Normalviktig - vad kommer handa med min vikt???
Har googlat runt utan att fa nagot riktigt svar, sa hoppas nagon har kan hjalpa.
Jag ar en ung tjej, 175 lang och vager 65kg kilo, for ett ar sedan vagde jag 60 och runt den siffran kanner jag mig bekvam. Har lagt pa mig pa laren och fatt celluliter plus en del pa magen. Tranar ganska mycket (springer, yoga, pilates) och har kampat med dessa fem kilo det senaste aret. Jag ar normalviktig enligt de flestas standard MEN jag jobbar som modell och KAN INTE ga upp i vikt. Da far jag sluta jobba nagon manad= forlorar min inkomst och mina kunder..ja, ni fattar…
Sa inte riktigt samma situation som alla andra som "bara vill ga ner nagra kilo".
Vad tor ni? Ska jag vaga kora pa?
Jag är väl inte direkt rätt person att svara, eftersom jag bara har hållt på sedan nyår… men jag började med din vikt, och gick ned till ungefär 61 kg, för att nu vara uppe i startvikten igen… jag har iofs inte som mål att gå ner i vikt, men jag upplever att min mage har blivit "fastare" och inte lika stor, och jag känner mig inte heller lika svullen (eller hur man nu ska beskriva det)…
vad jag har förstått ska det vara ganska svårt att lägga på sig i fettvikt om man äter någorlunda strikt lchf. Jag, som har varit väldigt fäst vid vågen tidigare, har slutat väga mig, för på en dag kan vikten variera med typ 3 kg! :o
alla fungerar vi olika, men tänk på att lchf inte är någon direkt quick-fix!

Nej, inte riktigt samma situation, eftersom du kämpar för att försöka komma ner till på gränsen till undervikt.
Det finns säkert sätt att komma dit, och de inkluderar troligen att man lägger sig på svältgränsen. LCHF är inte en metod att nå dit, utan mer ett sätt att må bra, att få bästa möjliga hälsa. Det är inte otroligt att vikten som du strävar mot i själva verktet inte är riktigt bra för dig.
Du tränar ganska mycket säger du, och det är ett ganska bra sätt att gå upp i vikt, så det kan ju vara ett av skälen till att du har ökat. Det är lättare att gå ner om man inte löptränar, och om man svälter sig för att gå ner kanske man inte ens orkar träna särskilt mycket. Men jag gissar att du helt enkelt är på väg att bli lite kraftigare, vilket hänger ihop med att du blir lite äldre, och att det inte är så mycket att göra åt. Man fortsätter inte att väga 60 kg till 175 cm när man blir vuxen, det bara är så. Det kommer kanske att stanna en bit över 65 kg.
Hur du än vänder på det är det här kanske inte riktigt rätt forum om din kamp gäller att komma ner till i närheten av undervikt. LCHF är inte primärt ett sätt att minska i vikt, och som normalviktig minskar man inte.
Och min egen uppfattning om fotomodellidealet är att det är riktigt sjukt. Det finns andra jobb. Skaffa dig en utbildning som kan ge dig inkomst över en längre period.

Med LCHF-kost får du en kropp som kan nå optimal hälsa.
Jag är övertygad om att du får en längre karriär på det sättet än om du späker dig och misshandlar din kropp.
Sånt syns verkligen efter ett par år.
Det är inte vikten som avspeglar bäst hur du uppfattas av andra.
Är det verkligen nån som kräver att få veta din vikt??
I så fall är det verkligen en sjuk bransch
Ett par kilo mer muskler och samtidigt en smärt figur får dig att utstråla hälsa bättre än om du är supersmal men ser svag och tärd ut.
Angående celluliter:
Celluliter orsakas av att 1. underhudens fettceller blir fler och större, och att 2.vätska samlas i vävnaderna omkring dem 3. Hormonella fluktuationer beroende av att för mycket insulin dominerar hormonbilden
LCHF hjälper faktiskt mot alla dessa orsaker 
På sikt blir du av med överflödiga fettceller och överflödig vätska kan du bli av med på några dagar med strikt lchf-kost
Hej Alexa!
