en mental klapp på axeln.

Klart att man har sina svackor och funderingar, så även jag. Om du tycker att du står still och funderar på GI -så prova. Gör ett litet schema och för lite matdagbok och vanlig dagbok (känner dig och mår mentalt). Ibland kanske man måste få förändringar för att må bra, ibland stannar man vid de nya förändringarna och ibland så går man tillbaka till gamla vanor..

Skickar över lite jäklar-anamma och lite peppning.. 

Tack!

Jag har nu pratat med skolsyster, min son har övervikt…..hejsan oväntat, nej.'

Han är tonåring och har blivit mobbad nära på hela sin skoltid framtill nu denna höst ungefär. Det har upphört. Tack o lov!

Men han har tröstätit och gått upp, suttit vid datorn och kanhända deppat.

Han kommer att äta mer GI än lchf och jag kommer att sjödja honom.

Skuldkänslorna öser över mig, jag har inte kunnat säga nej. Det är mitt fel mest, jag skulle ha sagt nej mer….men jag är bara människa. Men ska med hela mitt hjärta stödja och hjälpa min son.

Med början att jag kastar ut all sockrighet och gottigt här hemman. Finns inte så mycket men ändå.

Själv så kan jag nog då komma igång med mig själv.

Är dock helskraj och undrar om han får ätstörning av detta….

En tråkigt situation ni har. Jag hoppas att ni två kan prata öppet med varann så ni kan stödja varann. Nog är det vi vuxna som ska ge våra barn matvarnor för resten av deras liv men allt kan vi inte påverka. Så om ni pratar och han verkar vilja prova GI så gör det tillsammans och prata om mat, vad ni tycker, hungerkänslor, överätande, tröstätande - och vad man kan ersätta det med…

kram till er båda och hoppas ni hittar något som hjälper er! 

Du verkar ledsen - hoppas du snart slipper det. Cyberkram!!

Skuldkänslor för vad man gjort med och mot ungarna - joo.. vem har inte provat det?? Alla gånger man var för trött. Alla gånger jag kokade j*vla pasta… Huuuu.

Och det är SÅ lätt att vara efterklok.. suck.

Men nu struntar vi idet och ser framåt. Visst!! 

Att mobbingen har upphört - SUPERBRA! Försök ta avstamp i det, en klar förbättring av sonens villkor.

Om han ska börja äta GI.. så kör kompromiss?? Han kan äta GI-nästan-LCHF och du äter LCHF-nästan-GI. 

Men för att bekämpa matmissbruksrisken så kanske det är bäst för dig att inte börja äta alltför mkt kh. De brukar ju trigga sånt.. elelr vad tror du?

Hej ni snälla medmänniskor!

Ja, jag kan inte äta mycket kolisar, då går jag igång.

Har testat dinkelbröd, men gillar det för mycket känner jag.

Sonen och jag har en mycket väl fungerande kommunikation, så det är helt ok. Men jag har skuldkänslor och det är jag som mest fallit till föga för gråt och allt sådant…

Men vi har tagit nya tag. Han får nog hålla en lite högre kolhydratintag och tänka sig för i skolan.

Han äter inte bröd där, har bara lätta till brödet där.

Det han gått upp på är stress, mobbing och söta saker, glass, godis osv.

Vi har kommit fram till lördagsgodis i liten mänd och två skopor glass. Sedan ska vi försöka hitta roliga saker att göra då tråkigheterna kryper på. Spel och så inne samt att han ska försöka gå på gym med sin pappa.

Själv kan jag bara gå en liten sträcka och jag har gått upp.

Idag har det gått bra, snart kommer sonen hem. Hoppas att det gått bra för honom.

Killen som mobbade honom sa naturligtvis att sonen var fet, tjock osv. Sådant är hemskt och det fastnar i själen.

Men jag är rädd….

JA! Det är värt att fortsätta!

Det här fixar Ni! Du har redan tagit det mentala steget.

Klandra dig inte för ditt föräldrarskap. Det finns inget facit och dessutom kan man omöjligen finnas där för sina barn 24/7.

Jag har också blivit mobbad i skolan för min vikt när jag vart liten, men tror du jag lägger skulden på min mamma. Nej! Och dessutom slog det på mig på andra hållet som vuxen…f-n ta den som försöker sätta sig på mig idag ;)

I vilket fall som så har du, din man och skolan redan uppmärksammat och börjat jobba på det. Det är långt ifrån alla föräldrar som är lika aktiva!

Gällande kosten så är det enligt mig super att du redan nu kan lära sonen din vad som är proteiner, fett, kolhydrater och hur dessa fungerar i kroppen på en människa i samband med hormoner. Tänk om min mamma/pappa hade lärt mig det från första början. Då hade jag sluppit alla onödiga pulverdieter under åren…det kan man kalla ätstörningar.

Ang. LCHF VS. GI:

Jag har lärt mig ett och annat under tre månader på LCHF(du kan detta bättre än mig) och därför kunde jag gå över på GI på ett sätt där jag nu i Rivstarten och 6-8 veckor framåt äter precis som en LCHF:are.

