Du har alltid Insulin i blodet, annars dog du rätt kvikt!

Insulin har en halveringstid på några minuter, därför är det vanskligt att mäta, man mäter C-peptid i stället, vilket är en biprodukt med längre halveringstid.

Är man frisk varierar insulinet hela tiden, mest ökar det vid måltid och då i proportion till främst blodsocker men även aminosyrenivå, det krävs för hålla blodets nivå konstant av sagda ämnen och för att lagra överkott.

Insulin utsöndras med andra ord hela tiden.

Grejen är snarare att det som inte är så hälsosamt är ständigt förhöjda nivåer av insulin.. vilket för övrigt gäller alla andra hormoner oxå.

Man brukar väll säga att en frisk person som äter en normal måltid har ett något förhöjt blodsocker under en timme, vilket du skulle tala för att insulinnivån sjunkit, annars skulle denne få hypoglykemi.

Men det är lite mer komplicerat än så, efter den första timmen stiger aminosyrenåvån i blodet om du ätit protein i din måltid och då stiger insulinet igen, men samtidgt så ökar proportiornerligt glukagonutsöndringen, så man undviker hypoglykemin.

Okey, så det är så det ligger till! Tack så mycket för svaret. Men skulle du säga att det är "bra/bättre" då att vänta kanske 3 timmar efter ett kolhyderatsrik portion fören man äter sin lchf måltid?

Om man nu vill vara petig! ;P

Allt hänger på hur mycket kolhydrater man äter och hur mycket kolhydrater man tar upp per minut, hur mycket insulin man producerar per minut, hur mycket insulin som bryts ned per minut med ännu fler faktorer inblandade.

Men det blir i slutändan att man kan bryta ned en viss mängd kolhydrater per minut, den mängen är olika för olika individer. Har man ett skadat system för kolhydratupptag och -nedbrytning (=diabetes, mer eller mindre) så finns kolhydraterna och därmed insulin kvar i blodet under längre tid och därmed stängs fettnedbrytning av och fett uppbyggnad sker under längre tid.

Så det är individuellt hur länge man bör vänta efter en kolhydratrik måltid innan man äter igen.

Med andra ord, varför ska man äta kolhydrater när det finns protein och fett? Kroppen måste jobba hårt på att bli av med kolhydraterna för att behålla blodglukosnivån normal, medan kroppen inte behöver jobba så mycket för att njuta av protein och fett.

Problemet är normalt inte nedbrytningshastigheten för insulinet, utan den svarstid som finns innan bukspottkörteln börjar sänka produktionen efter att blodsockerkurvan vänt - speciellt hos insulinresistenta eller vid kraftig blodsockerhöjning (högGI). Ju högre blodsockertopp, desto värre insulineffekt, likväl som rekyl (blodsockerdipp).
Allt kompliceras ytterligare av att kraftiga höjningar (eller höjning) får en längre tids effekt i kroppen pga gen-transkript - switchar som ställer in kroppen hur den ska "fungera" och på så sätt försöker optimera/anpassa kroppsfunktionerna till rådande och förväntade förhållanden. Denna effekt/funktion är nog relativt outforskat.