Hej i nya tråden!

'Skriver in mig' och önskar fortsatt framgång med ALLT!

Hallåj!

Skitbra att det lossnat.

Antar att en av Fetterna skulle vara protein.

Hejja! :)

Ahh! Nu äntligen lossnar det ska du se! Härligt med SEX på vågen!

Gillar rubriken! (och innehållet). Fortsätter följa.

Heja Heja :)

#2 Observant av dig - ja, det minsta fettet är såklart protein!

#3 Sex på vågen låter obekvämt. Särskilt eftersom den står inklämd i ett hörn. Jag får väl sikta mot fem så kanske det blir ännu bättre!

#1, 4,5: Tack!

Idag stod det 86,4, så det tar sig! Fast det var iofs efter ett större toalettbesök som vanligtvis inte inträffar förrän efter den stora kaffemuggen/vasen, så det är inte fullt jämförbart med andra dagar.

Nu blev jag lite sugen på att gå och ta fram måttbandet igen!

Hurra! Heja på!

Tack Solange. Jag gillar ditt namn förresten, det får mig att tänka Willy Kyrklund!

Kan tillägga att 86,4 är "personbästa", som lägst var jag nere på 86,8 i höstas, och innan dess har det bara varit högre siffror i måååååååååånga år! Försöker tänka efter när jag kan ha vägt så här mycket/lite senast, och det var nog en 10-15 år sedan.

Glömde säga att jag hade galet svårt att sova igår kväll, det tog nog ett par timmar! För mig som alltid tvärsomnar direkt känns det väldigt konstigt. Men häromnatten sov jag också dåligt, och nästa natt var jag så trött att jag slockande direkt, så jag räknar med att det jämnar ut sig den här gången också. Men det får nog bli en eftermiddagslur här nu.

Det beror såklart på Levaxinhöjningen, men jag hoppas det är övergående!

#8 Impad och tack! Det är valt med tanke på Willy Kyrklund. Gillar att vara en Litterär Lätting! ;-)

Hoppas du får ordning på sömnen. Det är galet jobbigt att inte kunna sova ordentligt oavsett om man sover för mycket eller för lite.

Men vad hände nu?! Ett halvt Ballerinapaket, bara så där! Inte ens särskilt gott.

Det har inte varit någon bra dag. Trött, huvudvärk, var tvungen att lämna hemmet i flera timmar medan städerskan var här… var sugen på att äta något riktigt dumt på stan, men nöjde mig med två hamburgare utan bröd, trodde jag hade klarat mig när jag kom hem och motade suget med en ölkorv och en klunk grädde. Men nähej, plötsligt kom jag ihåg det där paketet Ballerina Pepparkaka (extrapris 10:-) som jag köpte med tanke på fikagäster en gång, och som jag hade glömt bort tills häromdagen när sambon sa "va, ligger det ett Ballerina-paket här?".

Usch så dumt. Bort, bort! Fort in i skåpet igen! Och så är det bara att dra en djup suck, starta om, och förbereda mig på att brottas med sockerdjävulen i en vecka igen.

Jag är ganska säker på att det är pms på gång…

Känns lite konstigt i munnen gör det också, och nu ser jag att det står "hasselnötter" sist i innehållsförteckningen, istället för "kan innehålla spår av nötter" som det brukar. Kan di ha haft i det med flit månne?

#10 Kul! Jag älskar Kyrklund, men man kan inte läsa fort! Har du sett dokumentären där han reser tillbaka till Finland och sitt gamla barndomshem?

Hm.. en liten urspårning.

Men jag ska inte skälla, nu när du REDAN HAR SKÄRPT DIG!!  

Trist att du mår knas. Bort! Vik hädan urket!!

*blänger*

Släng ballerinapaketet eller ge bort det till nån annan så du inte frestas nån mer gång!

Och kör hårt igen, jag håller tummarna och önskar lycka till! Och du har väl en bild på bröllopsklänningen uppsatt på kylskåpet elller nåt? :)

Ja fy. Det här var verkligen ingen bra dag.  Jag gick raka vägen och somnade, sen när sambon kom hem åt vi mat, och nu tror jag att jag bara ska gå coh lägga mig innan jag hittar på nåt mer dumt. Jag är så himla trött!

#11 Känner igen det där. Något går snett - om det nu är fel mat, eller för lite mat, eller stress - och då kan det bli ett Ballerinapaket eller något annat lika olämpligt. Händer inte det där som går snett - ja, då kan godiset ligga kvar i åratal utan problem. Det gäller att förstå, och förebygga. Jag håller på och försöker lära mig vad det är som ställer till det för mig, för jag inser att det är det jag måste åtgärda. Karaktär har jag för lite av, och affären ligger nära.

#16 Jag tycker det är lite fel att prata om karaktär i samband med sockerberoende, eller alla former av missbruk. Eller i alla fall är det det för mig, jag har alldeles utmärkt karaktär (för det mesta, he he), men när jag får riktigt jävliga cravings sköljer de bara över mig och tar fullständigt över hela hjärnan.

Städdagarna är lite av ett problem för mig eftersom hon kommer just som jag ska till att fixa lunch, jag kan inte äta lunch tidigare för då har jag just ätit frukost, och lunch på stan funkar dåligt. Ibland har jag gjort i ordning nån burk med mat som funkar att äta kallt, och det blir lättare att göra så nu när man kan vara ute och kanske sitta på något trevligt ställe och äta. Om jag ska analysera problemet igår, så kan jag konstatera:

1. Ovanligt dålig dag till att börja med. Jag var utmattad redan när jag lämnade lägenheten, och faktum är att det första jag gjorde var att gå ner till vattnet och lägga mig på soldäcket. Solen sken hyfsat just då, så det var skönt. Sen var jag tvungen att uträtta ett ärende som inkluderade en tuff backe OCH en lång trappa då hissen inte funkade, så det knäckte mig ännu mer.

2. Extra hungrig av Levaxinet, förmodligen! Tidigare gånger har det räckt bra med en enda hamburgare utan bröd för att jag ska stå mig tills jag kommer hem, nu åt jag två plus en kaffe med mycket grädde, men var ändå för hungrig när jag kom hem.

3. Sannolik PMS.

Nästa städdag ska jag planera bättre och i god tid. Ska anstränga mig mer för att hitta någon jag kan gå hem till och vila istället för att driva runt på stan! Jag har ett par personer i åtanke, men det passar inte alltid. Jag ska också se till att ha gjort i ordning lunch, för även om det skulle vara kallt och regnigt finns det ställen man kan sätta sig och äta den på.

Men nu är det full fart framåt som gäller!

Hade f.ö. sjukt jobbiga drömmar i natt. Rörigt värre, kan man säga.

Bra att tänka igenom hur saker hänger ihop. Då har man nåt att ugå ifrån när man tänker göra bättre.

Avundas dig inte i den där 'röran'. PMS, hunger och trötthet är inte att leka med, inte ens när de kommer var för sig. Eller ja, hunger är ok när man har koll i övrigt…

Men det är en tillfällig röra, som du snart har trasslat dig ut ur. Kanske redan.

Peppkram/spark/knuff.. vilket du nu behöver. 

#17 Nej, jag borde inte ha använt ordet karaktär i det sammanhanget; hade lite för bråttom. Tänkte väl på att jag inte ens gör ett försök att stoppa i mig fet ost och ölkorv och liknande. Men jag har insett att enda sättet för mig att klara sugsituationer är att inte hamna i dem, och jag avskyr att planera mat. Det sägs ju ofta här att man ska jobba med kroppen och inte mot den; det måste gälla samma sak för karaktären…

#19 Ja, vet man att man har en svaghet måste man planera runt den, tyvärr. Jag ska planera bättre nästa gång!

Mycket riktigt fick jag mens igår, och stoppade i mig de sista fem kexen när jag ändå var i farten *suck*. Vågen bekräftade med ett glatt 87,8 i morse. Men det mesta kommer ju att rinna ut igen inom en vecka, så det är inget att deppa ihop över. Finns så mycket annat deppa över!

Nu har jag bestämt mig för att byta ut hormonspiralen. Den ska kunna sitta i 5 år, och nu har den suttit i drygt 4 och den verkar inte funka så värst längre. Jag skaffade den ju framför allt för att slippa menshelvetet, och slapp det också helt i ett par år. Men sen började jag få större och större mellanblödningar, och det senaste halvåret har jag haft regelrätt mens, med tilltagande pms dessutom. Så nu blir det raka vägen till barnmorskan!