*Under Rivstarten(fas 1 av 3 faser) är inte ris/pasta/bröd tillåtet, inte underjord grönsaker eller som vuxen människa alkoholhaltiga drycker. Däremot så får man äta en frukt om dagen och obegränsat med ovanjord grönsaker. Klart det är mindre fett (det är fortfarande samma princip med så naturliga fetter som möjligt) och i mitt fall mer protein.

Har du koll på hur mycket du får i dig av protein/fett varje dag? Jag bestämde mig för att inte ha det. Det har resulterat i att jag tydligen fått i mig för lite protein…

*Det är sedan efter 6-8 veckor man sakta börjar lägga till en viss del långsamma kolhydrater (fas 2 Nystart) och där man numer tar hänsyn både till glykemisk index och glykemisk belastning.

*Fas 3 Balansfasen är till för att behålla vikt.

Det jag säger till dig är att (precis som #4 Kaisakavat, bekräftar jag att) du/ni kan lika gärna äta LCHF och hålla koll på att ni får i er tillräckligt av protein och fett genom www.minmat.net .

Vill du dock ha nytänkande i matrecept(då man kan få färdiga matlistor) och verkligen följa fas 1-3, samt kunna ställa protein/fett/kolhydrater/energi jämtemot motionsaktivitet så finns alltid www.giviktkoll.se där jag har två bekanta till mig som verkligen lyckats med goda resultat 

Framför allt: Va inte rädd!

Tack ALX!

Ja, jag kan lchf men efter några år med det så slinker det ned lite mer än vad som behövs.

Jag har insett att jag är den som kan hjälpa min son med stöd av skolsystern. Sonen är beredd och har börjat med liv och lust.

Min man ska på måndag börja på gymmet med sonen, en kille som är utbildad ska hjälpa att se till att de gör rätt.

Han äter lite mer tallriksmodellen på skolan och drar ned på allt bröd där. Frukt ibland, Hemma som oss men vi har dragit ned på fettet till sonen då…där är jag osäker faktiskt. Han blir ju intutad i skolan om fettets farlighet…Går inte att ändra alla. Men inga chips, ingen dricka. Dock lite godis på lördag, lite. Det kommer att bli tufft för honom men jag, vi kämpar vidare.

Men i alla fall rätt fett hemma!

Varför inte köpa boken "LCHF for the next generation" av Lars-Erik Litsfeldt till din son. Den handlar om LCHF för tonåringar.

Julia61 - Läser det du skriver och såhär tänker jag:

Fettet är inte farligt, det gör nytta. Han blir mätt/nöjd lättare och får energi från fettet istället för socker/kh. Grunden är då lagd.

Ju mindre fett, desto större risk han tycker det är jobbigt. Tror jag. Har sett exempel på det i min omgivning, med just ungdomar som blir trötta, håglösa och nästan.. 'nervösa'?.. av de traditionella fett- och kalorisnåla viktminskrningsråden. Och man vet ju själv hur det är.. För jag gissar att de fettsnåla råden ni fått också handlar om att dra ner på maten totalt sett…?

Men alltså.. man behöver inte vräka på fett, det är onödigt. Det viktiga är, att det inte blir fettsnålt.

Vet sonen hur LCHF funkar? Att ifall han undviker större mängder kh, och istället äter fett, så stör han inte förbränningen. Om han vet det, så är det motiverande att hålla sig från fel mat. För ska något hållas snålt, så är det kh. Basta!!! 

Och - Glöm inte att stoppa i honom proteinkällorna.

Om han äter en bra LCHF-inspirerad frukost, så kommer han klara sig bra under dagen. Han kan säkert äta lite kh till lunch utan att det blir fel. Och sen middag hemma med bra mat. Begränsat med kh - igen.

Sonen är taggad och igång - låter jättebra! Det kanske inte alls kommer 'bli så tufft' som du tror, när han själv är positiv. Försök låta bli att oroa dig, låt dig smittas av hans entusiasm istället. Tycker ni verkar vara på G! 

(P.S. Varnar för glutamat när jag ändå är igång. Du känner säkert till, men jag påminner ändå..)

Tack Kaisakavat!

Jo vi är taggade och färdiga att bli friskare!

Han äter inte helt lchf men nära på. Han äter youghurt och en dinkelmjölsbakad macka med bregott och ost på morgonen.

Drar ned på kolhydraterna så gott det går på skolan, mer grönsaker.

Hemma äter han som oss och gillar det med! Kan slinka ned lite mer makaroner ibland men jag har dragit bort allt sött utom lite lördagsgodis, lite är ordet. Han fick fyra rutor choklad hackad i mindre bitar som han istället för att glufsa i sig, åt med välbehag och långsamt.

Han äter ett äpple om dagen som mest i fruktväg.

Har fått lite lightdricka på denna helg, gillar det inte men vet inte om det är ok eller om det är bättre med vanlig dricka heller och lite…..svårt ändå.

Han kommer nog inte att vara fullt ut lchf pga skolans inverkan då de är rädd för lchf. Men han är lite mer rädd för fett sedan skolsystern sade sitt, tallriksmodellen o fetträdslan.

Men jag försöker att vara rätt i mitt sätt och inte blanda så att han får påslag.

Vanlig grädde i grytan men inte för mycket.

Har själv gått ned ett kilo denna vecka då jag tänker mer på intaget.

Tack för ert stöd alla!