Enligt min mening finns det mer vetenskapligt belagda förklaringar än basallergi till både autoimmunitet och beroende av spannmål.

Väldigt förenklat och förkortat: De olika proteinerna och lektinerna i (bland annat) spannmål har flera mekanismer som gör att de överlistar tarmbarriären och kan ta sig över i blodomloppet, och dessutom ta med sig andra onedbrutna ämnen. När dessa hamnar i blodomloppet skapas antikroppar mot dem eftersom de ses som främmande. Vissa av dessa ämnen liknar kroppens egna proteiner och därför attackerar immunsystemet ibland kroppen. De onedbrutna ämnena kan även ge upphov till matallergier, eftersom det bildas antikroppar mot dem. Alla autoimmuna sjukdomar som har undersökts har visat sig ha en koppling till denna mekanism. Intressant och skrämmande är att samma mekanism även bryter ner blod-hjärnbarriären.

Beroendet beror antagligen åtminstone delvis på att spannmål innehåller exomorfiner som binder till samma receptorer som alla opioider. En annan aspekt är sockret, raffinerat spannmål är ju väldigt blodsockerhöjande.

Förbättringar i inflammationsrelaterade problem, astma, förkylningar, lindrigare ledvärk/artros, etc är jag övertygad handlar om uteslutande av just spannmål i mycket högre grad än att man går low-carb.

#1:

De olika proteinerna och lektinerna i (bland annat) spannmål har flera mekanismer som gör att de överlistar tarmbarriären och kan ta sig över i blodomloppet, och dessutom ta med sig andra onedbrutna ämnen.

Finns det inte proteiner och lektiner i andra spannmål, som majs och ris, också? Varför klarar de flesta att äta dessa utan att bli sjuka?

Läser man boken är det tydligt att många reagerar mot just de ämnen som fanns i nappflaskan, inkl mjölk. (Människor från Amerika reagerar ofta mot majs, som är vanligt i deras modersmjölkersättning.)

Författaren botade sig själv och många andra genom att genomgå desensibiliseringskurer mot spannmål och mjölkprodukter. De kan nu äta dessa livsmedel utan besvär. Hur kommer det sig att det fungerar om det bara handlar om lektiner/proteiner i sig? Och hur kan vissa folkslag äta sådant utan att utveckla våra sjukdomar?

Visst finns det lektiner i massa andra växter, men framförallt vete har det mest aggresiva skyddet mot att bli uppätet. Speciellt det moderna vetet som avlades fram på 50-talet, med mycket högre proteinhalt.

Jag menade inte att det endast är vete som krävs för att de flesta ska bli sjuka, utan är ganska övertygad om att det är fler faktorer som exempelvis fel omega-6/3-balans.

Det jag egentligen har emot basallergiteorin är dess beskrivning av hur immunsystemet och tarmen fungerar vilket jag inte tycker stämmer överrens med verkligheten.

Om man ska vara pragmatisk man kan ju tycka att det inte spelar någon roll hur problemet beskrivs om lösningen som föreslås fixar orsaken till problemet :)

#3:

Visst finns det lektiner i massa andra växter, men framförallt vete har det mest aggresiva skyddet mot att bli uppätet. Speciellt det moderna vetet som avlades fram på 50-talet, med mycket högre proteinhalt.

Fast återigen - varför blir folk friska när de använder desensibilisering och fortsätter att äta vete? I boken beskrivs mycket stora förändringar av olika sjukdomar.

Det jag egentligen har emot basallergiteorin är dess beskrivning av hur immunsystemet och tarmen fungerar vilket jag inte tycker stämmer överrens med verkligheten.

Eller är det så att de flesta helt enkelt inte känner till hur immunsystemet funkar i alla delar? Det vore inte första gången experterna får tips från en lekman. 

Om man ska vara pragmatisk man kan ju tycka att det inte spelar någon roll hur problemet beskrivs om lösningen som föreslås fixar orsaken till problemet :)

Nej, kanske det. Det som fick mig att börja fundera är helt enkelt om LCHF nödvändigtvis är det optimala. Det är ju lätt att tänka att det som gör oss friska måste vara det bästa att äta. Men om det nu skulle vara så att de flesta blir lika friska genom att utesluta bara vissa kolhydratrika livsmedel så är det ju inte LCHF som är grejen. Och sedan finns det ju faktiskt ganska många som inte blir så friska eller minskar sin vikt med LCHF. Vissa mår bättre med mer kolhydrater osv.

