
lchf hälsan och vetenskapen
Jag kan inte låta bli att bli lite nervös när jag får höra sånt som i telefon i morse: Jag har en god vän som har en dotter som nyligen har blivit färdig läkare. Hon och hennes studiegrupp har tydligen kollat upp det här med lchf och min bekant säger nu att dottern säger att det finns massor med otvetydiga, vetenskapliga bevis för att om befolkningen i stort skulle övergå till lchf så skulle medellivslängden minska pga hjärt och kärlsjukdom.
Så varför har medellivslängden ökat under hela 1900-talet?
När det talas om stora hälsovinster med lchf så talas det mest om diabetes men det här med hjärt och kärlsjukdom gör mig nervös!

Om du byter ut "otvetydiga" mot "mångtydiga" eller "svårtolkade", och byter "bevis" mot det mer passande "resultat", så kommer du att finna att det handlar om antaganden och definitivt inte några bevis.
Vetenskap funkar inte så. Om dottern använder ett ord som "bevis" om vetenskapliga rön, och som om det inte vore nog, lägger till epitetet "otvetydiga", så är det någonting hon måste ha missat verkligt grovt när det gäller vetenskapsteori. Det finns inga bevis, det finns bara resultat av undersökningar, och de måste tolkas.
Det kanske mest pinsamma för dem som hävdar bevis för att LCHF skulle ge hjärt- och kärlsjukdomer är att surrogatvariablerna för de sjukdomarna förbättras när man äter LCHF. Det är så klart inte något bevis för att LCHF skulle ge längre livslängd eller rentav hindra hjärt- och kärlsjukdom, men det är ett tecken som tyder på att det kan ge visst skydd mot just hjärt- och kärlsjukdom.
Men den kanske viktigaste variabeln i ekvationen mäts inte i de här undersökningarna.
LCHF kanske ger ett kortare liv; det är ingenting vi kan sia om innan vi har facit i hand, och då antar jag att jag inte kommer att vara med längre. Men ett längre liv är inget att sträva efter om det längre livet betyder allvarliga sjukdomar såväl i kroppen som knoppen. Om jag ska leva som ett kolli på långvården med alzheimer och svår diabetes, då lever jag hellre lite kortare, men med högre livskvalité. Medicinen som min läkare förskrev mot blodtrycket gjorde mig impotent. Min mor tar insulinsprutor varje dag och blir tyvärr allt tjockare. Hon har ett tiotal mediciner, varav ett par ger biverkningar som gör det svårare att röra sig. Hon håller successivt på att tappa det skarpa intellekt hon en gång hade. För något år sedan försökte jag få henne att äta mer fett och skippa kolhydraterna, men hon trodde mer på läkaren som inte ville sänka insulindosen för att anpassa den till lägre kolhydratmängd.
Jag vill inte hamna där, och jag lever hellre kortare, om det är priset för att ha ett friskare liv. Men det som dottern har sagt är inte sant. Gång på gång får vi höra att det inte finns några långtidsstudier; det finns helt enkelt inga såna vetenskapliga resultat som kan tolkas som vare sig att man lever kortare eller att man skulle få hjärtfel av LCHF. Visst är det en brist att det till stor del saknas vetenskapligt underlag för nyttan eller skadan av att äta så här, men jag är jättetrött på att höra lögnerna från den samlade "expertisen", de som tror att de vet bättre, när de i själva verket inte alls vet.
Finns inte mycket mera att tillägga till dette emineta uttömmande svaret.
Kan rekomendera dig att läsa matrevulutionen av kostdoktorn för att få ilte koll på hur vetenskapen kring kosten har "Myntats" fram.
Utöver kan jag bara undra hur det skulle vara farligt att äta mycket vitaminer, mineraler, och få i sig tillräckligt med energi utan kolhydrater.
Och faktumet kvarstår vi dör utan fett, och vi överlever inte på bara kolhydrater.
Fett är esstentiellt och kolhydrater är det inte.
Ändå sägs det vara farligt att äta fett och nyttigt att äta kolhydrater.
Verkar inte helt sundt tycker jag.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#1 Känner mig lugnare igen, tack! Men hc ivrarna hävdar ju att medellivslängden ökat pga att färre dör i hjärt o kärlsjukdom eftersom vi dragit ner på fettet? Vad svarar vi på det? Varför är det färre som dör i hjärt o kärlsjukdom?
#2 Jag har läst den boken med stort intresse och det var den som gjorde att jag vågade äta lchf, fettskrämd som jag var. Men lite frågetecken dyker ändå upp ibland. Visst, urtidsmänniskan åt knappt kolhydrater eftersom de hade ytterst begränsad tillgång till det men de var också mycket korta och levde inte särskilt länge. Fast jag antar att det berodde på brist på föda?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#3 Numer är det färre som dör efterom sjukvården är effektivare. Samtidigt som dödsfallen har gått ner har även rökningen minskat och det VET man OTVETYDIGT ger problem, kosten däremot vet man inte särskilt mycket om ännu.
Att de inte levde särskilt länge förr beror på att de dog av sjukdomar och olyckor. Nu har vi sjukvård som fixar de flesta såna problem och då har "långlevnadssjukdomar" som hjärt-kärl sjukdomar och cancer gått om i dödsorsak.
Det allra farligaste förr var att vara barn, de dog som flugor och sånt drar ner statistiken…
Ärligt talat tror jag mer att det handlar om att du snarare måste börja lyssna till din kropp än att lyssna på lchf motståndare. Hur mår du på LCHF-kosten? Bättre? Sämre? För hur du mår är ju eg. det som är helt avgörande. De flesta av oss har nog varit ganska usla o lyssna på vad våra kroppar berättar för oss o nu med LCHF handlar det ju om att just lyssna. Är jag hungrig eller är jag bara sugen? Är jag mätt? Hur mår jag? Säger kroppen att den behöver mer eller mindre av något?
Själv mår jag efter 20 veckor på LCHF-kost bättre än jag mått på många år. Jag har halverat min blodtrycksmedicin. Blivit av med vätskan i kroppen o kan därför böja mig o röra mig på ett helt annat sätt. Är överhuvudtaget mycket piggare o gladare. Måhända finns ännu inga långsiktiga studier men jag har inte råd o vänta på att sådana ska bli färdiga, för då kommer jag vara död. Så som jag mådde under hösten o julen var rent hemskt o ärligt talat kändes det mest om att bara hoppas på att överleva.
Numera känner jag att jag lever o att jag gillar att leva. Hur jag mår idag o hur jag mådde för ett halvår sedan är som två vitt skilda världar. Jag skulle aldrig gå tillbaka till kolhydratlivet igen, för så vill jag inte må igen oavsett vad alla LCHF-motståndare ylar om. Min kropp o knopp säger att jag mår bra nu o är på rätt väg då det gäller viktminskningen också. Jag trodde aldrig att jag kunde få må så här bra så pass snabbt på en kostomläggning. Jag har ju väldigt stor övervikt o har "bara" gått ner 11,5 kg av dem o ändå mår jag så här pass bra nu? Jag kan bara konstatera - att skulle det här vara farligt att leva så så må det vara vinkat, för så här mår jag bra, orkar mer, är gladare o är det farligt o må bra så får det väl vara det då.


