Det är som med allt annat, högst individuellt. Vissa behöver frukost, andra inte.  Finns inget generellt som fungerar på världens befolkning utan man får kolla på individnivå vilka behov som finns.

Du kan gott fortsätta med den där frukosten, inget fel alls även om jag hade sett något mer köttigt i den (kanske byta ost mot kött någon dag?)

Jag är ingen frukostmänniska och hoppar gärna över frukosten - eller, dricker kaffe med kokosfett och ev grädde.

Är jag hungrig, vilket händer ibland, så äter jag.

Enkelt. JÄTTESKÖNT att slippa frukostångesten! "Alla" vet ju hur viktig frukosten är, tydligen, men jag bryr mig inte om den längre.

Fördelen med att äta frukost är troligen att man blir mindre sugen under dagen och att man slipper frestelser när man väl blir hungrig, det är hela saken.

Oandrasidan så tror jag att mycket beror på när morgonen inträffar, en del går upp vid 5-tiden.. och då skulle inte ens jag klara av att äta något.

Sen så, tar en del med sig frukosten till jobbet och äter den vid 9-rasten.

Har man väl kommit in i detta med LCHF, äter bra mat, äter när man är hungrig och fått till fungerande rutiner spelar det mindre roll vilka tider man äter på, det viktiga är att få i sig det man behöver av näring och energi  under dagen.

Om jag äter för mycket till frukost så är jag inte hungrig vid lunch, därför dricker jag för det mesta bara en kopp te med kokosfett och grädde i till frukost, då blir jag hungrig lagom till lunch och kan umgås med arbetskamraterna. Jag brukar äta min frukost mellan 6.45-7.15 ungefär, inte jättetidigt med andra ord.

Om jag inte vill äta lunch (t.ex. för att jag vet att jag ska vara ute på stan en hel dag i en annan stad och inte vill slösa pengar på snabbmat) så kan jag lätt äta 2-3 stekta ägg ELLER en omelett på tre-fyra ägg och grädde, plus ett paket bacon. Då blir jag inte hungrig förrän framåt fem-sex på kvällen, om ens det!

Så jag har inga problem att äta rätt mycket till frukost, men för att vara social på jobbet och pga lite tidsbrist på morgonen (måste hinna med bussen) så ser jag till att äta mindre till frukost (dvs oftast bara te, ibland äggmjölk, flytande=snabbt) så jag blir hungrig lagom till lunch

Det finns inga rätt och fel med frukost, det är väldigt individuellt, om man äter när man är naturligt hungrig och inte bara för att klockan visar en viss tid så mår man bra, om det betyder att man bara äter en gång om dagen, eller om man äter fem (eller fler) gånger om dagen så funkar det också. Jag äter vanligtvis tre gånger om dagen och blir lite stressad av lchf-are som tjatar om hur sköööönt det är att bara behöva äta en eller två gånger om dagen och att man inte behöver äta frukost när man väl vant sig. Fast nu har jag ätit lchf i över två år och jag är fortfarande hungrig på morgonen så det är nog så min kropp fungerar.

Om jag sammanfattar era inlägg lite så känns det lite som att lchf-måltiderna handlar mycket om att känna efter vad man behöver och när man behöver det, i stället för att äta på vissa tider för att hålla blodsockerkurvan på jämn nivå. Stämmer det på ett ungefär.

Jag brukade vara jättekänslig för överhoppade måltider men det har verkligen förändrats med lchf. Uprever inte heller att jag har problem med stort sug under dagen utan nästan att det är tvärt om - att jag på något vis är så jämn att jag väntar på att hungern ska infinna sig.

Som nu t.ex. drack kaffe med grädde till frukost, fet lchf-fisksoppa med kokosmjölk i till lunch, en halv kaffekop med grädde vid tre och nu snart tror jag att jag kanske eventuellt kan bli lite hungrig. Det är som att jag försöker dra ut på det lite för att åtminstone lyckas bli lite sugen. Detta är verkligen ett omvänt "problem" för en matälskare som är van att ofta vara väldigt hungrig och lite svajig i humöret vid missade måltider.

