läkarassisterat livsslut
Skall vi legalisera mord?
Läs debattartikeln i SVD
Jag anser att läkare och vårdpersonal har hållit på med läkarassisterat livsslut senaste 40 åren när det gäller diabetiker, hjärt- och kärlsjuka samt dementa.
Att utvidga verksamheten till trafikskadade är förstås logiskt och ligger i tiden. Själv håller jag dock allt liv heligt och protesterar mot allt mördande.
Enda undantaget är att vi trots allt är köttätare men det är inte det som denna diskussion gäller.
Svenska läkare har även tidigare sysslat med eutanasi. Spåren förskräcker!
Enligt en rapport från socialstyrelsen i juni i år, 2008, dör 3000 personer om året i Sverige av "misstag" i sluten vård. Varje år! Även det borde räknas som mord!
Det är onekligen ett bra sätt att lägga nivån på debatten riktigt låg genom att vråla "mördande".
Jag drar genast slutsatsen att du inte vill ha en seriös debatt, bara gastande. Synd.
Håller med inlägg #1.
en läkares uppgift är och skall vara att rädda/upprätthålla liv inget annat.det skall inte bli en fråga om ekonomi och status om man skall vara värd att få vård eller inte,och eftersom det aldrig går att utesluta att man tar andra hänsyn än det rent humanistiska så skall det vara och så förbli läkarens uppgift att rädda/upprätthålla liv
#1 och #2 Var drar ni gränsen? Feta kvinnor över 40 år? Polioskadade? Rökare?
Fler än man anar är redan nollade på sjukhusen, d.v.s. inga insatser görs.
Om du vill ha en seriös debatt bör du nog välja dina ord lite bättre. Får man fråga om du skriver med röd penna?
#5 Låt höra, vilka ord skulle du välja istället? Läs länkarna och berätta sedan. Röd penna?
Manólis Nymark, professor i medicinsk etik, skriver att varje dag avkortas liv avsiktligt inom sjukvården. Det sker bara en anteckning i patientjournalen typ "0 HLR" (Ingen hjärt- och lungräddning). Han nämner också användningen av terminal sedering, dvs. nedsövning av en patient tills döden inträffar.
När är bäst-före-datum passerat? Ålder, vikt, kön, fertilitet, antal hjärtinfarkter, diabetes, rökare, aggressivitet, mental kapacitet, socialgrupp? Andra aspekter? Vem bestämmer?
Klart att det är mer pk att kalla det prioritering istället för mord.
Jag vill gärna få ett läkarassisterat slut på livet när jag inte själv är i stånd att göra det. Jag är mycket tacksam att vi har den humana möjligheten. Önskar bara att det kunde utökas med att ett eget beslut också ska gälla.
Agneta
#6 håller med om att det är befogade frågor… det är så mycket snack om resursbrister i vården idag och då kommer säkert det snacket i livuppehållande sammanhang om utrymme ges,,,,och det skulle ju inte jag vilja höra om någon till mej anhörig efter en svår olycka t.ex. vi hade inte tillräckligt god ekonomi på detta sjukhus utan vi blev tvungen att stänga av respiratorn!!!!!!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag tror inte att det var bättre förr när folk dog i kökssoffan efter att ha fått lårbensbenbrott, lunginflammation, blindtarminflammation, stelkramp, diarresjukdomar. Då dog dom i brist på botemedel.
#7 konichiwa
Jag kunde inte sagt det bättre själv, håller med tillpunkt och pricka.
Frågan har väl kanske aktualiserats i samband med den lilla flickan i Stockholm som fick för stor dos av någon smärtstillande medicin och därmed avled under läkares vård.
Jag vill inte gärna bli ett paket utan egen styrsel och till betungande ansvar för min familj, i en sådan situation vill jag nog få hjälp att lämna jordelivet lite smidigt.
"Skamlöst kopierat i sanningens intresse, för det fall orginalartikeln försvinner" står det på denna kopia av artikeln jag ursprungligen länkade till och det gjorde den…:
http://blog.lege.net/content/Eutanasi_pa_svenska_mentalsjukhus.html
Om vårdskador, reviderad version…. :
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/vardskadematningar
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8622/2008-109-16_200810916_rev2.pdf
"Resultaten av studien indikerar att ett mycket stort antal patienter
drabbas av vårdskador, vilket genererar ett betydande
mänskligt lidande och tar en ansenlig del av vårdens resurser i
anspråk.
Om resultaten av studien extrapoleras till samtliga 1,2 miljoner
indexvårdtillfällen under den ett år långa studieperioden
motsvarar det ca 105 000 vårdskador (95 procents CI 90 000–
120 000). Omkring 58 000 av dessa kan väntas ha läkt under
indexvårdtillfället eller inom en månad efter utskrivningen.
Ytterligare 34 000 vårdskador kan antas ha läkt inom ett år,
och ca 10 000 patienter kan ha fått bestående men av varierande
allvarlighetsgrad. I ca 3 000 fall kan vårdskador ha varit
en bidragande orsak till dödsfall. Vårdskadorna kan väntas ha
medfört 630 000 extra vårddygn (95 procents CI 430 000–
830 000), motsvarande nästan 10 procent av samtliga vårddygn
under ett år. Hälften av vårdskadorna medförde minst ett
besök i öppen vård, vilket motsvarar mer än 50 000 besök.
Det finns en betydande potential att spara både mänskligt lidande
och resurser i svensk sluten somatisk vård."
Konsekvenserna av felaktiga kostråd till de med diabetes, metabolt syndrom, hjärt och kärlsjukdomar, demens, epilepsi o.s.v. är naturligtvis inte inräknade i ovan siffror.
Starta ny diskussion