Idag ska jag jobba, och börja lite extra tidigt dessutom. Uuuuuuuusch vad jag inte tycker om att gå upp på morgonen! Fick för mig att duscha innan jag hade druckit kaffe eftersom sambon inte visade några tecken på att vilja gå in i badrummet först, och det var en DÅLIG idé. Trodde jag skulle svimma på riktigt. Ska inte göra om det heller.

Fasen, den här tråden skulle ju bli en "tjoho, äntligen lossnar det"-tråd, inte "ännu ett avsteg"-tråd.

Men det är väl så med våren, man tror den är här och stuvar undan vinterjackan, men rätt som det är snöar det igen!

Ett både krasst och poetiskt inlägg i samma smäll.

Bra skrivet!! 

Nog är det vår i alla fall, även om det kommer enstaka snöskurar. PMS-eländet är /snart/ över och då går det lättare igen.

Jag är också uppe tidigt, men det går riktigt bra. Hoppas du snart kan säga samma.

Off to jobbet med dig - och ha en bra dag!!

/solstrålen kaisakavat 

Oooh, där kom en solstråle fast det regnar utanför fönstret!

Efter en vas kaffe och ett par stekta ägg som simmade i smör (man FÅR slicka tallriken hemma hos oss när man inte har gäster) samt en Ipren mot mensvärken känns det rätt ok.

Ska packa ner matlådorna och ta med en extra ölkorv innan jag beger mig mot jobbet. Idag ska jag klara hela dagen utan dumheter!

Go girl!

Go go! :-)

Du har ju råkoll! Snyggt jobbat! 

Jadå, inga problem med kakorna på jobbet! Inte ens när jag välte ut ett paket Mariekex och var tvungen att stå och plocka tillbaka dem i paketet.

Nu när jag kom hem åt jag det sista av chokladpannacottan jag gjorde igår som ett led i en deal jag gjorde med mig själv i affären, men det var inte så värst gott.

Nu ska jag nanna kudden och i morgon blir en finfin dag, så det så!

Wow - Grattis till full koll och skön inställning.  

88,5. Nu är det inte roligt längre.

Och sjuuuuuuuukt sugen är jag på allt möljigt konstigt, det brukar ju inte sätta in förrän framåt kvällningen!

*biter ihop*

'Biter ihop' får mig att tänka på såna där bitringar i gummi som man ger till babbbysar när de ska till att få tänder..

Kanske nåt för dig. Avreagera sig och så.. gummismaken måste väl få en på andra tankar. Alltså jag menar andra tankar än att äta dumheter. 

Nu börjar jag äntligen kravla mig upp ur gropen. Har haft ont i knät och huvudet och magen (mensvärk) och varit sötsugen och grinig i flera dagar. Igår tillbringade jag i stort sett hela dagen i sängen, helt groteskt trött.

Men jag har lyckats hålla mig borta från kolhydraterna, och nu borde det börja vända tycker jag!

Klart det gör! Heja!

Då har du varit superduktig! 

'Groteskt trött' kan bero på medicinen.  Jag är groteskt trött efter att ha höjt till 100 mcg i fredags, men räknar kallt med att det går över.

#32 Intressant. Jag har faktiskt varit sömnig snarare än utmattad som jag brukar. Kommer ihåg att du har pratat om sömnighet i samband med Levaxin. Då är det väl bara att vänta och se om det går över! Jag har tänkt att det har berott på att jag sovit så dåligt natten innan (definitivt medicinbiverkan!), men det var bara en eller två nätter, och de senaste nätterna har jag sovit som en stock, så nu är det inte det.

Tillägger lite.. ifall att det möjligen säger dig nåt väsentligt:

På tidigare doser har min trötthetsdip varit koncentrerad till någon timme på eftermiddagen - ca 4-5 timmar efter att jag tagit medicinen.

Dessa trötthetsdippar har varit helt borta ett tag.. i alla fall nån månad.

Nu, med senaste doshöjningen, blev jag plötsligt sömnig hela dagarna, vilket är nåt nytt. Men är som sagt tämligen säker på att det kommer gå över. Borde kanske ha höjt i mindre trappsteg, men det blir nog bra ändå.

Intressant!

Det senaste dygnet har inte varit nå vidare. Igår eftermiddag började jag få känningar från magen (typ kände mig inte det minsta hungrig fast jag bara ätit frukost), och när jag satt på en kvällsföreläsning brakade förstås hela IBS-helvetet löst! Började må illa, det svartnade för ögonen, och kallsvetten började pärla över hela mig. Ett tag dämpades även hörseln! Dumt nog hade jag satt mig så att jag inte enkelt kunde smita ut, utan jag hade varit tvungen att tränga mig förbi två personer och därefter passera framför föreläsaren, och jag visste inte om jag skulle hinna ut eller om jag skulle svimma (eller ännu värre, kräkas), när jag hade kommit halvvägs! Så jag bestämde mig för att sitta kvar och bita ihop, och efter en stund lättade det. Men efter föreläsningen, när jag hade sällskap med sambon till tunnelbanan, så sa han att jag hade blåa läppar!

Igår kväll mådde jag halvtaskigt och hade svårt att få ner nån middag, och i morse hade jag ett par mindre trevliga toabesök. Och resten av dagen har jag haft ont i magen och mått lite lätt illa. Lyckades få ner en äggmjölk för ett tag sen, men i början verkade det lite tveksamt om den skulle stanna kvar.

Funderar om det kan bero på att jag chansade och tog en magnesiumtablett i förrgår kväll? Det brukar ju kunna ge mig diarré. Jag har också smuttat lite Pau d'Arco de senaste två dagarna, men inte fått i mig några mängder. Det brukar göra magen lite upprörd, men inte så här illa.

Eller är det bara vanlig oförutsägbar IBS som jävlas med mig?

Oj, vad läskigt. Har inga teorier men tycker synd om.

Oj, vad jobbigt! Lät nästan som en panikångestattack (been there, had those..) men IBS ger såna symtom också alltså?!

Vad är Pau d'Arco för nåt förresten?

Hoppas du får behålla äggmjölken och krya på dig!

Nej nej, ingen panikångest. Jag vet att det kan låta så, men det saknar en viktig beståndsdel - ångesten! Har inte heller någon hjärtklappning eller svårt att andas.

Vanligtvis får jag de här attackerna 1-2 gånger/år och nästan alltid någon gång på småtimmarna. Det brukar börja med att jag vaknar av jordens magknip och måste rusa upp på toa, sen brukar jag sitta där med en hink i knät (fast jag brukar nästan aldrig kräkas, det bara känns som att jag ska det!) medan kallsvetten droppar ner på golvet och det känns som att jag ska svimma - sjukt obehagligt. Någon gång har jag varit så yr att jag lagt mig på badrumsgolvet i framstupa sidoläge (eftersom det känns som att jag ska både svimma och kräkas, vilket är en dålig kombination), och till slut somnat så och vaknat efter en halvtimme i en pöl (bokstavligen!) av kallsvett.

Så det brukar hända på natten, men det kan inträffa på dagen också. Ofta har jag lite känningar åt det hållet när jag vaknar på morgonen, kan känna mig ganska yrslig och illamående och ha lite magknip innan jag har varit på toa, men sen släpper det. När jag jobbar natt börjar det vid 4-5, så förmodigen sover jag igenom det värsta normalt sett.

Det där med hörseln var något nytt, men när jag tänker efter brukar det i regel vara tyst omkring mig (eftersom jag oftast är uppe på natten), så jag kanske bara märkte det för att det var någon som pratade samtidigt? En gång hände det iofs att jag hörde ett kraftigt brus som från en vattenledning eller en fors under en attack.

Pau d'Arco är ett barkte som ska hjälpa mot candida, och jag tycker min mage brukar bli bättre av det, men ofta blir den först lite bråkigare ett tag.

Magen har i alla fall lugnat sig och accepterat äggmjölken nu, så jag kanske t.o.m. vågar äta lunch om ett tag…

Undrade också vad Pau d'Arco var. Trodde det var nån sorts sprit.

#39 Trodde också det var alkohol!

Vilken pärs!! Stackars lilla dej! 

Intressant nog har jag haft en sjujäkla magknip i två dagar (fast betydligt lindrigare idag, som är dag 2. Bara småattacker av knip). Har inte haft nåt sånt på länge.