För mig vore det fantastiskt om man liksom kan äta när man känner att man behöver, men jag är ju såklart van de vanliga kostråden med te mål och två mellanmål och känner mig därför lite skyldig.

Personligen tycker jag att det känns som att jag äter extremt lite men jag tänker att det kanske är så pass energifylld mat att det är ok… Vet inte, men lite är det eller vad tycker ni om mitt matintag idag helt spontant?

Nämnas bör att jag är 30 år och fysiskt aktiv (=joggar kanske två ggr/vecka och går en timme de övriga dagarna, dock ej ida…)

Tacksam för svar!

Jag har alltid tvingat mig själv att äta frukost, för att det ju är lag på det ….eller snudd på, i alla fall. Men så läste jag ett par trådar om periodisk fasta här på KiF, och beslöt mig för att testa, och valde då att hoppa över frukosten. Jag var rädd för att jag skulle bli alldeles för hungrig - jag visste ju att om jag går för länge utan mat, så finns det liksom ingen botten. Men jag testade, och det funkade tämligen omgående. Och jag tycker det är gôrskönt att bara behöva äta två gånger om dagen; det var en stor lättnad att slippa trycka i mig mat på morgonen. (men jag har ju aldrig trott att det skulle vara något påbud för andra; är man morgonmänniska så passar det väl med frukost)

Jag är definitivt INTE en morgonmänniska tyvärr… Är dock mer sugen på frukost de ytterst få gånger som jag lyckas göra uppehåll i mitt snusande. Det märks jättemycket då men just nu är jag inte redo för den omställningen också…

Vad är periodisk fasta? Det har jag aldrig hört talas om…

#7 Periodisk fasta går ut på att man äter mer sällan - en gång/dag, en gång varannan dag (jag har inte kommit dit än). Tanken är att kroppen ska få chansen att använda fettlagren om man inte fyller på med ny energi hela tiden. Det finns trådar om detta; bara att söka.

#5 Det man kan fundera på är om din mättnad består för mycket av grädde istället för mat.

Hej igen… Mättnaden kan ju möjligen bestå lite av grädde men jag äter ganska varierat och varje dag ser inte exakt ut sådär. Häller absolut med om att det är bättre med riktig mat än med grädde.

Periodisk fasta… Hm, det är ju vad som händer mig per automatik nu nästan. Det är inget jag strävar efter för jag tycker att jag går ned bra som det är och vill inte heller gå ned snabbare, så länge det rör på sig lite är jag nöjd och jag tror att jag inte ligger så långt ifrån målvikten (har ingen våg men ska förr eller senare väga mig på samma våg som jag vägde mig på för en månad sedan men den vågen är i en annan stad, hehe. Helt meningslöst att väga sig på en annan våg tycker jag eftersom de tenderar att visa olika).

Men alltså. Min dag idag kan ju bara inte vara nyttig. Åt ca tre ostrullar med smör till frukost + en sked kokosfett, sen blev det bara (p.g.a. stress) en kopp kaffe med lite grädde i. Detta på hela dagen. Planerar inte att äta på det här viset eftersom det inte känns sunt alls men jag undrar ändå: Hur f-n är detta möjligt? Jag är inte tröttare än vanligt, inte jättesugen på något, inte arg, inte hungrig. Hur kan det komma sig? Är det för att kroppen snaskar på mitt fett eller? Tycker att det är märkligt och ganska intressant…

Tror du att man alltid tre måltider på fasta tider på stenåldern?

Jag vet självklart inget om det men sanolikt så åt de när det fanns mat att äta, och vi är deras ättlingar så de tycks ha överlevy iallafall.

Personligen tror/anser jag att finessen med fettdepåer är att öveleva svältperioder.. grejen är väl att vi alldri råkar ut för sådana.

Många djur i den här klimatzonen blir höstfeta, för att öveleva stundande vinter.

Själv fick jahg sluta med cocosfett i kaffet, blev alldrig hungrig sen och man behöver annat än energi oxå.

