Sover man dåligt är det också lätt att gå och proppa i sig saker bara för att man hela tiden behöver pigga upp sig. Jag är aldrig så kolhydratsugen som efter vaknätter.

Det låter inte som att du i första hand har en dålig vana du vill bli av med, utan att du behöver ersätta ditt tröstätande med något bättre, egentligen något mer långsiktigt. Till att börja med kan det ju vara idé att se till att det alltid finns något nyttigt tillgängligt, så du inte går och äter något du inte mår bra av. En burk eller ett fat i kylen med gott småplock som Brie, salami, oliver eller vad du nu gillar. Det blir man ju dessutom skönt mätt av, så det kanske man inte överäter lika lätt?

Och visst är det tråkigt med bortresta vänner och det finns inget värre än den frustration man känner när det inte finns tillgängliga människor runt omkring en, man kan verkligen känna sig desperat ensam. Jag vill inte på något sätt låta förmäten eller förnumstig här, men iFokus har verkligen många forum där man kan lära känna mycket roligt folk som man aldrig skulle ha stött på annars, så mitt bästa tips är att du surfar runt lite och träffar folk i väntan på de vanliga vännernas återkomst! Och ät inte vid datorn.

Lycka till!

Håller med om att du behöver se att din dåliga vana är en effekt av att livet inte är bra för dig.

Det finns enkla knep som att hålla sig sysselsatt (sticka eller nåt) som tar udden av utfallet.

Fundera på sätt att skaffa ett umgänge, gå på kurs, börja promenera om kvällarna och aktivera dig i  vad du går förbi.

Men viktigast är att du reder ut varför du tror att du inte förtjänar något bättre än ett icke-stabilt förhållande. Den stressen skall du inte gå omkring med.

Att tröstäta är väl svårt att bara "vänja sig av med" eller ersätta med något annat. Om du verkligen är hungrig så ät, men behöver du tröst så är du ju troligtvis inte hungrig. Du behöver egentligen sluta känna dig ensam och övergiven, eller hur? Hur kom du kom ur eländet förra gången, där för 4-5 år sen?

Du kanske behöver prata med någon, tex en kurator? Det finns många bra självhjälpsböcker också, låter kanske som ett skitlöjligt råd..? Jag själv gillar sättet som Kay Pollak skriver i alla fall!

Även råden du fick ovan, om att prata med folk över forum här på nätet, gå en kvällskurs eller någon annan aktivitet var bra :)

Jag råder dig att söka till OA där man får hjälp med problemet att man äter på känslor, är maktlös inför maten och inte kan hantera sitt liv. Det fungerar!