Tänker på våra likartade (o)hälsotillstånd, samt även tämligen likartade medicinering/behandling. Hormon(balans)förändringar torde ju kunna påverka magen..

Jag drog ner Levaxindosen från igår, till bara halva ökningen - alltstå till 87,5 mcg trorjagdetblir - och jag blev genast mindre trött. Kände redan efter lunch igår hur dimman liksom lättade.

Tänker köra så nån eller ett par veckor innan jag höjer till 100 igen.

Hoppas du mår bra igen!

Ja, nu verkar det ha gått över. Fast jag är rätt trött. Kan också bero på att jag inte fått i mig något annat än den där äggmjölken på hela dagen. Ska nog gå och inventera kylen.

#41 Ja, vi verkar vara tämligen lika. Det var nog rätt tänkt av mig att inte öka direkt till 100 utan bara till 75!

I morse när jag vaknade och snubblade upp på vågen sa den att jag hade gått ner ett kilo sen igår (86,5). Först blev jag glad, sen kom jag på att jag hade diarré och knappt åt något på hela dagen igår. Så det kilot är nog inget jag ska dra för stora växlar på, det ligger väl i toaletten helt enkelt! Eller nej - i avloppsledningen på väg till reningsverket såklart - jo jag HAR spolat sen igår!!!

Magen verkar ha lugnat ner sig så det är väl bara att traggla på som vanligt och se till att äta ordentligt idag.

Fast jag såg sen att det inte blev så lite som jag trodde igår, kom åtminstone över 1400 kcal.

Ok, du är på banan. Bra kämpat trots jobbiga omständigheter. 

Min våg visar tendens UPPÅT!! Skrutt åxå.. Kompis - hon jag reste med - bara krymper, trots att hon äter gaaanska så generöst med kh, i form av doser go-fika och choklad. Hon har gått ner 12 kilo sen september på det upplägget, inklusive ordentliga utspårningar både i julas och i Marocko!

ORÄTTVIST!!  

Men motstånd är till för att övervinnas.. eller hur?!! 

Ja ingen har väl sagt att livet är rättvist, men måste det alltid vara så orättvist mot OSS?

Jag är i alla fall glad över att jag inte gav efter för impulsen att äta något kolhydrataktigt framåt sen eftermiddag/kväll igår när all riktig mat kändes blääääääh, utan jag ställde mig duktigt och stekte upp det sista av reafläskfärsen och petade i mig en tallrik av den. Det gick ju faktiskt ner till slut.

Uch, vad besvärligt ni har det. Jag kan visserligen inte spåra ur så som du berättar att din kompis gör Kaisa, minsta avsteg så står allt still ett par veckor men jag går åtminståne ner i sakta mak om jag håller mig till den rätta vägen. Jag håller tummarna för att åtminståne några hekto av det där kilot håller sig borta Aniara!

Uch, vad besvärligt ni har det. Jag kan visserligen inte spåra ur så som du berättar att din kompis gör Kaisa, minsta avsteg så står allt still ett par veckor men jag går åtminståne ner i sakta mak om jag håller mig till den rätta vägen. Jag håller tummarna för att åtminståne några hekto av det där kilot håller sig borta Aniara!

Ja, ni..

Min kompis.. hennes kropp måste vara fullständigt mysteriefri. Såhär sa hon häromdagen: "De är jätteenkelt, om jag tycker jag går ner för fort, då bromsar jag bara med en chokladkaka!"

Gaaaaaaah!! 

#46 Det var superduktigt av dig!!

#49 Högst irriterande kompis.

#50 Ja, hon är helt omöjlig att ha att göra med! 

Ja vem behöver såna kompisar?

Har faktiskt hållit mig under 87 de senaste dagarna, och det är ju trevligt. Mindre trevligt är att magen fortfarande inte är riktigt med på noterna. Jag har svårt att få ner mat, det tar liksom emot och vill nästan vända på vägen ner. Har haft mer halsbränna än vanligt också och har fått ta något fler Novaluzid - kan det vara magkatarr måntro?

Igår var jag inte hungrig på hela dagen, åt ägg till sen frukost, och sen framåt femtiden lyckades jag övertala mig själv att äta lite bacon med blomkålsmos, inte något jag brukar äta (jag får ännu mer halsbränna av bacon), men det enda jag kunde tänka mig utan att må illa då.

Hade varit helt nöjd med att gå och lägga mig utan att äta mer, men då ägnade jag mig faktiskt åt en smula kaloriräkning och bestämde att under 1200 kcal faktiskt inte är ok. Så jag petade i mig några strimlor färdigstekt entrecõte med ännu mer blomkålsmos, och lyckades åtminstone komme upp i 1500.

Men idag tänker jag satsa hårt på att trycka i mig ordentligt med mat, för jag är lite rädd att det här kan vara det berömda läget när man tappar aptiten och mår illa för att man äter för lite!

Ojdå! Dags för en omgång tvångsmatning.

Mysko med din mage. Att det håller i sig så länge. Då kanske det inte har med medicinen att göra, som snarare borde ge hunger och bra aptireglering.

Kanske är det magkatarr.

Hoppas det är över snart.

Kapitulerade och tog en Omeprazol. Tänkte att jag kan testa att göra det några dagar och se om det blir bättre.

Och både lunchen och middagen gick ner utan problem Fast det blev ändå bara drygt 1600 kcal idag.

Fast alltså, på den tiden jag bantade med vv försökte jag alltid hålla mig på ca. 1000 kcal/dag… Inte rasade jag i vikt för det, gick ner något halvkilo i veckan. Visserligen var jag nog lite småhungrig mest hela tiden och kunde väl bli lite matt också. Nu förstår jag att det kanske är lite för lite kalorier men så hemskt mycket mera än 1200 som du skriver i #53 kan väl inte vara nödvändigt (för en måttligt aktiv kvinna)?

#56 Dels beror det väl på hur stor man är, dels utgår jag från min egen erfarenhet. Äter jag för lite blir jag trött, frusen, orkeslös, förvirrad och okoncentrerad, och dessutom tappar jag aptiten och mår illa, vilket lätt leder till onda cirklar! Behöver hålla mig på åtminstone 1700-1800 för att inte det ska hända!

Okej, men då har du väl inte så stor marginal kvar till energijämvikt? Men det kan ju inte hjälpas om det blir så illa med mindre!

Nu sysslar vi ju inte med kaloribantning, enda anledningen till att jag håller koll på kalorierna är att jag som sagt mår väldigt dåligt om jag äter för lite. När jag började med LCHF låg jag ofta runt 3000 kcal/dag och rasade ändå i vikt. Annars tror jag på principen att inte tvinga fram ett kaloriunderskott och stressa kroppen, utan att först få snurr på fettlagren och då automatiskt bli mindre hungrig med hjälp av det energitillskottet.

Hur som helst så har jag inte känt ett spår av illamående, spänd mage och kväljningar sen jag började ta Omeprazol igen. Idag har jag med god aptit ätit närmare 2000 kcal, vilket jag är mycket nöjd med efter den senaste veckans underätande. Och vad skönt det är att känna hungerkurr i magen igen!

Bra att det går åt rätt håll - Och Grattis till ordentligt ätande!

Heja Heja!

Jag följer med i tråden även om jag inte skriver så mycket. Har hållit på med "trädgårdsjympa" senaste veckan.

Men han där Zepp säger ju att det måste bli ett energiunderskott för att kroppen ska finna anledning att ta av reservlagren?

Det är inte kalorinivån i sig som är viktig. Eller kalorier alls. Men de kan användas som ett grovt mått på intag och uttag. Pedagogiskt liksom..

Förbränningen är istället grejjen..

Hur uppstår energiunderskott?

Man kan kaloribanta på kolhydratstinn kost.. och därmed dra ner sin förbränning - kh har den funktionen eftersom de höjer insulinnivåerna. Då måste man äta jättelite (ofta allt mindre i takt med att förbränningen blir lägre och lägre - kroppen sparar) för att åstadkomma ett underskott. Kaloribantare 'a la VV, t ex.

Men.. man kan gå andra vägen istället. Om man höjer förbränningen.. så uppstår ett energiunderskott även om man äter mycket.

Att höja förbränningen till en nivå som överstiger även ett stort intag, kan göras med LCHF, eftersom det inte finns något socker i kosten som kan bromsa eller stänga av den.

