jag än vill göra, så slipper jag oroa mig för att inte orka hem igen.. 
Men hursomhelst. Pappas idé om att ge mig sin bil, gör att jag inte behöver ta några beslut. När han skaffat sin nya bil, så tar jag emot s40:n och behåller den sen så länge jag vill. Inte mer med det..
Så vad tjorvar jag om!!??! 
Skitknä. Skitaxel.
Jag mår förhållandevis bra. Lite svårt att somna och rätt svårt att vakna och värktabletterna tycks inte ta riktigt som förut.. men känner mig ändå rätt pigg i huvudet och i kroppen.
Rask, lång promenad igårkväll igen - lite allmänt otränad förstås, men får väldigt lite känningar av 'utmattning'.. det tycks funka i lemmarna liksom och jag kan njuta av aktiviteten och fundera på annat. Det var dessutom ett underbart norrsken över halva en i övrigt gnistrande stjärnklar himmel. Som fontäner av illgrönt som for omkring. Underbart!! 
Fattas lite snö bara..
Som sagt. Mår riktigt bra och är sugen på att göra och fixa. Men vad jag än gör och fixar, så inbegriper det behov av att använda kroppen. Gå i trappor, klättra upp och ner på stolar, böja mig ner, sträcka mig åt olika håll, böja knäna och t o m behov av att stå på knä.
Det vill inte min kropp. Nejjöh! Knääet skriker och så gör jag ibland! Och axeln. Kan visserligen röra armen betydligt bättre än i början, men belastning åt något håll (sidledes är absolut värst, som typ att öppna och stänga dörrar.. AAAAAAJJ - smärta utan nåd.
Fasen åxå!!!! 
Städat under diskbänken, har gjort sak-rockad. Med mera. Nya gardiner är på g - fålla, stryka och upp! Och åt rätt håll ute i förrådet. Trots att jag inte alls är nöjd med ordningen därinne, så var det inga problem att köra in cykeln. Gillar plats!
Och jag har förstås ondare än ont..
Duktig, är jag.. 
*ringer vårdcentralen*
Som ringer upp om trekvart.
NSAID (som Ibuprofen, Aspirin, Ipren etc.) kan vid langvarigt bruk ge upphov till inflammationer i tarmen, och aven s.k. leaky gut.
Aven farligt att ta for de med andningsproblem, som jag.
Men.. paracetmal ar inte mkt battre:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/paracetamol-hade-inte-godkants-i-dag_5836609.svd

Åh vilka bra idéer du har till Nobelblåsor till oss!
Hallonröd vill jag vara, med ett stänk av vispgräddsvitt. Och kanske en broccolibukett bakom örat! Och om du syr våra stassar, så gör dom vida: då kan vi smuggla in några fler under kjolen
Det kommer att bli kanonkul! Och själv klart vinkar vi i direktsändningen till alla som följer din tråd! För vi kommer väl att bli inzoomade hela tiden, så snygga som vi kommer att vara… 
Inge bra med ont knä o axel. Vad sa VC? Har du fått nåt nytt tips?

Ok om ni kan smuggla med mig vill jag ha en mossgrön stass, säg bara till så skickar jag måtten. Förresten vare sig jag blir insmugglade eller om jag måste sitta framför tv:n ocdh vinka så vill jag vara fin 
Vill också veta vad VC sa tycker själv att du haft ont länge nu 
Trevlig fredag kväll!
Två veckor idag, sen jag vurpade. Axeln har inte blivit bättre senaste veckan, det har liksom 'fastnat'.. Knäet blev först bättre, men sen lite värre, efter senaste dagarnas 'duktighet' fysiskt..
Sjukgymnast ringde mig imorse kl 8 - jag var typ medvetslös och trodde det var mitt i natten - men attans vad jag tvärskärpte till mig.
Tid hos honom på måndag kl 2. Per telefon fick jag rådet att göra 'mjukisgympa' med knäet. Räta ut och böja ihop låååångsamt och försiktigt, inte vålda. Axeln ville han kolla närmare på innan han sa just nåt, men efter diverse frågor uppmanade han mig att vara allmänt försiktig så länge.
Hm.. är rädd för att jag har 'våldat' endel med mitt stackar knä - säkert därför det är sämre..
Axeln.. tja.. tror inte det är illa för det jag har haft för mig sen olyckan - och jag har inte mkt val, måste ju göra vissa saker.. - utan det är illa för skadan som sådan.
Hursomhelst - det blir bra. Ser fram emot träffen, har x antal frågor som jag tänkte han kan få svara på. T ex vad det är för styckningsdelar egentligen som gör så jävla ont.. vad som kan tänkas ha hänt, hur de är tänkta att bete sig kontra hur de beter sig nu..
Tjoff.
Sömnen strular - svårt att somna och jättesvårt att vakna. Avskyr det läget - stor del av dagen sabbas.
Annars tycker jag att jag mår rätt bra. 
Och hoppas verkligen att alla ni - mina gullesnuttar i tråden - mår fint även ni! 

*
Följande verkar klarlagt: Smuggling och broccoli kommer att förekomma på kommande (kanske inte år men) Nobelfest.. 
Nej men så sött att bli kallad gullesnutt. Det riktigt värmer lilla maggen.
Annars tänkte jag skaffa mej än klänning av ängsull till Nobelfesten Det är förstås inte det allra bästa för min väl tilltagna kroppshydda. Praktiskt lagd som jag är. skulle jag ha ett halsband av makadamianötter och ett av hallon. Om jag får vänta för länge på middagen, kan jag diskret knapra på mina halsband . Jag befarar att jag jag får sitta vid ett avsides bord, dit maten hinner allra sist. Jag ska fortsätta att slipa på detaljerna till min garderob.
#210 MISS-S - Tack för info! 
Har läst artikeln.. och man blir ju rätt avskräckt. Men 'vården' tvekar inte att skriva ut.. 4 x 2 Alvedon per dygn, plus den andra drogen jag fick. Ingen säger nåt om att inte ta dem längre period. 4x2 Alvedon är alltså rätt långt över maxdos i t ex USA..
Och Iprenet.. huu.. Ipren är jag skeptisk till sen tidigare, för jag brukar faktiskt få MER ont av dem, än jag annars har.. En speciell värk som kommer av dem. Mycket mysko. Så jag blev rätt förvånad att det inte hände den här gången, att jag istället började må BÄTTRE av dem.
Kanske har Levaxinet ändrat nåt i min kropp så jag 'tål' Ipren bättre.. Tysan vet. Inte lätt det här.. 
Har hursomhelst dragit ner på doserna med början i förrgår. Igår tog jag bara en omgång och det har gått ganska bra, inte fått riktigt ont förrns för en liten stund sen idag.
Så nyss toga jag en av varje, får se om det hjälper. Just nu känns det som om nån håller på och försöker slita loss axeln från resten av mig.. 
Knäppa iFokus.. säger att det inte postat när det postat..
Emea - Klart ni är Gullensuttar!! 
Ängsull - låter himla vackert, men tror du inte att det kanske kliar och sticks..?
Tycker inte alls du ska sitta i nåt avsides hörn. Vi får ta oss en titt på bordsplaceringen när vi kommit in - och förmodligen göra några små justeringar… 
Den mindre dosen värkmedicin hjälpte, så nu gör det inte så ont.
Har 'borstat upp mig' lite - ska iväg på språkcafé med kompisar. En klart spännande företeelse där alla möjliga olika sorts människor samlas i lokal med fika och pratar, på olika språk. Och svenska - för nya pitebor vill ofta öva på oss gamla. 
Käka lite mer innan jag sticker. Fikat brukar vara 'oätligt'..
Köpa mozarella på hemvägen, har utpräglade fantasier om LCHF-pizza.. 
Attans - jag mår rätt bra.. 
Ojj.. Powernap, kan man säga. Rasade i säng efter hemkomsten och sov typ 15 min. Vaknade med EN ENDA SAK i huvudet - Pizza!!!
Så nu står den i ugnen - pizzabotten a la Mariann och fyllning av
* * *
rökt skinka, mozarella, färsk svamp
tomat, oregano/basilika, purjo, prästost
* * *
Strax klar.
Jag kavlade botten onödigt tunn och förgräddade den alltså något för länge. Fast det ser ändå fiiiiiint ut!
Och i fortsättningen ska jag göra dubbel sats när jag ändå gör.
Huuuuuuuuuuuuuuuuuuuungrig!
Slurp, slurp, slurp.. 
Hm.. Mesig smak på den här skinkan.. Nästa omgång blir det mycket mer fyllning.
Aningen 'söt' smak på kokosmjölet - måste ju gå att använda till bak, t o m ev småkakor.. konsistensen är åt det hållet.
Jättegod kalkongryta idag. Hittade kalkonbiten i 'panschislådan' på coop, d v s bibibilligt - och frästa den i stekpanna i grytbitar. Sen i med broccoli och färsk skuren svampinjon, purjo, vitlök. Fräste lite till - och i med cf, vatten, dijon och salt. Fick koka ett tag. Sen pressad citron över.
Jööööössssesss.. gott. 
Har aldrig ätit kalkon förut. Lite fastare i köttet - och mindre 'slemmigt' än kyckling. Inte illa..
* *
Igår åt jag en pepparkaka till kaffet. Inga reaktioner, inga problem med att stanna vid EN.
Najs..
* *
Har nästan slutat med värktabletterna - och jag har MINDRE ont. Grunnar sålunda på mina erfarenheter av värktabletter. Det verkar som om högre doser tar bort min utmattningsvärk/matthet, men har på något sätt konserverat smärtan i axeln.
Jag är jätteförvånad. När jag la av pillren steg smärtan först till ENORM proportion - exakt som tidigare när det har varit dags att ta ny dos, men sen liksom gick den ur. På 3-4 timmar. Jättekonstigt. Det KAN INTE vara en tillfällighet - Köper inte att min axelskada plötsligt läker från AJJJ till rätt så smärtfri på några få timmar.
Nått är lurt med mig och värkmedicin. For sure!
Tyvärr är min utmattningsvärk tillbaka - och jag har det roltogt joxigt med att kunna vakna. Som om jag är drogad. Tvång varje morgon, inte kul.
Men jag sätter en peng på att det är övergående.. Hoppas.. 

Godmorgon! Skönt att du mår bättre i dina skador. Fast trist att utmattningsvärken är tillbaka. Du ska inte testa att köra en lägre dos av värktabletter under en period och se om du kan hitta nåt mellanläge?
Pizza lät otroligt smarrigt! Det var länge sen, så det måste nog bli nån kväll i veckan! Inte bra att läsa om mat och bli sugen så här tidigt på dan…
Fast mina frukostägg håller mig nog mätt till lunchen som vanligt.
Har sett ex:et glida förbi i bil utanför huset senaste helgerna. Jag bor längst upp i ett hörn på en runtgående gata, och det finns ingen som helst anledning för någon som inte har nåt ärende till någon av oss som bor här att åka här. Det känns inte bra, vill inte att han ska "spöka" i mitt liv igen. Jag har ju äntligen börjat må rätt ok igen. Men vad gör man? Man kan ju inte hindra nån att åka på allmän gata… 
Hej tjejer! Även om jag inte skriver här så ofta så försöker jag att läsa allt :-)
En liten kommentar till Efva: Var rädd om dig och försök att hålla dig undan från exet. Såna där energitjuvar är inte bra, dom ställer bara till det för oss! Särskilt om dom märker att man själv håller på att bli starkare/må bättre. Då kommer dom gärna tillbaka för att suga ur en den nyfunna energin.
Och till lilla Kajsagumman: Hoppas verkligen att du blir av med dina krämpor snart, det är jobbigt ändå att det håller på att bli vinter. Och snäll pappa du har :-)
Peppkramar till alla som behöver det!
God.. hm.. morgon.. 
Jag steg upp vid 11. HATA att inte komma upp tidigare.
Men med tanke på att jag somnade vid 6 i morse så kanske det var rätt bra ändå.. 
Det snöar lite - äntligen vitt ute. Nytt ljus - en kick!
Ska strax knata ner på stan till VC och sjukgymnasten. Hoppas det blir ett givande möte. Vill hemskt gärna ha lite förklaringar och naturligtvis råd. T ex Vad är det för en hård ond knöl som vägrar försvinna från ovanpå nyckelbenets infästning. Och varför den där känslan av att axeln håller på att bokstavligt talat slitas isär.. Från axelleden och ända upp både bakom nacken och i sidan av halsen. Flera riktigt onda 'punkter' som jag vill ha identifierade.
Vetgiriga kaisakavat.
Annars består det faktum att jag har mindre ont.
Och att jag glömmer ta mitt Levaxin… Pucko kaisakavat!! 
Efva - Tack för all omtanke.
Jag har just gjort en simpel variant på pizza till frukost - slänger ut allt möjligt i fyllningsväg i en rund glasform (ingen botten) och kör i micron. Inte lika smarrigt som när man gräddar i vanlig ugn, men liksom snabbalternativet. Och jag upptäckte att det där med pizzabotten - det kan man gärna vara utan. Mjölkonsistens.. liksom inte gott längre. 

Håller med Karin! Känner du sådär, då hör xet inte hemma i ditt liv. Var rädd om dig. Bjud in det som ger positiva vibbar, inte blääää. Hoppas att han har förstånd att ge sig när du inte nappar. Jag hade stora problem med en som INTE fattade att ge sig, en gång i tiden. Huuu…
Kraam!!
Karin - Roligt när du lämnar livstecken. Och tack för du är så sööööt, och delar ut peppkramar såhär en vanlig måndag! 
Du har rätt om energitjuvarna - den har en viss sorts instinkt.. blodsugare.
* *
Lyssnade en gång i tiden på nån klok människa som pratade om relationer och om energitjuvar - och hon kallade den som låter sig bestjälas för RESPIRATOR. Alltså - när man ställer sig själv till förfogande för såna som stjäl energi, så blir man deras respirator - man blir livsuppehållare av nåt osunt. Och den med osunt beteende får ny luft, laddar om på ens bekostnad.. och kan sen gladeligen fortsätta med vadhelst konstigheter de pysslar med. Du har ju tagit över bördan - åtminstone för en tid.
Jag gillade synsättet. Fick mina egna tankar att klarna och det blev lättare att hantera en bekant som at the time var väldigt påfrestande. Och andra efter henne. Det är inte schysst att vara en parasit på andras energi - och det är heller inte schysst att underhålla beteendet hos den andra..
Ni känner säkert igen tankegångarna.. 
Ett annat sätt att tänka är; OM APORNA
Vi har alla apor som sitter på våra axlar och tynger oss. Aporna är jobbiga - de tjattrar oavbrutet, vi blir helt utmattade.. De går alltså att liknas vid bekymmer, problem, energitjyvar. Vad det hela går ut på, är att vid möten med andra människor skicka apor vidare till de axlar där de hör hemma. När en apa väl hamnar på axeln hon den som kan hantera den - så liksom försvinner den, eller upphör vara ett problem.
Det kan tyckas elakt att vilja skicka iväg sina apor till andra - men det är inte för att jäklas med andra man gör det - utan istället för att uppnå målet att den ska hamna på rätt axel.
Det är ett roligt synsätt. Ibland blir jag full i skratt när jag försöker tillämpa det.
När man tex träffar nån ovillig doktor, så kan man försöka ge apor till denne.. Ansvaret för min medicinska vård t ex.. Så mycket 'börda' som möjligt över till läkarens axlar, så många tjattrande apor som möjligt - då blir denne möjlgien motiverad att agera! Vilket han/hon inte blir ifall man bär deras apor åt dem.
I teorin.. 
Jag tillämpar ap-grejjen när det gäller vissa familjerelationer. Skickar problem dit de hör hemma.. iaf 'när det går'.. ibland får man ju inte till det. Men ändå - förvånansvärt ofta. Och när man gjort grejjen några gånger är det som att motparten börjar fatta..
.. att jag inte är tillgänglig längre för deras apor.
Varpå de oftas söker upp nån annan stackare..
.. men kanske en vacker dag lär sig något, stöter på en 'axel' som kan lära dem lösa problemet.
Typ ungefär så…
NU - mera kaffe! 
Vågar knappt skriva det - skrockfull.. men jag är rätt nöjd med mitt hår..
Det ba liksom växer och se rätt friskt ut med tanke på den 'längd' det börjar ha. Känns som om jag har rätt mkt hår.. Luggen går ner strax nedanför hakan nu, gillar. Baktill och i sidorna är det lite längre, men ännu rätt kort. Lätt, luftigt utan att blir statiskt, och lite krokigt. Lagom mycket. Skiftar i olika blonda nyanser, solmetoden..
Drömmer om att kunna spara det kanske 5-10 cm till längst ner - kanske typ axellångt (lång hals) och sen lite uppklippt för att fluffet/volymen ska få fart.
Sen känner jag mig rätt nöjd med mig själv i största allmänhet i dessa dagar.. En sorts 'hållning' - att det minsann är lika 'rätt och normalt' att vara småtjock och medelålders och klä sig efter en snäv börs, som något annat.
Och inte en karl så långt ögat når.. Lika bra det! Eller kanske är det just därför.. *fniss* 

