LCHF är viktnormaliserande. Dvs, organ och muskler kommer att växa nu när de får näring. Det är inte samma sak som att du ökar i fettvikt.

Det är inte dåligt. Det är hälsa. Det finns en hel del att reparera efter anorexi i kroppen.

Tunnelseende vdg BMI och siffror på vågen är aldrig till hjälp, det är bara ett hinder. BMI är inte ens till för individer, utan det är ett mått man använder på befolkningar.

(Ketos är ett missuppfattat begrepp. Även kolhydratätare hamnar i ketos om det gått tillräckligt länge sedan sista intaget, dvs efter en natt.)

#1

jo…jag vet att vid ökad näringstillförsel så ökar organ och muskler upp till 'normal' storlek men då jag varit hyfsat normalviktig under flera år och ätit regelbundet så bör de vara vid fullstora och 'färdigreparerade' redan varpå viktökningen lär vara fett…(?)

Funderar även på om viktökningen nu betyder att jag äter för mycket? För att äta efter hunger/mättnadskänsla är inte något bra mått för mig då jag inte litar för 5 öre på vad min mage säger efter att psyket sätter snubbeltråd överallt..

Hej anemone83

Jo lchf kan vara ett bra redskap både för att få hjälp vid anorexi och ibs-mage.

Med ett bmi på 18,5 ligger du i nedre delen av normalskalan.

Ska du må riktigt bra bör du ligga mellan 22,5 och 25

Det är där dom personer ligger som har längst förväntad livslängd

Att din kropp vill ta dig upp på skalan några snäpp när du äter näringsriktigt är helt naturligt när man är i ditt läge

Det är säkert inte fett utan muskler och reparationer som din kropp prioriterar flera steg till upp på bmi-skalan

Du skriver att du blir livrädd när vågen pekar uppåt vilket tyder på att din kroppsuppfattning kanske inte står på helt fast mark ännu.

Ska du börja med lchf bör du göra klart för dig själv varför du vill testa metoden.

Vill du må bra och få den kropp du är avsedd att ha så är du på rätt spår

Helst skulle jag vilja att du ställer undan vågen ett halvår och låter kosten och din kropp ta dig dit du behöver vara både med hälsa och vikt.

På BMI 18,5 har man högst troligt inga välutvecklade muskler!

#4

Jo in fact har jag det. Gjorde en densiometri för bara ngn vecka sedan då de även berättar vad resten av kroppen består av  och miin muskelmängd var 'normal' och till och med högre andel än vad genomsnittspersonen har.

Dock kan jag ju inte sticka under stol med att musklerna på överkroppen gärna får öka något ;)

Känner trots era kloka inlägg inte att jag egentligen har fått svar på frågan om min kropp redan tidigare var van vid att arbeta utan kolhydrater och om omställningen till att äta mer fett därför kommer att ha en annorlunda effekt på mig än vad som  normalt sker vid en övergång till LCHF?

I övrigt är jag tacksam för all respons och tips, råd, förslag och förklaringar.

Vill gärna leva med lchf eftersom min mage pajar totalt av spannmål, tycker inte ens om det, samtidigt som jag vill återfå hunger/mättnad och våga lite på min kropp. Leva hälsosamt och utan kroppsnojor men ja.. klart jag inte vill bli tjock eller överviktig…

Altså, kroppen bränner alltid fett och kolhydrater, skillnaden ligger främst i vad den drar mest utav och det i sin tur handlar om vad du äter.

Och det här med HF handlar om att fettet skall vara en hög andel av ditt energibehov.. och mig veterligen finns ingen anledning att äta mer än sitt energibehov.

Och det är exakt lika mycket energi i en kalori fett som i en kalori kolhydrat!

Det är ju inte som så att det är fett som lagras specefikt, utan allt överskott lagras som fett.. eller glykogen.

#6

Så summan av kardemumman; viktökningen sker för kaloriantalet ökat-enbart och inte för att en större andel av kalorierna kommer från fett? nyfiken då på hur folk kan gå ner trots intag av typ 3000kcal per dag?

också intressera av att få rätt på hunger/mättnad. hur vet man när man ska äta, låta bli, ta mer eller mindre? ätit efter matschema så många år; bestämda mänger, bestämda tider- utan undantag…

#7 Nej, Den slutsatsen kan du inte dra. Du kan gissa. Som du själv säger går inte 3000 kcal ihop med viktminskning, vilket har att göra med att du inte kan stirra på siffror hit och dit. Kroppen fungerar inte så. En trygg kropp fungerar finfint och höjer metabolismen utifrån intaget.

Jag sätter dock väldigt mycket pengar på att din kropp behöver reparera snarare än att  du äter för mycket.

Det enda du kan göra är att fokusera på att äta rätt. Om din kropp kan repareras fullt ut kommer hunger- och mättnadskänslor att kunna komma tillbaka.

Ta bort vågen. Sluta stirra på BMI och hänge dig inte åt olika tester. Fokusera på att lära dig att äta, låta kroppen må bra och avvakta hunger och mättnad.

De som går ner på 3000 Kcal om dagen är rejält överviktiga, för dem är det ett energiunderskott, dels för att deras stora kroppar drar en massa energi plus att ämnesomsättningen ofta ökar, då den varit låg tidigare.

Och när deras vikt dalar sjunker även deras kaloriintag.. helt i paritet med aptiten som regleras av kroppens energibehov.

Tror vi alla fick lära oss äta igen, med nya signaler, i början är det hur vanligt som helst att man är vrålhugrig, andra kan tappa aptiten helt.

Läste just att världens tjockaste mamma äter 21000 kalorier om dan men då är hon ju uppe i duktiga 330 kilo också

Åt hon (bara) låt oss säga 15000 kalorier om dan skulle hon säkert börja minska rejält på bilringarna.