Eller om man tänker så här: Låt oss säga, rent hypotetiskt, att mitt energibehov är 2000 kcal/dag (i själva verket är det förstås helt omöjligt att räkna ut exakt).

Om jag äter 2000 kcal mår jag bra och upprätthåller status quo.

Om jag äter 1500 kcal och samtidigt har sån snurr på fettlagren att jag får ut 500 kcal därifrån, så kommer jag att må bra och gå ner i vikt.

Om jag äter 1500 kcal men INTE kommer åt fettlagren (t.ex. pga högt insulin), så kommer jag att få energibrist, må dåligt, och dra ner på ämnesomsättningen så att jag kanske inte ens går ner i vikt (många här vittnar om det).

Det är alltså oerhört viktigt att FÖRST se till att man verkligen har tillgång till fettlagren, innan man börjar minska på maten. Har man börjat få ut energi därifrån blir man automatiskt mindre hungrig, och är man bara lyhörd för sina mättnadssignaler äter man mindre av sig själv.

Vad Zepp brukar påpeka är att inte alla märker när de får det där energitillskottet från lagret och inte behöver lika mycket mat längre, utan de fortsätter att äta lika mycket av gammal vana fast de egentligen inte är så hungriga. Det kan vara en anledning till att man inte går ner i vikt.

Blev lite förvånad igår. Jag tyckte jag åt på rätt bra - två stekta ägg till frukost (med mycket smör), biff med blomkålsmos till lunch, och hel ugnsstekt kyckling med spenat-svamp-lökröra till kvällsmat. Kaffe med grädde och kokosfett däremellan. Men ändå fick jag inte ens i mig 1500 kcal! Fattar inte hur jag gjorde.

På kvällen var jag lite hungrig och väldigt grinig, men det kan också vara pms som är på gång.

#63 Jomen det där med socker och insulin och instängda fettlager tror jag att jag har lyckats begripa men vad är det med lchf som gör att förbränningen höjs menar du? Inte blotta det faktum att man tar bort kolhydraterna väl? Eller?

Hm.. Kanske jag formulerade mig knasigt..?

Jag tänker såhär:

Det normala för oss att ha förbränningen igång.

Äter vi en kolhydratrik - onaturlig - kost, dras den ner/stängs av.. alltför mkt/alltför ofta.

Att 'höja förbränningen' med LCHF, genom att ta bort kh (sänka insulinnivåerna) är ju då egentligen att återställa förbränningen till ett normalläge, kanske inte att ÖKA den egentligen, utan ta bort en onaturlig sänkning..

Poängen i det förra jag skrev, är just att energiunderskott - som Aniara också förtydligade sen - inte måste uppstå genom att man drar ner intaget. Det kan lika gärna uppstå med samma eller högre intag, men genom en effektivare förbränning.

Klargjorde det nåt? 

Uj uj uj, nu är det kämpigt! Har värsta brottningsmatchen med sockermonstret här!

Före helgen noterade jag ett nytt personbästa på 86.0 kilo på vågen. Sen åkte jag hem till mamma och firade påsk. Blev inte frestad av påskgodiset och fick anpassad mat hela tiden, möjligen lite lite fett, och lite mer kolhydrater än vanligt - men jag tror knappast att det blev så mycket mer än 20g. Åt t.ex. hallon och grädde på lördagkvällen vilket jag egentligen slutat med för tillfället.

Så det är inget avsteg som lockat fram sockermonstret utan ren och skär pms. Vilket sockermonstret tycker är ett jättebra argument för att försöka övertyga mig om att det ju faktiskt är synd om mig och att jag bara därför förtjänar att få tugga i mig något riktigt goooooooott. Gärna något som krasar mellan tänderna, kex eller chips eller nåt, eller varför inte en kexchoklad så jag får socker och choklad på köpet! Jag säger bara tack och lov att sambon käkat upp det halva Ballerinapaketet jag lämnade förra gången, för jag har vänt upp och ner på skåpen i jakt på eventuella kvarglömda kakor! Det finns andra saker i skåpen, men inget som är tillräckligt gott för att jag skulle tycka det är värt det. Tveksamt att det hade varit värt det med Ballerina heller, det var såna med pepparkakssmak och de var faktiskt inget vidare.

Övervägde att gå till fiket på hörnet och köpa maffiga muffins som de är experter på och som jag hittills lyckats motstå (tack och lov att vi inte flyttade hit medan jag var sockermissbrukare!), men insåg med viss lättnad att de redan har stängt så här dags. Funderade på att gå bort till affären och köpa nåt dumt, men visste samtidigt att allting som finns där brukar kännas ganska trist när man väl äter det, så jag iddes inte. För säkerhets skull bytte jag om till mysdressen, tog av mig bh:n och satte på mig tjocka strumpor som inte går ner i skorna, allt för att öka motståndet mot att ta mig ut.

Funderade på att baka kladdkaka och kanske t.o.m. anpassa receptet, men äh, jobbigt.

Så till slut blev det en äggmjölk med mycket grädde, kakao, vaniljpulver och Sukrin (som jag inte brukar ha i), och det verkar funka ok som godissubstitut.

Men nu har jag varit och fått recept på ny hormonspiral som ska sättas in om några dagar, för så här kan jag fan inte ha det varenda månad!!!

Glömde tillägga att vikten gick från 86.0 i fredags till 87.2 igår. Men det tillskriver jag den månatliga fluktuationen!

Men jösses, vilken kamp!!! Avundas dig INTE.

Man har ju gjort en och annan raid i skåpen i sina dar, och minns den blandade lättnaden/besvikelsen, när man inget hittade.

Så listig du är, med mysdress o tjocka strumpor! 

Hoppas du får bukt med PMSandet.

Bra jobbat tycker jag!

Tack! Jag är rätt nöjd med att jag inte gav efter när det var så nära.

Enda nackdelen är att den där äggmjölken kanske blev lite väl mastig. Den innehöll 50g smör, 2 ägg och 1 dl grädde, och jag känner mig fortfarande fullproppad. Det bidde ingen middag ikväll!

En lååååååååång pms blev det också! Först igår fick jag världens mensvärk, och det har inte riktigt dragit igång än på allvar. Tack och lov att spiralen ska bytas om ett par dagar, för nu börjar det ju bli som förr.

Dessvärre blev jag lurad av sockermonstret igår, efter att ha kämpat länge och väl. Möjligen lurade jag också mig själv genom att göra pannacotta med rabarberkompott som jag ätit ett par dagar - den i sig innehöll inga farliga mängder kolhydrater och funkade för att hålla sockermonstret nöjt ett par dagar, men när den var slut ville monstret ha MER! Så det blev salta kex och glass med kakao igår kväll. Jag gick på historien om att det var så synd om mig som hade sån mensvärk som pillren inte riktigt bet på! Dessutom kom sockermonstret på att eftersom jag ändå är rätt svullen just nu så gör det ingen större skillnad om jag svullnar lite till, det kommer ju ändå att försvinna om några dagar när mensen är över och jag äter strikt igen.

Vad kan man säga, återigen, bara att bryta ihop och gå vidare. Hoppas innerligt att en ny spiral fixar till det här, för jag orkar inte ha brottningsmatch på liv och död med sockermonstret i en vecka varje månad!

Nu har du Levaxin, det är vår och snart har du ny spiral och imorgon är en annan dag som du själv brukar säga. Från nästa vecka kommer det att bli lättare för dig att inte välja att göra sockermonstret till viljes!

Men blä! Nu har jag ju ätit en massa skit idag också! Jag bara vill inte sluta, verkar det som. Kex till frukost och chokladcookie till lunch. är det vettigt det??? Ok, jag har druckit äggmjölk och käkat joddlarkorv också och ätit fin naturbetesbiff med blomkålsmos när sambon kom hem från utlandet, men jag kommer att bli tvungen att äta nåt mer idag för det var tidigt middag och jag vet inte vad. Och om jag inte kommer på det snart kommer jag att tappa motståndskraften och gå lös på kexen igen. Sambon kan inte hjälpa mig för han åkte förstås till jobbet så snart han hade lämpat av väskan och ätit middag.