Tack snälla ni för omtanken om mig!
Jag har inte för avsikt att släppa in honom i mitt liv igen, och jag känner honom så väl att jag vet att han inte skulle våga ta kontakt med mig nu igen och ens försöka få komma tillbaka. Han har alldeles för mycket respekt för mig för att göra det. Men han kanske skulle vilja, och därför tar en runda med bilen då och då. Han vet säkert inte ens att jag sett honom, och jag önskar faktiskt att jag inte hade gjort det. Men jag undrar såklart hur det går för honom, om han kommit nånstans i samtalen med beteendevetaren.
Respirator! Ja, vill man - som jag - tro gott om andra tills man blir överbevisad, då blir man också tyvärr utnyttjad ibland. Och man låter sig utnyttjas, på sin egen bekostnad. För att man så gärna vill hjälpa någon man tycker om. Sjukt egentligen.
Om apor: här ska skickas apor!
Bort med dom som sitter på mina axlar!
Nä, uppryckning! Här är kanonvackert väder idag. Strålande sol och några minusgrader. Inte en snöflinga så långt ögat når, men det kanske skulle komma nåt under natten. Har hämtat bilen på verkstan, och servicen gick på nästan 1500:- MINDRE än vad som sagts från början! Yippieee! Så nu ska jag kosta på mig tuppkamsinjektioner till mitt onda knä! Det finns alltid hål att stoppa pengarna i…. knäskålhål t ex..
Efva vad är en tuppkamsinjektion!
Igår gjorde jag Skaldedmans fakirbiffar för första gången. Gott och mättande.
Dagens händelse var vinterns första snöflingor på rockärmen här i Helsingfors. Det är så varmt ändå att snön är vatten förrän flingorna når marken
Här e ingen sol - FUSK!!! 
Och lite blida, så snön är i farozoonen.. inte bra. Det är fint med snön.
* *
Sjukgymnasten svarade på frågor och kollade min rörlighet och smärtreaktioner på olika grejjer. Väldigt snäll var han - inge bända och klämma i onödan.
Grundtips: Se till att underhålla rörligheten, men när det gör mycket ont så ska jag backa. Smärtan vägleder.
Han trodde jag kommer vara typ återställd om ett par veckor.
Hoppas han har rätt. 
* *
På hemvägen - ljuvlig promenad förresten, har lust att gå ut en prom till i afton - så passerade jag stadshuset - alltså vår kommunförvaltning. Har jobbat där förut, bl a några år på Mijö- och hälsoskydd.. Kom på jag skulle gå inte till min gamla radarpartner-kollega och säga hej, vilket jag gjorde.
Och hittade henne i kapprummet, på väg ut, men vi fastnade förstås. Hon är SÅÅÅ trevlig. Och genast blev det samling. Gamla arbetspolare kom tassandes från alla hörn och var HUR SÖTA SOM HELST och tjatade om att jag ju naturligtvis måste börja jobba där igen. De lovade förresten lön också, och tjysigt kontor mot statsfjärden, hehe..
Och plötsligt säger nån bakom mig: "Söker du jobb?"
Chefen, ehrmf.. Ujdå. På den tiden jag jobbade där var han inte chef utan vanlig handläggare, men låt oss säga att vi kom rätt bra överens han och jag. Förutom när vi rök ihop då.. Jag har aldrig varit rädd för att visa var jag står - och inte han heller.
Till hela förvaltningens höga nöje.. 
Hursomhelst.. Han vet inte att jag har varit och är ofrisk. Jag nämnde det lilla faktumet, men sa att jag ändå vill ha jobb, att det skulle vara jätteroligt att jobba där.
Han tyckte jag ska söka en tjänst de just inrättat; Vindkraftssamordnare. Jag frågade vadför meriter de efterfrågar - om stadsvetare än nåt som kan räknas. Jodå.. sa han - i kombination med andra sorters lämplighet. "Det är bra om du vet hur ett vindkraftverk ser ut.."
"Det gör jag", sa jag. "En lång pinne från backen och upp och sen flera pinnar i ett tjorv däruppe som far omkring när det blåser."
Det var förstås på skoj alltihopa, men tja.. vore jag frisk (!) så verkar min utbildning inte bortkastad ens utifrån arbetsmarknadens synvinkel sett. Det är förstås bra. Men alla dessa år 'utanför' - de är en stor belastning. Man är ju ett UFO! Ingen arbetsgivare skulle våga chansa och anställa en sån som jag..
..även om de på sätt och vis gärna ville. Och jag förstår dem..
Känner mig hopplös, så präglad av alla åren i 'vård- och försäkringskasseapparaten'.. Hur beter man sig på ett jobb? Hur leda projekt, utreda, analysera, arrangera - sånt som min utbildning egentligen ska förbereda mig för? Jag har kapacitet, men är ju FULLSTÄNDIGT OTRÄNAD.
Det är ju så länge sen jag pluggade. Har varit borta mer än 10 år.. Jag tittar på dem som är 'innanför' och avståndet känns ENORMT - helt oöverstigligt! Det känns som om jag inte kan ett enda jävla skit av värde. En massa teoretiskt jox, men sen då!!?? 
Och sen tänker jag att det kanske inte är så stort avstånd som jag inbillar mig.. Och att man kanske kan börja i det lilla - kanske kanske det inte är omöjligt att få någon form av arbetspraktik där. Chefen kanske kan hitta nån lämplig bunt akter för mig att gå igenom utifrån nåt spörsmål de behöver bearbeta. Och jag kan börja från ruta 1 i nån vrå, kanske med möjlighet att ev avancera i prestation sen, istället för omöjligheten att ta det där ljusårklivet i ett enda steg.
Jaja.. Jävla drömmar. Här sitter jag.. 

Men det var väldigt roligt att träffa dem. 
Efva - Jag undrar samma som Columba. Va i 17 är tuppkamsinjektioner för nåt!??
Stort grattis till den MINDRE utgiften på bilen. Sånt gillar vi!! 
Columba - Helsingfors!!?? Inte hade jag fattat/kommit ihåg att du bor i Finland!
Eller är du där tillfälligt?
Fakirbiffarna är riktigt mastiga - de är inte mina favvosar, för kompakta på nåt sätt. Men det är BRA MAT! 
Visst! Jag bor i Helsingfors.
Fakirbiffarna känns inte alls mastiga för mej. De är goda och porösa. innehåller mycket äggula och grädde. Det är kryddningen som är pricken över iet.
Då är du en bättre kock än jag är. 
(Vilket inte är att förvåna sig över, är inget geni i köket precis..)
Vilka kryddor använder du?
Kock och kock. Jag vågar i varje fall experimentera och är inte rädd för nya smaker.Angående kryddningen av biffarna tänkte jag främst på att man kan variera kryddningen så det inte blir enformigt. Nu hade jag i salt, svartpeppar och garam masala. Om det var fleras kryddor, har jag glömt det!

Tuppkam heter egentligen hyaluronsyra, som utvinns ur tuppkammar. Det ska hjälpa till att återbilda brosk i lederna. (fråga mig inte hur nån kunde komma på tanken att testa det första gången….
)
I mitt fall har jag broskskador i ett knä, och ledytorna gnider liksom mot varandra och jag får ont och blir öm och inflammerad. Har testat med en kortisonspruta först, och den höll väl ett par veckor, och nu är jag tillbaka på ruta 1 igen. Tuppkam ger man i 3-5 veckor (1 spruta/vecka), och har man tur så kan man bli smärtfri i 2-3 år. Om man blir hjälpt alls… Men testa måste man ju göra! Men tyvärr så togs den bort från högkostnadsskyddet ifjol, eftersom läkarna tvistar om effekten av den. Och alltså är det dyrt… Billigare bilservice gör att jag helt plötsligt fick loss lite pengar. Så nu ska jag beställa tid hos doktorn!
Trodde att jag skulle vakna till en vit värld idag. Men icke. Det snöade lite lätt igår kväll, men idag syns det inte ett spår. Men det är 4 minus och klart på himlen, så det blir nog en fin dag idag också. Skickar lite sol till var och en som vill ha! 
Jag vaknade till vinterns första vita morgon. Ett mycket tunt skickt. +-0 grader och mulet.
tack för solen, tar gärna emot!
Jag kan åxå ta lite sol - visserligten är det inte helmulet här, men solen står så lågt på himlen att molnen lätt vinner.
Efva - Hoppas tuppkamsgrejset hjälper! Och knasigt att det ska vara dyrt.
Förlåt om jag är trög, men har du provat det förut, själv?
Columba - Här är nog nån kallgrad, så snöcentimetern ligger kvar.
*
Jag steg just upp. Förstår inte hur min sömn strular!! Vansinnigt svårt att somna och sen vansinnigt svårt att vakna.
Som innan Levaxinet.
Men nu är det iaf dags att göra ett ryck. Blomkålsgratäng tänkte jag sno ihop. Och en 'salladsröra' med cf.
Hoppas ni har en bra dag. 
Har för mig att jag såg ett program på TV för inte så länge sen om den där tuppkamsgrejen. Tror även att "innehållet" används till läppförstoring typ Botox eller om det var rynkutslätning i ansiktet.
Tyvärr måste jag säga att dom var inte speciellt humana mot dom stackars tuppkycklingarna som föddes upp enbart för att bli skalperade 

#235 Botox är inget utfyllnadsmedel utan ett nervgift som förlamar musklerna så att man inte kan rynka pannan, eller någon annan del av ansiktet. (Själv får jag det mot migrän, slät panna kommer ofrivilligt på köpet.) Däremot har jag också hört att man använder tuppkamsjox för att plumpa upp sig, senast i samband med något fall där det blev riktigt illa förstås.
Hoppas i alla fall att det kan hjälpa Efva!

Hej igen! Nej, jag har aldrig testat det. Kortisonet jag fick för några veckor sen var också premiär. Inte skönt direkt…. Men min läkare är något av en kortisonfantast, så han ville väl testa det först och se om det hjälpte. Men när jag pratade med hans sköterska för tidsbokning idag, så sa hon att han redan skrivit in i min journal att jag skulle ges tid för tuppkamsinjektion snarast om jag hörde av mig. Så han förstod väl att det inte skulle hjälpa…
Ja, tydligen används syran även till läppförstoring. Och ganska mycket inom hästvärlden har jag förstått. Till slitna leder… Sen kan man ju hoppas att dom lyckas framställa syran på konstgjord väg istället för att nacka tuppkycklingar.
På fredag är det dags för första injektionen…
Jag är lite ego nu igen.. Sorry.. viss hopplöshetskänsla nu.
Har suttit och läst artiklar om lågt T3 och annat. T ex om ME. I huvudet cirkulerar tankar.. Hormonobalanser, Sköldkörteltjall, ME, Utmattningssyndrom, m m, har likheter, de lappar delvis över varandra. Inte så konstigt kanske - alla sjukdomarna slår brett på många av kroppens 'system'.
Både LågT3are och ME-are kan bli hjälpta av något som kallas Naltrexon, som även hjälper personer med MS. Och som FASS bara skriver om som medel mot behandling av beroendeproblematik.
Och det jag skrivit om ovan - Kresser som pratar om inflammationer (infektion/virus, autoimmuna sjukdomar, e t c som orsak till inflammationerna) som bakomliggande orsaker till Lågt T3 m m.. (går även det ihop med ME och virus och immunförsvarsproblematik)
Och det faktum att jag fått symtomlindring av antiinflammatoriska LCHF och av högre dos antiinflammatoriska värkpiller.. kan ses i samma ljus det.
Immunförsvaret jobbar för högvarv, men är stört, dysfunktionellt. Verkar vara som en ond cirkel. Ett problem orsakar ett problem som förvärrar ursprungsproblemet. Vilket det nu är. Kanske är ursprungsproblemet olika för olika sjukdomar, men vi är många som tycks bli fast i samma negativa spiral, som kroppen inte tar sig ur.
Intressant forskning, kunskapsbygge. Det är invecklat och krångligt och det är ofantligt mycket vi inte vet. Men en sak vet vi - den svenska vården HAR INTE EN SUSNING. Vårdcentralerna och många 'experter' ute i landstingen är STOPPKLOSSAR, inte kunskapsinhämtare - och därmed förstås inte förmedlare av information, hjälp/vård.. I bästa fall erkänner de vår ohälsa och skriver läkarintyg, men inte mer. Och inte alltid ens det.
ME-mottagningen på Danderyds sjukhus tar inte emot fler remisser - de blev överbokade direkt de öppnade. Trots att kliniken finns och borde innebära visst erkännande av sjukdomens existens, sitter läkare här uppe i norr och vägrar ta in det. ME finns inte.
Åren går. Och just nu orkar jag inte bråka, luften gick ur mig tidigare i höst. Hela tiden har jag fått höra: Du har normala värden - därför gör vi inget. Nu är ett värde onormalt - och då gör vi heller inget. Det är idioti. Om de ens visste VARFÖR DE SÄGER NEJ, så kunde jag kanske respektera dem. Men de vet ju inte ens det..
Jag förstår att läkare inte vill ta risker och svamla på efter minsta lilla ny indikation som kommer. Men därifrån till att vägra ta in någonting alls, att förhålla sig HELT PASSIV o t o m AVVISANDE, det är nåt annat.
Jag må tjata och älta.. men behöver nån sorts ventil. För att inte tro att det är jag som är galen, eller för att inte bli galen kanske.. 
Eller är jag galen???
På min kompis vårdcentral tror de att man kan ta bort Levaxinet när man hittat rätt dos.. Att då är man botad.
På min vårdcentral tror de - fortfarande - att T3 omvandlas till T4..

Jag orkar inte.. inte just nu. Men samlar fakta i huvudet, små fragment här och där.. Lägger långsamt kunskapspusslet. Kanske får man skörda en vacker dag..
Men mest känns det som om planeringen måste utgå från att såhär kommer det vara.
"Så det är lika bra att sluta drömma
Det går åt helvette i alla fall
För när man drömmer om Paris
Hamnar man på någe vis
Lik förbannat i Hudiksvall."
Ronny Eriksson, Euskefeurat
Stackars dej. Du låter så modfälld just nu. Så blir det väl om man slåss mot väderkvarnar. Galen är du förstås inte.
Men av tankar som man ältar fram och tillbaka och runtomokring får man stress. Hur skulle det vara om du vilar dej från kunskapssökningen ett tag gällande hälsan och bara är som du är en tid? Förhoppningsvis mår du inte för dåligt förstås.
Kanske du eller någon annan i något skede kommer på en lösning hur du får verklig hjälp med hälsan.
Visan var pessimistisk men rolig. Det beror kanske på i vilken sinnestämning man är när man lyssnar på den.
Upp med hakan allihop i denna mörka årstid!
Visan är väldigt rolig. Tragikomisk.
Gillar Ronny jättemkt för han lyckas ofta sätta fingret på sånt vi 'dras med' här i livet. 
Jag är nog på bra humör ÅXÅ - parallellt. Så visst - jag kan skratta åt eländet på sätt och vis.
Tror du har helt rätt i att jag behöver lägga alltihop åt sidan en tid. Har känt det efter höstens besvikelser på 'vården'. Det jag har rotat i de senaste veckorna har lyft mitt perspektiv endel, och det är bra. Det behövs. Men nu får det vila en tid. 
Vi verkar vara många som delar din frustration på den svenska vården map hypotyreos, ME mm mm. Varför de är så lite intresserade har jag aldrig förstått.
Själv har jag hypotyreos, men min första läkare sa, när jag ville ha värdena kollade
- Det behövs inte! Jag insisterade, och när proverna visst visade brist, så betydde det inget, utan måste göras om. Det blev samma resultat, och jag fick Levaxin. Ca 20 år sen.
Jag är inte så dålig, att jag har bråkat, men inte känner jag mig helt frisk heller. Mest trötthet och muskelvärk, ingen hjärndimma (öhh som jag märkt).
Du har ju under den gångna tiden blivit så mycket bättre, ge inte upp! Ibland ser det mörkt ut, men rätt som det är händer något - det måste man tro.
Lisabet - Exakt! VARFÖR är de så ointresserade.
*
VARNING. Nu spårar jag ur! 
Ett begrepp cirkulerar i mitt huvud och har gjort det ett tag; Lärande miljö (arbetsplats, organisation). Vad kännetecknar en sån? Jag är inte helt säker på hur det definieras.. och tror att jag snart kommer snöa in på det..
Något måste vara seriöst fel i upplägget av svensk vård, när nyinlärning, nyfikenhet, kreativitet så starkt lyser med sin frånvaro. När omprövning och nyskapande av kunskap, metoder, synsätt inte sker.
Jag läste ju delkurser i policyanalys när jag gick på universitetet. En del av statsvetenskapen. Gillade det - det var på D-kursen när policyanalysen presenterades som slanten liksom ramla ner. Verktygen som kan säga oss:
Hur tar man reda på hur det förhåller sig egentligen - och alltså då hur förhåller det sig - egentligen.
Egentligen. Saker är nämligen inte alltid som de verkar.. och det måste man hålla sig öppen inför. Man kan t ex säga att i en organisation bestämmer chefen. Men är det så enkelt, är det så alltid?? Eller man kan säga att folkhälsa är målet för kostråden och SLV är experterna som fixar 'biffen'.
Eller inte?
Varför inte?
En av de analysmetoder jag tittade närmare på kändes jäkligt användbar och handlade om just lärande. Om skapandet av policyn från början förstås - hur hamnade vi här? Men sen - 'omskapandet' av policy. Förändras policyn eller inte? Lär vi oss nånting?? Utvecklas verksamheten???
Eller sitter vi fast?
Varför sitter vi fast?
Jag önskar jag var frisk.
Skulle nöta in ALLT jag kunde om olika analysmodeller och bita mig fast i olika 'policyproblemområden' tills blodvite uppstår.. för mig själv.. Eller kanske iallafall tills nån får sparken.. 
För jag skulle verkligen vilja veta varför det inte finns nåt intresse för fortsatt lärande, för utveckling/förbättring inom svensk vård. 'Alla' är missnöjda, men inget händer. 'Alla' verkar se sig själva som maktlösa. Varför??
Med mera.
Slut på urspårning.. tror jag.. 