Hur äter du nu? Hur mycket kalorier ungefär?
Du kommer rasa i vikt om du tar bort allt onödigt och bara fokuserar på att få i dig mat! Även om du LCHF:ar så ta bort alla LCHF-vänliga kakor, chips, grädde, creme fraiche, ost. Ta bort allt som är gott helt enkelt. Ät bara ägg, kött, fisk och kyckling. De funkar!
Tack for alla svar!
Bra att veta att lchf hjalper mot "flabb" och celluliter och att jag formodligen kommer att ma battre, samt tankarna kring traning/lopning, tack for det.
Har egentligen inget behov att forsvara mig men maste saga att det ar lustigt hur man genom att skriva sitt yrke och att man vill bli av med celluliter och nagra kilo far kommentarer som har att gora med ens utbildning!(?) Jag forstar att det finns mycket fordomar och missuppfattningar om branschen, men det kanns lite onodigt att uttrycka sin asikt utifran den lilla information jag uppgav.
Jag ar utbildad men eftersom jag har intresse av en bra karriar valjer jag modellandet da det ger mig en inkomst hogre an en svensk VDs. Jag gor kataloger sasom Ellos, tv reklam, kampanjer for Loreal, Garnier etc. Inte Catwalk eller nagot sadant, da jag har en kvinnokropp och klassiskt utseende. Jag jobbar mer ju aldre jag blir (ar 24 ar nu) och kan ha en lukrativ karriar upp till 35 om inte annu langre. Har aldrig varit underviktig och stravar inte efter det heller. Ligger pa ett BMI 21-22, vad jag vet ar gransen for "undervikt" 19?
Att jag namnde vikt ar att jag trodde flest manniskor kunde relatera till det. Ager ingen vag (65 kg kommer fran sist jag var pa gymmet) och vikt ar orelevant i modellindustrin. Man mater hofter, midja och byst. Sa har det varit sedan 60-talet. Vikthysterin kommer fran ett helt annat hall. Alltsa bryr jag mig inte om jag vager 60 eller 65 i praktiken; jag vill bli lite smalare och bli av med hull som fordelat sig ojamt.
Tror jag far vanda mig direkt till Annika Dahlquist eller liknande person istallet. Hon borde vara intresserad av att ge mig synpunkter da, om lchf fungerar, man skulle kunna introducera denna diet i hela modevarlden och kanske hjalpa till att stoppa fettskrack och pa langre sikt atstorningar. Pa detta forum verkar det som att ni vill sparka ut mig fran Lchf-livsstilen pa nolltid!? Eller har jag missforstatt?
Lchf-Tina: Tack, jag ater ganska strikt da det ska vara bast mot sockerberoende. Dock mycket gronsaker samt en del grekisk yoghurt men eftersom jag inte har overvikt ska det val inte vara nagot problem vad jag forstatt.
Lchf-Tina: Jag raknar inte kalorier, kanns ovant da jag aldrig gjort det forut. Ater helt enkelt inga kolhydrater (forutom de fran yoghurt och gronsaker), ater tre ganger per dag plus snacks som oliver mellan maltider. Ater tills jag ar matt. Tror jag atit for lite fett sa forsoker lagga till mer. Har inte provat nagra chips, sukrin etc. Bakade Oopsies men annars har jag bara atit vanlig mat med feta tillbehor.
Kan ocksa tillagga att min viktforandring borjade efter ett missfall med komplikationer, sa anar att det kan vara hormonrelaterat.

Du behöver bränna fett helt enkelt, för att göra det på bästa sätt måste man som regel äta fett, det är det som LCHF kan hjälpa dig med.
Sen så är det ju så enkelt som så att för att det skall ske någon fettreduktion så måste det uppstå någon form av energiunderskott, där kroppen tar en del av sin dagliga energi från dina fettdepåer.. även det går lättare med LCHF-liknande kost.