Urtidsmänniskan levde inte särskilt länge,
det är riktigt.
Men, förutom kosten så levde de ett mycket hårt liv.
En stukad fot medförde antagligen svårigheter att fly från rovdjur,
krigande stammar och så vidare.
Även om vi äter samma sak, så KAN vi ju äta när vi är hungriga,
vi behöver inte sitta hungriga i väntan på att stammens jägare skulle hitta byte,
och vi dör inte av svält, eller blir uppätna om vi skulle ramla ned från ett träd.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Kortfattat så var det nog de teorierna där man trodde fett var farligt något av det dummaste man kommit på!
Ledande forskare har redan börjat svänga 180 grader.
"
"Fat is not the problem," says Dr. Walter Willett, chairman of the department of nutrition at the Harvard School of Public Health. "If Americans could eliminate sugary beverages, potatoes, white bread, pasta, white rice and sugary snacks, we would wipe out almost all the problems we have with weight and diabetes and other metabolic diseases."
It's a confusing message. For years we've been fed the line that eating fat would make us fat and lead to chronic illnesses. "Dietary fat used to be public enemy No. 1," says Dr. Edward Saltzman, associate professor of nutrition and medicine at Tufts University. "Now a growing and convincing body of science is pointing the finger at carbs, especially those containing refined flour and sugar."
Americans, on average, eat 250 to 300 grams of carbs a day, accounting for about 55% of their caloric intake. The most conservative recommendations say they should eat half that amount. Consumption of carbohydrates has increased over the years with the help of a 30-year-old, government-mandated message to cut fat.
And the nation's levels of obesity, Type 2 diabetes and heart disease have risen. "The country's big low-fat message backfired," says Dr. Frank Hu, professor of nutrition and epidemiology at the Harvard School of Public Health. "The overemphasis on reducing fat caused the consumption of carbohydrates and sugar in our diets to soar. That shift may be linked to the biggest health problems in America today."
http://articles.latimes.com/2010/dec/20/health/la-he-carbs-20101220
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#3 Frågan är just kanske vad innebörden att vara kort och ha ett kort liv egentligen är.
Att vi numera ökar i längd och lever längre (Bra sjukvård) innebär inte att det är bättre.
Vi lever i en renare mindre farlig miljö nu förr tvättade vi inte händerna och med sår och annat som lätt blev infekterat så är det inte konstigt att vi lever längre.
Tyvärr är det så att vårat liv blivit längre, men vi lider mera.
Vi är inte friska livet ut, vi lever ett långt och sjukt liv.
Fortfarande är det så att man dör utan fett. men man överlever inte på bara kolhydrater. Men helt utan kolhydrater klarar vi oss med.
Dvs fett är viktigare än kolhydrater.
Vi lever längre idag pga god hygien, bra sjukvård, mindre slitsamt liv, och mycket mat.
Men vi kan troligt vis bli äldra med allt detta ovan om vi även får äta bra och mycket mat.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hade en liknande diskussion med en anhörig här om dagen och då tog jag upp exemplet med eskimåer. Hur dom äter mest fett och protein och saknar västerländska sjukdomar. Då svarade han att eskimåer inte lever så länge, bra kortare än kolhydratätare samt att dom förlorar sina tänder i unga år pga undernäring. Måste säga att jag blev stäld eftersom jag inte vet om det är sant eller inte. Hur länge lever eskimåer och tappar dom tänderna i tidiga år? *Förbryllad*
#1 vad var det för tryckmedicin? Tog den även bort intresset?