Gomorron! Många djupa tankar här! Men jag förstår dig, som är inne i vårdens rigida system och inte blir hjälpt.
Kan tipsa om en bra bok om lärande organisationer: Granberg/Olsson "Från lärandets loopar till lärande organisationer". Den ingick när jag läste pedagogik en gång i tiden. En av modellerna (Kolbs modell av Lewins tankar) innebär en rundgång mellan Observationer och reflexioner - Bildande av abstrakta begrepp och generaliseringar - Prövande av begrepp i nya situationer - Konkret erfarenhet. Och så går det runt runt runt…
Den definition av lärande organisation som den boken föreslår är: "Den organisation som skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och som tillvaratar detta lärande och som nyttiggör detta lärande i organisationens strävan att påverka och anpassa sid till omvärlden." Och så finns det Argyris o Schöns singel-, double- och trippleloopslärande, som innebär en förändring av beteendet.
Oj, nu blev jag insnöad! Sugen på att läsa om den boken, och kanske rent av ta upp den med chefen….
Jag är tacksam för att den sjukdom som jag drabbats av både var lättdiagnosticerad, allmänt "accepterad" som sjukdom och relativt lätt att ställa in rätt medicinering på. Jag slapp att slåss mot väderkvarnarna, tack och lov!
Hoppas att du har vaknat upp till en "må-bättre-dag" idag! Här är det alldeles vitt ute, det har snöat lätt halva natten. Men det ligger runt nollan, så faran är väl att det försvinner..
Efva - Woooooow! Tack!
Nu är mina ögon stora som tefat. Min 'insnöarnerv' retas av det du skriver. Ämnet har malt i bakhuvudet länge, men jag har himla dålig koll!
Intressant om looper och lärande i dina exempel. Sabatier och Jenkins-Smith som som utarbetat analysmetoden jag tänkte på, pratar nämligen också om looopar.. Att policy loopar om och om igen genom 'systemet'.. och beroende på olika typer av faktorer så kan det snurra på och leda ingenstans - eller också sker förändringar.
Policyskapandet hänger på olika typer av faktorer, som till att börja med kan delas in i mer beständiga (lagstiftning, formell organisation, m m) och mer plötsliga/tillfälliga/omvälvande som ofta har sitt ursprung utom policyramverket. Generellt har jag för mig.. att så länge looperna bara snurrar på inom kärnan - stagnation. För policyförändring krävs 'större looper'.
Och det finns oftast gott om faktorer som bromsar policyförändring. Konkurrerande policies, personliga agendor, informella maktstrukturer…
Nu minns jag ju inte alls det jag behöver minnas av det där. Men Sabatier & Jenkins-Smith står i hyllan och glor på mig. 
Det vore riktigt roligt att jämföra resonemangen.
* *
Ont i axeln - sjukgymnastik verkar dumt.. 
Jättemuppig sömn. Svårt att komma ihåg Levaxinpillret..
Helstruligt!! 
Inatt gick det inte sova - steg upp och sydde om två tunikor som jag inte riktigt trivts med. De blev perfekta för hyfsat pråper vardagsanvändning. Har tänkt göra det i evighteer, men det blev av nu. Ganska komiskt - det är byxor jag behöver men det är tröjor och skjortor och sånt som jag fixar.. 
Sen målade jag en halv stol. Stolmålningsprojektet går så långsamt framåt att det nästan står helt stilla. Det beror på att jag inte alls är nöjd med färgkvaliteten. Svårtjobbat - halkig konsistens.. och kallas 'luktfritt', men luktar typ mögel. Aldrig mer Flügger! Och burken-locket är helt värdelöst! Får först knappt upp det - och sen är det svårt att få det att snäppa tätt om kanten när man vill stänga igen.
Här ser ut som efter bombningarna i Beirut med alla projekt. Men jag bryr mig inte så mkt, vet att det inte är ostädat under röran iaf. 

Hej igen! Angående looparna, så behöver det ju minst doubleloop för att det ska bli nåt nytänk, dvs reflektion över det man göra. Singelloopen betyder väl att man går runt i samma spår bara, år efter år…. Men om man tar in ny kunskap, reflekterar och ifrågasätter, då har man vunnit en hel del. Och om man dessutom kan omsätta det i praktiken i sin egen verksamhet - desto bättre.
Oj, nu snöar jag in igen också! Inte bra. Jag ska snöa mig hemåt snart istället. Det är blötsnö som inte är kul alls. Halt dessutom, så jag ska skrida hem! Bra träning inför nästa veckas Luciatåg… 
Håll dig på fötter, inge halka och ramla NEJJÖH!
Skrid-träning är nog bra också till vår entré på Nobelmiddagen. Ska ta upp den sysslan även jag..
Loop-resonemanget låter logiskt. 

På lördag blir det generalrepitition!
Vi få kolla in hur de går och beter sig och även kolla snygga modeller på klängingar vi kan tänka oss att ha när Kajsa vinner Nobelpriset 
Tack Efva nu vet jag varför jag är så yr i huvudet, dubbellopar är inte enkla 
Ha en bra dag!

Höll mig på fötterna hela vägen hem igår, fast det gick sakta… Idag blev det bil till jobbet, mest pga en krånglande mage. Blä! 
Självklart måste vi träna inför Nobelmiddagen! Och tjuvkika på lördag för att se hur andra beter sig. Inte för att vi behöver bete oss likadant. Man måste ju vara sig själv, även om det inte alltid passar in…. 
Minus 7 grader här, och alldeles klart på himlen. Ser ut att bli en fin dag! Som kommer att avslutas med mat o underhållning på Wallmans med jobbet. Sen väntar tydligen blötsnöstorm imorgon. Like - not!
Ha en bra dag!

Dubbelt inlägg. Sorry…

Ja, visst är det frustrerande när vi med våra soggiga hjärnor får sitta och grunna och försöka förstå vad det är som soggat till dem, medan läkare och forskare med fullt funktionsdugliga hjärnor vägrar använda dem till annat än hatthållare? Vi verkar ju onekligen ha väldigt liknande problem, och jag har aldrig trott att sköldkörtelnkrånglet är orsaken till mina problem, snarare en sekundär konsekvens och en komplikation. Men jag orkar inte ens försöka gräva ner mig i hur det skulle kunna hänga ihop.
En sak som fascinerar mig, och som läkarna verkar besynnerligt omedvetna om (de flesta!), är att läkarvetenskapen alltid har ansett sig leva i den yttersta och yppersta av tider, då man skakat av sig gamla tiders okunskap och vidskepelse och funnit alla de verkliga svaren. Tänk, förr i världen trodde man att sjukdom berodde på xxx, sickna stollar, men nu vet vi bättre tack och lov! Allt som är värt att veta är redan upptäckt. Oooops, där fick vi visst syn på nåt nytt, men ok, det var den allra allra sista pusselbiten, NU vet vi allt. Det är ju faktiskt inte så länge sen magsår var en personlighetsegenskap och det inte fanns någon som helst chans att bakterier skulle kunna överleva i magsyran.
Jag har träffat på enstaka läkare, oftast äldre, som inser att man faktiskt inte vet allt och som har en viss ödmjukhet inför att det faktiskt kan vara som patienten säger även om det inte stod i kursboken. T.o.m. VC-läkaren där jag bodde förut (som vägrade sjukskriva mig när jag hade rasat ihop i en gråtande liten utbränd fläck eftersom myndighetsproblem inte är någon sjukdom) sa en av de första gångerna jag träffade henne att "jamen tänk, fast man har jobbat så länge i det här yrket lär man sig nya saker hela tiden". Och endokrinologen jag går till, nestorn med typ 100 års erfarenhet, sa sist apropå mina konstiga värden att det där med sköldkörteln är så komplicerat så det händer en massa saker som han inte begriper. Lite gulligt tyckte jag.
Yngre läkare vet dock allting om allting, och skulle de misstänka att det kan vara på något annat sätt skulle de aldrig erkänna det, för det skulle inte vara bra för karriären. De flesta läkare som sysslar med ME/CFS är över 70, för de har inget att förlora längre…
Egentligen har jag massor jag vill skriva till er - men jag är SÅ trött. Tack för det ni skriver, vettiga människor. 
Här loopas det inte ett skvatt - min hjärna vill inte. Avstängd eller går bara på tomgång, nödljus.. Tänker inte ens den enklaste tanke..
Läkare.. instämmer helt. Orkar inte just nu - återkommer i ärendet.
Nobelfesten - ja det kommer bli jättekul. Vet inte om jag kommer kolla TV - men när vi väl ska dit då blir det PARTAJJ.
*
Kan inte sova ordentligt. Rätt få timmar, halvsover oroligt, drömmer konstigt och vaknar/halvvaknar. Delvis för att det gör ont i kroppen (axeln).. men jag vet inte om det är hela förklaringen.
Sen jag började med Levaxinet har ju sömnen funkat superbra - vilket varit en stor lättnad och en källa till hyfsat mående ändå. Inga mardrömmar heller. Men nu - vad fanken är det om liksom !!??! 
*
Låg i sängen för en stund sen och funderade på fläskstek. Se där - en tanke ändå… 
Så jag gick upp - kunde ju ändå inte sova - och fläkte upp en knölig bit karré till en stor platta. Kokade ihop en gojja av äpple och divere juliga kryddor och lök, som jag sen bredde på köttet.. Saltade åxå förstås.
Rullade ihop och band om ordentligt med bomullssnöre. Står i ugnen nu - och det doftar rätt gott. Blir väl nån sorts Rullestek som ska skivas tunt sen.. om det nu funkar. Hehe.. Det är bara en provlagning a la första försök. Räknar med att bli halvnöjd som max. Sen justera kryddning m m - och göra om.
Ska ba lyckas hålla mig vaken tills den är klar - vill inte elda upp den helst..
Märkligt det där - när man vill sova då går det inte, men när man vill hålla sig vaken, då går inte heller det så bra..
*
Dags för en omgång värkpiller vare sig jag vill eller inte. Ajajajaj.. ONT i axel. Dock tar jag väldigt mkt mindre piller än tidigare.
En timme till i ugnen.. stöööön.. Korkat att sätta igång en stek.. 
Hejsan!
Här är en till som vaknade för en timme sen och inte fick sömn på nytt. Jag ställer dock inget i ugnen. I stället ska jag försöka sova några timmar till, annars kommer jag att känna mej trött idag.
Lycka till med rullsteken!
PS
Fick medalj genom att skriva mellan 4:00 och 6:00!
Jag fick medaljen Tuppen när jag postade förra. I morse. Man hör till inventarierna.. det var min 18e medalj.. 
Jag vaknade nyss, har sovit så hårt att jag har ont i huvudet..
Min kropp tror att dagen är natt - och tvärtom. Hur mkt jag än försöker joxa tillbaka dygnet 'rätt', så lyckas kroppen mecka tillbaka till det här eländet. Hade två alarm ställda på förmiddagen. Det ena har jag lyckats stänga av, det andra har nog gett upp av sig självt..
Bra: Axeln och knät gör mindre ont. Iaf just nu. 
*
Rullsteken blev tyyyyp bra, men för mesigt kryddad och konstigt nog lite 'torr'. Ska hottas upp nästa gång och så tänkte jag ha i finhackat/malt sidfläsk blandat med kryddgojset. Trots att det är karré, så blev det rätt torr konsistens.
Och så måste jag fläka upp mkt noggrannare till en tunnare 'köttplatta'. Men det går nog bra, har en fläskstek till, som är bättre i formatet än slamsknölen jag använde inatt.. 
Men det ser rätt snitsigt ut, skivorna är snygga. 
* *
Och så det klassiska: Akta dig för vad du önskar dig - du kan få det! 
Det har snöat i ett kör jag vet inte hur länge nu. Det vräker ner - och snön är halvblöt tung kletig. Plogning och skottning har väl så smått kommit igång, men väldigt begränsat.
Oväder. Fint, men för mkt av det goda. Aldrig vart man nöjd. 
Jag ska ut förstås - och skotta upp runt bro och altan. Men lite mer frukost först.
Fast Rullsteken ÄR go, nu när jag kommit en bit in från änden är den mustigare. *smaskar*
#253, hmmm tuppen… om jag var du skulle jag hålla hårt i kammen så att inte Efva får några idéer! 

#255 Hahaha, ja det är säkrast! 
#255 *LOL*
Insåg inte att Tuppen nu är i fara. Dumt av mig. 

Vad är det jag läser? TUPP!!!!
Ni har alldeles rätt, håll i era tuppar, för annars tar jag dom!
Fredagens injektion gick jättebra. Hade inge ont alls efteråt, inga effekter som jag fick av kortisonsprutan. Skönt! Däremot så ska jag inte kunna märka nån effekt av det goda i tuppkammen förrän alla tre sprutorna är tagna, och det blir efter nyår. Men jag tror tamejtusan att placeboeffekten gjorde sitt ganska direkt! Har tagit entimmespromenader både lördag och söndag, utan att få ont!!!! Så nu hoppas jag att det här håller i sig och bara blir bättre och bättre för varje spruta….
Nobelmiddagen avnjöts i år från TV-soffan. Det verkar rätt jobbigt att sitta stilla så länge… Men självklart skulle det vara otroligt roligt att få vara med där live, åtminstone en gång i livet!
Hoppas att du mår bättre idag kaisakavat! Och hoppas att sömnen rättar till sig. Inte kul när det inte är nån ordning på sånt. Har själv legat vaken från 4 i natt utan att lyckas somna om. Om det var tidningsbilen eller ex:et som åkte förbi vet jag inte, men vaken blev jag. Ex:et har varit synlig i bil både här och där var jag än har befunnit mig under helgen, och igår kväll kom han åkande bakom mig när jag skulle gå och kasta soporna. Jag stannade och vände mig om när jag hörde att det kom en bil. Och han stannade, 30 meter bort. Jag såg ju att det var han. Och jag stod kvar och väntade, och till slut åkte han förbi. Märklig man… Han hälsade i alla fall. Han hade nog inte räknat med att jag skulle vara ute, han hade väl bara tänkt att åka förbi huset och kika som han gjort förut.
Jag vet att det bästa sättet att bli av med honom är total tystnad och att hålla ut, men nog har jag lust att skicka ett brev eller sms och be honom lämna mig ifred - eller tala om vad han vill mig. 11 veckor sen vi bröt. 12 dagar kvar till jul, och då blir det väl oundvikligen så att vi ses, om jag inte kan styra om det på nåt sätt. Suck.
Aloha!!
Tänk palmer och paraplydrinkar och 30 plus och solbränt folk på surfbrädor..
Eller kanske femton minusgrader, halvt oisolerad lägga (ni skulle känna hallgolvet vid ytterdörren.. slår vad om att det kommer bli is på insidan av dörren sen, när det blir kallare) och en sol som knappt vill över horizonten.. Brrr..
Fast det är mest psykiskt - för det SER kallt ut ute, egentligen är det tillräckligt varmt här inne.
Min syren vid altanen håller på att kollapsa, nedtyngd av snö - måste ut och skaka den sen..
Det är nån vecka kvar till midvintersolståndet, så håll ut, snart går vi mot ljuset igen!! 
Natten till söndag sov jag som folk - helt fantastiskt!!! Natten till idag.. njae.. Somnade väl på morgonkvisten och har TVINGAT mig själv upp ur sängen för en stund sen. Har nämligen lunch-date - en icke-romantisk sådan - med ett av MINA ex.
Det blir nog najs, vi bör ha mkt att prata om. Och han bjuder ju! 
*
Sen borde jag stanna på stan och göra nytta. D v s shoppa. Desperat behov av kläder, alltid tyck det, framför allt byxor och strumpor, men egentligen även vinterjacka och nya täckbyxor. Men de senare skjuter jag på. Money..
För jag bör även spana efter lite julklappar. Till mina kidz. Till syrrans babby och till min sons tjej har jag fixat, men annat återstår. Och det är liiiite kul att hitta på och kolla. Jag har varit så himla lite på stan på sistone så.. tja.. lite kul kanske. Om jag nu inte kollapsar i brist på sömn och knä-f*n och axel-j*veln..
Isåfall går det väl pengar till taxi istället.. 
*
Sååå.. En sväng förbi spegeln (håret på ända) och sen ladda för prom till stan i vinterväder. Det ska bli härligt, så kallt är det inte - och det är vindstilla. 
Efva - Det är himla smart att ta vara på placebo tills den egentliga effekten sätter in. Slöseri annars jue! 
Och tur jag inte har nån tupp.. alltså förutom den där medaljen då alltså.. 
Jadu.. lite märkligt beteende av xet ditt. Nog kan man kanske förstå att han tänker på dig och att han åker en sväng.. alltså EN sväng kanske typ.. Men att upprepat joxa runt i dina kvarter utan att stanna/ringa upp och prata..?
Känns inte så vuxet.
Jag tror som du att det bästa är att vara tyst. Tar man kontakt blir det gärna lite för mkt diskussion.. och man snärjer kanske in sig igen. Bra tror jag åxå är att försöka hålla blicken på det lite långsktiga. I stunden lätt att tjorva till det, frestas att hålla igång relationen - men som jag uppfattar dig har du bestämt dig, du behöver verklgien lämna. Relationen är inte bra i längden.
Så.. var rädd om dig stumpan! 
#260 Håller med dig Kaisa! Det känns nästan som lite stalkervarning på Efvas ex. Åker han förbi för att kolla om det står nån ny bil ute på parkeringen? Kanske kollar han om Efva har hittat nån ny kille? Efva var rädd om dig!
Förresten..hoppas att han inte är medlem här på forumet och läser vad vi skriver 

Orkar inte skriva mer just nu, drags med en seg förkylning och halsont som jag inte blir av med.
Kram på er tjejer!