Sockermonstret försöker intensivt övertala mig att jag ska passa på att äta kaka till kvällsmat också, och att jag borde passa på eftersom det förmodligen är sista gången jag har sån här jobbig mens och därmed en ursäkt. I morgon ska jag ju skärpa mig igen, så då är det försent, menar sockermonstret…

Nej det är inte vettigt. Men det är SVÅRT att göra rätt när du är i det där läget. Bit inte i kakorna, utan hellre i typ:

- Kokta ägg med räkor.. mumsar jag på just nu

- Fler såna där korvar

- bordskanten?

Önskar det fanns ett trollspö, särskilt specialiserat på att åtgärda dylikt!

*bippedibappediboooo*

Hahaha, bordskanten känns inte som nåt dåligt alternativ just nu!

Räkor tål jag inte, och joddlarkorvar orkar jag inte äta fler, för de är så starka. Ägg är jag inte heller nå sugen på, inte ens i äggmjölk som annars brukar vara ett bra sätt att lura i sig dem. Jag kanske faktiskt tar och steker upp morgondagens lunchfärs! Eller nej, nu vet jag - jag har ett halvt paket bacon som är öppnat och blomkålsmos kvar sen tidiga middagen. Det borde kunna slinka ner!

Jag kom i alla fall inte iväg till affären som stänger om 5 minuter, så det blir åtminstone inga nya dumheter.

Stopp! Sockermonstret har fel! Du har rätt! Ett kex och en chokladcookie kan vi leva med (eller hur många det nu var) Ät något bra istället nu!

Ähum, det var inte så mycket som ett helt kex…paket.

Men bara en cookie!

Vet att jag är inge bra på att föreslå vad du ska äta. Förutom bordsskiva då.. Vi gillar olika saker.. och så ska man ju ha det hemma åxå.

Bacon och mos låter fint.

Det viktiga är att det är MAT du stoppar i dig! Inte urlakat kemiindustriavfall doppat i socker.

Mmm, urlakat kemiindustriavfall doppat i socker… *dreglar som Homer Simpson*

Haha.. Gillaknapp!!

Jo hej, det är jag igen, sockermonstret undrar om jag inte kan få ta lite glass till efterrätt, nu har jag ju varit duktig och ätit bacon och jag ska vara duktig hela dagen i morgon, så då borde det väl vara ok med bara lite, lite glass ikväll?

Nejjöh!!! 

Okejrå. Sockermonstret hälsar att det nöjer sig med te för stunden, men att det kanske återkommer i morgon.

Låter bra. Passa på och lägg strypsnara runt halsen på´t, när det är upptagen med teet.

Glass nu=10 sockermonster sedan. Jag vet det, Kaisa vet det och du vet det!

Vaknar med huvudvärk och beslutsamhet, 1,2 kilo tyngre än igår. Tur man vet att det bara är vatten! Igår var jag törstig och drack som en tok men gick inte på toa mer än vanligt, och i morse när jag vaknade var jag för ovanlighetens skull inte panikkissnödig, så jag anade vad som var i görningen. Tjoooooooooooocka vrister!

Så hej och hå, nu är det strikta bandage som gäller. Ska köra Pau d'Arco-te ett tag också för att förhoppningsvis bli av med slemmigheten i munnen och klådan på andra ställen lite snabbare.

Pau d'Arco-te? Vad ska det göra? Smak? Kostnad? Köps var?

Pau d'Arco-te finns tex här

#89 Det är mot svamp (candida). Jag var skeptisk, men efter att ha fått lite av en bekant som sa att hon hade haft liknande problem med magen som jag och blivit bättre testade jag och upptäckte att jag också blev bättre i magen av det. Jag köper det i hälsokosten, Kusin Vitamin i Söderhallarna brukar ha bra pris. Gott är det inte, men det funkar faktiskt!

Vad jobbigt. Hur går det idag?

Idag går det SKITDÅLIGT, tackar som frågar.

Har varit och bytt spiral, och det gör ju så jäkla ont! Det var uthärdligt tills de fällde ut den som ett flaskskepp, då krampade hela livmodern ihop i ett huj runt den lilla prylen. Som tur var hade jag förvarnat om att jag kanske skulle komma att svära under proceduren.

Och det tar ju inte slut heller, utan sen följer jordens värsta mensvärk (ackompanjerad av en smula yrsel) samtidigt som man blöder som en stucken gris. Mysigt.

Och av någon anledning kändes det som det enda rimliga och tänkbara alternativet att köpa ett paket chokladkakor att lindra smärta med. Fina tulpaner och hängmörad biff till ikväll dög inte till tröst, kakorna bara skulle med. Provsmakade dem redan på bussen för säkerhets skull, men sen lyckades jag hålla mig i skinnet tills jag ätit några skivor salami och kokat kaffe.

Men nu har jag moffat kakor och de satt fint!

Det märkliga har dock inträffat att jag har moffat färdigt innan paketet är slut. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Ska jag gömma dem innan sambon kommer hem så att jag kan smygäta dem sen (hmm, gissa vems förslag det var), spara dem och äta om en timme när blodsockret kraschar, slänga dem, eller tvinga sambon att äta upp dem så de inte finns kvar? What to do, what to do…

Ajajajaj! *lider med dig* Låter förfärligt med flaskskepp.

Bra att chokladkakorna nu satt fint när de prompt behövde ätas.

Har inget råd att ge om dem som blev över. En rationell och förnuftig person skulle givetvis genast slänga dem i sophinken.

Jag skulle gömt dem nånstans för att ha senare. Om-utifallatt…

När ska du prova brudklänningen?

Jag föreslår att du moffar ner dem i soporna, tillsammans med nåt riktigt kläggigt äckligt så du är riktigt på den säkra sidan.

Men du vet hur jag är..! 

Jotack.. det där med att sätta i spiral.. ajajajajaj… Och då har jag fött barn, vilket troligen gör det mindre plågsamt, kanske.. sägs det.

Fast nu ere länge sen jag hade sån, tack och lov.

Hoppas bara nu att du slipper hela PMS-eländet!!

SLÄNG! Och folkusera på att nästa mens inte alls blir jobbig!

Äh, det var bara tre stycken och nu är de borta. Känner ingen längtan efter fler heller. Vi har käkat den hängmörade biffen (god!) och jag har tagit fler värktabletter, och det känns rätt ok. I morgon kommer att bli en bättre dag. Funderar på att gå och lägga mig så att det blir i morgon lite snabbare!

Bra!

Ååh, det låter helt suveränt med hängmörad biff.. *dreggel*

Fast jag åt inte så tokigt jag heller..

Sov gott - och en ny dag imorrn. 

Grattis! Well done you!

Hoppas att det är en bättre dag idag. Här skiner solen - hoppas den skiner på dig också. Allt känns lite lättare då.

Ny dag, nya tag. Värken har lugnat ner sig och än så länge har jag inget förkrossande sötsug även om jag inte skulle tacka nej till kakor till frukost. Men jag tror nog jag kan övertyga mig själv om att ägg också är gott…

Sen bär det iväg till tandläkaren. The fun never ends!

Näää… Nu tycker jag du haft nog med tråkigheter för en vecka. PMS + spiral-flaskskepp+ tandläkare. Men du måste ju sen ha fyllt din kvot med plågsamheter för en lång tid framöver.

Har på tal om tandläkare funderat på varför man aldrig blir erbjuden lustgas hos tandläkaren. Ryktet säger att man kan få det där - hade gjort tandläkarebesöken mycket trevligare tror jag.

Vilket får mig att fundera på varför man inte kan få köpa lustgas på krogen. Mycket färre biverkningar och ingen baksmälla även om ruset är rätt kortvarigt.

Förlåt nu babblar jag okontrollerat i din tråd Aniara. Inte meningen. Står hur som helst i ett hörn och hejar på dig med flaggor och konfetti att kasta över dig när du klarat av tandläkaren.

#102 Jag har ju betalat restskatt också när jag ändå höll på!

Lustgas hade kanske varit nåt igår, hos tandläkaren brukar jag inte känna så stort behov av sånt. Jag har sällan hål, så det brukar gå väldigt smärtfritt till väga! Men jag ska väl inte säga för mycket nu innan jag går dit… *ta i trä*

Jag har inte tandläkarskräck. Det har däremot min plånbok

Jag vann! Sockermonstret och jag hade rätt hårda förhandlingar i affären, men till slut lovade jag att det skulle få rabarberpannacotta om det slutade tjata om kladdkaka och kakor, och det funkade. Jag var alldeles för hungrig när jag gick och handlade, så jag är mycket nöjd att jag ändå lyckades stå emot.

