Jag glömde äta frukost i morse
I morse steg jag upp samtidigt som min fru, och hon skulle iväg och jobba, så hon ät frukost och gjorde i ordning en matsäck eftersom hon inte skulle komma hem förrän sent. Jag väntade med att fixa frukost, eftersom hon inte gillar stekos, och jag hade tänkt steka bacon och göra en äggröra.
När hon hade kommit en bit på väg, ringde hon mig och talade om att hon hade glämt nycklarna och undrade om jag kunde skynda mig och ta med dem till henne. Vi hade tidigare gjort upp att jag skulle åka dit för att lämna några saker och hämta några andra, men jag hade inte tänkt åka så tidigt.
Men, eftersom det är ganska långt, så drog jag på mig kläder och satte mig på cykeln i duggregn och snöglopp och for iväg. Väl framme fanns ett jobb åt mig också, som tog en timme ungefär, och sedan cyklade jag hem igen. Sammanlagt blev det drygt sex mil. På vägen hem stannade jag några gånger för att ta bilder av lite vårblommor, men det var lite fuktigt, och det kom mer snö också. Jag var inte hemma förrän ungefär halv fyra, och då gjorde jag i ordning lite mat. Och så slog det mig att jag faktiskt inte hade ätit frukost.
Jag hade inte känt mig hungrig på hela tiden.
Igår kväll åt jag rejält av en köttfärssås som jag hade gjort, och den var väl ganska fet. Det är första gången som jag har glömt bort frukosten helt. Jag tänkte visserligen på att få i mig lite extra energi för cykelfärden dit, så jag drack ett glas mjölk precis innan jag åkte, men det var allt.Jag tänkte att jag kan säkert stanna och få i mig något på återvägen.
Just så är det för mig när större delen av mitt energibehov täcks av fett; jag kände inte av någon "sockerdipp", det är mer än tre år sedan det sist hände mig. Jag blev inte ens särskilt hungrig, men jag åt med god aptit när jag hade fixat käk, och jag är mätt och nöjd nu. Jag märkte att jag har börjat få upp konditionen igen, så jag var inte alls långsammast av cyklisterna utefter vägen. Jag är helt övertygad om att man inte behöver äta flera mål om dagen, att det kan räcka med ett, om man bara får i sig allt man behöver och ordentligt med fett.
![[WX5]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Så som jag mår nu klarar jag inte av så mycket mat men när är bättre så skulle jag inte klara av att bara en gång per dag.
Jag tror som du, att antalet måltider i sig inte är viktigt. Tre gånger om dagen är nog en tillrättaläggning för vårt inrutade västerlänningsliv, troligen..
Sen har vi ju olika förutsättningar.. Jag kan inte äta mkt på en gång, då får jag kramper i magen - även om jag äter långsamt. Det verkar också som om jag behöver äta inom inte alltför lång tid efter jag stiger upp, för att kroppen och huvudet ska vakna.
Men jag har en utmattningssjukdom, säkert påverkar den.
Det är imponerande! Jag har aldrig haft en sådan upplevelse vad gäller frukosten med jag har gått upp emot 9 timmar mellan frukost-lunch eller lunch-middag utan att jag fått en sockerdipp. Det enda som händer då är att jag känner en känsla i magsäcken av att det är tomt, men inget i huvudet. Det är härligt att inte behöva äta var tredje timme som jag gjorde slaviskt, för att inte svälta ihjäl och att kunna fokusera, när jag levde på kolhydrater. Och med tanke på din långa cykeltur är det rent av fantastiskt!
Jag funderar lite på om inte ämnesomsättningen kan komma att varva ner om det är väldigt långt mellan måltiderna, i synnerhet om man redan har någon slags rubbning i ämnesomsättningen (vilket en hel del medlemmar här har).
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag äter i princip aldrig frukost och det är inget medvetet "svält-val" utan jag är helt enkelt inte hungrig.
När jag jobbar så måste jag äta vid 12-tiden eftersom min lunchrast infinner sig då. Är jag ledig dock så kan klockan bli närmare 13.30 innan det börjar knorra betänkligt i magen 
#3
Bra förklaring där - "Det enda som händer då är att jag känner en känsla i magsäcken av att det är tomt, men inget i huvudet."
Precis så känns det när jag börjar bli hungrig - ingen hungerpanik utan bara ett ganska lugnt konstaterande att nu är det nog dags att hitta något att äta! 
Starta ny diskussion