Det är altså fetets andel av ditt energibehov som skall vara högt, inte mänden.
Behövs kalorirestriktion och träning för att hålla kroppen i en viss form så gör det det, det är lika för elitidrottsmän/kvinnor, men ingen påstår att det är någon hälsokur.
Och när man väljer att hålla nere kalorierna så gäller att man i motsvarande grad focuserar på mat med mycket näring, gärna mycket ägg, helst inälvsmat och fet fisk minst en gång per vecka.. och ett varierat utbud av grönsaker.
Försök i möjligaste mån att inte pressa ner kalorierna, utan lyssna på kroppens signaler, energibehovet varierar väldigt från dag till dag, beroende på psykiska och fysiska skäl.
Samtidigt skall du veta att några tappar aptiten helt, vid kostbytet, vilket inte är bra det heller, hitta en melodi som kan fungera resten av livet.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Kör hårt! Tror inte att du behöver vara så speciellt strikt med kolhydraterna eftersom du tränar mycket, tvärtom kan du kanske känna dig lite väl seg under en övergångsfas om du går ut alltför hårt. Kanske det är bättre för kroppen att ta en lite mjukare övergång, om du nu precis börjat.
Ädel tanke att försöka få tjejerna i modellbranchen att må bättre och minska problemen med fettskräck och ätstörningar. Hoppas verkligen Annika eller nån annan känd profil nappar på idén, och att du själv når dina mål med LCHF! Att vara vandrande bevis på att nåt funkar är bästa sättet att övertyga andra. :-)
Medarbetare på foto, sång och matlust iFokus

#0 Du och jag väger lika mycket och är lika långa. Mitt råd till dig är att strunta i vikten och det du tränar idag. Satsa på ren mat (som LCHF-tina skrev i #4) och börja styrketräna. Tung styrketräning. Min vikt är samma som för drygt tre år sedan när jag började med LCHF, men kroppen är betydligt fastare. Nu styrketränar jag bara mage, rumpa och lår eftersom de inte fick vad de behövde under fyra års yoga-träning. Kolla även in Fitnessguru.

Nej, inte en tanke på att kasta ut dig härifrån, men jag läste vad du skrev.
Om det är att du vill bli fastare i hullet och få bättre definierade muskler så funkar LCHF alldeles utmärkt. Men man kanske inte bör vänta sig att gå ner i vikt när man redan är normalviktig. Det kan bli något kilo, och om din idealvikt, dvs din kropps idealvikt, ligger närmre sextio än sextiofem, så kommer den troligen att hamna där om du ser till att få energin från fett i högre grad än från kolhydrater.
Och jo, mot celluliter kan det också hjälpa.
Övriga kommentarer var för att du uttryckte att modellkarriären tar slut, eller att du förlorar inkomst och tappa kunder, om du inte går ner i vikt. Det ser jag som ett större problem än om man väger sextio eller sextiofem kilo, och du är inte den första som uttrycker det.
Inkanyezi: Om jag gar upp i vikt tappar jag formodligen kunder ja, eftersom de jag jobbar for anvander mig som jag ar nu. Att ga upp till en storlek 40 (vilket 5 kg till formodligen skulle gora for mig) ar inte riktigt genomforbart som modell, tycka vad man vill om det. Sa, nej ga upp i vikt vill jag inte eftersom det kommer att ha en negativ effekt pa mitt jobb. Just eftersom jag ar normalviktg ar det heller inget konstigt (tycker jag) att jag uttrycker onskan om att inte ga upp i vikt, att det ar viktigt for mig att veta om lchf kan ha den effekten pa min kropp. For att fortydliga: jag forlorar inga kunder om jag inte gar ner i vikt, daremot skulle en viktokning inte vara bra och darfor maste jag vara forsiktig med det. Hoppas detta ar lite tydligare an mitt inlagg om du missforstod.