Det finns ju faktiskt också människor som blir friska från diabetes och går ner i vikt utan att äta LCHF. De kör med mer vetetariskt och växtbaserat istället. Men det gemensamma är att man utesluter spannmål.Det finns andra sidor på internet som talar om glutenintolerans som en dold folksjukdom, utam att känna till teorin om basallergi.

Varför finns det så motsatta sätt att bli friska från samma sjukdomar? Alltså motsatta om det nu skulle handla om just kolhydrater. Om det däremot inte handlar om kolhydrater utan om intolerans mot vissa ämnen så - hokus pokus - är de inte så motsatta längre. Det finns plötsligt en gemensam nämnare.

I slutändan försöker jag ju bli frisk själv. Och LCHF har hjälpt mig med vissa problem men inte med alla. LCHF har dessutom av många beskrivits som det perfekta sättet att äta, där allt i kroppen rättas till och normaliseras osv. Och det har det kanske gjort för vissa också. Men frågan är varför. Är det 100 % säkert att det beror på att man drar in på kolhydraterna och äter lite allmänt bättre råvaror - eller hade det räckt att utesluta de fyra sädesslagen och/eller mjölkprodukter?

Jag vill bara veta.

Fast återigen - varför blir folk friska när de använder desensibilisering och fortsätter att äta vete? I boken beskrivs mycket stora förändringar av olika sjukdomar.

Bra fråga. Personligen tror jag att man får skilja på att inte vara sjuk och att ha optimal hälsa. Dvs att många kan hantera spannmål tillräckligt bra för att ha ett bra liv om kroppen fungerar ok, men det säger inget om hur mycket bättre man skulle må utan spannmål.

Jag tror du missförstod mitt inlägg lite, jag anser verkligen inte att LCHF är det enda eller ens bästa sättet att äta på. Jag är helt övertygad om att kolhydratsnivån är underordnad kvaliteten på maten. Utesluter man toxiska ämnen och har en oförstörd metabolism tror jag att man kan äta 70% kolhydrater eller 10% eller 1%, och kroppen anpassar sig. Med toxiska ämnen menar jag saker som spannmål/baljväxter, transfett, fel omega-6/3-balans, för mycket fruktos, soja, onödiga tillsatser, etc. Och viktigt såklart att man får i sig alla mikronutrienter man behöver. Och nu får man väl gå i exil i ett par år efter att ha skrivit så ;)

#5:

Okej, nu hänger jag med. Och jag håller kanske med dig också. Det verkar vettigt.

Personligen så tycker jag att det är väldigt farligt att generalisera på det viset. Min son är uppfödd på ersättning då jag inte hade någon bröstmjölk och han har aldrig varit intolerant mot någon föda över huvudtaget (han är 22 idag, inte så väldigt gammal men ändå gammal nog). Inte heller har han varit sjuk mycket, som man också ska bli om man inte får bröstmjölk. Han har kanske haft en förkylning per år, om ens det, magsjuka ett par gånger men det är allt. Han är född 5 veckor för tidigt och jag fick höra att för tidigt födda barn får ofta ADHD, eller utvecklas senare. Han har inte ADHD och han är inte sent utvecklad och har aldrig varit. Tyvärr så rökte jag under gravideten, och det skulle visst göra så att han skulle bli väldigt kort, han är 184 cm kort idag. Ja just ja, jag fick instruktioner om hur mycket och när han skulle äta när jag fick hem honom från prematuravdelningen, en vecka senare skrek han hela tiden för att han var hungrig.

Så vad jag menar är att det kan vara väldigt farligt att generalisera. Jag tror att man måste vara bättre att se till individen än till tabeller och genomsnittet. För vi är alla olika, och reagerar olika på olika närings- och födoämnen. Det kan bero på vad vi matats när vi var små, men det beror nog till större del på att vi är olika i grund och botten. Två personer som matats med samma mat behöver inte reagera på samma sätt på samma mat. :D

Lite snurrigt och kanske lite off topic, men ändå :D

#7:

Det finns alltid undantag och det säger ingenting om någonting. Finns människor som rökt i hela sitt liv och blir 90 år gamla. Det betyder inte att rökning inte är skadligt för de flesta.

Vad är det för farligt med att försöka se samband och ge förklaringar till människor som mår dåligt? Mår man bra behöver man ju inte tillämpa det. Problemet är att läkare inte känner till allt. Kan de inte se intoleranser med hjälp av de vanliga testen så har man inte intolerans enligt dem. Eller om man inte har de klassiska symtomen. Men det kan man alltså ha ändå. Och många blir friska genom att själva pröva att utesluta livsmedel. Klart man vill dela med sig när man får reda på sådant. Inget farligt i det. (På vilket sätt är det farligt menar du?)