Tack för omtanken tjejer! Han är världens snällaste, så det är ingen fara! Han skulle säkert vilja ringa/prata/återfå kontakt, men han skäms säkert otroligt mycket för hur barnsligt han betedde sig när vi bröt. Hans hjärna var nog rätt mycket i kaos då, efter att han börjat med samtalsterapi för att komma tillrätta med ett stört beteende som var orsaken till att jag inte ville fortsätta. Han har ju problem med relationer och socialt samspel, så jag tror inte att han vågar ta kontakt. Och jag har inte ork att ta hand om honom igen… och inte lust heller för den delen. Världen är ju full av "normala" karlar att ta hand om… 
Hoppas att din lunchdate varit trevlig kaisakavat!
Och krya på dig Karin!
Efva - Jo, du har ju skrivit förut om att han är snäll, inte farlig, så det tror jag inte heller. Det enda jag tänker att 'snäll' ändå inte alltid automatiskt betyder 'bra'. Att det ju kan bli konstigt ändå. 
Min förra sambo var väldigt 'snäll', många säger det om honom. Och joo… han undvek att vara vuxen och ta ansvar genom att sätta mig på en pidestal och 'låta' mig bestämma saker. "Snällt".. (
)
Kruxet var att jag inte alls ville ha det så. Det var jobbigt och trist att bli 'huskors' mot sin vilja och vi strävade ju efter helt olika sorters förhållanden - så jag 'gick'. Fast han tyckte förstås allt var så bra så… bara gott att säga om mig och oss.
Huvet i sanden - Gaaaaaaaaaah!! 
'Snäll' är alltså för mig ett 'alarm-ord', haha..
Min hjärna ställer genast frågan "feg ovuxen oengagerad..?" Men neee, bara för att det var så i vårt fall, behöver det inte vara så för andra.
Ursäkta utläggningen.. 
* *
Lunchen var bra. Käket bra. Snacket bra. Gott om tid. Kompisar - ALDRIG nåt annat än det - finns inte på kartan. Eller ja.. beror ju på hans uppförande. Måste jag bli osams med honom så får det lov att bli så.. 
* *
Sen provade jag kläder som en galning på stan i nästan tre timmar. Att jag orkade!!!!
Brukar bli helt slut efter ett par plagg, men icke..
Hursom - byxor…
Kom hem med två ärmlösa linnen, två olika typer av tröjor samt en omlottkofta med skärp från ett reaställ. Allt för 500. Helt ok. Och nyss rensade jag ut gammalt icke-fungerande från garderoben, sånt som iofs ser ok ut, som jag inte nännts slänga förut, men NU ÅKER DET!
Min topp-garderob måste nog sägas vara bra rustad nu. Meeeen..
Inte en enda byxa som var ens i närheten av att passa. Och den här gången hängde det inte ens på min smala midja och breda häck - utan på att ALLA J*VLA BYXOR (utom nån enstaka i skitful färg e dyl) är skurna med supersnäva stuprörsben, vilket ser FÖR J*VLIGT ut på mig!
Mjao..
Som vanligt kokar det väl ner till att ta fram symaskinen.. Stööön, vill inte!!
Änyway!
Bra dag. Trots så få timmar nattsömn. Det är roligt!

Det där med snäll kontra mesig är en av mina pet peeves. Fattar inte att så många tror att det är samma sak! Att vara konflikträdd är verkligen inte att vara snäll, det är taskigt att inte ta bladet från mun och säga vad man tycker, och allra helst om man sen utmålar den andre som en härskartyp som bestämmer allting och kör över en.
Eftersom jag är ganska rättfram har jag råkat ut för det mer än en gång, och det är alltid lika irriterande. Jag säger klart och tydligt att så här tycker jag , och så här vill jag göra, och då förväntar jag mig att få till svar vad den andre tycker och hur hen vill göra, så kan vi diskutera utifrån de utgångspunkterna och hitta en kompromiss sen. Jag vill verkligen inte att den andre bara ska svara "ok, då gör vi så" om hen egentligen inte alls vill det.
Exakt!!! 
Gillar verikligen att bli förstådd. HEHE..
Hans beteende fick mig ju att framstå som en diktator.. trots att jag verkligen försökte seriöst välmenande att lämna plats och förstå vad som skulle motivera honom att 'växa'. Men nej, inte ville han det. Det var ju så jävla bekvämt att slippa.
Det kändes som om han åkte snålskjuts på mitt ansvarstagande, min vuxenhet. Som om han ville vara 'ett offer' för andras dominans. När vi skulle flytta isär så ville jag GE honom min bil (gammal men välskött), för jag skulle inte ha råd att ha den, skulle inte få just nåt om jag sålde den. Och jag tyckte det var fair, för han hade ju servat den i flera år och även betalat nån reservdel här och där. Men neeej inte skulle han ta emot den - han hade ju en skitig stinkande gammal värdelös sophög släsch pinsam sak till bil - den passade honom bättre än min (samma märke). Jag trodde jag skulle få hjärnblödning då, faktiskt.
Självförnedring.. hur lågt som helst bara jag slipper ta plats, ta beslut, ändra nåt, göra nåt.. Typ.
Och folk uppfattar det som att han är snäll och gullig och timid. Hur dement jag än blir lär jag aldrig glömma vissa 'snällheter', som drev mig till vansinne.
Neeej.. jössees, flämt..
Raka puckar, tack! 
När jag tänker på dylikt icke-fungerande relationer, så dyker ett minne upp, från kanske 6-7årsåldern.
Jag och pappa var i vårt garage, han snickrade på nån möbel. Och jag skulle förstås åxå spika ihop nåt jag åxå, vette gudarna vad. Fågelholk?
Gick nog inte helt bra, så pappa lade mina brädbitar tillrätta, och instruerade:
"Det är viktigt att det svarar när man spikar."

"Det är viktigt att det svarar när man spikar." Den var bra! Den ska jag använda mig av! Så otroligt träffande!
Ja, snäll behöver ju inte betyda nåt bra. Men det gör det i det här fallet. Genuint snäll. Däremot väldigt osäker, framför allt i relationssituationer. Inget som syns utåt, men jag som känner honom vet. Och ett stort bekräftelsebehov. Men saknar vissa förmågor för att ha fungerande relationer. Och mår väldigt dåligt av att vara ensam. Det är synd om honom, och jag hoppas att han nu får den hjälp han behöver. Hade jag varit kvar så hade han hela tiden haft mig som "fallskärm". Nu får han landa på egen hand… Eller med nån annan.
Nog om honom. Kul att din lunchdate var bra! Det är kul att kunna ha bra kontakt med sina ex. Jag har också en som jag träffar lite då och då och alltid har det trevligt med. Man har ju ändå en historia ihop och har förhoppningsvis haft det kul under den tiden också.
Byxor. Håller fullständigt med dig! Avskyr just nu att ens prova det utbud som finns i affärerna. Toppar går hur bra som helst, men inte byxor. Som tur är så har jag både snyggbyxor och jeans som får duga tills modet svänger igen. Du har det ju i alla fall så bra att du kan sy! Lyllo!
Nu ska här fikas med Lussebulle! (tog med en egen LCHF-variant för säkerhets skulll…)
Trevlig LUCIA!
Tack Efva! Hoppas du hade en fin lussebullefika och en bra dag! 
Trevlig Lucia till ALLA som råkar titta in här!
Tur nån berättar för mig, inte kom jag ihåg att det är den 13:e, spelar ingen roll hur många påminnelser jag får om sånt här. Utan ungarna och vänner och släkt, skulle det inte förvåna mig om jag missar hela julen. 
*
Bottenlös pizza till frukost. Rätt gott..
Svårt att sova inatt - igen. Tröttheten börjar tära nu. Men men.. jag mår rätt bra ändå.
Måste röja här, lite rörigt. Men det går nog fort bara jag kommer igång. Kompis dök upp för ett par timmar sen - oanmäld - och här var rena bombnedslaget efter garderobsrensnings-, stolmålnings-, sy- och matlagningsprojekt. Jag skämdes lite faktiskt.. vilket jag inte brukar behöva göra. 
*
Igår var det 15 minus - idag har vi blida. Snön väger blytungt och nån 'snäll' traktorförare har lagt upp en vall av detta framför min bro.. Stööön! Där fick jag för att jag gillar snö.. 
Sen har jag ett vagt minne av ett svart byxtyg i min tygsamling.. hoppas minnet stämmer.. Och jag gjorde ju ett mönster ifjol, som borde funka. Känns jobbigt, men måste nog ta tag i byxolägenheten.
Så nog finns det att bita i, för dagen.
Men först röja!
Tjoff!! 
Röjde lite - sen kollapsade jag. Sov i tre timmar som en död. Och nu är ju hela dygnet helt twistat igen - ingen relation tid tiden. Jag mår piss, svullna händer och fötter och bly i hela kroppen och min hjärna helt och hållet utstämplad.
Motivationen till aktivitet ligger på noll. Vill inte ens sova/vila, vill ingenting.
Och hungrig!!! Tvingade mig själv att skära ihop grönsaker och sätta en gratäng. Strax klar. Men till den? Noll kött tillagat..
Nåja, det finns ägg och en påse färdiga Farfars köttbullar a la Dafgårds i frysen. Tur det en sån här dag. Bra att jag iaf har aptit. 

Och nu mår jag lite bättre. 
Kom på nyss att det ju är dags att återintroducera kelptabletterna, nu när jag slutat med alla anti-ont-piller. Får se om det generella läget påverkas av det.
Nu är det att leva på hoppet!
Hej! 
Känner igen mig i detta med "snäll" sambo. Mitt ex var oxå så. Jag blev så trött på det, innan trodde jag (i min enfald) att det var underbart med en karl som alltid lyssnade och tyckte att jag var bäst. Men ack och ve, det blev jobbigt. Inget ansvarstagande, nästintill inga egna åsikter mm. Slutade till och med att beställa pizza före honom för då beställde han oftast samma som mig. Jag kände mig tillslut som hans mamma istället för hans jämlike. Jag kämpade som en dåre till att få till disskutioner om vad och hur vi skulle göra och hur vi ville ha det och driva vårt gemensamma liv framåt.
Suck…inser i backspegeln att detta förhållande bara var ok i 1-2 år men det tog ca 6 år till innan jag gick.
Det är så skönt att i mitt nuvarande förhållande så kan jag vid behov luta mig tillbaka och låta han ta hand om vårt gemensamma liv och han klarar dessutom av det. Gillar fortfarande att få säga min åsikt och att ha rätt
men balansen mellan oss är mkt sundare och intressantare.
Columba - Ja, för 17! I brist på annat! 
Näe.. riktigt så illa är det inte längre. Bara ngt jävligt i eftermiddags..
GoHexan - Åh, känner verkligen igen mig i ditt exempel.
Även det där med tid. Det var bra i kanske 2 år även hos oss, men sen blev bristerna alltmer uppenbara.. för att sen bli rentav jättejobbiga. Jag gick efter sex år totalt..
Men det kändes som ett totalt misslyckande, alltså även JAG hade misslyckats. Har nog tagit det här hårdare än de andra förhållandena jag lämnat i livet. Och inte bara misslyckande med själva relationsbygget, samarbetet - utan också med att från början välja rätt, efter mina behov och önskemål.
Nu är jag i läget att veta himla mycket om vad jag inte ska eller vill, men inget om hur jag ska göra istället.. Hur hitta 'honom' som jag kan funka med och som kan funka med mig?? Känns som en omöjlighet, nästan.
Särskilt som jag är sjuk åxå, begränsad ork. Känns som om många blir väldigt avskräckta av det. Och dessutom är jag lusfattig. INTE ett kap, direkt! 

#267 Tror du missuppfattade. Snäll är alltid bra. Men en del kallar "mesig" för snäll och tror att det är samma sak, och det är då det blir knasigt. "H*n är alldeles för snäll" är ett koncept som inte finns i min värld, däremot finns det många som är alldeles för självutplånande, mesiga och konflikträdda, och därför gör en massa saker för andra som de egentligen inte vill. Det tycker inte jag är snällt.
Att överlåta alla beslut åt någon annan och vägra ta ansvar är inte snällt. Att göra allt som någon annan säger åt en och sen klaga över det är inte snällt. Att låta bli att säga ifrån när någon är taskig är inte snällt. Det är att vara konflikträdd och undvika obehag för sig själv, och är i själva verket rätt egoistiskt.
Som sagt, det här är en av mina pet peeves!
Och den fördjupades på den tiden jag hängde på en dejtingsajt och titt som tätt läste "alla tjejer ljuger, de säger att de vill ha snälla killar men det vill de inte alls, jag är faktiskt jättesnäll, jag skulle aldrig slå en tjej, men det är ändå ingen som vill ha mig, min förra tjej körde över mig fullständigt men sen lämnade hon mig ändå för en kaxig typ, såna är alla tjejer, de är jätteelaka och det är synd om mig som är så snäll och man borde nog bli kriminell för då skulle man få tjejer". Mmmm, hur kan någon motstå en sån attraktiv inställning…?
Dejtingsajter.. ujujuj.. *håller mig om huvudet*
99 % av alla presentationer är exakt likadana. En intetsägande text - räkna upp vad man äger, att man älskar sina barn och hur mycket man tränar - d v s MASSOR - och ofta inga bilder. Eller femtielva bilder på segelbåtar, bilar och motorcyklar.. Samtalen nästan likadana allihop, de åxå.
Och har man bild så reagerar de på upppstuds. Då läser de inte vad man skriver, utan kastar sig på nån jävla idiotisk 'flirt-knapp'. Har man inte bild så skriver typ ingen nånting.
Hehe..
Många är inne på ens sida ofta, men skriver aldrig nåt. Lite creepy nästan..
Fast i min ålder, så får man anbud från 65+are som ser sig själv som riktiga äventyrarer och tror de erbjuder himmelriket: Bli deras käcka lilla 'husvagnsfru' och campa runt Sverige. De har ju köpt husbil!!! 
Nej, tack!
Min tid på såna sajter är över. Så här sitter jag - på glasberget! 