Jag kor pa och testar en manad tankte jag:)
ja, du är inte den förste här på Kif som begår "misstaget" att skriva ut din vikt fast du inte är överviktig och sen säga att du vill väga mindre
och normalviktig, vad är det och vem har bestämt vad man ska väga då? BMI har jag slutat att bry mig om alls. Det tar ingen hänsyn till om du är musklad mm
Ett lysande exempel är ju att Magnus Samuelsson räknas som fet, Anja Pärsson är överviktig!
Önskar liksom du att det fanns mer råd att få även om man inte bär på så många överflödiga kilon. Det mesta som skrivs om LCHF är att människor med för många kilo på kroppen eller med diabetes svarar mycket bra och vi kan läsa berättelser som är helt fantastiska
Men vi är nog ganska många som bara vill bli något mindre, något fastare och äta LCHF och gärna i kombo med träning, hur ska vi tänka?
En del säger kalorirestriktion, andra säger ät mer fett annars går kroppen på svält. En del säger att det räcker med två-tre mål om dagen - inga mellanmål och en del säger att man ska äta lite direkt efter träning. En del säger att det går att träna hårt på nära noll kolhydrater andra säger att man bör öka kolh. intaget vid hård träning.
Har läst Björn Ferrys bok, den är kanon. Han äter ju en hel del kolh, men så tränar han lite mer än vad jag gör (men det är bara marginelllt
)

Man skall ha helt klart för sig vad kosten kan åstadkomma och det finns ingen magisk komponent utan det handlar om för friska att kunna få kroppen att ta mer ur fettdepåerna om det finns sådana.
Och knepet är att uppreglera sin fettmetabolism, och äta mat med näring för övrigt.
Som regel vid en sådan förändring ökar man fettes andel av energiintaget, vilket då är tänkt att öka mättnaden, man äter mer sällan och som regel leder det till att man är mättare på mindre kalorier.
Låter enkelt va?.. var är då haken.. jo antagligen ligger den då i att man inte kan unna sig som förut, inget extra förutom god mat, 2-3 gånger per dag, 7 dagar i veckan.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

För att inte spä på missförstånden kan jag berätta att jag hela tiden, cirka tre år, som jag har ätit LCHF, har vägt ungefär lika mycket, omkring 62 kilo. Det har inte ändrats ett dugg, men det har fluktuerat med ett minimum på 59 och ett maximum på 64 under de här tre åren. Det senaste året har det inte gått över 62 och varit nere på 60,5 som lägst.
Men trots att jag har varit viktstabil har mitt midjemått minskat mer än en decimeter, och redan efter några månader var jag markant slankare, så att många av mina bekanta påpekade det. Mina lår däremot har blivit kraftigare, men jag kan nog skylla det på omkring fyra mils cykling i stort sett dagligen.
Så man kan bli slankare och få snyggare figur utan att gå ner i vikt, det har jag ju själv upplevt, och mer än en har uppmärksammat det och givit mig komplimanger för det. Det är jag ganska glad för, och jag ser det nästan som en motsägelee, att under den tid som jag gick ner ungefär tolv kilo, året innan jag började med LCHF, var det ingen som lade märke till att jag minskade i vikt - utom vågen.
Så jag önskar dig lycka till. Det är inte vikten, utan det är hur man mår, hurdan hållning man har, och hur man ser ut, som avgör hur andra människor uppfattar en. Min begynnande kulmage är bara ett blekt minne, och tvättbrädan kröp fram där kulan försvann. Alla gamla byxor har jag givit bort, för dom passar inte längre. Jag har inte 36" i midjan utan 31". Jag tror inte att du kommer att behöva större storlekar om du stryker kolhydraterna.
Vimsig: Ja det var ett misstag:) Men vad ska man skriva, sitt midjematt?;) Har lart mig till nasta gang!
Ja, manga olika saker som sags, man vet inte vad man ska kora pa. Kalorirakning kanns for mycket som "bantning" for min del. Och ar radd for att oka pa fettet annu mer pga risken att ga upp. Man far val prova sig fram helt enkelt!
