Kan du inte skriva det lite försynt - att det var hon som började :-)

Jag hade faktiskt tänkt ändra min kommentar (om att känslan var ömsesidig) till just det, när jag hann tänka ifatt, men då hade hon redan hunnit skriva kommentaren att var och en får äta det den mår bra av.

Jag svarade iofs att där var vi i alla fall överens och att det är därför jag heller inte brukar hoppa på folk som berättar på Facebook vad de äter med kommentarer som "usch vad mycket kolhydrater". Kanske fattade hon vad jag menade, kanske inte.

Precis detta har jag råkat ut för i släkten. Flera nära släktingar är vegetarianer och/eller äter endast raw food och mitt val av kost "stör" dessa rejält. Det tråkiga är att de anser jag är en miljöbov pga jag valt LCHF, vilket jag anser vara helt fel. Tvärtom har jag de 4 år jag ätit LCHF gått över till så ekologiskt jag kan då jag blivit väldigt medveten om vad jag stoppar i mig.

Kan tillägga att hon själv är en som ofta skriver om vad hon äter på Facebook, det är ungefär hälften fräscha sallader till lunch och hälften nybakta kanelbullar och mys med bakverk för man måste ju få unna sig ibland. Jag har inte en enda gång kommenterat det…

Om nån blir näbbig mot mig numera, så brukar jag - lugnt men inte särskilt försynt - svara nåt i stil med:

"Du.. hur mycket vet du egentligen om det här?" eller "Var har du läst/hört det där?

För att de säger som de säger visar att de ingen kunskap har och en sån fråga gör de flesta väldans osäkra. Det har hänt att de nämnt tidskriften 'I Form' som källa. Och då brukar jag - MYCKET försynt - råka nämna att "i de forskningsstudier jag och mina vänner läst.."

Har de inte tystnat innan, så tystnar de då.

Särskilt radikal blir jag om de drar upp miljöaspekten. För jag vet att ifall jag ska lyssna på deras 'argument' läs korkade propaganda och brist på helhetssyn, så kommer jag bli alldeles för irriterad för att det ska vara nyttigt för nån..

Fast det händer också att jag förblir helt tyst, för jag orkar inte.. Så himla tuff är jag inte alltid. 

Tja, när ja får mothugg så brukar jag fråga om vederbörande har nån kunskap alls? och då har dom minsann läst i tidningarna……(?!?)

Då brukar jag svara.. jag menar om du har nån KUNSKAP om lchf -har du ätit under en period så du VET vad du pratar om .. och i 100% av fallen så har dom inte det..så då brukar jag fråga när dom var sjuka sist.. o jo, det är dom ju.. på hösten får ju ALLA förkylningar… nä, inte jag.. har inte haft en sjukminut sen 3½ år tbx…. och där brukar diskussionerna ändras till lite mer nyfiket eller så dör den där… och jag låter ämnet falla….

#6:

Det var ett bra sätt. Blir konkret och begripligt för vem som helst.

Fast det är ju inte så stor idé att fortsätta diskutera med någon som sätter händerna för öronen och plågat ber att man ska sluta diskutera för hon ooooooooorkar bara inte mer.

Om det är så hon känner efter ett enda motargument vill man ju liksom inte spä på martyrskapet ännu mer.

Jag brukar öht inte tjafsa särskilt mycket, jag startar aldrig diskussioner själv utan den som undrar nåt kan fråga, men när någon skriver direkta felaktigheter kan jag inte låta bli att stillsamt påpeka att det de säger inte stämmer.

Men det hindrar inte att man då och då blir kallad för tjafsig fanatiker…

Om någon kristiserar min kosthållning skallar jag dom.

Haha nejdå. Men jag är antagligen tyst för jag bryr mig inte direkt om miljön eller vad folket anser om lchf eller kött. Jag är frisk och blir stark, jag skiter i om dom anser annorlunda.

Detta med kost är ganska kul.
Och att hänvisa till miljö blir ochså det väldigt kul.

Alltså miljömedvetenhet tycker jag är bra.

Men om jag måste leva ett liv med medeciner och må dåligt och vaara sjuk titt som tätt. Bara för att jag skall vara miljövänlig nej då får det vara för min del.

Man kan vara miljömedveten på andra sått och för mig kommer det långt efter i alla fall min hälsa.

Nu är inte LCHF en miljöbov så nu behöver inte jag oroa mig för det men om.