Ja, jisses, jag skulle kunna skriva en roman om mina år på dejtingsajter! Men det blev ju bra till slut… Det är bara frågan om hur mycket dynga man orkar vada igenom för att hitta ett eller annat guldkorn.
Det börjar när man registrerar sig, då får man alla massmail från personer som sitter och bevakar nyregistrerade. Ju yngre man är, desto fler mail får man. Många av mina vänner på sajten (ja, jag gick och skaffade mig en massa vänner där fast det inte var meningen, och många av dem håller jag fortfarande kontakten med på Facebook) vittnar om hur mailflödet drastiskt minskar den dag man slår över från 29 till 30, och ännu mer mellan 39 och 40. Jag gjorde ett experiment och registrerade en användare som var typ 27, helt utan beskrivning, och hon fick genast en massa mail om hur intressant hon verkade. Eftersom jag är en ganska ärlig person som använde nicket till annat än att dejta (typ att prata om känsliga saker i diskussionsgrupperna eftersom jag som sagt lärt känna en massa folk där IRL) skrev jag då i presentationen att "jag är inte intresserad av att dejta, så skriv inte till mig" vilket förstås ökade intresset ännu mer, och många tyckte hon hade en skön attityd. 
Sen kommer porrnovellerna, sliskpellarna som "har en sambo men gillar att busa lite" (när jag kräkts färdigt brukade jag fråga om han ville palla äpplen eller vad han menade), de bittra "snälla" killarna ovan, de icke-verbala som inte kan skriva mer än "hej, läget?" (förmodligen fel forum för dem att dejta), spännisarna som skriver små uppsatser om hur ofta de tränar på SATS och vilka vikter de föredrar och undrar om man ska träna tillsammans, och så de som bara är sjuka och obehagliga.
Och nån gång vart sjuttonde år kommer det ett intressant mail från en människa som kan tänka och som faktiskt har läst ens presentation. Eller så skriver man själv det där mailet.
Och nu tänker jag att nog är det egentligen väldigt fint här på glasberget! 
Och nu har jag ändrat mig igen. Jag behöver en karl. Skulle korka upp en vinare nyss, som hade tämligen trögdragen kork. Det ville inte min axel.
Kan man hyra in en på några timmar bara? En karl alltså? Får jag välja själv vem isåfall?
Om svaren är 'ja' på ovanstående frågor, så väljer jag han jag just träffade på ICA i kassakön. Jag glömde ta en påse till varorna - och hade redan betalat när jag kom på det. Kassörskan sa att jag fick en utan att betala och samtidigt sträcktes en påse fram från vänster - av en mycket fin sak i lämplig ålder och av manligt kön.
Jag - helt slutkörd - tog emot påsen som i trans. Och kläckte ur mig:
"Alla är snälla!"
Lite sådär tankspritt nördigt. För han log så himla gulligt. Varpå han kontrade med nåt om tomten och att han hade stora förhoppningar och därför skötte sig minsann. Och flirtade gjorde han uttav bara h-vette tills jag RODNADE och folk började le nåt alldeles infernaliskt runtomkring oss.
Hahaha..
Varpå jag förstås tackade extremt artigt, slidade iväg till mina matvaror som åkte ner i påsen med en jäkla fart. Sneglandes på karln kunde jag konstatera att han fortfarande log som en sol och ville säga nåt mer. Men blev avbruten av nån som trängde sig förbi varpå jag smet iväg som ett skållat troll.
Hem till glasberget. Det är säkert här. Men fan svårt att få upp vinare. 
Till slut lyckades jag emellertid - och tog just min första lilla slurp. Gott!!
Jag har 19 ifokus-medaljer. Hehe..
Jag är en NÖRD!
Kajsa du kanske skulle sjunga som Lill Lindfors.
"Tänk att få ha en man i byrån i en ask bland andra grejer"……..
Beträffande datingsiter så håller jag med Aniara, man måste orka vaska mycket skräp får att hitta guldkornet.
Jag var ju också där en sommar för 2,5 år sedan och efter 2 trevliga killar(kompisar) och 3 slibbon så träffade jag Han med stort H. Vi firade 2 år den 5 september och allt är toppen 
"Tänk att få ha en man i byrån i en ask bland andra grejer"..

Jädrigt gott vin det här. Det kastar sig på mig. Och jag är onykter efter 1 glas. 
Pratade just i telefjånen med papa som fyller år idag. 78 år och i princip helfrisk. Snäll och go dessutom - nästan utan att vara mesig. 
Fantastiskt!!!
Haha. I stället för karl lönar det sej att skaffa behändiga flasköppnare, som är lätta att använda. En vanlig korkskruv som man måste dra upp är alltför jobbig. Jag har t.o.m. skaffat mej en shampagnekorköppnare som är lätt som en plätt. Det beklagliga är att jag för närvarande använder den så sällan.
Skaffa en bra korkskruv i stället! Jag hade en period när jag funderade på att "skaffa en karl"; kunde ju vara praktiskt för saker som jag inte nådde på översta hyllan, och för disk och liknande. Sedan insåg jag att det inte var riktigt rätt anledning
.
19 Medaljer? Jag har bara 12 - jag får ligga i lite mer 
Visst går det. Om inte annat, så går det galet
Flaschöffnnare.. har jag ingen. 
Men om de ser ut sickihempel såhär knjahtänkhamj att ha en.. Eller såhär går åxå bra..
Fast.. den senare är kanske lite för nydesignad. Det kan bli moraliska betänkligheter att ta hänsyn till. Jag är trots allt förtisex.
Fast det finns förstås fler modeller. Han i kassakön t ex.. Såg inte ut som de andra utan mer som annorlunda jmf med dem. OM ni hajjar..
Jag tror dina påtänkta flasköppnare kanske är väl dyra. Med morgondagens kranka blekhet (leller hur det nu var?) kanske mera rumsparande öppnare är att föredra.
Hm.. varför framstår du så klok..? 
Med dessa sorters flasköppnare följer det förvisso med en hel MASSA stålar, men det är också sannolikt att med dem i min etta så kommer behovet av vin öka markant..
Jaja.. Problemet är inte akut. Jag fick ju faktiskt upp flaskan efter ett tag.. och det lär dröja innan nästa krk.. okrk.. krork.. KORK.. så att säga.

Jag rekommenderar också en bra korkskruv, mycket mindre tjafs på det viset. Jag har ärvt en fantastisk av min mamma, den påminner om den här - ser annorlunda ut, men samma princip. Den har inga armar, utan en pinne i mitten som först åker ner och sen upp medan man skruvar åt samma håll hela tiden. Det är som magi!
En gång såg jag en korkskruv i ett skyltfönster som jag hett önskade mig i julklapp - tills jag senare upptäckte vad den kostade. Då tog jag tillbaka önskan och förklarade att jag snarare skulle bli arg om någon la så mycket pengar på en korkskruv. Jag tror den kostade typ 700:- Men den var verkligen oändligt cool… Super-Anna.
Det LÅTER som magi med en pinne i mitten som åker ner och upp.. 
Men Super-Anna ser verkligen jättefin ut hon!

"Relaterade sökningar: lockigt hår".
Hmmm, inte riktigt vad vi letade efter va?

#288 Precis. You screw and you screw. It's magic.
Jag har just den där med korkskruv i mitten och sen skruvar man bara åt ett håll hela tiden. Samma princip som Aniara4 har, men en annan modell. Om man har en flaska med bredare kant i mynningen än normalt är det svårt. Annars utmärk.
Klart det finns olika modeller! Så länge de har vissa saker gemensamt är de ok. T ex förmågan att få upp vinflaskor.
Jag har den enklaste sortens screw - ett trähandtag på tvärsen mot skruven.
Funkar för det mesta. Nästan alltid. 

#291 Jag har inte heller modellen på bilden, utan en annan som funkar enligt samma princip. Bilden var det närmaste jag hittade. Det som är så himla bra med den är att man aldrig behöver dra. Först skruvar man ner skruven i korken, sen skruvar man upp den och korken följer med. Det går åt ett minimum av muskelkraft. Bra för såna som oss som saknar muskelkraft!
Börjar tro min dator fått årets influensa eller nåt. Den gör dumheter! Tog nyss bort ett nyskrivet inlägg jag gjort men inte hunnit posta, medan jag hämtade kaffe.
Fräckt! 
Försöker återskapa.
Igår kväll fick jag äntligen meddelanden av mina ongar om vad de önskar sig i julklapp.
Sååå.. Allt (julen) faller på plats!
Och i tid!
Dottern ska visserligen köra bil ensam hit och tillbaka - ca 100 mil enkel väg - så MÅ DET BLI BRA VÄDER och inte nåt snöstormsskit eller svinkallt. Lite nervöst, men hon är duktig och förståndig. Och har en bra bil. Det kommer gå bra.
Julklapparna går i 'brukstecken'. Fina bra saker av olika sort, som kommer att komma till användning. Utan att kosta en förmögenhet. Jag håller på att snitsa till det, så det ska passa varje person lite extra bra.
Det är roligt när det lossnar! 
Måste skaffa julklappspapper och snören, förresten. Inte glömma det!
Sen så funderar jag på en utvikning i min garderob. Mycket drastisk sådan! 
Min normala klädstil är långbyxor i kombi med olika rätt vanliga varianter upptill. Tröjor, tunikor, skjortor, linnen med kofta över - överlag rätt så diskreta saker, om än jag ofta - efter Marocko-resan i vintras - toppar med att dra en större sjal/tygstycke i färg runt halsen ett par varv. Har ett antal i olika färger och trivs med dem. Färg väljes efter dagsform/humör/lust. 
Nu är det ju byxkris.. Varpå jag plötsligt tänkte; Kjol.
För ett antal år sen använde jag ofta kjol. Bekvämt - bara dra på antal par behövda långkalsonger under..
..och lätt skala av nåt lager när man väl var inne igen. Men sen jag började öka i vikt och på bredden över höfter och lår, så har jag känt det som om jag blir en ladugårdsvägg i kjol. Iaf i lång kjol. Och jag har korta feta fula ben, som jag inte gillat att visa.
Men kjol. Varför inte? Vad i h-skotta spelar det för roll att jag har fula korta ben? Egentligen? Halvlånga, lite utställda kjolar kan ta bort intrycket av att vara så jädra bred, om jag bara ser till att markera/visa midjan lite.
Jag är allergisk mot volanger och puffar, men kan tänka mig lite lager-på-lager-stuk istället. Kjol i en längd och sen kanske dubbla toppar i olika längder. Bra tyger med fall. Trollar med proportioner..
Sen.. heltäckande strumpbyxor och kängor. Kängor går jag i ändå. Inte grova, men bra vanliga. Ska förresten investera i nya snart - då kan jag tänka extra på att de ska funka bra med kjol åxå. Gärna snörning och lite skaft. Jag kan inte ha stövlar, mina ben igen..
Typ.. Nåt sånt..
Ser ofta människor som liksom jag själv har kroppar icke-överensstämmande med idealen. Men de är ju jättefina ändå!! Träffade en gammal bekant på stan igår t ex. Hon är jättestor, men vilken tjusig kvinna!!
Jag ser ju ut som jag ser ut. Och att gnälla är egentligen löjligt, jag är fin nog. Ärren man har i själen - efter all kritik och förakt man mött - dem får man försöka vårda alldeles själv, inte räkna med att andra ska göra (hela) det jobbet. Går nog bäst genom tänk utanför sin egen lilla självkritiska box.. via kärlek och omtanke. Och går som sämst via krig.
Hm..
Mera Kaffe!! 
Botaniserar i tygförrådet..
Hittade nyss en yllekjol jag sydde för hundra år sen. Väldigt välgjord.. t o m fållad för hand. Lite stolt blir jag - egentligen kan jag saker..
För snäv upptill numera, men hellång och utställd, så det är ju en lätt match att kapa den uppifrån tills jag kommer i på bredden - sy nytt invik upptill och flytta ner blixtlåset.
Till trekvartslängd, lätt utställd, med slits mitt bak.. nertill alltså. 
Klart! Gör sig nästan självt! Yeah, right! 
Önskar den varit mörkare grå, nästan svart. Den är mer mellangrå, men jädrar.. tror det blir bra ändå! Och har toppar som passar till. Vad passar inte till grått liksom?
Återstår att köpa bra strumpbyxor i lämpliga färger då. Nån som har tips på var man hittar sånt? Med passform för en kurvig kort knubbis?? 

Men oj! Här har det hänt massor sen senast! Och du är uppe och i farten så här tidigt! Mår du bra? Du verkar full av energi! Kan det möjligtvis ha nåt med flirten i kassakön att göra….?
Sånt kan ju ge lite extra fart på kroppen! Va roligt! Hoppas att ni stöter ihop nåt mer snart. Kanske kan bli nåt? Vem vet? Om inte annat så är det ju kul när det händer nåt som livar upp lite!
Du, det finns enkla lösningar på det där med korkskruv. Att låta bli att köpa vinflaskor med kork. Det finns ju skruvkork! Inte av alla sorter förstås, men jag har mer och mer börjat köpa såna, när jag nu nån gång köper vin. Smidigt och praktiskt! Och ingen kork som ramlar ner av misstag i flaskan. För Johnny Depp får du inte lägga beslag på! Inte själv i alla fall! Jag vill vara med och dela…. 
Funderar på att ta med en polare och gå och dräggla lite på bio här framöver också. Sherlock Holmes. Gillar Robert Downey Jr, även om han ibland är lite sliskig. Men vackra ögon… suck…
Här bjuds på tårta idag. En 60-åring ska firas. Jag ska fira henne med smörgåsrån med ost och smör istället. Det säljs dåligt med LCHF-tårtor i den här stan….
Du får lägga upp lite bilder på din garderob sen, eller när du mannekängar! 
Uppe tidigt - jo.. Igår när jag kom hem från stan var jag så trött att jag lipade. Sen har jag faktiskt inte sovit, men är mycket mindre trött nu. Det är en illusion, har att göra med min totalihopstrulade dygnsrytm. Snart börjar jag må pyton och tvärslocknar.
Men inte än. 
Han på ICA är säkert idiotsäkert gängad. En sådär går inte ledig - inte en chans!! Men det var förstås kul. Önskar jag hade varit mer allert, det är roligt att flirta. Istället var jag helt jävla borta.. Till andras stora nöje.. Men det var ju kul det åxå på annat vis.
Och nej, min pigghet nu har inte med honom att göra..
..utan mest med att alla mina julklappsbestyr har fallit på plats. Nu är det ett rent nöje istället för ett problem.
Vinare och korkar.
Mina favoriter råkar ha kork..
..och jag hittar inga nya favoriter trots att jag försökt leta. Håller mig iofs bland de inte så dyra vinerna, har kanske med det att göra.
Apropå hur man fysiskt ser ut och klär sej, kommer jag ihåg när jag med min dåvarande man var i Sovjet för länge sen. Jag kommenterade att det finns många tjocka kvinnor där(jag också), Han svarade då att jo, men de bär sitt fläsk med stil! Och det stämde. Kvinnorna var kvinnligt klädda, utan att försöka dölja sina yppiga former, som jag oftast har gjort. Har det månne med självförtroende att göra?
Nu har jag i alla fall börjat ha mera åtsittande jumprar och det ser inte så hemst ut faktiskt. Annars har jag snart ett oanvänt förråd i klädskåpet. Kanske jag har blivit uppmuntrad av att jag faktiskt har krympt litet i midjan. Kjol är ännu litet opraktiskt, för jag är bredast runt midjan och då blir det för mycket luftrum framtill! En tunna liksom. Kollade och höften och midjan är ungefär lika, så det går framåt!

