Problemet är nog lite att den mat som är mest optimal för oss knappast finns att köpa i affärer!

Och sen när man levt ett helt liv på ooptimal mat så har det redan hunnit bli en del skador i ämnesomsättningsapparaten!?

Sen så kommer allt det mentala, det psykologiska, vanor, matkultur och allt annat tjafs vi har lagt oss till med.

Har också funderat i de där banorna. Man kan ju knappast påstå att ”grannens hund äter bara kött men min hund mår bäst av enbart morötter”. Det verkar ju som om animaler är det bästa för människan då man studerar de hälsoförbättringar som LCHF: are vittnar om. Personligen har jag knappt ätit en enda grönsak på över två år och jag mår aldeles förträffligt. Nu existerar det ju bevisligen vegitarianer som påstår att även de mår aldeles förträffligt och därmed verkar ju människan vara unik i djurvärlden. Nu tror jag dock att vi inte är unika men frågan är bara, vilken föda är vi ämnade att äta? Min forskning ger ett tydligt svar. Jag har ätit oerhörda mängder grönt i över 50 år och inte mått speciellt bra. Jag har ätit kött i över två år och mår som en prins.

Men om man har levt på de nästintill optimala matvarorna, varför blir det skador??? Medfött kanske??? Eller så har man inte ätit optimalt…

Det kan väl inte vara artspecifikt?? Mycket är väl tycke och smak…..jag gillar inte det eller det…….ooops, kanske är jag allergisk???fast egentligen så gillar jag inte ångkokta getögon……dom kommer inte plastförpackade på ICA………

bustas

exakt min tanke……"min hund mår jättebra av att äta morötter och havre" har jag hört av vissa djurägare….det kan jag bara inte acceptera!!!

Vi är olika arter i den biologiska mångfalden som är anpassade till en viss föda….sen om man gillar caffelatte, så betyder det inte att det är just för min kropp…..en art är en art……sen har vi vår stora hjärna som uppfinner glass m.m.

Inte kan man tillföra de australiska krokodilerna sushi, broccoli, grädde eller avocado och köra med att alla är vi olika, eller?????+

Stella69>

Japp! Två själar, en tanke.

Min svägerska från Thailand måste ha ris tre gånger om dagen.. annars så blir hon sjuk!

Och min far måste ha potatis till maten annars blir han inte mätt.. fast när han är hos mig så äter han knappt potatis utan tar av mina tillbehör i stället.

Hahaha, jag blir riktigt sjuk om jag inte får en dubbelespresso på morgonen…..

Men ärligt talat, är våran kropp inte en lika tråkig och enformig apparat som på vilken groda som helst???? förenklat….

Är inte de olika kostvanorna styrda av vårt psyke isf de biologiska aspekterna??

Vad jag menar är att en magsäck är en magsäck, en tarm är en tarm, en lever är en lever som alla är beroende av en viss föda.

En daggmask är som alla andra daggmaskar, en gädda är som alla andra gäddor, en orangutang är som alla andra orangutanger…..så varför tror vi att vi är så himla olika????

Det är nog lite komplicerat iallafall och man menar att mäniskan är den enda djurart som är beroende utav lagad mat.

Fast egentligen menas nog att om vi inte oppfunnit matlagning så skulle vi bara kunna leva på rätt få platser?

Annars så har man i olika delar av världen levt på lite olika föda, på varmare platser med en längre växtsäsong har man levt på mer växter och i nordliga områden nästan bara på animaliska produkter.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/matlagning-gjorde-oss-till-manniskor

Sen är vi väl ändå anpassade till olika slags tillgång på föda? Typ vissa kan bryta ner laktos, andra inte… etc.

Zepp: min personliga tro är att vi människor är lata av oss och lite av gourmetsmakare….hellre en mörad köttbit som har legat i de eldsvarma stenarna i ett dygn, medan man har tagit igen sig efter jakten…..än råa sega köttstycken på plats…….

men om vår kropp verkligen skulle få bestämma i vårt moderna samhälle, så skulle den slå backut……

medans vår psyke applåderar…….

Jag som är född på senare 60-tal, hade inte hört talas om allergier eller laktosintolerans förrän på 90-talet…………

Kan det bero på husmanskosten???? Rediga måltider av kött, fisk, fågel och "fattiga" rätter av lever och egenplockade kräftor??? som man fick vara tyst om, för så fattiga var vi inte att vi plockade kräftor i bäcken!!

Laktosintolerans kommer väl ofta från invandrade männsikor då det är mycket vanligare i sydliga länder med just laktosintolerans. Det fanns ju inte lika många invandrade männsikor i norden på 60-talet…

missaz…skojar du??? inte så många invandrare???

Det formligen stormade in finländare, italienare, spanjorer, greker och turkar, för att inte tala om hela östblocket…….

Måhända var invandringen stor då, men inte som nu.

Här har du en länk om att laktosintolerans är vanligare hos människor som inte är från norden;

http://www.mjolkfri.com/artikel/272/laktosintolerans_allt_vanligare/

och här har du en länk som visar på invandringen genom tiderna;

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/76/Invandrare_utvandrare_Sverige-Big.png

Det var väl egentligen inte invandringen som jag ville ta upp, utan vår artspecifika föda…..