Sedan om någon drar in kosten i miljöproblemen kan man ju fråga hur ofta personen själv ifråga tar flyget osv eller om personen är overviktig om det verkligen är miljövänligt att äta för mycket osv.

det där med att anklaga folk att äta för mycket för att de är överviktiga är ingen bra ide… jag har alltid ätit mindre än min ytterst smala väninna… och jag är inte speciellt smal…

jag fattar att du inte menar att man ska göra det, men det är illa nog att veta att folk TÄNKER så

Nej jag vet med hur det ligger till, jag ar själv varit överviktig 80% av mitt liv, och börjar ta mig ifrån det hela.
Så visst det påståendet är ju fel.

Men det är ju även det om att vi skulle vara miljöbovar med. så det skulle iofs ta ut varandra.

Men jag är helt klart med på vad du mener.

Det tråkigast när man ska 'försvara"LCHF är när de tittar på en uppifrån och ner och säger och varför efter fyra år med kosten är du inte smal…? Ändå är jag inte tjock 75kg till min 175cm långa kvinnokropp, men visst smal är jag inte och hade jag förstått varför hade det varit bättre. Fast visst vet jag att jag inte borde äta så mycket 86% choklad, stressa mindre, vara mer noga alla gånger jag äter ute etc;) Men min mage och mitt humör mår perfekt så det överväger min "tjockhet" synd bara att de inte LCHF frälsta då blir skrämda och inte tror på livsstilen. Moment 22…:(

#13 Men kan försöka strunta i dem - men det går inte alltid. 

Sen.. det handlar ju egentligen inte bara om hur mycket vi gått ner och vilka krämpor som har lindrats med LCHF - utan även perspektivet:

"Vad skulle jag ha vägt ifall jag hade fortsatt oförändrat med 'normalkost'?"

Det kan man kontra med - till dem som inte tycker man är smal nog för att ha auktoritet att uttala sig.. För det är ju det som är den relevanta jämförelsen! Tycker jag.. 

LCHF har många vinster. Jag gick ner i vikt mkt förut i omgångar totalt kanske 17 - 18 kg. Lindrade många krämpor. Sen har jag stått still jättelänge och gått upp litegrann. Men en sak är säker - utan LCHF hade jag inte vägt 77 kg nu till mina 165 cm, utan MYCKET mer!

#14. Ja du har säkert helt rätt. Jag har en käpphäst som jag tjatar om att "lyckan är ett val" det är helt upp till mig hur jag väljer att känna och tolka saker. Detta lever jag efter i det allra mesta i mitt liv. Men när det kommer till min vikt är jag känslig och har så svårt att slå ifrån blickar och kommentarer. Trots att jag mår bättre (bra) och därmed borde vara nöjd. MEN ofta tvivlar jag på LCHF och känner att äta fett måste vara fel, för annars hade jag gått ner i vikt….tråkig känsla och gör att jag ibland vacklar och kanske därför jag inte gör det jag kanske borde göra för att gå ner i vikt så som stressa mindre och slänga mitt choklad, varav min tanke om moment 22. Svårt.

#13, jag brukar säga att jag tyvärr jojobantat så mycket att jag måste vara extremt strikt för att gå ner mer i vikt och att jag just nu valt att inte vara så strikt. Men jag tycker väldigt många köper det här med att magen mår bättre och att man orkar med och känner sig piggare.

Fast 75 kg till 175 cm är väl ganska smalt?

Här är en väldigt bra sida där människor har skickat in bilder på sig själva och talat om sina mått (vikt och längd) och sen är bilderna upsatta i tabellform så man kan söka på längd och/eller vikt.

http://www.cockeyed.com/photos/bodies/heightweight.html

Det där kommer ju hela tiden nu. Folk som hoppar på en bara för att man nämner ordet LCHF, så är man frälst och fanatisk. Snacka om härskarteknik, bara för att man inte vill vara vegetarian så är man alltså direkt stämplad.

#13 Känner också igen det där - när man rabblar hela listtan om hur myckett bättre man mår - och enda reaktionen är "jaha, och hur mycket har du gått ner i vikt, då?" Och det är inte många kilon, intte i förhållande till vad jag skulle behövva.

Å andra sidan är det med inriktning mot fettsnålt, fullkorn och frukt som jag gått upp alla de här kilona, så varför skulle det fungera att forttsätta med den kostten?