Kjol använde jag mkt förut och även klänningar! Tror jag har en jeanskjol måste kolla och rensa i klädkammern, du kommer med så många bra ideér 
Att dölja är inte bra man ska visa sina former, fick en komentar förra fredagen av en kompis att du måste ha gått ned mkt och tränat bra för det syns på din kropp!!! Och jag ba
näae. Skillnaden är - 5 kg sedan sommaren + att jag hade ett åtsittande linne som visade former och i sommras hade jag ett lösare som ska "dölja" mer så nu blir det att tänka om 
Ha en bra dag! då fär lägga på minnet när flirten var på affärn och börja strosa där och se om du ser honom, flirta är alltid kul 
Dax att dra och jobba lite
Fina synpunkter frå er!
Jag har också använt (och använder) Rätt kroppsnära kläder - trots extrakilon. Men lite är det ju så, att ju fler kilon, desto merat tält tar vi till. Så lätt man tar till alldeles för stora grejjer.
Trinny och Susannah och ett annat TVprogram.. How to look good naked.. eller nåt sånt hette det. Visar att man kan tänka annorlunda om sig själv - och minsann vara fin fast man är icke-norm. Av de realityshows som finns, så kan dessa höra till de vettigare. Ofta har jag känt mig glad efter att ha sett dem.
Columba - Om Sovjetunionen.. Informationen därifrån må ha varit knapphändig, men tillhandahöll ändå mitt livs första 'input' när det gäller kolhydrater och kroppsform. Där - fick vi lära oss - rådde brist på ALLT utom Vodka och bröd.. Och ändå var många rätt feta. Det stämde INTE med allt man hörde om hur vi bli feta.
Minns att jag grubblade mkt över det där, som tämligen ung.
Emea67 - Hehe.. Skulle bara fattas att jag börjar rek:a på ICA..
Men jag tror jag avstår. Dels är ju maten jag brukar köpa mycket dyrare där.. och dels - det kommer dröja innan jag behöver en vinöppnare igen.
Effie - Missade att svara dig ovan, min dator hackar som tysan ibland så jag inte kan scrolla.
Men hursom.. Länkarna är inte till 'han på ICA'. Han på ICA såg mer ut lite såhär.. fast ljusare och inte så tråkigt 'bildsnygg'.. d v s finare alltså.. 
En sån man inte kan va med för man nog skulle få tonvis med komplex. Oj, där ramlade jag in i självkritiska boxen igen.. 
* *
Har sovit ca 4 h per dygn på sistone. Det är nog för lite det.. Känner mig konstig,har ont i nacken.
Axel och knä - inte bra. Har en stor knöl på framsidan av axeln, vid nyckelbensleden. Och det är där det hela tiden känns som om nyckelbenet inte sitter rätt. Men mest ont gör det en liten bit in närmare halsen. Som en svår sträckning av nåt.
Men konstigt nog - samtidigt som det INTE blir bättre, så känns det diffust som om det nog blir lite bättre ändå.
Fast inte i knät.
Gnäll.. 
* *
Tänk om man skulle fortsätta den där röjningen som påbörjades förut, men som inte kom så långt..?
Eller kanske läsa lite. Har återupptagit Metro 2033..
Läser också en väldigt intressant sak som heter Ätstört - politisk analys och normkritik. Inspirerar förstås en sån som jag.
Problematiserar fenomenet ätstörningar. Visar på hur samhället och vi ofta bara erkänner ätstörningar på individnivå - individen har/är 'problemet', hyser en svaghet/dysfunktion som hen måste botas ifrån - men att det blir väldigt ihåligt när man analyserar saken på allvar, de större sammanhangen. Dels ser de fenomenet i historiskt ljus, hur samhället och vården sett på kvinnor och sjukdomar tidigare - och parallellen med dagens attityder är slående!! Utvecklandet av ätstörningar ju faktiskt kan ses som 'rationellt' utifrån det samhälle och det tryck på individen som faktiskt existerar. Det kan vara ett sätt att ta makten, i en värld där man känner sig helt maktlös.
Jag kan faktiskt förstå det tänket. Pressade individer blir rationella på ett speciellt sätt.
Boken är en antologi, bidrag från alla möjliga med förmåga att tänka utanför lådan - och mycket personliga erfarenheter till grund för skrivandet. Mycket bra!
Kollar på Die Hard 4.0. "You killed a helicopter with a car!" Hehe.. Älskar den scenen - för jag ogillar helikoptrar. Alla obehagliga krigsscener..
Men men..
Samtidigt botanierar jag i garderoben. Nej jag har inte en massa kläder, men funderar på längder och kombinationer bland de jag har.
Tog på mig den där kjolen för att se hur mkt jag ska kapa. Och upptäckte att jag kan ha den som den är!!! 
Bara lite snävare över höfterna, men den är sydd sån att den förut liksom låg på höften och nu passar den om jag bara drar upp den några cm till midjan. Då blir den ngt kortare på längden, så kängorna syns ganska precis. Snyggt.
Och så drog jag på mig en svart och grå v-ringad ulltröja jag har. Snygg, från MQ. Gillar den massor. EXAKT rätt gråfärg och väldigt snygg med kjolen. Sådär lagom figurmarkerande.
Yeah! 
Men.. kjolen är VARM! Ylle.. 
Bestämde att den får vara som den är. Synd att slakta den, för den är verkligen fin.
Så får det bli nytillverkning av en kortare. Får fixa nytt tyg, lite lättare material. Svart och/eller mööööörk grå.
Hittade förresten snygga strumbyxor i lite flätstickat mörkgrått på stan igår. Och släta riktigt snygga svarta heltäckande. Som inte är blanka, thankyouverymuch!
Jag ÄR bred över ändan och jag har lite för korta ben i förh. till kroppen i övrigt. Men jag kan helt klart se ut bra ändå - så skit samma!!

Tittar på samma film, eller maken tittar rättare sagt. Själv slår jag in julklappar och slösurfar. Jag delar inte hans förtjusning i "saker-som-sprängs-filmer".
Kul med kjolen!
För mig är det bara scenen när han kör ihjäl helicoptern som hägrar. Annars blir jag mest trött av allt som går sönder hela tiden.. och över att han Willis, som liksom i de andra filmerna, blir blodigare och blodigare och blodigare.. men nog fan gåre bra ändå liksom. Toppar det hela genom att skjuta skurken genom sig själv.
Cooolt! 
Eller njae..
Jag har sovit lite inatt. Najs.
#304 Kunde inte låta bli att skratta åt "men nog fan gåre bra ändå liksom." Samma har jag konstaterat många gånger. Fast hjälten skulle gå genom en köttkvarn "gåre bra änså liksom" Tänk om det vore så i levande livet.
Du skrev att du har korta ben. Jag har för kort alltigenom och till på köpet allt för brett. Men jag går mot bättre tider där också.
Fortfarande tycker jag att du är rätt så energisk. Har också sovit litet konstigt i natt. vakanade fyratiden och fick inte ordentligt sömn efter det. Finns inget att skylla på. Min nätförbindelse fun kade inte i morse förrän nu så jag var sur i några timmar. märker att jag är nätberoende, men det gör inget, eftersom det inte stör någon.
Ingen snö har vi och det har lovats regn i eftermiddag och dagarna tre.
Näe, köttkvarn ä väl inget!
Haha..
Jo, korta ben. Och ganska korta armar. Både lår och överarmar rätt feta. That's me..
Låter ju himla fint att du går mot bättre tider! I mina öron låter förresten 'kort alltigenom' bara bra. 
Man hakar upp sig på just sina egna 'defekter'. Du avskyr att vara rund till din korta längd. Jag avskyr att ha 'för korta' ben.. (och fet där jag är kort liksom) medan man tycker att andra är hur fina som helst.
I strumpbyxaffären förrgår, så nämnde jag för expediten min kroppsform, för jag ville det skulle bli bra - inte hasa eller bli knän.. och hon sa: "Sån kropp har jag också."
Inte hade jag tänkt på det!!
Tyckte hon var jättesnygg - i kort snäv kjol, leggings, kofta..
Nästa populärkirurgi är väl att förlänga benen. Till barbieproportioner. Färdiga inplantat.. "Jag beställer 2 x 1 dm ben, diameter.. Onsdag lunch - OK!!" 
Jag tänkte såga bort de nedersta revbenen först, för att få litet midja haha!
Nej nu blev det nog litet makabert, men låt gå!
Hehe.. 
Om du sparar benbitarna så kanske de kan komma till nytta nån annan stans.. Förstärka nånting..
Eller sälja dem till nån som.. behöver förlänga nånting.. 
Nu har jag druckit tre glas julmust light.
Jävla dumheter, men det var rätt gott.
Föst.. Äckel-gott.. Bläääääk!!! 
Det är nu en gång så, att den söta smaken får en att fortsätta, fastän man inte vill ha mer, eller mår bra av mer. Märker att jag tycker det blir enformigt. Mycket bra.. 
* *
Har varit rätt duktig idag. Stack och handlade lite. Träffade sonen med flickvän och vi var och kollade på deras nya lägenhet.
Tvättdag. Äntligen. Hade ett BERG med tvätt. Ska bara hämta in sista dosen torrt före Downton Abbey.
Ordning på Levaxinet nu, må jag fixa det fortledes.
Kelptabletterna och min mage är riktigt osams. Igår mådde jag pyton ett tag efter intag. Magkatarrkänsla och illamående. Vette fn.. vad gör man? Förra vändan gick det ju över efter några dagar, så jag joxar väl på lite till. 
Brev från Hyresvärden. Fastigheten är såld till bolaget som förestår den en bit bort liggande golfbanan. När man läser det företagets verksamhetsbeskrivning, så handlar det om att förvalta de fastigheter där det utövas golfsport och till detta hörande verksamhet.
Nån som tror vi snart blir vräkta?

Men oj! Va konstigt att en golfklubb köper hyreshus! Eller det kanske inte är själva golfklubben som är bolaget? Märkligt! Du får väl hojta till om jag ska använda mina golfkontakter…. Eller slå en hård drive på dom, om dom försöker vräka dig!
Det där med förlängning av ben kan jag stå till tjänst med. Har nog en decimeter jag kan avvara. Jag har ju, förutom bred bak, feta lår och överarmar, även begåvats med en alldeles för lång underkropp till min korta överkropp. Man är aldrig nöjd…
Men faktum är ju att jag nästan aldrig kan köpa "tjejbyxor" i vanliga storlekar, utan får köpa tumstorlekar, och gärna killbyxor, för att dom ska räcka till på längden. Om benen vore snygga, typ Victoria Secretsmodellerna, skulle jag kanske inte vara missnöjd. Men det är dom inte… Fast dom är bra att ta sig fram med, och man kan ta låååånga kliv! Och det gäller ju att ligga "steget före", eller hur? 
Ja, snälla - en hård drive rätt i pannan på de jävlarna, tack!
Känns just nu som om några självutnämnda 'gudar' sitter och leker med chackpjäser.. varav en av dem är jag, mitt liv.
Den här lägenheten var en lyckträff för mig. Nu vet jag inte alls hur det blir.
Har en kompis som är journalist och - tataaaaa - just nu råkar hon jobba på Hyresgästföreningen. Jag postade 'nyheten' på fb och hon slängde sig över den. Fullt igång med att kolla upp det hela och ska skriva en blänkare om det på hemsidan.
Enligt hyresgästföreningens hemsida gäller följande:
Fråga: Huset jag bor i ska rivas och hyresvärden säger upp mig. Vilka rättigheter har jag?
"Om du inte accepterar att flytta måste värden gå till hyresnämnden och få tillstånd att fullfölja uppsägningen. Hyresnämnden kan bestämma att du inte behöver flytta om värden inte erbjuder dig en likvärdig ersättningslägenhet. Nämnden avgör om den ersättningslägenhet du eventuellt erbjuds är acceptabel. Det är också vanligt att värden betalar de extra kostnader som flyttningen innebär."
Svaret väcker bara nya frågor. Tror inte företaget har några alternativa lägenheter att erbjuda alls. Men varför vill de köpa gamla skruttiga f d pensionärsradhus som är extremt dåligt underhållna och ändå går med förlust för den förra värden??
Kanske kan journalistkompisen gräva fram svaret på den där sista frågan..
*
Ben som Victoria´s secret-modellerna - ja tack! 
Tjahapp..
Hem&Hyra Lugnande besked, hoppas de håller sig till sanningen..
Skulle lyckan vara framme på allvar, så kanske det innebär uppsnitsning/renoveringar.. helst utan just nån höjd hyra då. 
Kanske fortsätter din tur Kajsa. Det finns en lag som säger att när säsongspersonal jobbat till räckligt länge har de rätt till fast anställning. Det kan bli ett stort problem för företag och föreningar i de gröna näringarna om de bara har arbete under sommarsäsongen. Att sköta en golfbana kräver kunniga banarbetare som återkommer år efter år. Även om många tror att det är enkelr att klippa gräsmattor, så kräver golfbanoeskötsel engagerade och kunniga arbetare.
Om golfklubben inte kan erbjuda fast tjänst måste de anställa nya banarbetare nästan varje år, vilket blir som att börja på nytt. Personalen vill naturligtvis också ha jobb hela året och slippa stämpla under vintern. Jag ser det som ett smart tänk av klubben.
Låt dagen idag bli din bästa hittills!
Ahaaaa.. Det var ju bra info, tack! 
Ja, det verkar genomtänkt. Och trovärdigt.
Jag tänkte också på det faktum att golfklubben ju verkligen är duktig på att sköta om saker. Det är väldigt fint därute, förstås.. snobbsport.. 
Det vi får hoppas på, är att de inte 'standardhöjer' boendet för mkt - för då har de rätt att höja hyrorna. Men en liten höjning kan jag ta - det vore verkligen roligt om det blev fint här. Men det här är liksom 'den sista utposten' när det gäller billigt boende. Allt annat är dyrare - och sämre utifrån min smak.
Enligt min kompis, sa nya värden att de skulle börja med viss upprustning utvändigt. Vore jätteroligt, skulle göra massor för området faktiskt! 
Mina grannar har ju fått brevet från gamla hyresvärden de åxå. Någon/några av dem har kanske ringt, för i brevet fanns inte mkt info. Men jag vet inte om de vet det jag vet - via min kompis på Hem&Hyra, så jag funderar faktiskt på att skriva ut artieln och gå runt till allas brevlåddor.. Med en liten hälsning.
Bygga lite grannsamverkan. 
Uppe vid 9 idag, känns någorlunda.
Inatt tvär-redigerade jag det tidigare skrivna brevet till doktorn i Sunderbyn, om sköldkörtelproblematiken, och skrev ut. Ligger här i påskrivet kuvert och ska skickas idag. Tydligen är ställ-tiden avklarad nu.
Ska springa genom duschen och sen ner på stan. Fixa ett par julklappar samt några kartonger till dem och andra som ska slås in.
Roligt. 
Och komma ihåg att köpa kokosfett till ischoklad.
Och lite annat.
Tjoff!
Sådärja!
Missions accomplished! Brevet till Levaxin-doktorn är SKICKAT! Julklappar inköpta till dotter och 'svägerska', bara sonen kvar nu. Och biocheckar till kompis ungar.
Tipp-tapp, tipp-tapp..
Ordentligt sliten kaisakavat mellanlandade på cafe för omladdning av batterier. Köpte tre ostskivor och tre skinkskivor som fika till kaffet. Satt där och bara existerade. Tittade på folk. Såg en läcker karl - rätt lik han Boyd i engelska serien Mördare okänd. Trevligt med lite dekoration här i världen, tycker jag.
Gick hem utan större problem.
Snöööö… 
Och nu har jag 22 Medaljer.. 
Istället för att sitta här och häcka, så finns det MASSOR att göra!
Get on with it!!!!
Du har varit energisk idag också. Är litet avundsjuk. Jag bara är på väg och kommer mej inte för att dra mej upp från soffhörnet!
medaljerna är du värd!
Idag stekte jag kålrot i tärningar i smör och slängde i köttfärs också. Det var gott tyckte jag. Vågade mej på kålrot eftersom den enligt Fineli har under 5 kolhydrater/100 g. Till julen blir det kålrotslåda med ägg grädde och kryddor.
Fin snöbild. Jag har helt bart ännu och lär så vara veckan ut. Mej stör det inte!
Ååååh, menar du såndär 'typisk' finsk kålrotslåda?
Jag har ett mycket mer harmoniskt förhållande till rotsaker än jag har till spannmål - trots kh-innehåll. De är inte helt onaturliga för oss att äta. Mängden kan hållas nere förstås..
Var på studiebesök i Övertorneå för några år sen, de har ett stort utbildningscentrum där, med tvärsöversamarbete norge, sverige, finland (och lite ryssland har jag för mig..?) De är typ berömda för sitt gränsöverskridande julbord - och där fanns minsann sån låda.
Vissa tyckte det var äckligt. Premiär för mig då - tyckte den var goooo ju.. 
Men inte helt LCHF förstås.. inte deras variant. Har för mig att den var sötad och full med ströbröd eller nåt sånt.. Hur gör du med det? Borde ju gå att modifiera så det är ok. Hur kryddar du?? Du får gärna skriva recept här om du vill.. 
*nyfiken*
Energisk är inte rätt ord. Snarare tjurskallig. Eller döds-ryck. Eller 'ont-krut-förgås-inte-så-lätt'..
Jag kämpar ju mot tröttheten.. och får ju vila nån vecka när jag gjort nåt, hehe.. Men vissa dagar går det bättre än andra och det verkar vara lite bättre just idag - ingen sån där vansinnigt heavy sömnighetsattack. Heller aldrig sådär 'slut' efter stadsturen so jag brukar bli. Hoppas jag fått ordning på dygnhet nu åxå. 
Soffhörn är det definitivt inget fel på. De finns för att man ska häcka där.. 
Kålrotslådan som jag tänker göra är från Antti Heikkiläs bok(Pellingin joulu".
1 kg kålrot
2 dl grädde
2 ägg
muskot
svartpeppar
mandelmjöl smör
Skala kålroten och skär i tärningar. Koka den mjuk i saltat vatten. Spara litet av kokspadet. Mosa kålrötterna. Blanda ägg och grädde och tillsätt i den svalnade kålrotsmoset. Blanda och krydda. Kolla att purén är ganska fuktig och späd ut med kokvattnet vid behov.
Smörj en ugnsform och häll i smeten. släta ytan och gör "vågor"med en sked. Strö mandelmjöl på ytan och sätt smörklickar ovanpå.
Stek i 160 grader i två timmar.
Fantastiskt.
Jag blir nog ensam om den, misstänker jag. Haha.. Ska definitivt prova nån dag.
Muskoten är grejjen, ger rätt touch!
Stor bottenfri pizza i ugnen. På tärnad julskinka, mozarella, färska champinjoner, lite strimlad lök och ost. Strax klar.
* *
Fortsatte göra viktiga saker, genom att lägga mig och vila en stund. Attans duktig.. 
Tror jag ska ge mig på lite julgodis sen.
Alternativt måla andra varvet på stol nr 2.
Fast om jag gör ischoklad så är det rätt fort fixat - då kan jag måla stolen åxå. Det blir rätt lagom med syssla då tror jag..
Imorgon kommer min huvuduppgift vara att försöka undvika lusten att undvika att dammsuga. 
Pizzan blev lite osalt! 
Till nästa laddning tror jag att jag steker skinkan i smör innan - lite mindre vätska i gratängen då.
Men den var smarrig ändå. Mjums..
*
Någorlunda ordning på dygnet nu - men JÄDRAR så svårt det är att vakna!! Två olika larm och det känns som om jag ska dö när det börjar plinga. Och drömmer halvkonstigt, drömmar som upprepar sig om och om igen. Riktit tjatigt är det.
Svamlade med en kompis sent igårkväll per chatt. Hon är också en tröttis och vi pratade om hur frustrerande och deppigt det kan kännas att inte orka leva ordentligt. Vi ska designa t-shirts med texten: "Stimulera mig - Jag orkar inte själv!" Kan förstås missförstås - så t-shirten levereras med valfritt tillbehör - en knölpåk, en elpistol, en lista med passande sarkastiska kommentarer..
Eller man kan trycka på baksidan: "Nej, inte på det viset!"
Suck.. Det låter inte lika roligt nu när jag skriver det - som inatt när vi var övertrötta på ett annat sätt.. 