Fyller på med min antivetepropaganda i din tråd ;)

#6, det som är lurigt är att det kan ta många många år innan problemen visar sig. MS som verkar vara autoimmunitet orsakad av vetelektiner i samverkan med wheat germ agglutinin och inflammation visar ju sig ofta ganska sent i livet. Reumatism, samma sak där. Diabetes typ 1, kan visa sig i vuxen ålder, eller tidigt. Och så vidare med de 50-80 andra sjukdomar som verkar vara kopplade till lektiner och proteiner i framförallt vete. Av denna anledning kan inte eventuell spannmålstolerans utgjort något speciellt effektivt selektionstryck i evolutionen eftersom de flesta hinner få barn innan problemen uppstår.

#7, angående tester för glutenintolerans som vanligen används… precis som du antyder är de inte speciellt precisa. Man testar i regel för antikroppar mot en variant av gliadin. Det finns flera varianter och dessutom kan man ha antikroppar mot olika stora delar av nedbrutet gliadin, och mot andra delar av gluten än gliadinet. Och om man hittar något går man alltid vidare och tar biopsi på tarmen vilket bara kan visa celiaki, vilket bara är en av mängder olika sjukdomar som glutenintolerans kan ge upphov till.

Hoppas att jag inte framstår som allför tjatig eller pådyvlande, jag inser att alla inte håller med om vetets farlighet.

Vete dödar:) Iaf om man har veteallergi!

#9:

Du får gärna fylla på. Det är väldigt intressant! :)

Jag köper vetets farlighet, men undrar fortfarande om det beror på lektiner och proteiner i sig - eller om man reagerar negativt på dessa pga att man inte i spädbarnsåldern lärt sig hantera dem. Som sagt finns det ju folk som äter vete och ändå mår bra. Ursula Jonsson fann samband mellan just amning/brist på amning och sådana intoleranser som kan kopplas till ämnena i flaskan. (Men det är ju alltid svårt att titta på olika folk och dra slutsatser om något enskilt förstås..)

Hon hittar dessutom lika många (fler enligt henne) som har "dold överkänslighet" mot mjölkprodukter och som ofta får liknande sjukdomar av dessa som de får av vete- eller glutenöverkänslighet.

Det är inte helt solklart vad som är vad i mina ögon. Ursula Jonssons bok och teori stämmer alldeles för bra för att jag ska kunna gå över till enbart teorin om just vetets farlighet i sig.

(Det hade varit intressant att få höra vad du sagt om du hade läst boken.)

#8 Absolut så tycker jag att det är bra att man provar och testar och kommer fram till saker, men alla människor är olika och reagerar olika och det framkommer sällan. Det jag menar när jag skriver att det är farligt att generalisera är att man inte får lära sig att ta sitt eget ansvar för hur man mår, vad man klarar att äta osv utan man stoppar in alla i samma fack och där ska man stanna, för det är så det i regel är. Det är väldigt lätt att svära sig fri från personligt ansvar och bara följa med strömmen. Jag tycker att det är bättre att ta reda på vilka spektrum saker och ting kan ligga inom, övre och undre gränser, och sedan låta var och en själv ta reda på var den personen ligger, om du förstår vad jag menar. Med generaliseringer "tvingas" man ofta tex äta saker som man inte mår bra av, för att det för de flesta är bra, istället för att man lär sig lyssna på sig själv. Hoppas du förstår vad jag menar nu :D

#11, jag tror absolut att det påverkar vad man äter i spädbarnsåldern, men en annan mekanism än den som Ursula beskriver. (Jag har inte läst boken men för något år sen läste jag allt jag kunde hitta om det på nätet.)

Det som jag tror händer är samma mekanism som kan ge problem i vuxen ålder, bara att man är otroligt mycket mer känslig som spädbarn eftersom tarmbarriären inte är fullt fungerande ännu. (En intressant parentes är att den första bröstmjölken innehåller extra mycket av flera olika tillväxtfaktorer som sätter igång utvecklandet av olika system bland annat tarmväggen). Mekanismen menar jag är den som jag beskrev i #1. Jag kanske ska tilllägga att genomsläppligheten i tarmen även kan ske pga virus/bakterieinfektioner och även via andra födoämnen tex saponiner som det finns gott om i quinoa t.ex.

