Bra fråga!

När jag låg i lumpen för åtta år sedan så fick vi äta gamla konserver från 70-talet, och jag tvivlar på att de var särskilt light. Men att gå på LCHF i lumpen… gör dig själv en tjänst och skippa det, inte på grund av att LCHF är dåligt, utan på grund av att du kommer få det mycket lättare om du gör som alla andra (liksom det militären går ut på :P).

Jag jobbade för att få träning i storkök på F 14 i Halmstad - året var 1972.

Min sista arbetsdag stekte jag 2867 pannkakor, som förrätt serverades ärtsoppa! Båda rätterna var älskade av soldaterna.

Så jag tror inte att det skulle gå så vidare bra. Men det är ju inte längre tvångsrekrytering så kanske dagens soldater har lite mer möjligheter att bestämma vad dom vill äta. Hoppas det.

Vet ej hur det är med Kronans konserver idag, men tidigare var det definitivt inte light. Det fanns kunskap när de recepten togs fram.

Första målet var att soldaterna skulle stoppa att arbeta underl ång tid även om det inte fanns möjlighet till matpaus. Andra målet var att de skulle klara sig i strid utan att behöva springa till en latrin stup i kvarten. Vilket faktiskt uppnåddes med konserverna. Och det fungerade. Konserverna som värmdes i fält blev aldrig så varma att fettet flöt ut och de var goda att äta. Testade en gång att värma en burk som blivit över hemma i kastrull, var inte alls lika kul när köttbitarna flöt i fett.

Däremot var kasernmaten mer "normalmat". Light var inte uppfunnet på 70-talet.

#2 + 4

Det behövs inte så mycket för att minnena ska rinna till.

Vi serverade Pytt-i-Panna en gång/v och det var ju förstås potatis, lök och rökt fläsk i för smakens skull men också rikligt med dessa köttkonserver inblandade.

Men dessa dagar var det glädje i köket för alltid var varenda kantin renskrapad, alla tog om minst en gång.

Jag antar väl att man som militär inte har så mycket att säga till om, men rent teoretiskt vore LCHF inget dåligt val i det militära. T.ex. pemmikan är ett utmärkt val om man ska övernatta ute en längre tid. Maten håller sig länge och magen lämnar en i fred.

Jag gjorde lumpen i sista årgången som pliktades in. Hade ätit LCHF i 1-1½ år innan jag ryckte in. Har varit aktiv inom olika försvarsförbund i snart 10 år med därtill tillhörande bespisningar.

Det enkla svaret är: Nej. Försvaret tror på gröt.

Ett mer utvecklat svar:

Försvaret tror inte på light in någon större utsträckning, utom till skrivbordsmajorer med pondusmage.

Som soldat har du ibland möjlighet att laga din egen mat och ta med matlåda. Äter du i matsalen kommer du inte kunna äta LCHF i någon större utsträckning.

När du är ute i fält så får man antingen ut mat i ISO-kärl eller frystorkade påsar. Några konserver har inte serverats sedan mitten på 2000-talet. Du får äta det som serveras och vara glad att du får någon mat alls. Även här - inte alls LCHF. Grön/guldpåsarna är 50%-75% kolhydrater där det nyttigaste är 25 g makrill, 25 g leverpastej och 75 g mörk choklad…

Jag hade oerhörd tur i lumpen och hamnade på förbandet i Umeå som är för litet för att hålla sig med egen matsal. Därför åt vi på en vanlig lunchrestaurang där det fanns en riktigt bra salladsbuffé och man fick ta maten själv. Och det fanns alltid kokta ägg till frukost <3 På större förband står en bambatant och ger dig en ranson pasta med spår av kött.

Skullde det fungera i det militära? Mja. Så länge du är på övning och inom landets gränser går det att knåpa ihop på olika sätt. Ölkorv, pemmican, nötter, en plunta med olja i benfickan. Det mesta går att lösa. När du hamnar i Afghanistan är det verkligen bara att gilla läget och äta fältransonen oavsett vad den innehåller.

Jag träffade en man som jobbat med kost inom det militära. Han berättade att de för 25 år sedan anammade något som mycket likande LCHF, för militärer i fält. För att orka marschera i dagar och ändå vara allert och stridsduglig när det gällde, visade det sig att en fettrik, kolhydratsnål kost var optimal. Inga nya ideér detta…

Kör hårt!

www.reinholdssons.se

Min ena bror var placerad på en minsvepare, där fick dom själva både bunkra födan och laga till den och enligt hans utsago så fattades absolut ingenting av vad någon kunde önska. Det var typ lördagskväll varje dag. Särskilt när det kom till repövningarna.

Som yrkesmilitär vill jag nog påstå att det beror helt på vilket förband du tillhör och vilken befattning du har. Själv har jag inga som helst problem.