Tycker man skall kalla Bregott vid sitt rätta namn. Det är inte smör. Det är MARGARIN, oavsett om det är med eller utan potatisstärkelse och dansk GMO-mjölk.

Citat från SLV:

Smör:

Smör görs av grädde som syras och kärnas. Oftast tillsätts salt vid tillverkningen. Smör innehåller 80 procent smörfett.

Margariner och matfettsblandningar:

Margarin eller matfettblandning kallas matfetter som består av enbart vegetabiliska fetter eller blandningar av vegetabiliska fetter och animaliska fetter, till exempel smörfett. Råvarorna består av olika fetter, skummjölk eller skummjölkprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent. Vid tillverkning av margarin används ibland olika metoder för att ändra fettets egenskaper. Det handlar om att få rätt konsistens, smältpunkt och förlängd hållbarhet.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmod…

Normännen är ärligare. De skriver MARGARIN i sin produktbeskrivning.

Bremykt margarin inneholder 70% smør og 30% rapsolje. Det gir deg den gode smørsmaken og en smøremyk konsistens.

http://www.fjordland.no/page?id=2197

Ät SMÖR istället för margarin, inte Bregott! Det går utmärkt att använda en osthyvel till smör.

Svenskt och finskt smör är gjort på grädde från kor som sluppit GMO-foder. Arla är hälften danskt och kan ha dansk mjölk i sina produkter. Se efter att det står SE på osten om den är från Arla!  Skånemejerier tillverkar smör i Danmark bland annat på Bornholm men påstår att grädden kommer från Sverige!  Fäbodsmör eller smör från kor som enbart ätit gräs och grovfoder är svårt att hitta.  Den mjölken blandas i den vanliga produktionen. Ekologiskt är bäst!

Finns ingen anledning att äta rapsolja som ingår i Bregott.  Så här skriver SLV:

Vegetabiliska oljor

De flesta vegetabiliska oljor utvinns genom att oljan pressas ur fröet, ibland under uppvärmning till cirka 90 grader. Detta innebär en viss risk för bildning av stekytemutagener och PAH.

För vissa oljefröer görs en kompletterande extraktion med lösningsmedel. Det är tillåtet att använda extraktionsbensin (hexan) för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat. Lösningsmedel används i vid behov för att rena råvaran från föroreningar och naturligt förekommande smak- och luktämnen. De enskilda tillverkarna kan ge närmare information.

Rening av fetter och oljor

De fettråvaror som används för framställning av margariner och matoljor genomgår olika reningssteg för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.

Efter pressning filtreras oljan. För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror och slippa bismaker behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut (avlecitineras). PAH tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och eventuella tungmetaller och deodorisering (ångdestillering) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel,  mm försvinner eller minskar. Dessa reningsprocesser sker både för pressad och extraherad olja för att uppnå en neutral och hållbar produkt.

Finns ingen anledning att äta rapsolja som ingår i Bregott.  Så här skriver SLV:

Vegetabiliska oljor

De flesta vegetabiliska oljor utvinns genom att oljan pressas ur fröet, ibland under uppvärmning till cirka 90 grader. Detta innebär en viss risk för bildning av stekytemutagener och PAH.

För vissa oljefröer görs en kompletterande extraktion med lösningsmedel. Det är tillåtet att använda extraktionsbensin (hexan) för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat. Lösningsmedel används i vid behov för att rena råvaran från föroreningar och naturligt förekommande smak- och luktämnen. De enskilda tillverkarna kan ge närmare information.

Rening av fetter och oljor

De fettråvaror som används för framställning av margariner och matoljor genomgår olika reningssteg för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.

Efter pressning filtreras oljan. För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror och slippa bismaker behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut (avlecitineras). PAH tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och eventuella tungmetaller och deodorisering (ångdestillering) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel,  mm försvinner eller minskar. Dessa reningsprocesser sker både för pressad och extraherad olja för att uppnå en neutral och hållbar produkt.

Ursäkta eventuell multipublicering. KiF är lite svårförutsägbart just nu. Tar jag bort dubletten försvinner även originalet.

