Därför att blodsockret stiger av frukten, kroppen tillverkar genast mer insulin för att ta hand om sockret, och när sockret är borta finns insulin kvar i kroppen som genast kräver mer socker att ta hand om.

Om du tänker efter så känns det inte på samma sätt att vara hungrig på riktigt som att vara hungrig efter blodsockerfall. Själv hade jag inte varit hungrig på riktigt på många, många år innan jag började med LCHF.

Såvitt jag förstår så beror det på att kolhydraterna i frukt (ganska mycket kolhydrater i frukter) orsakar berg- och dalbaneåkning av blodsocker och insulin.

Hungerskänslorna regleras av brist på tillgänglig energi - insulin signalerar lagring, och ger om det blir tillräckligt högt energibrist genom att kroppens "lagrade" energi inte kan ta sig ur depåerna (ger alltså brist på tillgänglig energi).

Jo, det har en hel del med ditt blodsocker att göra

När blodsockret sjunker under en viss nivå så utlöses hungerkänslor på stört.

Med lchf-kost får man ett väldigt stabilt blodsocker som håller sig länge ovanför nivån för när du känner att du behöver äta.

Med mera kolhydrater i kosten får du blodsockerspikar som snart istället förvandlas till en svacka i blodsockret.

Svackan hamnar lätt under nivån där kroppen tycker det är dags att ge dig signaler att det är dags att gå mot kylskåpet igen.

http://johannaskost.blogspot.com/2008/07/om-att-ha-matbegr.html

Tack  för alla förklaringar, då förstår jag! Det är snart slut på min fruktfrossa! Men intressant att känna hungern så här igen,m jag hade glömt hur det kändes. Men jag föredrar nog att slippa hungern.