Det låter ju inte så bra… Jag är inte rädd för kolhydrater, men jag undviker dem ju såklart eftersom jag inte mår bra av dem. Jag skulle inte få dåligt samvete om jag åt 30-50 gram någon dag, jag skulle bara få dålig mage!

Jag tror också det vore himla bra att komma bort från dåligt samvete och dylikt tänkande.

Kolhydrater är 'bara' kolhydrater. Som Aniara är inne på så handlar det om att lägga upp det hela utifrån vad som får en att må bra, och vad som är vettigt, inte utifrån nån dogm om att kh är 'ondska'.. 

Vissa av oss kan äta mer generöst - och må bra. Andra måste äta striktare. Man får prova sig fram.

Däremot tror jag inte att det är bra att vingla för mkt. Håller jag en någorlunda jämn nivå på kh-intyget så mår jag fint och det är liksom 'pedagogiskt lätt' att få ihop ét.

Så.. avdramatisera, men var 'klok'.. 

Kolhydrater är inte onda men vi mår inte bra av för många av dom

Sen finns det ju mat som innehåller kolisar som inte är så nyttig av andra orsaker än bara själva mängden som spannmål och sojabönor

Jag vettefanken… Jag har gått från att vara storätare av alla typer kolisar störstparten av mitt liv och må finfint av det till att äta nästan inga kolhydrater och må finfint av det oxå (kanske bättre) till att nu äta nått mittemellan och må finfint av det oxå..

Så nu försöker jag rent intellektuellt försöka komma fram till vad som bör ätas :)

Det enda jag egentligen har bestämt mig helt säkert är att äta mer fet fisk (omega3) och äta lågglykemiska kolhydrater. :)

Så helt enkelt måste det ju bara vara mängden som det har blivit fel på. Inte att kolhyderater är kolhyderater?

Men så det var igentligen inte menat att vi skulle börja äta bröd, pasta, ris, potatis osv….eller var det bara inte i denna mängd vi skulle äta det i? Eller skulle vi äta detta UTAN att dra ner på fettet o börja med light-produkter?

Eller är det så att vi kanske just ska äta dessa kolhyderater då man kunde äta dem, alltså på sommaren då man kunde börja odla o det växte vilt för att vi med hjälp av insulinet skulle lägga på oss inför vintern?

Vad skulle äta dessa kolhyderater om inte människan?

#5 Jaa typ..  

Totalmängden är definitivt en stor bov. Men även 'livsmedelssort' spelar in, tror jag.

Spannmål är inte människoföda egentligen. Inte ko- eller hästföda heller. Det är fågelföda - möjligen föda för nåt mer djur.. möss och råttor kanske? 

Alla arter får iofs i sig en liten andel icke-artenligt käk, man behöver inte överdramatisera. Kossorna får t ex i sig smådjur när de betar, katter tuggar i sig gräs för att få ur sig hårbollar, e t c.. men djur i det fria har ändå en alldeles övervägande del 'artriktigt' på menyn. Det har inte vi. Vi äter betydligt mer än några frön 'av misstag'.. 

Tja, jag äter lite kolhydrater helt enkelt för att de inte smakar lika gott som förr. Är  jag bjuden till kalas eller så så äter jag det som bjuds men i små kvantiteter. vissa matvaror triggar sockermonstret så där är jag restriktiv som tusan men är det en tårtbit eller lite potatis/ris till maten så tar jag lite. Oftast har jag ätit nåt mättande en stund innan jag går hemifrån så för mig är det helt ok med en liten portion och tacksamt för dom som bjuder - att jag inte petar i maten, de respekterar att jag håller igen på kolhydraterna. Men i övrigt har de nog bara fallit bort i min egen vardag..

Jag har gått från att i början för prick ett år sedan skära ner på det mesta. Började vid nyår med en striktare renlärig LCHF med max 20gkh per dag och följde det ganska bra förutom vid bjudningar och så. Kolhydrater är ju det enda folk tycks kunna bjuda på.. Nåväl, sedan maj ungefär då jag gått ner tillräckligt har jag lättat på min syn på kolhydrater. Nuförtiden varierar mitt kolhydratintag från allt från 10-20g per dag till kanske närmare 100 vid enskilda tillfällen.

Jag bryr mig överhuvudtaget inte om kolhydratinnehållet i grönsaker/bär numera, eller t.ex. om en biff råkar vara panerad. Mjölk använder jag inte alls längre men konsumerar däremot en hel del grädde och andra feta mejeriprodukter. Ett litet sockerinnehåll bryr jag mig inte heller om, om det totalt ändå rör sig om några enstaka gram. Äter dessutom ganska ofta en eller två finncrisps till frukosten, totalt 4-8 gram kolisar.

Om nån bjuder på en god pastasallad kan jag äta en del av den. Eller om min bror bjuder på sina himmelskt goda mjuka rågkakor. Eller om en efterrätt vid ett speciellt tillfälle råkar innehålla både socker och mjöl. Det är ändå enbart vid enstaka tillfällen, och totalkonsumptionen så låg att det knappast har någon större inverkan på mig.

Min viktkurva har planat ut sedan maj men fortfarande har den inte börjat peka uppåt. Inte ens det lite rikligare öl- ioch vinintaget på sommaren och några pizzor på sommaren gav något signifikant bakslag.

(PS till trådskaparen: Notera gärna hur kolhydrater stavas, med bara ett e och det i slutet. Sagt i all välmening).

Jag gick från fettskrämd till kolhydratskrämd i början men insåg efter cirka 1,5 år att det inte funkade eftersom jag började frysa och fötterna krampade så fort jag spände dem. Nu kör jag på devisen NOLM - Näringstät Oraffinerad gärna Lokalt odlad Mat och bara innehållsförteckningen är kort nog så funkar det för mig. Dvs kött, smör, grädde, potatis, rotfrukter eller ris. Jag har ingen koll på hur mycket det blir på en dag men gissningvis ligger det kring 100 g eller mer.

Jag har ingen daglig koll pa hur manga kolhydrater jag ater och jag kan inte saga att jag ar radd for dem heller utan undviker bara de som inte ar nodvandiga.

Det som verkar vettigt for mig (jag har ingen overvikt, snarare motsatsen) ar att halla mig ifran konstgjord mat, spannmal och socker. Mjolk dricker jag inte … har aldrig gjort, blir gron bara jag tanker pa smaken … hu. Daremot gillar jag gradde och ibland kan det bli en stor skal men sa racker det ett bra tag framover … inte gradden men nojdheten

Gronsaker ater jag i form av sallad, sallan kokta om jag inte gor soppa med blomkal som bas. Avocado blir det nastan dagligen. Frukt blir det ibland men mest da det ar korsbarsasong och likasa nar hostapplena kommer som forst. Michigan ar bade korsbars och appelstat. Kaffebrod och godis intresserar mig inte … jag har ALL choklad kvar som Jean-Pierre kopte hem at mig fran Italien forra aret! Jag tjatade ju att han skulle forsoka fa tag pa en choklad som jag hade last om … och snall som han ar sa kom han hem med ett stort lass