*
Blev ingen ischoklad igår kväll heller. Men jag målade två stolar istället, så nu är tre av fyra stolar svarta och det blir riktigt fint faktiskt! 
Gäller att inte bli frustrerad över hur pilligt det är med alla pinnar och vinklar.. Fast jag har ju två stolar till i förrådet - som åxå måste åtgärdas, men men.. De fyra härinne var första etappen. Känns fullt möjligt att den fjärde snart blir gjord.
Och jag borde dammsuga..
Och skotta av altanen innan det blir för mkt där..
Och så ischokladen och kokos-/bountygodiset…
Och så var jag igång med att bygga berg med 'ska/måste'.
En sak i taget, när det blir..
Är jätteglad över att ha fått iväg brevet till doktorn iaf. Och att julklappsbestyren snart är helt fixade. Och att min Norge-unge snart kommer hem. 
Woff!

Oj oj oj. Lugn nu! Ta en sak i taget, och låt det tråkigaste vara till sist. Så gör jag! 
Skönt att det verkar vara lugnt med lägenheten. Och smart av klubben att se till att personalen har sysselsättning året om. Win-win!
Jag har haft besök av min "ego-boost" idag. En trevlig man i sina bästa år som besöker mig lite då och då i tjänsten. Och vi flörtar hejvilt. Han är gift och har barn, så det är inget som jag ens överväger nåt med, men jäklar så bra man mår av att ha kontakt med en sån pärla! Välklädd, snyggt yttre, humor, musikalisk, allmänbildad, akademiker och rapp i käften. I like!
Och så totalt olik mitt ex….
Apropå honom, så fick jag ett meddelande från hans son igår kväll. Han har startat med LCHF! Härligt! Hans mor är förtvivlad, hon är en riktig kolhydratfanatiker och har laddat med jansson, vörtlimpor, havrekex och annat tills han kommer hem nu till jul. Så jag lovade honom att han får komma till mig om han lider fettbrist….
Ikväll blir det after work med några brudar på stans nyöppnade pub. Ska bli trevligt!
Här ligger diset grått utanför fönstret. Vi har fått en hel del snö, men det verkar bli mildare framåt jul, så vi får se hur mycket som ligger kvar. Det är ju vackert när det är vitt ute!
Ha en fortsatt bra dag!
Hehe.. tråkigaste till sist. Gillar! 
Fast det funkar inte för mig. Då är det inte roligt att göra det roliga.. när den tråkiga skiten är kvar.
Dödsryck här! Altanen skottad, lägenheten städad, sängkläder vädrade och dammade..
Skön paus. Hungrig, märker jag. Kanske ger jag fanken i att göra mer idag, förutom måla stolar. Har utvecklat en ny rutin tror jag: Måla stolar medan man lyssnar på nyheter och dokumentärer/debatter. Då slipper jag titta på tvn och lyssna samtidigt, och orkar bättre då. Och stolarna blir ju målade på köpet liksom! 
Jag vill också ha en ego-boost!
Avunds..
Förstår att det är kul.
After work låter ju mysigt det åxå. Synd man inte har ett work att vara after. 
Ha så kul!!
Hej! Här avhandlas allt möjligt intressant som vanligt! Jag håller med Aniara i #264 om snällhet - kunde inte ha sagt det bättre själv!
Jag följer tråden som en mer eller mindre doldis men nu vill jag titta in och önska God Jul! och så önskar jag Gott Nytt År på en gång med förhoppningar om god hälsa framgång och lycka!

Tittar in för att önska dig en riktigt God Jul! Här har det töat som bara den de senaste dagarna så julen blir mer grön än vit…. Ha en skön helg med de dina! Kram!
God Jul härifrån också! Tack för en inspirerande tråd!
Hos mej har det nu regnat åtminstone i en vecka. grön och våt är julen. Plusgrader har det lovats hela veckan. Tur för mej att min balkong har kylskåpsgrader. Pelargonerna blommar fortfarande!(glasad balkong).

God Jul från mig med 
Snön som kom tidigare i veckan är på väg bort!

Ser till min HÄPNAD
att min julhälsning här i tråden.. inte finns. Jag skrev en - strax efter pamina i #327 - men måste ha glömt att 'posta' den.
Knas.. Jag får skriva nu istället, bättre sent än…
Vilka knasiga väder ni har. Vårt är iofs lite scizo - ena dan varmgrader andra dagen kallt. Träden är inte lika fina längre, snöfluffet från dem har ramlat ner.
Men snö har vi - på marken - typ några dm.
Tack för era julhälsningar! 
Hoppas ni har en underbar go jul - allihopa hela högen!
Och får det fortsatt bra!
Här är själva julen helt ok, men jag betraktar den lite som överstånden redan. Vi - jag och ungarna - kom just tillbaka från julaftonsfirande hos mina föräldrar. Helg är det förstås lite till.. men inte lika 'pretentiöst'..
I bilen till och från parenteserna - totalt typ 28 mil - har jag och ungarna pratat. 'Familjeprat'. Om när de var små och deras uppväxt, hur de upplevt saker, vad de tänkt, saker som hänt. Himla seriöst, rörande. Men också roligt och ju helmysigt!! De där go-grisarna till ungar jag har. Nånting blev väldigt rätt i vår lilla klan, trots rätt kärva förutsättningar. Förundrad.. Jag är lyckligt lottad och tacksam liten mama just nu. Bästa julklappen. 
Mätt i magen. Lite för sött med sillen, lite väl mkt choklad och t o m två 'marianne-godisar'. Lite uppblåst, men mår annars bra.
Lite TV - sen zzzzzzzzz….
Jul-Kramar till er alla!!
God fortsättning på julen! Det blev litet för mycket av det goda. Hejs, svejs!

God fortsättnig! Här har det blivit för mycket av det goda!! Bröd, choklad och annat otillåtet
Har haft så ont imagen inatt att jag drömt att jag varit gravid och skulle föda!!!!!!!
Ska snart till "fyfan"föräldrarna och äta sedan blir det att hoppa upp på den bästa vägen igen och må bra 
Hej hopp 
Trevlig annandag jul! Dottern och ex-mannen for hem igår. Jag packade med dem potatis, potatislåda, bröd och godis. Min kålrotslåda var en succé, likaså rödkålen. Dottern hade med sej svartbröd från Åland. Mycket god som jag tog två små skivor av. Två cholkadbitar per dagblev det också. Största synden var den 5-stjärniga cognacen som exet hade med sej. Det var min största synd till kaffet. Mängden alltså. Men gott var det. Sill och skinka och vanlig mat idag igen. Känner nästan att jag får putsa glorian!
För övrigt +7 grader! Hård vind, solen sticker fram. Märkligt. Jag kommer ihåg förra årets annandag. Massor med snö.
Hoppas alla snart är återställda!
Hej mina tappra kh-krigarkompisar!
Och god fortsättning!
Emea - Tur det inte är jul jämt! 
Columba - Väldigt snygg gloria.. 
Vi äro ute på hal is, men banne mig ska vi överleva det här!
Jag är tveksamt på benen efter en hård natt. Sovit dåligt, vaknat sjuttielva gånger, så jäkla ont i axel och knä och hela kroppen.. och mått pyton, av saker jag ätit.
Åt en supermiddag igår med ungarna - dottern i sitt esse i köket. Grillad entrecote, rödvinssås, vitvinskokta smörglacerade brysselkål, ugnsrostade rotfruktsstavar (blev typ som karamelliserade fast hon inte hade på socker - säger nåt om stärkelseinnehållet..) puré av palsternacka och rotselleri (smör och grädde), ostgratinerad tomat.. Vad mer?? Jösses så gott!!!
Jag tog inte så mkt av rotsakssakerna. Så på det viset var jag duktig.
Vin.. gott vin!
Sen bestämde jag mig för att äta salta godisar.. Jättegott!!!
Sen mer vin…

Hm.. Konstaterar att det inte går an att hålla på så jämt. Det var en medveten urspårning och idag är jag tillbaka i det vanliga.
Tänker laga lite mat.
Vädret är underligt här också. Sol, blåser lite onödigt mkt, två plusgrader..
Fläsksteksrulle i ugnen.
Köttbiten såg väldigt jämn och fin ut i förpackningen, skinkstek. Så jag tänkte att det här blir ju jättelätt; alltså att skära/fläka ut den till en stor platta. Den visade sig vara 'trasig', förstås och skinkstek - Jo tjena.. halva var INTE skinkstek utan annan närliggande med mellanliggande hinnor och slamsor köttdel. Iofs gör inte det nåt - förhoppningsvis bara mörare/fetare/godare.
Men vad trodde jag - hel och fin fläskstek, mouahahaha..?!?
Så min platta blev nästan ojämnare än den förra jag gjorde. Men lappade hål med 'köttskivor' från en bit som liksom just inte satt ihop med det andra ens från början…
Saltade över hela köttplattan, båda sidor. Sen bredde jag på en smet av olja och diverse finhackat: vitlök, lite syltad ingefära (!), lök, kanel, svartpeppar, m m.. typ kanske nåt mer jag glömt. Rullade inop och band om med bomullssnöre - betydligt mindre snitsigt bundet än förra gången - men det gör ju inget så länge det fungerar.
In i ugnen. Nu i 150 grader.. kanske sänker jag sen så den får gojsa sig riktigt länge..
* *
Julen till ära så slänger jag några kardemummaknortar i kaffepressen varje gång jag brygger kaffe. Gott som 17!
Puss på er!
Ämnesbyte!
Har nån av er katt?
Jag hade ju katt förut, ett gosigt päls-o-djur, som blev 14 år innan han drog iväg från detta livet. Saknar honom emellanåt - och saknar det där med att ha kissekatt kring fötterna. Liksom vad ska man snubbla på nu när man håller på i köket?? 
Så emellanåt är jag in på denna Kattakuten Norrbottens hemmsida - och hittade för en tid sen Ulrik. Ulriks skeptiska blick tilltalar mig.
Han verkar ännu söka permanent hem och ända sedan jag först 'hittade honom' på hemsidan - så har han kännts som 'min'. Eller jag som hans, rättare sagt.. vi snackar ju om en katt.. Ingen äger ju dem, liksom, egentligen. De tolererar sina människor liksom om vi hivar fram lite käk då och då - vi får duga som stand in katter, fast fula är vi!! 
Så nu vill jag ha hjälp med att bli övertalad. Kruxet är, att jag vet inte till vad. Vill jag bli övertalad att träffa Ulrik och om tycke uppstår IRL - erbjuda honom kungariket Mikroskåpet!? Eller vill jag att ni övertalar mig att låta bli, för f*n!?
Haha.. Jag velar hit och dit. Mellan att förstås inte ha katt, skönt att slippa ansvar för ett husdjur och skönt att slippa jaga katthår överallt. Och att naturligtvis vilja ha katt. Jag är ju mest hemma - och har kompisar som kan hjälpa till med katte ifall jag åker bort.
Sååååå…?!? 


How to make a beslut?
Han ser nästan ut som vår Nisse, fast långhårig. Nisse har kort, svart silkespäls och är gosig och hanterlig. Vi har en rödgul katt också, som verkligen inte är hanterlig, tvärtom. De är hittekatter båda två och vad de varit med om när de var små vet vi ju inte, men av beteendet kan man ju gissa….
Visst, man blir till viss del bunden av att ha katt, men ooooo, vad trivsamt det är. Helt klart värt det, trots svarta hår på ljusa kläder och möbler och ljusa hår på mörka tyger.
Klart att du ska ha en Ulrik. Du ser väl hur uppfordrande han tittar på dig!
Du får väl åka dit och träffa honom och undersöka om han tycker likadant?
Själv är jag inne på www.hundarutanhem.se varje dag och låter mig beröras och bedåras av alla dessa stackars krabater som behöver en ny familj.
Känner dock att det gåste må lite längre tid innan jag skaffar en ny hund, men definitivt blir det en ny prommenadkompis så småningom 
Godfortsättningskramar på er allihopa!
Lisabet - Två katter. Avunds.. Det ÄR mysigt att ha dem omkring sig. Och de är roliga liksom. Att studera dem är ofta ren underhållning. Kroppsspråk, attityd, miner.. Visst, man lägger ju in tolkningar som inte alls är sanna - men det är ändå kul.
KarinJ - Vet att du nyligen förlorade hundvännen din.. Det är inte kul - jag var jätteledsen när min katte dog. Ont. Och det gör ännu ont liksom, men ändå kan så småningom bli kompis med ny kompis.
Du kommer hitta din promenadkompis när det är dags.
Min dotter fick förresten ett hundlexikon i julklapp av kompis. Det satt vi och bläddrade i ett bra tag igår. Finns många fina hundar, men två av mina favvo är Finsk lapphund och Berner sennenhund. Pälsmonster båda två. Liksom katten Ulrik och min förra katt.
Jag har nåt konstruktionsfel.. tydligen GILLAR mitt undermedvetna att dammsuga… 
Sen det där med hittekatter och vad de sannolikt varit med om..
Det stör mig inte när djur är 'speciella'. På den tiden jag tog ridlektioner och umgicks med hästar.. så hade jag en tendens att dras till de halvknäppa. De som var lite påhittigare än vad som föll andra i smaken.. De med vissa 'issues'.
Min absoluta hjärtehäst var livrädd för kvasten i stallgången och för ridspön. Uppenbarligen hade stallet han kom från använt dylika ting på icke-ok sätt gentemot honom. När sådant kom i närheten frös han till en isstod, en svettig sådan. Han var också livrädd för hopphinder. Vilket jag inte visste först, men fick erfara. Skulle hoppa honom och tja.. plötsligt - i panik - kastade han sig åt sidan.
Det höll på att gå åt h-vette för jag och stiglädret fastnade i hinderstödet.. Men det löste sig, jag hade bättre muskler och balans på den tiden och ryckte mig loss. Hästar är rätt fenomenala på att få ordning på sig själva ändå.. och är generellt sett väldigt rädd om sina människor. Han STANNADE när han märkte vi satt fast. Trots att han var så rädd.
Den stora stora hästen trodde annars att han var pytteliten.. försökte t ex gömma sitt huvud under ens arm eller i ens hår.. snusandes.
En annan häst jag verkligen trivdes med - ett halvgalet sto som ÄLSKADE krångliga arbetsuppgifter samt att hoppa. Det kunde gå undan där.. som en turboraket-studsboll!! Och närsomhelst annars - om det var boooring enligt henne - kunde hon tvärstanna. Hehe..
Nåja.. Åter till katter. Men det är samma där.. är de 'svåra' så tycker jag det är intressant. Och de får en plats i mitt hjärta. Om inte katten vill, så vill den inte, så att säga. Och alla eventuella framsteg blir desto värdefullare.
*
Det jag egentligen skulle skriva.. är att jag har skrivit till katt-akuten om Ulrik.. Emotser otåligt svar, hehe..
Vill veta lite om ålder, hur han mår, personlighet, var han finns just nu - och förstås om han ännu söker 'kungarike'.