Tandläkaren gick också bra, en femhundring fattigare men det kunde ju ha varit mycket, mycket värre. Glömmer aldrig när jag på ett år hade lyckats få så mycket hål att kalaset plötsligt gick på 10 000! Ja, jag vet att jag just sa att jag aldrig brukar ha några hål, men det var just därför det var så chockartat. Tror jag fått laga 2 gånger innan dess, och 1-2 gånger efter.

Duktig flicka! Jag är så stolt över dig! Rabarberpannacotta? Är det ok alltså? Recept tack!

Allting är relativt…

Jag är inte så mycket för att använda recept, men jag skalade (slarvigt) och skivade två rabarberstänglar, kokade upp med en gnutta vatten i botten från början (det behövs inte mycket, rabarberna börjar snabbt vätska av sig), puttrade tills det blev gröt, rörde i Sukrin, vaniljpulver och kanel, hällde i grädde tills det kändes lagom, ett par deciliter kanske, och sen rörde jag ner två gelatinblad som legat i blöt. När de stelnat färdigt blev de ganska hårda, så det hade kanske räckt med lite mindre gelatin.

Det blev 2½ liten efterrättsbytta. Nöjde mig med den halva igår eftersom det var den enda som hade stelnat, och tog en nu till morgonkaffet. Så har jag en kvar om monstret attackerar lite senare. Att äta ordentlig frukost har varit den svåraste omställningen och en av de saker som jag har mest problem med efter ett avsteg. Jag har lätt att må lite illa på morgonen och tycka att mat känns bläääääääääääh, kakor däremot går ju alltid ner. Därför tillät jag mig själv att äta efterrätt till frukost idag bara för att komma igång och äta och inte hamna i det där läget när det känns så bläh att det inte blir någon mat alls, vilket till slut brukar innebära öppet mål för sockermonstret.

Egentligen är jag lite tveksam till att muta sockermonstret med substitut, jag tror det är bättre att bita ihop och tugga på sin fläskfärs tills det går över, men igår blev det som sagt rätt hårda förhandlingar, och det var ett bättre alternativ än kladdkaka!

P.S. Rabarber innehåller 2,7g kh/100g, så det är inte alls farligt. Problemet är att det ju inte är särskilt gott utan massor av socker, men med Sukrin funkar det ju. Fast jag vill inte äta mängder av sötningsmedel heller…

#107 Tycker du gör helt rätt! "Choose your battles" som man säger

Tiden går…

Övervann sockermonstret till slut, men känner mig lite "sådär", förmodligen beroende på hormonspiralen. Mellanblödningar är ju vanliga, och idag tog det lite ny fart igen med lite mensvärksmolande under dagen. Kliar gör det också, jag hoppas verkligen att jag inte kommer att få lika mycket problem med svamp som jag fick när jag satte in den första! (Det var före LCHF, problemen lindrades med LCHF med blev inte helt bra förrän efter ett gäng Fluconazol-kapslar).

Jag antar att jag har gjort mig av med avstegkilona - jag var som mest uppe på 89.1, idag 87.2 - men jag skulle gärna vilja komma tillbaka ner under 87 åtminstone… om nu siffran på vågen spelar någon som helst roll förstås.

En mindre rolig utveckling är att jag förmodligen har ärvt min mammas gikt. Stortå"knölen" har ömmat i ett par dagar (den har gjort det korta perioder tidigare också), och idag har den varit klart svullen och lite röd och jag kan nästan inte gå alls. Jag ringde till vårdcentralen, och sjuksköterskan tyckte att jag skulle komma dit, men de hade inga tider idag så jag får ringa i morgon bitti och försöka komma över en akuttid. Men hallå liksom? Jag är inte ens 40! Har gått igenom de vanligaste orsaksfaktorerna och kan bara kryssa för ärftligheten.

Drygt, Och ont!

Ajdå. Inte kul med gikt.. 

Förra våren läste jag lite om det. Stämmer nog att du kan utesluta de flesta andra orsakerna utom just arv.

Finns det nån behandling? Minns inte..

* *

Snyggt att segra över monstret!!

Min mamma hade gikt och fick medicin för det. Mins inte vad den hette men den fungerade utmärkt! Så bara du kommer iväg till vårdcentralen så är nog problemet ur världen.

Nu har jag varit på vc och fått recept på dikofenak, som tycks vara den antiinflammatoriska of choice i det här fallet. Dessutom togs snabbsänka och uratprov, om det sistnämnda är högt kan jag ev. få förebyggande medusin. För doktorn höll med om att det såg ut som gikt. (Varför skriver jag hela tiden fel och skriver gift?!)

Det är redan bättre idag än igår, så det ska förhoppningsvis gå över snabbt. Får skjuta på min planerade skoprovningsdrive någon vecka eller så! Hade tänkt göra ett seriöst försök att hitta bröllopsskor den närmaste tiden, men jag är inte så sugen på att sticka ner foten i smala högklackade skor just nu…

Glömde förresten säga att jag höjde Levaxinet till 100mcg i måndags, och har i stort sett inte känt av det alls! Lite hjärtklappning första dagen, annars ingen som helst skillnad, varken positivt eller negativt. Kanske lite mer energisk och klartänkt förresten, jag har fått lite mer gjort de senaste dagarna. Jag var lite tveksam efter Kaisakavats erfarenheter av senaste höjningen, men det verkar gå bra för mig!

Åh, endel bra nyheter!

Knas med gikt, förstås, men hoppas du verkligen blir hjälpt nu!

Klart du skriver gift.. du ska ju 'bli gift' snart.. 

Skor.. Det finns snygga som är hyfsat bekväma/inte tortyr. Det är förstås oftast en kompromiss mellan just de faktorerna. På en av skokedjorna här i byn - kanske heter den Eurosko - finns då och då just skön-snygga, ett märke de har som jag inte minns namnet på.

Utbudet där hos er torde vara STÖRRE. Gissar att du tänker dig vita i siden med 12 cm stillett.. 

Bra om Levaxinet!! Tror effekten är den rätta när man bara fungerar. Och då du fick så lindriga känningar den här gången så är det rätt.

Alla mina negativa känningar från 100-svängen är borta efter x dagar på 87,5. Tror jag kör såhär 'tillsvidare'.

Vad bra. Diklofenak är bra grejer.

Får verkligen hoppas att du inte åker på gikt i smb m bröllopet. Ser för mig att du skrider upp för altargången i flip-flops… Men med lite coola nagel-klistermärken och lite svandun-tussar på flipslopsen kan ju det funka oxå… :-S

#115 Haha.. tack för den 'vyn'.. lite hippiebröllop över det hela då.. 

#115 Det är precis min mardröm du beskriver, förutom att i min version LINKAR jag uppför altargången i flipflops, eftersom jag har mest ont på undersidan av knölen och bara inte KAN gå normalt på den! Det känns som att det skulle förta lite av högtidligheten att komma haltande!

Aaaah! Den blivande maken får köra in dig på en liten säck-kärra! Eller nej - han kan dra dig i en skrinda. Kan bli jättefint med blomstergirlander och tyll på.

Inget att oroa sig för - det blir kanon-fint - och det blir ju verkligen unikt.

Allvarligt talat - hoppas verkligen att det lägger sig och att diklofenaken hjälper. Ont suger!

Sorry att jag missat helt att titta in på sistone! När lowcarbkost-sidan bytte layout har jag kommit av mig helt… har inte varit här inne på evigheter!

Hoppas innerligt att diklofenak fungerar och att den eventuella gikten ger sig av bums! (Annars får du säga till, jag är bra på att "pimpa" naglar )

Byte av spiral låter allt annat än trevligt, hua (Själv har jag aldrig testat spiral så jag kan bara föreställa mig det…)

Intressant med Pau d'Arco-te. Har varit lite nyfiken på det en tid men inte läst på tillräckligt och fått tummen ur. Kanske dags att köpa lite nästa gång jag kommer förbi Gryningen (min hälsokost på södermalm dit jag går efter kinesiologbesöken).

