cherrypiies tråd!
Hej på er!
Jag har ätit LCHF sedan årsskiftet, och trots mitt något opassande anv.namn (jag antar att det var kolhydraterna som spökade!) har jag upplevt en mängd förbättringar med LCHF jämfört med min gamla kost. Den främsta (eller kanske viktigaste för min del) är att jag slipper gå hungrig. Efter en tid av jojo-bantning känns det helt underbart att äntligen ha hittat något som kan hålla min hunger i schack!
Och nu till mitt problem; Jag har gått upp i vikt i stället för att stå stilla som var mitt mål. Jag var normalviktig vid starten, ca 63 kg till 173 cm, och har väl egentligen inte börjat med LCHF för att gå ner heller. Så det är väl helt okej - om min kropp trivs vid 63 kan jag stå ut med det! Men nu väger jag runt 65, och jag känner stressen komma krypande… jag VET att jag inte ska väga mig så ofta, men jag är verkligen livrädd för att gå upp i vikt, och jag tror inte att jag kan bedöma hur jag ser ut i en spegel!
Kanske ska jag berätta lite om min vikthistorik? Jag har alltid varit lite överviktig, men det spårade verkligen ur fullständigt när jag var omkring 13-14 (är nu 17). Förra året fick jag nog - och med ganska drastiska metoder lyckades jag gå ner från över 90 kg till 60. Och det genom att äta typ en macka och en frukt till varje mål. Efter det har det varit ganska jobbigt att hålla vikten - det är svårt att veta hur mycket man får äta, och det har funnits en hel del fredagskvällar då jag verkligen VRÄKT i mig godis…
Nu till min egentliga anledning till trådstarten (jag har alltid fått höra att jag är långdragen av mig! ;) ): till sommaren, ska vi åka utomlands. Jag vet redan nu att det kommer innebära en hel del kolhydrater i några veckors tid, och tyvärr, så har jag ingen som helst möjlighet att påverka maten (vi ska i princip ut i vildmarken i Afrika, då får man äta vad som erbjuds!) Detta har fått mig att börja fundera på att ganska snart börja trappa upp kolhydraterna, så det inte kommer som en chock. Redan nu kan jag känna att om jag så bara äter en halv varmkorv (underbara skolmat!) så får jag ont i magen, och kan gå upp x kg i vikt.
Men jag känner att jag behöver lite hjälp här - hur ska man trappa upp på bästa sätt? Jag inser att LCHF inte är något man slutar med, och det har jag egentligen inga planer på heller. Men jag tror att någon variant på GI hade passat mig bättre.
Är det någon som har provat att övergå till GI från LCHF?
Och så en annan fråga; det är med mensen… alltså, min mens har varit lite oregelbunden sedan jag gick ner förra våren - men sedan jag började med LCHF har den inte dykt upp alls. Bör jag vara orolig? Den kom igång förra sommaren efter att jag hade haft en vecka med MYCKET kolhydrater…
Förlåt för en riktig wall of text… stort tack för att ni tar er tid att läsa!
Kram! 
Kanske skrämmer jag bort folk med mitt långa förstainlägg, hihi
Jag vet inte om jag har tänkt att föra matdagbok, men såhär kan en normal dag se ut:
Frukost: Ett halvt paket bacon + 2 stekta ägg
Lunch: Skollunch. Jag får ta vad som finns - men utan underjordsgrönsaker, pasta, potatis och andra saker som uppenbart innehåller för mycket kolhydrater. Är det soppa eller gröt äter jag en extra stadig frukost, så behöver jag inte så mycket till lunch…
Middag: Kött (t ex kassler, cevapcici, karré…) ofta stekt i smör + ruccola + bea-sås
Kvällsmål: ett par skivor ost eller salami
Kassler - är det ok? Jag misstänker att det inte är speciellt mycket fett i, men om jag kompenserar med extra sås? Det är så himla smidigt ibland när man inte orkar stå och steka :) Och angående såsen - ICA:s färdiga såser med 0,5 g kolhydrat/100 g - är det något man ska undvika, eller fungerar det?
På fredagskvällen äter jag gärna något framför tv:n - nötter har jag ätit de senaste veckorna, kanske kan det vara en bov i att jag går upp i vikt?
Jösses vad det känns som att allt blir tydligt när man har skrivit ner det :D nötter blir det jag ska prova att plocka bort på fredag! ni är välkomna att kommentera, tips om allt mottages tacksamt!
/cherry
Problemet med mens, äter du ordentligt och med det menar jag inte kolhydrater så kommer den åter. Men din viktnedgång från 90-60kg måste medfört svält, åtminstone temporärt.
Om du ska åka utomlands under ett antal veckor, så får du ta reda på om det finns ägg tillgängligt. Ägg kan kombineras med det mesta, man kan äta bara ägg också. Det är inte säkert att du måste göra stora ändringar i kosten. När du väl kommer hem ska du fundera hur du ska äta för att åerfå din mens.
tack för ditt svar! 
jag får ha tålamod med mensen helt enkelt! jag vet att jag äter tillräckligt, de dagar jag har räknat har jag legat runt mitt dagliga behov. Mitt mål är ju som tidigare nämnt inte att tappa vikt, men jag vill ju inte heller gå UPP…
det är tveksamt om ägg kommer att finnas tillgängligt. Självklart FINNS det väl dit vi ska - men vi i gruppen kommer gemensamt att tillaga måltiderna… eller "tillaga"; frukosten kommer oftast att bestå av typ flingor och mjölk, om det fanns tid någon dag kunde vi laga varm frukost… men det är nog inte allt för ofta tyvärr!
lunchen var definitivt inte bra heller, oftast lättare mål i form av smörgås eller sallad… den bästa var nog middagen - varm mat varje dag! detta får mig att börja fundera om jag ett tag innan jag åker ska vänja kroppen vid en mindre mängd kolhydrater - för att sedan återgå till LCHF-kost efter resan?
