Sjuk utomlands
Min och makens magsjuka som jag srkivit om i en annan tråd blev inte bättre så idag - på sjätte dagen - gick vi till ett litet sjukhus. (Tur har vi för det ligger 5 minuters promenad från lägenheten).
Mindre är tjugo minuter after ankomsten låg jag nedbäddad i en säng med droppkanyl och antibiotika. Maken hann precis gå hem efter lite nödvändigheter.
Vi har gemensamt rum, eget badrum, wifi, mobiltelefoner går bra att använda, personalen är hur bra som helst, pratar jättebra engelska. Litet hotell-kit med tandborste, schampo mm låg på rummet. Till ytterligare undersökning blev vi hämtade i rullstolar. Det är helt otroligt. (Bara att sitta i väntrummet var en otrolig upplevelse - kackel, babbel och skratt!) Vi har inte betalat ett öre, hade med oss ett papper från hemförsäkringen och våra pass/nationella id-kort.
De har tagit olika prover, kollat Blodtryck puls och temp två gånger redan. Väntar just nu på doktorn som skall meddela vilken otäck parasit som invaderat oss.
De frågade vad vi ville ha till frukost imorgon! Men ägg fikc man inte äta här - hemma anses det ju som skonkost med äggröra. Jag har ätit det ett par gånger om dagen sedan jag blev dålig. Hoppsan!
Nå - nu till saken (LCHF-saken). Jag sade till doktorn att jag inte åt socker, mjöl etc. Jag var lite orolig för droppet - men jag fick som den naturligaste saken i världen dropp utan glykolys!!!!! Fick lite extra kalium i det eftersom det är mer vätskedrivande.
Det har diskuterats på sajten om dropp och att man måste tjata om att få utan socker - jag har varit orolig för det, men så glatt överraskad jag blev. Läkaren visade ingen förvåning över att jag var överkänslig för socker. Hypoglykemi, helt enkelt.
Låter fantastiskt, trots att du hamnade på sjukhus alltså. 
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Dropp utan glukos ( inte glykolys), extra kalium som vätskedrivande ??? (om du är magsjuk vill du nog ha vätskan kvar, men du kan ha tappat en del kalium i sjukdomen) . Och vad menar du med hypoglykemi i sista meningen? Trots allt intressant - vilket land var du i sa du?
Ok - här kallar dom det glykolys eller möjligen glukolys. Är i Spanien och deras engelska är förvånansvärt bra, men kanske inte perfekt.
Hypoglykemi "finns inte" i svensk sjukvård, men jag har förut hört folk från både England och Australien kalla mitt "jojande" blodsocker för det. Där är det inget konstigt och tydligen inte här heller. Du kan googla på det om du vill veta mer.
Hoppsan - uttryckte mig lite slarvigt (skyller på omtöcknad av vätskebrist). Kalium tillsätts för att droppet utan glukolys är mer vätskedrivande. Låter logiskt eftersom man blir svullen i kroppen av sånt som innehåller socker.
Ja, jag klagar inte utom att jag nu börjat bli så förbålt hungrig!!!!! Hela kroppen skriker efter blodiga biffar, krämiga ostar, vin, avocado…..
Nu vet jag bättre. Mitt dropp var utan glukosalino. (Spanska namnet, men något liknande heter det nog på svenska.) Cloruro de Sodio 0,9% stod det på påsen. Och så tillsatt kalium. Bra att veta att det finns.
Cloruro de Sodio 0,9%
är 0,9%-ig koksaltlösning. Dvs natriumklorid.
Hypoglykemi "finns inte" i svensk sjukvård? Hypogykemi eller hypoglycemi betyder för lågt blodsocker och är vanligt bland diabetiker typ 1 som tar för mycket insulin i injektionsform, alternativt äter för litet i förhållande till injicerat insulin.
mvh
Helena Hesselmark
Ja - men om du inte är diabetiker så kan du inte råka ut för det, enligt svenska läkare. De bara viftar med handen - Nej, nej. Medan det i andra länder existerar bland andra än diabetiker.
Min kropp gjorde själv för mycket insulin, d.v.s. hyperreagerade på kolhydrater.
http://www.netdoktor.se/traning-kost/?_PageId=425
Visst vet svenska läkare vad hypoglykemi är.
Kolla länken ovan. Det finns alltid en anledning.
"Hyperreagerar" du på kolhydrater bör du väl undvika dem.
mvh
Helena Hesselmark
#8 Ja, vad tror du jag gör här…….
Intressant läsning, men skrämmande råd. I.o.f.s. samma som jag fick då när jag sökte läkare för kanske 8-10 år sedan. Men då fanns bara hypoglykemi om man var diabetiker eller hade tumörer på bukspottkörteln.
Levde efter deras råd i några år, men jag orkade faktiskt inte med detta ständiga ätande. Drog mig själv långsamt mer och mer bort från kolhydrater eftersom jag kände att det inte var så bra, men förstod inte i vilken utsträckning förrän jag hittade Annika Dahlqvist, Anfreas Eenfeldt och så småningom hit för snart 3 år sedan.
Starta ny diskussion