Kan helt relatera till dina IBS-attacker. Jag har haft i princip identiska attacker sedan tonåren, dock ffa dagtid (mkt sällan nattetid). Ofta hade jag flera i veckan, ibland flera per dag. Kolikkramper, enorma smärtor, kallsvettning, svimning, kräkning (eller känslan av), yrsel. Brukar också lägga mig i framstupa sidoläge på badrumsgolvet med toarulle som kudde och ligga där i timmar tills det går över. När jag började med LCHF försvann de, men på sistone har de börjat dyka upp igen. Vet inte om det är för att jag äter lite mörk choklad och ätit korv till middag varje dag i en vecka (har inte orkat laga mat).  Har just haft en vecka med mkt magont och det påminner mig direkt om hur eländigt det var dagligen förr om åren…

Härligt att levaxinet tycks fungera!

Hejjar på dig och hoppas att du snart ser femman…

btw - tack för besöket, var såå kul att träffa dig!

Meh? Händer inget? Kom igen nu Aniara!

Mm.. Man saknar Aniara här! Massor!

Hohoooooooooooo!!?? 

Mmm…

Det går inte så bra för mig. Tappade greppet när jag var i Utlandet, och just som jag började komma upp på banan igen halkade jag igen igår på jobbet. Tyckte att jag faktiskt FÖRTJÄNADE en glass när alla andra badade och solade och jag satt på jobbet och hade tråkigt… Det märkliga är att glassen hade en sån effekt på mitt synfält, plötsligt fick jag syn på alla kakorna som jag aldrig märker annars. Jag fick ju behärska mig eftersom jag var på jobbet, annars hade jag gladeligen länsat inte bara de paket som stod framme utan hela lagret inne i förrådet.

Bläh!

Men jag SKA skärpa mig. Jag SKA!

Glass har sån effekt.. (ondska) 

Äh, strunt i det som är historia. Fokus på nuet och framåt! 

Kramiz

Förtjänade glass? Raring, du FÖRTJÄNAR att uppnå ditt mål att gå ner en storlek eller två till bröllopet. Din kropp FÖRTJÄNAR att slippa släpa runt på extrakilona. Fokusera på det, det är en gåva du ger till dig själv och din kropp.

#124 Ja, den var inte ens särskilt god, så det är väl synd att säga att jag förtjänade en halväcklig glass som fick mig att må dåligt… Men motivationen vill bara inte infinna sig, och ont i huvudet har jag haft i typ en vecka också. Suck.

Men i morse vaknade jag och kände att det nog skulle vara roligare att återgå till riktig mat!

Riktig mat är mums!

Riktig mat är riktigt bra!

Bra tjejen!

Men jag får nog skynda mig att äta frukost, för snart går jag från hungrig till kinkig och då är det kört!

Off you go! Tänk på hälsan, rädda det du har kvar av den varan, ät en riktigt FET kolhydratfri och mättande frukost!

Kram!

Nejjöh! Beware of kinkig!! 

Förresten..

Berätta gärna hur det går med Levaxinbehandlingen.

ÄNTLIGEN har jag kravlat mig upp ur diket och börjar känna mig stadig på vägen! Ganska länge klarade jag näääääästan av det - men så svängde jag plötsligt och petade i mig EN dålig sak varje dag. Mycket irriterande.

Men nu har det nog gått en vecka, och jag har t.o.m. klarat av att jobba natt och ha kexchoklad i väskan utan att röra den! Varför jag hade kexchoklad i väskan kan man ju ifrågasätta, men jag har mått så vansinnigt dåligt fram på morgontimmarna när jag har jobbat natt att jag kände att jag behövde ha nödsocker att ta till om det gick så långt att jag inte var kapabel att klara av mitt jobb om t.ex. någon skulle ringa.

Jag tror jag har hittat den rätta "medicineringen" nu. Tidigare har jag ju haft som princip att inte dricka kaffe efter midnatt, men nu har jag skippat det. Hällde glatt i mig en mugg vid 3 och en skvätt till vid 6, och blodtrycksfallet uteblev. Dessutom tog jag en Dimor och en halv Postafen vid 3-tiden, och det fick magen att låta bli att dra igång det vanliga IBS-köret framåt morgonen. Jag har helt enkelt mått ovanligt bra! Återstår bara att se om jag kan sova nu. Sitter här och drar i mig en äggmjölk för att varva ner innan läggdags och för att jag inte ska vara så hungrig och grinig när jag vaknar, men strax ska jag krypa till koja och se hur det går!

Och svaret är att det går SKITDÅLIGT att sova! Men om det är kaffet eller Levaxinet som jag tog samma tid som vanligt, dvs innan jag gick och la mig, vet jag inte…

Kanske både ock.

Kaffe påverkar mig, försöker låta bli det på kvällen, men det är ju så svåååårt..

Medicinen måste jag ta rätt tidigt på morgonen/förmiddagen, för att den inte ska störa insomningen. Sen en tid har jag pillerburk på sängbordet, samt vattenglas. Ställer väckarklockan på nio ifall jag inte skulle vakna av mig självt.. och tar pillret direkt.

Bravo, att du är uppe på banan. 

Hej på dej! och välkommen hit!

Kan förresten ha varit äggmjölken också, den gör mig alltid lite varm och blossande. I morse gick jag och la mig direkt istället och sov som en stock hela dagen, men det kan ju förstås ha varit för att jag sov så dåligt igår.

I natt trillade jag dessvärre av vagnen igen, två nätter i rad med dålig sömn emellan gjorde det svårt att stå emot klockan tre på morgonen när nån jäkel skaffat chokladflarn till jobbet - min gamla hetsätningsfavorit…

Men det var då, nu är nu. Snart blir det midsommarmiddag!

Förresten måste jag bara dela med mig av den här bilden från hotellrummet i London. Visst är det trevligt att det erbjuds kaffe/te och tilltugg, men det här såg inte så lockande ut…

Den där 'mjölken' kan man nog klara sig bra utan. Slår vad om att riktigt grädde är goare! 

Hoppas du har en bra midsommar!!

MEN NU DÅ!!!

Jo, NU!!! 

Jamen glass då?

Beror på hurdan..

Näe.

Kejrå. Har faktiskt lyckats låta bli dumheter i flera dagar nu och mår redan bättre. Ligger förmodligen högre i kolhydrater än jag brukar, inte minst med tanke på vanljpannacottan med rabarberkompott som jag mutat mig själv med för att skippa glassen, men ok ändå.

Idag ska jag jobba och sen ska vi ut och åka lite i sommar-Sverige, så jag tror jag håller mig på den här nivån tills vi kommer hem, och sen blir det andra bullar av. Eller inga bullar.

En sak är i alla fall bra. Genom att testa ett par gånger har jag insett att det inte finns några goda glassar. Magnum Gold var en svår frestelse för mig, men den finns inte längre. Istället har det kommit ett gäng nya glassar som i stort sett samtliga innehåller nötter eller mandel. Tack GB! De få glassar jag nu KAN äta utan att svalget börjar klia är relativt lätta att avstå ifrån!

Men herregud, pinnglass är väl inte något att låta sig frestas av?! Det är verkligen inte så gott att det är värt det! Nej, om du nu måste göra avsteg så spara det för det som är verkligt delikat. Fast det är väl de avstegen som gör att man vill ha vad som helst sen, bara det innehåller snabba kh kanske…

Hej igen! Nu är jag hemma från semestern, som slutade med näsan tryckt ner i diket så sent som i förrgår efter nattjobbet som jag åkte direkt till när vi kom hem.

Då kändes det nästan hopplöst att låta bli, men på nåt märkligt vis kände jag mig plötsligt färdig med den här urspårningen och återgick till gamla goda vanor igår - utan några andra problem än huvudvärk! Inga cravings alls!

Just nu känns det riktigt bra, men jag ska jobba två nätter i sträck nu och sova borta på dagen emellan, så jag håller tummarna för att det ska funka. Jag har gjort nåt slags kokoskaka (mellanting mellan kokospannkaka och kokostoppar kan man säga) som blev konstig men god förutom att den blev lite bränd, och jag hoppas den ska räcka för att hålla mig borta från kakförrådet!

Jag har börjat bokföra i Minmat igen, och efter de här två nätterna tror jag att jag ska rapportera ett tag här också för att se till så jag håller mig på banan!

1½ månad kvar!

På banan var det! Yes box!

Hejjar ivrigt! 

Första natten gick bra, men sen sov jag dåligt på dagen, och den andra natten var tuff. Vid 4-tiden blev det två skorpor och en kopp varm choklad, och på hemvägen en chokladbit.