Det som gör att jag inte riktigt kan ta till mig basallergiteorin är att hon skriver i termer som "immunförsvaret vänjer sig vid de främmande ämnena och sedan släpper dem genom tarmbarriären", vilket enligt min mening inte stämmer. Jag anser inte att det är "något som vant sig", utan att något är fel och ger en genomsläpplig tarm. Detta kan läkas ut genom att ta bort det som retar tarmen och på så vis få stopp på genomsläppligheten. Det kan vara så att vi menar precis samma sak fast jag missförstår henne :)

Angående mjölkprodukter, om korna äter spannmål går en del lektiner mm över i mjölken. Homogeniseringen gör antagligen också sitt till verkar det som, men det finns nog inte så mycket forskning på det, bara anekdoter. Jag har inte hittat så mycket information om just mjölkprodukter faktiskt. Men det verkar som om många som upplevt problem märker att problemen försvinner när man väl strikt uteslutet spannmål.

Att många "inte blir sjuka av vete" är enligt min mening lite fel sätt att se på saken. Jag anser att alla blir sjuka av vete och att de flesta inte vet hur det känns att vara helt frisk :) Dels är det en uppsjö direkta symptom som kan kopplas till vete: migrän, huvudvärk, svullna bihålor, svullen mage, ibs, nedsatt immunförsvar, allmän inflammation. Sedan är det alla dessa sjukdomar som visar sig efter årtionden av vetekonsumption, som hashimotos (autoimmun hypothyroid), MS, reumatism, och alla övriga autoimmuna sjukdomar som har kopplats till vete som diabetes typ 1.

Oj vad långt det blev…

#12:

Okej, då hänger jag med. :) Likaså är det ju lätt att läsa någonting och köpa det rakt av och därmed följa detta utan att märka att det kanske inte är det bästa svaret på ens egna problem. Lätt att bli lite blind så du har nog rätt där.

#13:

Kanske du har rätt. Det är intressant. Jag får läsa lite mer om detta tror jag.

Här hittade jag en gammal tråd om samma bok:

http://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d7172a2b9cb46221d0820af-bok-nu-racker-det

Nu hittade jag en riktigt bra beskrivning av homogenisering av komjölk och vad den gör i kroppen. Har visserligen läst en del innan men inget som så bra skulle kunna förklara varför många mår dåligt även av mjölk och att det kanske inte behöver bero på basallergi.

Enligt ovanstående avhandling har de små fettkulorna i homogeniserad komjölk blivit lika små som de normala fettkulorna i den humana mjölken och dessa komjölkskulor av skadat fett och protein har visat sig föras in lika snabbt in i människors kroppssystem som den humana mjölken. Detta, att den homogeniserade mjölken släpps in i kroppen utan nedbrytning och omformning lika snabbt som den artegna humana mjölken, beskrivs som "nyttigt".

(…)

Artfrämmande mjölk torde snarare behöva behandlas i vårt matsmaltningssystem på samma digererande sätt som alla andra animaliska protein och fettrika födoämnen brytes ner och omformas för att kunna användas och byggas in i vår kropp på olika sätt. Så sker också, helt självklart, när den artfrämmande obehandlade, naturliga mjölken från olika djursorter (t.ex. ohomogeniserad, opastöriserad gräsuppfödd komjölk eller obehandlad kamel-, jak-, ren-, lama-, get- eller fårmjölk) drickes och ätes av både barn och vuxna, liksom både barn och vuxna utan problem äter andra delar av samma sorts djur, nämligen kött och inälvor. Kroppens skyddsmekanismer, som finns för att hindra felaktig användning av den in i kroppen införda födan, förhindras, sätts ur spel, när både fetter och proteiner har blivit så kraftigt förändrade av homogeniseringen att de kan gå in i kroppens egna system lika snabbt som den mycket lättsmälta humana mjölken, avsedd till de nyfödda barnen, som skall ta emot bröstmjölk innan de har bildat egna skyddsmekanismer.

(…)

Naturligt uppfödda kor har hög halt av det nyttiga proteinet kappakasein B, vilket bildas redan hos de naturligt uppfödda kalvarna. Hos sädesbaserat uppfödda kor finns inte detta protein utan i stället gammakasein Al, som man tror kan relateras till allergier. Vanligtvis utsätts dessutom våra barn oftare för dessa sprängda protein- och fettkulor - och mjölkallergi är också vanligast bland barn.

http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3208

#15, intressant! Var kom det sista stycket ifrån, jag ser inte det på sidan som länken gick till?

#16:

Det står alldeles före underrubriken: Homogenisering - varför?

Tack, jag är blind!