Men när det ändå är på tråden, så skulle jag vilja säga:

Man kan inte sätta ut en brasiliansk Tucan-fågel i Sveriges natur och tro att den överlever. Med alla de symboler som det anbringar…….

Jo, men invandringen HAR ju med vår "artspecifika föda" att göra genom att vi nordbor ofta tål laktos medan man i många länder ofta INTE gör det. Det är en olikhet hos oss människor vad gäller föda.

Jag tror att vi i stort sätt ska äta samma saker för att må bra. Jag tror att vi är gjorda för att kunna äta en ganska bra del kolhydrater från bra källor, OCH jag tror att många har förstört sina kroppar med för mycket kolhydrater och en massa annat skit (gifter, smakförstärkare, konserveringsmedel osv) samt för lite rörelse och att vi DÄRFÖR tål olika nu för tiden.

missaz:

Det måste bero på den skrivna ickenyanserade lingvistiken……vi menar lika men olika……..

Vad jag vill påängtera är att vi är lika invärtes, som art, men påverkas av de psykologiska "molnen" i vår tro eller vad det kan vara……

Ja Stella, jag tror också att vi egentligen ser ganska lika på detta. jag tror som du att det har mycket med psyket att göra, men också det faktum att vissa har förstört sina kroppar mer och därför inte tål detsamma som "de flesta andra".

Sen tror jag att även djur via avel kan vara lite olika i kost. Min förra katt tex. blev superdålig i magen med gaser och diarré av den fina, dyra högproteinkosten från djuraffären och rent kött medan hon mådde toppen på maju från vanliga matbutiken. Varför? Ingen aning! Men hon var en mycket fin raskatt, så ett antagande om att avel av tamdjur som länge funnits i människors ägo påverkat vad kroppen tål ligger nära till hands. Lite så kanske det är med oss människor också.

#12 av Stella69 

Jag är född i början av 60-talet och väldiga allergier mot födoämnen, men jag måste hålla med om att jag var väldigt ensam med sån allergi i en kommun på 50000+ väldigt länge. Senaste 20 åren verkar födoämnes allergier ökat explosionsartat.

Slänger in en länk till Staffan Lindebergs hemsida här

(förespråkare av stenålderskosten)

http://www.staffanlindeberg.com/Evolutionsmedicin.html

Lång, men mycket intressant, läsning där han ställer sig just dessa frågor.

Jag jobbar med två karlar varav en kämpar för att gå upp i vikt. Hamburgare, pizza, öl, godis, allt han får i sig. Han kanske väger 50 kilo. Den andra snubben försöker inte direkt gå upp i vikt men en typisk dag på jobbet (8 timmars skift) ser ut så här: 2 portioner vanlig mat, en rejäl baguette, en stor chokladkaka och en läsk. Han har gått upp lite efter att han fyllde 50 så han kanske väger 55. Bägge dessa äter cirka 3 gånger mer än mig oavsett om man räknar volym, kolhydrater eller kalorier och ingen av dom tränar. Jag är nog snart uppe i 140 kilo igen och det enda som hjälper är striktaste lowcarb, som jag har otroligt svårt att följa när andra i min omgivning trynar i sig tårtor, godis, pizza och smörgåsar.

Nu ser jag att det såg lite gnälligt ut där på slutet, det var inte meningen. Min poäng är: Ja. Vi är otroligt olika, särskilt vad gäller ämnesomsättningen.  Ologiskt men sant.

Fick lära mig i skolan att människan är allätare och därmed borde klara de flesta födoämnen.

Jag förstår och håller med i ditt resonemang (iaf till stor del) - men det går inte heller att liksom blunda för de olikheter som finns. Som tex bara i min familj: min syster är pinnsmal, kan äta allt och det i stora mängder utan att gå upp i vikt eller må dåligt.

Och jag är raka motsatsen då. Tittar jag på en macka går jag upp tre kilo, ungefär. Som INTE försvinner i rödaste rappet direkt .Syrran var gravid för ett år sedan och efter förlossning så försvann de få kg hon lagt på sig som i ett trollslag. Nu har jag aldrig varit gravid, men jag anar att det inte kommer gå så lätt för mig :P

Jag brås på pappas sida sägs det (ett gäng tjockisar), min syster på min mammas sida (smalisar, hela högen).

Likaså är det med våra hundar: min hund klarar inte av torrfoder (tack och lov, iof) utan får fryst färskfoder utan en massa knasiga tillsatser. Syrrans vovve vägrar äta färskfoder och får diarré efter en tid på det, så han käkar glatt upp sina kulor (han kräks även av korv som min hund skulle gå på glödande kol för att komma åt). Syrrans hund är rasren avelshund, min är en riktigt byracka, en trevägskorsning.

Arv och miljö?

#21 Tack för länken, ska läsa den längre fram när jag har mer tid.

Mäniskan är alltätare.. men knappast att det då ingår sådana matsubstitut som numera anses vara normalmat!

Zepp; well spoken! Där fångar du det som jag tror har gjort många sjuka vilket i sin tur antagligen bidragit till att vi tål olika.

Jo, nog är vi och har varit allätare, men det var nog helt enkelt i nödsituationer vi tvingades äta rötter. Valet mellan nötter och rötter kontra en vildsvinsskank var nog inte så svårt. Under nödåren åts det barkbröd och även då hade nog skanken föredragits.