Varför det ÄR bra att motionera!
Hittade det här på Johanna Söderlunds blogg. Väldigt välformulerat. Den där missuppfattningen om varför man bör motionera har nog de flesta av oss! (Min fetstil)
"Det är intressant i sammanhanget att också reflektera över vardagsmotionens roll. Hormonet glukagon gör som sagt att man håller sig mätt längre eftersom det höjer blodsockernivån via glykogenreserverna. Glukagon utsöndras också när man motionerar; den ökade ansträngningen kräver mer energi, och kroppen kompenserar för att inte riskera blodsockerfall. Vardagsmotion kräver förvisso inte så mycket energi men den lilla motionen kan göra att man känner sig mätt längre eftersom det aktiverar glukagonutsöndringen.
Vardagsmotion kan därför bidra till viktnedgång på grund av ökad mättnadskänsla och att kroppen använder den energi vi redan har på kroppen. En vanlig missuppfattning är att själva motionen i sig skulle vara det viktiga - alltså att man skulle bränna märkbart med kalorier när man tar trappan. Istället är det framförallt glukagoneffekten som bidrar. Kraftigt motionerande under längre tid stimulerar däremot aptiten eftersom glukagonet inte hinner med att höja blodsockret tillräckligt fort och man blir därmed hungrig.
Ett annat sätt att utnyttja glukagon för längre mättnadskänsla är att välja mer av mat som ger glukagonutsöndring men inte insulinutsöndring; glukagon och insulin motverkar ju varandra. Undvik alltså mat som ger insulinpåslag till förmån för större inslag av protein och fett."
Bokmärkt! Mycket intressant 

Har du en länk till inlägget?
http://johannaskost.blogspot.com/2007_05_01_archive.html
Jag och länkning… Här är det i alla fall.

Det är inte så enkelt att högt Glukagon=Lågt Insulin, eller att ett högt Glukagon skulle vara åtråvärt alla gånger (tex högt glukagon under periodisk fasta brukar vara en bra indikator på att kroppsegna aminosyror bryts ned). Då protein är det som påverkar glukagonutsöndringen mest, så tänker jag bombardera det lite i följande inlägg:
Att äta (särskilt) fettfattigt kött, tex Torsk ökar glukagonutsöndringen som inget annat i matväg, men därefter ökar även serum-koncentrationerna av insulin. Det finns ingen föda som totalt uppfyller följande replik från Johannas blog: "Ett annat sätt att utnyttja glukagon för längre mättnadskänsla är att välja mer av mat som ger glukagonutsöndring men inte insulinutsöndring; glukagon och insulin motverkar ju varandra."
Scrolla ned på sidan: http://www.mendosa.com/insulin_index.htm
G.I. för fisk är lägre än för äpplen, men I.I (Insulin Index) ligger på samma tack vare glukagonet som det magra proteinet kräver att kroppen utsöndrar.
"Fasting blood glucose, plasma insulin, and glucagon levels. The fasting blood glucose level in the rats fed a high protein diet was 122 ±5 mg/dl, significantly higher than the 99 ±5 mg/dl of the rats fed a balanced diet (P < 0.01). The mean fasting plasma in sulin level in the rats fed a high protein diet was 0.96 ±0.13 ng/ml, significantly higher than the 0.44 ±0.063 ng/ml of the rats fed a balanced diet (P < 0.01)."
http://jn.nutrition.org/content/112/4/681.full.pdf
Summan av kardemumman: Högt Glukagon är inte vad man bör fokusera på för att hålla insulinet nere, då högt glukagon faktiskt tvingar kroppen att öka den totala cirkulerande insulinmängden.
Mvh V.
Attans också, Viktor! Jag som trodde jag hittat den magiska formeln…
Men vad är det för mat som ger glukagonutsöndring men inte inslulinutsöndring?

Finns inga magiska formler, det borde du veta.
Sen så.. Glukagon regelarar inte insulin.. däremot reglerar insulin, Glukagon och det är en avgörande skillnad!
Vi har alltid insulin och glukagon i blodet samtidigt, det är oxå viktigt att känna till.
De kan bägge vara höga och låga samtidigt eller den ena låg och den andra hög beroende på olika metabola och fysiska tillstånd.
Insulin har som huvuduppgift att öppna celler för inlagring av energi, medans glukagons huvudsakliga funktion är att frigöra energi ut i blodet.
Mest känt är att insulin lagrar undan glukos, då är glukagonet lågt.
Vid proteinintag stiger insulinet för trycka in aminosyrorna i cellerna, då kan blodsockret bli för lågt, men protein leder oxå till utsöndring av glukagon för att motverka inlagring av glukos, de balanserar varandra.
Vid fysisk aktivitet, behövs mer energi i blodet varvid glukagonet stiger, för att höja blodsockret, lite över det normala.
Vid de flesta måltider utsöndras insulin i någon grad lite beroende på macronuttrientfördelningen och vid fysisk ansträngning utsöndras alltid glukagon lite beroende på ansträngningens styrka och längd.
Det är med andra ord svårt att äta sig till en hög glukagonhalt.. tror Johanna menar att det är bäst att äta så inte insulinet stiger och reglerar ner glukagonet.. dvs så att vi kan fortsätta att äta ur våra lager.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

#6 Aha, så där kan förklaringen ligga till att jag har mätt högt blodsocker efter ansträngning trors att jag inte har ätit på länge och inte satt i mig kolhydrater under dagen. Ansträngningen gör alltså att glukagonet frigör socker som cirkulerar, medan insulinet sedan trycker undan det överflödiga sockret med en viss tröghet.

Kroppen vet ju inte att du inte tänker springa något mer, den känner bara av vad som sker, med en viss fördröjning.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.