/cherry
Det finns kolhydrater i det mesta - så varför skulle du behöva "vänja kroppen" vid en större mängd?
Ät riktig mat fram till Afrikaresan, ät det som står till buds under resan (gärna riktig mat) och återgå till att äta riktig mat när du kommer hem!
missuppfatta mig rätt - jag bara undrar hur kroppen reagerar om jag övergår från <20 g kolhydrater per dag till flera hundra? jag har ju inte lust att spendera flera dagar med magont…
kanske borde jag fokusera på att äta rätt fram tills dess i stället (det är ju trots allt x antal månader kvar) och ta sommaren när jag väl är där… jag har en förmåga att bli onödigt oroad över småsaker 
tack för svaret btw!
/cherry
Hej Cherry!
Jag gjorde en liknande grej fast gick från ca 65 kg till 52. Blev av med mensen. Den kom inte tillbaks förrän jag gick upp till ca 68 mha mycket kolisar. Lite skumt, men på ungdomsmottagningen så sa dom att det är vanligt att man måste gå upp rätt mycket efter att ha gått ner mycket snabbt.
Men du kan ju avvakta och se vad som händer. Apropå invänjning så har det aldrig varit problem med att gå över från LCHF till kolhydrater för mig, fast jag har aldrig varit strikt heller.
tack för svaret Braille! jag ska nog avvakta precis som du säger, det kan nog ta tid för kroppen att förstå att jag inte längre misshandlar den med kolhydrater och svältdieter! som sagt, när den dök upp plötsligt i somras hade jag levt på nutella, vitt formbröd och andra sötsliskiga saker ett tag, så kroppen är minst sagt lustig! man tycker ju att den borde känna hur bra den mår nu, och jättegärna släppa på mensen…
/cherry
och just det! jag bara undrar - hur löser ni "problemet" när ni blir bortbjudna? ska iväg nästa vecka till en släkting. Jag träffade henne idag, och lyckades på något vänster inflika att jag inte äter kolhydrater - och hon började genast "oroa" sig, och prata om att hon skulle göra någon speciell rätt till mig…
jag förklarade för henne att jag äter det som bjuds - men att jag kanske väljer bort det som jag känner att jag inte vill äta. Jag vill ju inte vara till besvär för henne, samtidigt som jag inte vill att hon ska bli "ledsen" för att jag inte smakar på maten hon har kämpat med… det känns som att det bästa är att vara öppen med vad jag äter och varför - men jag har redan (efter 6 veckor) märkt att vissa är väldigt kritiska. Men kanske ska jag tänka på att jag själv var ganska kritisk till en början - en kost på fett, hur kan det gå ihop? Mycket bra visade det sig! :)
/cherry
Mm det går ju att inte säga något och hoppas på det bästa när maten väl serveras men för mig har det funkat bra att göra som du - meddela innan men betona att det inte behöver bli krångligt utan att det bara är vissa saker jag kommer välja bort.
Hur går det med mat och annat Cherrypie?
Hej LatMask,
Jodå, det tuffar på i lagom takt! ;) Mensen är fortfarande inte här, och denna veckan har jag försökt att introducera lite grekisk yoghurt till frukost för att se om det hjälper… men det gör det inte, det enda som händer är att jag blir hungrig rekordsnabbt! Idag var nog värst tror jag, så nu är kylen laddad med bacon igen… den grekiska yoghurten hör nog mer hemma som efterätt!
Hos släktingen jag var på besök på slank det ner en del kolhydrater - åh, varför måste hon vara så bra på att baka? ;) jag ska inte skylla på henne, det var ingen som tvingade i mig kolhydrater… men bra efteråt mådde jag inte, så sen den händelsen är jag övertygad om att lchf-kost är bra för min kropp, och att det handlar om ett livsstilsval! Jag kan i alla fall rapportera att det som hände var ett sötsug jag aldrig tidigare upplevt och en enorm hunger, men dock inget magont eller liknande (dessutom undviker jag vågen, höhö). Nu har jag dessutom inhandlat Annika Dahlqvist och Airams kokbok, + en GI-nollkokbok på bokrean… nu jäklar ska här lchf:as! jag har fått med min mor på noterna också, så nu kör vi tillsammans… det blir lite lättare då med stöd! :) Afrikaresan blir precis som du sa LatMask, ett avbrott, för att sedan återgå till riktig mat igen!
Jag vill dessutom rikta ett stort tack till alla lchf:are på KiF… vad hade jag gjort utan er? Ni har svar på allt man kan behöva veta! :)
Det låter bra Cherry! Skönt att du slipper magont, det brukar de som är som mest kh-känsliga råka ut för (inte jag, peppar peppar). Det brukar betyda väldigt mycket att få med sina närmaste på "resan", Kul att din mamma ställer upp, hur bar du dig åt för att övertyga henne?
Ja, det är skönt med lite sällskap! :) hihi, jag skuttade ut i vardagsrummet och gladde mig förfärligt över att mina celluliter på låren var borta… (nu verkar de ha kommit tillbaka?!) och dessutom hade jag pratat allmänt bra om kosten :D vi mår alldeles förträffligt båda två, så detta kommer vi nog att fortsätta med… vi har infört en hel del nya vanor tillsammans… inget margarin, så lite färdigmat som möjligt, rena råvaror osv… känns bra det här! :)
nu har det värsta suget försvunnit… NU, efter 14 timmar… jag ska definitivt inte äta turkisk yoghurt imorn, jag tänkte pröva äggmjölk! Sedan såg jag några recept i Skaldemans GI-nollkokbok som såg bra ut, det måste också testas snarast!
Starta ny diskussion