God fortsättning! Här har det gått tillbaka till det vanliga jobb-hjulspåret igen. Klagar inte, det var faktiskt rätt skönt att komma hit idag.
Helgen var sisådär, av lite olika anledningar, så det är skönt med normala rutiner igen. Har lyckats gå ner 1,8 kg!!!! Bara sen i fredags! Är det riktigt normalt när det är stora frossarhelgen?
Katt. Ja, visst är det härligt och underbart jättemysigt på alla sätt och vis! Men jag har varit ifrån det så länge att jag inte skulle ge mig in i det igen. Tror jag. Det är ju ett passande så fort man ska iväg nånstans. Och för mig var det ett ständigt dåligt samvete eftersom jag var borta hela dagarna, och sen gav mig iväg på diverse kvällsaktiviteter. Och jag tyckte nog att det kostade en del också, med mat och kattsand och nåt veterinärbesök då och då. Och nu i efterhand kan jag inte påstå att jag saknar katthåren som låg överallt, även om jag inte led av det då.
Men - det är bara DU som kan bestämma om du ska inleda ett förhållande med Ulrik eller inte. Han var en otroligt stilig kattpojke! Så om ni träffas så faller du säkert huvudstupa…
Och en katt är ju ett kul sällskap!
10 grader varmt och stålande sol här. Rena vårvädret! I like! 
Bra initiativ du tagit. Visst minns du alla stunder när din katt kom och ville gosa precis när du behövde det som bäst?! Eller när hon gjorde ett bus som fick dig att le just i rätt ögonblick. Glöm den gången när hon spydde på hallmattan strax innan du skulle få besök.
Att leva med katt är just att LEVA. Önskar dig lycka till med Ulrik eller en av hans kompisar. Jag skulle ha svårt att vara utan våra två små familjemdlemmar. En älskar att ligga på skrivbordet när jag sitter vid datorn. Om jag inte gosar tillräckligt ofta lägger hon sig på tangentbordet. Den andra rusar omkring på altanen och vill att hon ska komma ut och busa.
Låt dagen idag bli din bästa hittills!
Efva - Ja.. du skriver alla de invändningar jag själv har.
Inatt när jag inte kunde sova för den f*rb*nnade axeln och dito knä, så 'bestämde' jag mig för att jag inte ska bli med katt. Bara tanken på att ta på mig nånting alls i ansvarsväg kändes övermäktigt.
Men så har vi ju allt det där mysiga.. 
Så jag ombestämmer mig hit och dit..
Torparmor - Jodå, jag minns när min förra katte kom för att gosa. 
Annars var han en mycket självständig kisse. Inte speciellt folkkär den inte.. Men inte gjorde det nåt. Han var störtskön det fluffiga lilla eländet. Julius Caesar hette han förresten - bar ansvar för brandet i biblioteket i Alexandria för endel år sen..
..men kallades mest Katten.
Bild nedan, på min hädangångne vän.
*
Ulrik, eller inte Ulrik - det är frågan. 
Jag skrev som sagt till KattiNorr.. med konkreta frågor. Fick svar snabbt, men inte på frågorna..
Av svaret att döma så har Ulrik varit i rätt dåligt skick. Skygg, rädd, utmärglad, underpälsen full med tovor. Men senaste rapporten som avlades från stödhemmet i början av december, sa att han nog var på g. Hade börjat leka med husets andra katt, med leksaker.. och hade börjat låta människorna komma nära.
Min spontana tanke, var att isåfall kanske han mår bäst av att stanna där han är, faktiskt. Inte börja rackla med honom nu, när förtroendet börjat komma. Så han slipper börja om från början igen.
Men de verkar vilja bli av med honom.. 
Fick inte veta ålder eller nåt annat. Leklusten tyder iofs på att han nog inte är så gammal. Å andra sidan är han nyligen kastrerad, var inte det när han hittades.
Krux. Han finns inte här i stan - utan i Boden (6-7 mil härifrån). Och jag har ingen bil. Annars har jag faktiskt det mesta - har sparat transportbur och endel pryttlar efter Julius Caesar, the Katt.
Det går ju inte att ha nån uppfattning om honom egentligen, om man inte träffar honom. Men, funderar vidare.. Velig. 
Svar på mitt brev idag, det jag skrev till läkaren i Sunderbyn.
Hon tar inte emot mig.
"Utifrån det du beskriver så kan inte jag ge dig något ytterligare besked eller någon ordination nåär det gäller Levaxinet.
Eftersom du har besvär och det är oklart orsak och verkan, rekommenderar jag absolut att du försöker få en remiss till en endokrinolog som är specialist på sköldkörtelrubbningar. Eftersom du inte har någon kvarvarande kontakt eller planering här hos oss och det här inte hör till vårt område egentligen, så vill jag att du pratar med din läkare i ärendet."
Eeeeehh.. jaha…..?
Vem då min läkare i ärendet? Jag har ju ingen läkare i ärendet - det är ju liksom det som är problemet… Alla vägrar! Vilket jag ju skrev i brevet..
Förstår ju iofs helt hur hon menar, att hon är ju rehabdoktor, inte endokrinolog. Men jag tycker hon hade kunnat hjälpa mig ändå, kanske hjälpt mig hitta en bra annan läkare eller nåt, vaf*n somhelst. För endokrinologerna i Sunderbyn vägrar ju åxå ta emot mig.
Men nähä.
Skit åxå!
Och ändå är jag inte förvånad eller upprörd. Antagligen för att man är luttrad.. eller åxå har jag långa ledningar. Har ingen aning om vad jag ska hitta på nu.
Nån som vet hur/var man hittar Liothyronin på nätet?
Eller beställa det som jag blev tipsad om förut i förra tråden, hälsokostpreparatet med naturligt sköldkörtelhormon? Har skrivit upp det + hemsidan nånstans..
Blä!
Nu ska jag diska.. eller sura.. har inte bestämt säkert. 
Jag har inte hittat Lio på nätet eller någon referens till att någon annan hittat det receptfritt.
Däremot är det jag som har testat Thyro-Gold, torkad sköldkörtel som receptfritt kosttillskott. Jag tar ju Levaxin, men ville se om detta var bättre. Det jag kan säga, är att jag blev inte märkbart bättre än med Levaxin, men jag blev av med min värk i händerna, och det var ett av målen.
Men Thyro-Gold är svårinställt. Det är starkt, jag fick dela en kapsel och ta ca en tredjedel. Men eftersom jag är lite feg, så tog jag Levaxin vissa dagar (75 mcg), så testet är kanske inte helt rättvisande. Det var lätt att få hyperkänsla med hjärtklappning, men gick över när jag minskade dosen.
Jag har fortfarande svårt med orken. Blir lätt totalt klippt slut när jag tar i.
Lisabet - Ja, jag hade för mig att det var du som hjälpte och tipsade förut. TUSEN MILJONERS TACK! 
Jag vet det där om svårinställt. Det gäller visst även Lio, skriver många. Skillnaden mot Thyro-Gold är ju dels att Thyro Gold är (mer) naturligt.. vilket tilltalar mig, och dels att det helt sonika går att få tag på.
Tanken jag har, är att ta ner dosen på Levaxinet innan jag inför Lio eller Thyro-Gold. Men hur mkt vet jag inte.
Alltihop känns 'komplicerat' - tänker på att resultatet av ev. experiment ju måste utvärderas och jag känner mig inte helt kompetent att mackla med alltihopa själv.
Trött.. blir jag. 
Om det inte vore så jobbigt med krämpor och så mördande omeningsfullt och ostimulerande att inte jobba.. och om det inte vore så överjävligt hotfullt ekonomiskt - så är ju alternativet att ge blanka attan i alltihopa och bli den levande döa vården verkar tycka jag ska acceptera att vara. Ickeliv som nästan-grönsak med återkommande utförsäkringar. Hurra!
Men det går junte.. Det sorts liv räcker inte.. jag vill må bättre, jag vill väldigt gärna få mer liv i mitt liv.
Jag är nöjd med att jag testade Thyro-Gold, även om det inte hjälpte så mycket. Nu ska jag gå vidare…
Jag ska bli frisk!
Jag hittade GAPS - Gut and Psychology Syndrome av Dr. Natasha Campbell-McBride, och har läst både hemsidor (t ex http://www.gaps.me/) och hennes bok.
Hon anser att många sjukdomar beror på felaktig tarmflora, kan man förbättra den så blir man bättre. Detta innefattar psykiska sjukdomar men också andra, autoimmuna och allergier m fl.
Den kritiska delen av mig säger - ha! men den mer positiva säger - varför inte pröva? vad förlorar man?
Kosten hon föreskriver är inte LCHF, men grunden är lika
- obehandlad mat
- mättat animaliskt fett
- kött, fisk ägg, grönsaker
Det som läggs till i förhållande till LCHF är frukt och mängden grönsaker. Hon har dessutom listor över vad som är tillåtet och inte tillåtet beroende på hur det påverkar tarmbakterierna.
Jag planerar att börja när jag listat ut hur jag får tag i bra ben till buljong, som är grunden och som man ska starta med.
Så visst ska jag bli frisk!
Lisabet - JA! Såklart du ska bli friskt. Håller ALLA mina tummar och tår för att det ska bli sant! 
Klart du ska prova! Ska kolla in den där länken och listan på bra och dåligt enligt henne.
I huvudsak tror jag jag är rätt ute när det gäller ätandet, men ibland kan det gå upp nåt ljus när man kollar runt.. 
*
Jag är på väg ner på stan med kompis - shoppa lite småsaker och dricka kaffe. Najs!
Snö inatt.. Nytt vitt fluff överallt. Gillar!! 
kaisakavat
Sen igår har jag funderat på något meningsfullt som du skulle kunna göra. Det slog mej att du kunde skriva ditt livs historia, som självbiografi eller roman. Det tänkte jag på, eftersom du är verbalt begåvad. Om det inte blir publicerat har åtminstone dina barn en trevlig källskrift! Det är ju svårt att veta omdet blir feta inkomster av det hela. Realist ska man vara men alltid kan man hoppas!
Det är klart att du inte ska acceptera att bli "ickeliv som nästan grönsak".
Själv har jag tänkt att i något skede gå och lufta åldringar, som inte kommer ut ur sitt boende pga. personalbrist. Själv är jag ju ålderspensionerad och har i princip tid. Bara jag får upp rumpan från sofflocket!
Jag var sur igår, men känner mej normal idag. Köpte litet champagne för nyårsafton och förde ca 2 kg böcker till bibliotekets återvinningslåda. Nu har jag gott samvete ända till januari!
Columba - Du skriver så snälla saker.. Jag skulle gärna skriva, men att skriva (ännu mer) om mig själv.. vet inte, men mitt malande är ju inte direkt spännande.. Att gärna skriva är inte samma som att skriva bra, eller läsvärt.
Sen har vi ju mina kognitiva defekter.. jag har så svårt att hålla ihop 'et.
För några år sen, när jag separerade från sambo och radhus.. då hade jag en 'bok' i huvudet. Om kvinnor och (o)självständighet.. hur och utifrån vad gör vi våra val. Efter att ha studerat mitt eget och mina väninnors upplägg under x antal år.. En seriös bok, men med lite skojig twist och viss 'spetsighet'. Alltså visst ifrågasättande/analyserande av oss kvinnor..
Men kärleksfullt förstås.. 
Men separationen tog ut sin rätt, jag var helt slut när det var gjort. Och jag kände mig fullastad med skuld och skit, trots att jag inte alls betett mig illa.. Men jag var ju den som lämnade och fy fy fy..
Så boken drunknade, tror jag.. och föll i glömska på grund av klart defekt minnesfunktion.. Jag har en sorts mind map på den nånstans i mina papper, men 'känslan' är borta, jag är inte längre i den kreativitetstunneln och hittar inte dit hur jag än försöker. 
Däremot skrev jag annat, kortare grejjer.. som ligger i en mapp som jag kallar Under Sängen.. 
Har tänkt lite.. på mitt allmänna upplägg när det gäller käk och andra rutiner. Vet inte om det kommer funka, men jag tänker göra en liten uppstrukturering.
- Dra ner lite på kh, genom att
- Dra ner på mejeri
- Skärpa matkvaliteten överlag, skippa socker helt
Sen har vi det här med fysiken. Ont i knäet och axeln, på nätterna är det ett helvette med båda och min sömn är riktigt o-bra. Tror jag behöver mer träning, bygga upp/aktivera muskler.
Har tänkt ett tag på att införa en ny rutin med morgonpromenader, gärna t o m före frukost. Möjligen starta med en dos kaffe, men sen ut. Men sen cykelkrashade jag och fick skjuta upp det. Men idag började jag. Upp. Kaffe. På med bra dojjor och varm jacka med huva - det blåser. Mössa och handskar. Ut.
Jag gick en i förväg uttänkt rutt, men efter halva hittade jag plötsligt en plogad skogsväg som jag blev nyfiken på. Trodde det skulle vara skidspår där, men näe.. en väg. Jättemysigt att gå där. Och den ledde tvärsöver skogen och nästan ända hem till själva mig självs bostad. Tog bilder med mobilkameran, gryningsljus. Får se om jag får över dem till datorn.
Sen gick jag ett varv till, det var ju så himla skönt. 
Inte mer ont i knät, inte heller ont i axeln just.. iaf just nu.
Nu är jag riktigt hungrig och här ska bli redig frukost på stekt kabanoss och stekta ägg. Med saltgurka till.
Tjoff!!
P.S. Innan jag gick in så botaniserade jag i symönsterlådan i förrådet. Och fick med mig ett kjolmönster in.. Vem vet - kanske 'det' plötligt händer..? Det var iaf ett steg på vägen.
Käk var det!

Halloj! Låter mysigt med morgonpromenad! Och säkert väldigt bra med lite träning för att bättra på allmänhälsotillståndet. Kroppen mår ju bra av att röra på sig, även om den protesterar ibland….
Har varit och kapat av mig mina lockar!!! Ena sidan är nu jättekort, med spret som försöker locka sig, men är för kort. Andra sidan är i käkhöjd ungefär och rakfönad (ganska i alla fall). Baksidan faller från korta sidan till långa. Känns helt ok! Känns mer som jag, än den snälla typen som funnits bakom mitt halvlånga lockiga hår senaste tiden. Kanske också ger mig ut i jakt på nån kul färg. Kanske…
Jobbar halvdag idag, och vädret blir bara bättre och bättre. Klarblå himmel och strålande sol. Barmark och nån liten plusgrad. Ska ge mig ut på promenad när jag kommer hem!
Önskar eder alla, och framför allt dig, kaisakavat, ett gott slut på 2011 och ett gott nytt 2012!

Kajsa låter härligt med morgon promenad! Jag vet själv om jag latat mig förmkt under ledighet typ helg vad jag får ont i kroppen bättre och röra på sig 
Efva när du biskrivit din nya fina frisyr och sedan att du skulle ge dig ut på jakt så han jag tänka något annant innan jag läste kul färg
Men du kanske ger dig ut på jakt när du färgat håret trodde bara att du skulle ut och svira i kväll 
Önskar ocskå alla ett Gott Slut och ett väldans Gott Nytt År!
Gott Slut och Gott Nytt År till Er alla trådisar!! 
Jag ska knata över till kompis familj imorrn eftermiddag. Vi gör det lätt för oss. Tacobuffé och min nedfrysta chokladcheesecace.
Spela sällskapsspel och sen kolla när andra skjuter upp sina pengar i luften..
Vad är era planer?
* *
Träning är ondska - min kropp protesterar inte bara ibland..
Det gäller att hitta en balans, nånstans mellan orörlig och hurtig.. för åt båda hållen blir det illa. Brukar kunna hitta den balansen, så det kommer nog gå.
Sen är det ju ljuvligt i skogen, skog har alltid en speciell effekt på mig. Lyckorus och sen cool positiv livsfilosofi.
Bifogar skog-bild nedan..
Efva - Din nya frisyr låter ju fräsig. Och att du trivs är ju det viktiga.
Jag fick klippa-hår-il igår.. Ljuset i stans provhyttar är obarmhärtigt.. Så när jag kom hem tog jag saxen. Lyckades hålla mig själv från att kapa längst ner, klippte bara upp det på sidorna där det som mest behövdes. Och det blev bättre. Det är väldigt snyggt i nacken nu håret, frisören häromsistens klippte för kort, men nu har det vuxit ut precis lagom.
Blå himmel..wow..
Hoppas du hade en skön promenad!
Emea - Man måste lata sig då och då! Du brukar väl ha tempo så det räcker! Men du har ju rätt i att det bär fel när det blir för mycket.
Jag har latat mig som f-n sen jag cykelkrashade och började känna att nu 'måste' jag.. 
* *
Skulle hämta tyg i förrådet - till ev. kjol.. men hittade ett par ofärdigsydda mörkgröna manchesterbyxor.. Tror jag gör dem klara först - sen kjolen. Har ett rutigt lagom tjockt/tunt ylleaktigt tyg (inte så varmt som kjolen jag har) som nog skulle bli kul till kortare kjol om man skär den på snedden, så rutorna står på högkant. Svart, grått och grönt.
Strumbyxor, leggings och nya kängor är redan inköpta.
Ny giv - ny tråd: Kaisakavats Ä