Zepp: Så det kan alltså vara att jag håller mig jämn i humöret etc trots det nämnda matintaget p.g.a. att kroppen snaskar av mitt kroppsfett??

Som sagt var denna dag verkligen ett bottennapp vad gällde matintag, har glupat i mig en lchf-macka med smör och leverpastej nu. =)

Kanske att även jag borde ta det lugnt med kokosoljan… Det är ju trevligare att äta om man inte redan känner sig helt mätt.

Jag kan ha sådana dagar då jag alldrig blir riktigt hungrig, ofta hänger det ihop med fysisk och psykisk ansträngning.

Kan hoppa frukosten och jobba med något olösligt problem ända till kvällen med bara några släta koppar kaffe, och då är jag ändå inte särskildt hungrig när jag väl äter sen midag.

Ofta är jag då hungrigare dagen efter.

Tror det hänger ihop med att vid situationer som kräver vår fulla närvaro och innebär någon form av fysisk o psykisk ansträngning så kan vi skjuta hungern åt sidan och aktivera våra depåer på ett annat sätt.

Psykisk o fysisk anspänning ger dessutom en annan hormonprofil, skärper våra sinnen och ökar energin i blodet.

Vi är väldigt individuella jag går upp 04:30 på morgonen men en tanke i huvudet, Frukost! Sätter på stekpannan och tillreder en frukost bestående av Äkta engelskt Bacon, Ägg, Champinjoner och en en stor Tomat, avnjuter sedan frukosten med välbehag. Sedan behöver jag ingenting fram till Lunch, ser med dold skadeglädje på mina arbetskamrater som desperat trycker i sig nåt hopkok, som regel mackor, vid förmiddagsfikat.

Nu är det säkert nån som utropar att jag är en morgonmänniska, men där har ni fel! jag är en typisk eftermiddag-kvälls-människa, anledningen att jag går upp vid den här tiden är att då får jag gå hem tidigare och få eftermiddagen och kvällen för mig själv! Morgonen går mestadels på automatik

Ah! Intressant! Det glädjer mig iaf att ingen verkar ondgöra sig över min oregelbundenhet!!

Förvånande grej idag: Kommer till jobbet och tänker mig att jag ska dricka lite kaffe med grädde men plötsligt är jag så sjuuuukt hungrig att jag värmer min lunch (fläskfilégratäng) och snaskar upp alltihop. Blev mkt glad över aptiten!!

#15 Precis så brukar jag äta…trycka i mig matlådan direkt på morgonen och klarar mig sedan fint till sen eftermiddag.

Jag är nyfiken på hur mätt och nöjd du var, och hur många ggr du fick sug efter mellis resten av den dagen?

Det är gott att äta frukost å ena sidan men å andra sidan håller det en lite för mätt om man har en fast (relativt tidig) lunchtid. Har jag det blir det en lättare frukost, kaffe med grädde eller så.

# 16

Just den dagen var verkligen ett undantag! Åt ingen lunch, frukosten var lite sen, men till middagen var jag jättesugen IGEN! Enda gången det har hänt på ca fem veckor… Hittils är det i vanliga fall så att jag står mig så länge att jag ju har börjat oroa mig. Får inte sug efter mellis, äten nog inga mellanmål direkt, ytan jag är nöjd om det inte känns som att jag är mätt typ. Skumt!

Får se hur det känns om en månad till. Första två veckorna drack jag t.ex. vatten som en galning med det verkar ha avtagit så nu får jag påminna mig om det igen. Mkt som händer såhär till en början.

Jo, förresten. Som någon har påpekat (minns ej vem) så kan det ju vara viktigt att se till att få i sig näringsrika grejer om det blir så att man äter väldigt få mål. För mig har det blivit så någon dag att jag har startat dagen med kaffe och grädde och kanske lite kokosolja, sen har jag inte varit hungrig alls och sen hamnar jag på nåt café med någon kompis och dricker kaffe med grädde igen varpå jag inte heller blir hungrig. Att "äta" på det viset tror jag är riktigt idiotiskt! =)