Den heter Micardis, och jo, den tog helt bort allt intresse.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#9 "De forlorar tänderna i unga år p.g.a. undernäring" skriver du. Men det beror ju i så fall på för lite mat inte på att den är fel sammansatt. Vi som äter lchf har ju gott om mat (hoppas jag).

#9
Eskimåer nöter ner sina tänder (speciellt kvinnorna) eftersom dom bearbetar hudarna från bytesdjuren med garnityret.
Karies och tandlossning hade dom inte en tillstymmelse av förrän vi kom dit och gav dom gåvor som socker brännvin och syfilis 
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Det beror ju förstås oxå på vilket fett man stoppar i sig. De som inte är så insatta i LCHF verkar tro att det går lika gra med pommes frites och kladdkaka och så är ju inte riktigt fallet. De som äter LCHF är ju i stället väldigt noga med vad de äter och att maten (och fettet) är av god kvalité
"Life is a game and your mission, if you choose to accept it, is to play fully"

#9 Att eskimåer skulle tappa tänderna i ung ålder stämmer inte alls. Vilhjalmur Stefansson har beskrivit deras tandhälsa som god. Det är först efter att de gått över till kost med mjöl, socker och annat krafs som deras tänder har blivit sämre.
Stefanssons berättelse kan man läsa på biblelife.org
http://www.biblelife.org/stefansson1.htm
http://www.biblelife.org/stefansson2.htm
http://www.biblelife.org/stefansson3.htm
Den kan också tankas ner som pdf därifrån.
Och ökad livslängd med sämre livskvalité är väl ingenting att sträva efter. Med mjölmaten har man en god chans att bli långvårdskolli under sina sista år, medan åtminstone jag hoppas på att få några år till rika på upplevelser och med god hälsa.
Vad glad jag blir när jag läser era inlägg. Glad att jag äter denna kost. Och tack för alla intressanta länkar Zepp och Inkanyezi. 
# 11 inte samma som gubens då men verkar ha samma effekt 

Effekten på blodtrycket däremot var försumbar. För mig funkade det bäst med diuretikum och betablockerare. Amiloferm och Seloken. Först, när jag åt "vanlig mat" hade jag Amiloferm, 50 mg hydroklortiazid + 5 mg amilorid, och 50 mg Seloken, men jag var tvungen att minska dosen Seloken till halva eftersom hjärtat inte gick upp i frekvens när jag gick i rask takt, så att jag fick syrebrist. Efter att jag gick över till att äta fett i stället för kolhydrater var jag äter tvungen att minska dosen till hälften, och efter ungefär två år sätta ut blodtrycksmedicin.
Jag vet så klart inte om det var kosten eller arbetssituationen som gav högt Blodtryck, men det är ganska mycket lugnare att vara pensionär.
Diuretikum och betablockerare hade inte zombieeffekten som Micardis gav.