Men sen var det bara att ta sig i kragen igen! Nu äter jag inte riktigt så strikt som jag hade tänkt mig, igår gjorde jag t.ex. köttfärslimpa med lite strimlade rödbetor i, och rentav ½dl havregryn till 840g köttfärs. Men just nu känns det som om huvudsaken är att jag håller mig på banan, även om banan är lite bredare än vanligt just nu.

I augusti blir det UFO tror jag!

Lite rödbetor och havregryn till såpass mkt kött är enligt mig inget att haka upp sig på.

De andra exemplen lite knasigare förstås. Men förståeliga i sammanhanget. 

Kör på tjejen, duktig!

Ja nu jävlar är det brudklänningen som hägrar!

88,3 kilo i morse. Efter semestern låg jag över 90, så vattnet har börjat ge sig i alla fall.

Det vore trevligt att komma tillbaka till 86 före bröllopet åtminstone.

Ett väldigt bra och tydligt mål i sikte. Fullt möjligt att uppnå!!

Hejjar nu nästan våldsamt ivrigt!! 

Kort rapport mitt i stressen. Jobbar för mycket och planerar ett bröllop. Det är inte bra för maten eller vikten. Slirade av vägen på jobbet när nån jävel tagit dit chokladflarn igen - my drug of choice! Jag har fokuserat på att undvika de stora snedstegen (typ chokladflarn), men jag tror jag måste börja strikta till mig mer ändå. Hur f-n kan det gå mer än 3 dl grädde på två arbetspass, t.ex? Nog för att jag dricker MYCKET kaffe när jag börjar 07, men ändå, nån måtta får det väl vara?

Ok, i morgon natt får jag vaniljpannacotta med rabarberkompott, bara för att jag jobbar natt och måste hållas borta från skorporna. (Jag har aldrig ens gillat skorpor så värst. Men framåt småtimmarna tager man vad man haver.)

88 nånting tyckte jag vågen sa i morse också. Och brudklänningen sitter tajt fast ryggplattan är flyttad. Jag som hade tänkt att den skulle sitta löst vid det här laget… Men det får ordna sig, fin kommer jag att vara ändå.

Jag tror att jag kanske har lite pms för tillfället också. Det blir ju inte lika tydligt med hormonspiral, men utöver plufsigheten har jag finnar, tänker på choklad dygnet runt och blir osams med puckade idioter på nätforum (inte här), och dessutom hade jag en mini-mens den här tiden förra månaden. Vilket talar för att jag skulle kunna släppa lite svullnad lagom till månadsskiftet!

Gikten jävlas också fortfarande, men nu har jag fått en ny behandlingsstrategi och poppar piller som värsta tanten. På morgonen tar jag 6 olika sorter. Snart dosettläge här!

Det är bara att bita ihop och kämpa vidare!

Lycka till!

Heja Heja!

Bläh. Över 89 kilo, och klänningen går knappt att få ihop. Stress är verkligen dåligt. Och tårtprovning och nattarbete. 1½ vecka kvar, och två nattpass till. Jag vet fan inte hur det här ska gå.

Asch då! Det är förstås inte bra. Önskar jag hade det där trollspöt vi nämnt nån gång förut..

Du är förstås helt underbar ändå.. men jag vill du ska vara glad och nöjd - och att klänningen ska sitta snyggt.

Kramizar!!!

Tänker på dig! Lycka till!

Men idag kom jag på att jag ska ju ha bolero, så det är inte hela världen om det blir en liten, liten glipa i ryggen…

Aha.. Det var ju fiffigt - och snyggt!!

(Känner att jag får 'dragningar' till förrådet och mina tyger.. sygrejjer.. ajaj )

Oavsett allt, det blir en alldeles, alldeles underbar dag!

#158 Projekt Runaway funkar annars på den typen av sug för mig!

Klarade förra natten, delvis med hjälp av några skitäckliga kakor jag experimenterade fram. De liknar "skurna chokladbröd" som är en av mina favoriter. Dessvärre kom jag på för sent, när jag redan hade börjat, att Sukrinet stod kvar hemma hos en kompis, så de blev mer än lovligt beska med en bismak av stevia. Bläh! Men de funkade som avledningsmanöver från Ballerina-paketet i alla fall.

Bara en natt kvar nu. Håll tummarna för att den går lika bra eller bättre!

Jag skulle nog faktiskt be fästmannen att avstå från att förvara kakor i hemmet. Jag försstår att du inte tycker att han ska behöva avstå för att du äter lchf men när det nu är så svårt och han kan vräka i sig hur mycket han vill när han inte är hemma. Och det behöver kanske inte vara för evigt.

Håller tummarna!

#162 Eh… min fästman har inga kakor hemma. Han tycker inte ens om kakor.

Däremot är det ett jäkla kaksnaskande på jobbet! Och dem är det betydligt svårare att be att ta hänsyn.

Aha. Trodde du hade en massa frestelser som låg och drällde därhemma. Hade inte vart bra ju.

Själv ska jag också ta och skärpa till mig, det har blivit en hel del dumheter på sistone. Jag har visserligen lyckats med konststycket att inte gå upp i vikt men nu skulle jag vilja ner ett par kilo till eftersom jag köpt en jättefin vintageklänning som skulle sitta bättre om jag var ett par, tre cm mindre. Dessutom är jag rädd att jag ska börja stoppa i mig mer och mer kolhydrater om jag inte sätter stopp nu och jag har redan kännt av mina onda höfter.

#164 Nej, tok heller, min fästman är irriterande omtänksam, det finns aldrig något gott hemma när jag tappar greppet och börjar rota i skåpen! Och skulle det finnas glass eller nåt så kan man ge sig fan på att han har köpt en med nötter i för att jag inte ska KUNNA äta den även om jag skulle få för mig att jag vill.

Men nätterna har i alla fall gått bra, det blev säkert lite i överkant med kolhydraterna i kakorna jämfört med hur strikt jag skulle vilja vara, men Ballerinapaketet var i alla fall helt ointressant!

Tänk om man hade en frestelse som drällde omkring här hemma.. 

Hehe.. 

Just nu har jag en väldigt bakfull stinkbomb som hasar omkring och rapar här hemma, inte frestande alls!

Ujujuj..

Det är min brorsas fel.

Mmm.. ledtråd på fb. Man kanske får va gla han lever.. och kom hem utan värre följder än stink och has och rap..

Hej! Vill bara säga att jag verkligen känner igen mig i dina PMS-problem. Jag blir svullen som en flodhäst innan mens och får ett enormt matsug. Och så klart efter kolhydrater och inte efter fet mat. Mitt problem är dock inte direkt sötsuget utan att det känns som att min mage känns alldeles tom och vill fyllas till bristningsgränsen. Helst med bröd! Det fyller ut och sväller bra. Monstret nere i magen tycker inte att fett och protein ger samma härliga dästa känsla. Och äter jag fett och protein blir jag inte mätt som vid andra tider i månaden utan jag kan äta MASSOR av även det. Vilket resulterar i en hemsk illamåendekänsla eftersom det blir så mycket fett… Vad ska man göra? Jag funderar på att byta kön till man ;-)

Ålrajt. Nu har det gått två veckor sen bröllopet. Jag gav mig själv ett par dagar, högst en vecka, att passa på att äta vad jag vill. Efter all press och stress, allt som måste fixas, plus pressen att komma i brudklänningen utan att se ut som en stoppad korv, var det JÄTTESKÖNT att lägga sig på soffan och äta chips och skita i allt. Och ni som känner mig vet att jag inte ens gillar chips så värst.

Men nu har det som sagt gått två veckor av hämningslöst frosseri, jag har gått upp 8 kilo och har migrän varje dag. Och nu har jag fått nog.

Alldeles strax går jag och tar min sista tallrik glass. (Jag funkar så, jag behöver en avslutning.) Sen är det slut.

I morgon är det måndag, och jag gillar måndag för att det känns lite som mini-nyårsafton. Nya friska tag, liksom. Så i morgon är det ägg till frukost, fläskfärs till lunch, och nån biff till middag som gäller. Och en del grönsaker, för det är nog ingen idé att vara tokstrikt i början. Blir jag för sugen bakar jag de där chokladkakorna jag experimenterade med förut.

Och i morgon tänkte jag starta en ny tråd för en ny början.

Wish me luck!

Wish you huge amounts of LUCK!!!

Längtar till din nya tråd! 

Åååååhejj! Ta i nu då!

Ååååååååååååkej!

Nya tråden.