Finns ingen anledning att äta rapsolja som ingår i Bregott.  Så här skriver SLV:

Vegetabiliska oljor

De flesta vegetabiliska oljor utvinns genom att oljan pressas ur fröet, ibland under uppvärmning till cirka 90 grader. Detta innebär en viss risk för bildning av stekytemutagener och PAH.

För vissa oljefröer görs en kompletterande extraktion med lösningsmedel. Det är tillåtet att använda extraktionsbensin (hexan) för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat. Lösningsmedel används i vid behov för att rena råvaran från föroreningar och naturligt förekommande smak- och luktämnen. De enskilda tillverkarna kan ge närmare information.

Rening av fetter och oljor

De fettråvaror som används för framställning av margariner och matoljor genomgår olika reningssteg för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.

Efter pressning filtreras oljan. För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror och slippa bismaker behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut (avlecitineras). PAH tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och eventuella tungmetaller och deodorisering (ångdestillering) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel,  mm försvinner eller minskar. Dessa reningsprocesser sker både för pressad och extraherad olja för att uppnå en neutral och hållbar produkt.

Vad tråkigt! Enbart smör är inte lika gott…

Hej Anders, det var en rejäl utläggning vilken jag tackar för!

Så här rent spontant känns då Valios smör som det säkraste valet efter Arlas samgående med danska MD Foods då min huvudfråga gällde GMO. Synd att inte de mindre mejerierna som Wapnö tillverkar smör! Bra att känna till att svenska och danska kossor inte matas med GMO.

För något år sedan gjorde jag och familj blindsmaktest mellan Arlas och Valios smör. Valio vann stort - mer fylligt, mer smak etc. Om jag inte minns fel så "renas" Arlas smör så att smakskillnaden minskar mellan säsongerna, och detta gäller även färgen (annars vore nog sommarsmör kraftigare i färgen än vintersmör). Vet du hur det ligger till med detta?

Jo, osthyvlat smör har jag testat på mitt lchf-bröd och det funkar. Bregott är lättare att breda dock, vilket kan vara ett plus. Din påminnelse om vad för slags rapsolja den innehåller får mig nog att byta till rent smör igen - tack.

Till frukost gör jag en "äggmjölk" på 75 gram smör och tre råa ägg, blandat med kaffe. Ibland blir det ytterligare en variant senare på dagen, med 50 gram smör, då jag mår så bra av detta sedan jag ätit detta dagligen de senaste fyra åren.

Tittar man på SLV's respektive Fineli.fi's näringstabeller för smör ser man en viss skillnad på fettsyrasammansättningen. Om detta gäller generellt för Arlas respektive Valios smör är dock osäkert. De är nog inte heller uppdaterade på ett bra tag. Hur som helst, mängden mättade och fleromättade fettsyror är ungefär desamma, men enkelomättade skiljer sig mer med 22,7% i SLV's och 19,4% i fineli's tabeller.

Arla fraktar mjölk över sundet, så att smöret är tillverkat i Sverige är ingen garanti mot dansk GMO.

Icas egna smör (och bregott) ska vara tillverkat av Milko. Ett svenskt och mycket prisvärt alternativ till Arla tycker jag som bor i Arlaland…

Någon gång såg jag att de sålde smör i hink på LCHF butiken, tror det var eko och billigt eftersom det var en stor förpackning.

Hinkar med smör - det låter som något för mig :)

Var finns denna lchf-butik månne?

På nätet! http://www.lchfbutiken.se/ Men det var inte eko. Så här skriver de om sitt smör:

Sveriger motsvarighet till Ghee. 100 % fett - 0 % kolhydrater.

Vad gäller mängden så är det I,8 kg smör i smörhinken från lchf butiken, kostar 249 kr.

Tack för länken Jojo, det ska bli kul att botanisera i den butiken. Att steka i blir detta smöret perfekt, men i övrigt blir det nog fortsatt Valios normalsaltade p g a kostnaden (1,8 kg för 249 kr plus frakt 49 kr ger 166 kr/kg eller 83 kr/500 gram).