Hur har din kropp reagerat?
Det går helt enkelt inte att förutse hur just du kommer reagera på kosten. Har man en reell övervikt går man oftast ner(i fettvikt) om man är någorlunda strikt, i alla fall över längre tid.
Ligger man nära normalvikt är det oerhört mycket mer individuellt och har just mycket att göra med hur mycket kroppen vill samarbeta, hur mycket tidigare bantning man kan ha stört mättnadssignalerna med och stress osv. Kombinerar man fritt ätande av bara lite halvstrikt och kroppen tycker ens normalvikt ligger lite högre än man har och/eller har mycket stress är det inte omöjligt att man går upp i fettvikt också. Medans det för andra med precis samma mat kan göra att man går ner fast man har samma vikt och längd osv.
Det jag tror några här över som påpekar menar det med just vikten är att det är inte heller helt ovanligt att man står still eller går upp i vikt om man är normalviktig *samtidigt* som måtten minskar - man går alltså upp i muskelvikt och ner i fettvikt alternativt omformar kroppen. Så är fixeringen vad just vågen visar och man inte tävlar i en sport med viktklasser så kan man oftast ge upp innan man ens börjat. Men förhoppningsvis som de påpekas är det hur du ser ut och vilka mått du har som räknas snarare.
Får måtten absolut inte öka även om det är tillfälligt (ibland går man upp en del i fettvikt i början innan det vänder), så får du helt enkelt vara noga med att mäta dig, du går ju knappast inte upp en massa cm över en dag. Se till att kostregistrera så att kalorier och sammansättning blir "vettig" (det finns de som går ner på över 3000 kcal, men får man absolut inte bli större ens tillfälligt så kan man kanske inte riskera det, även om det kanske skulle ge bättre resultat t ex över 1 års tid).
I korthet. Håll ordentlig koll på dina mått och registrera allt noga så kan det inte bli några stora överaskningar. Det kan vara så att du skulle funka alldeles fint på halvstrikt helt utan koll på kalorier etc. men det kan du inte veta innan.
Att försöka fråga Annika tror jag inte är någon lösning, hon är knappast ingen expert på just ditt specifika problem, det blir i vilket fall bara anekdoter, du kan inte veta hur just du kommer reagera. I det speciella fallet får du kanske också tänka att hennes "variant" av lchf hör till den mindre strikta och därmed större risk att det kanske inte funkar (det kan lika gärna funka, men det finns många som inte får någon effekt om de inte är ganska så strikta, så risken att du faktiskt råkar gå upp blir större så).

Här har du en blogg som kan intressera dig?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Tack sa jattemycket for alla bra tips, hade inte vantat mig sa manga svar!
jag gick ner 6-7 kg på 8 månader, tog inga mått i början så jag har inget att jämföra med. Men magen är plattare, musklerna mer framträdande mm. Nu står jag still i vikten, men väger mig varje morgon. Är vågfixerad men inte viktfixerad (som någon uttryckte det)
Jag löptränar en hel del och där har ju faktiskt vikten betydelse.
Det är en balansgång att träna styrketräning i lagom dos, jag vill inte ha för mycket "tunga" muskler att släpa runt på, men vill inte heller se ut som en utmärglad maratonlöpare.
Men här på Kif har man kunnat läsa om att det går att träna hårt på 1-2 mål mat om dagen och inga mellanmål, medan tjejen bakom sidan Lifezon (som jag för övrigt läser varje dag) rekommenderar att man äter något inom 15 min efter avslutad träning. Och hon borde vara insatt som både föreläser om LCHF (illsammans med Kostdoktorn) ch dessutom är Zumba-instruktör och tränar väldigt ofta och hårt (inbillar jag mig).
Så att förstå hur man ska göra själv, är inte helt enkelt.
Jag inbillar mig att jag mår bäst om jag äter lite mer kolh. men vill inte trilla ner i kolh. träsket igen, så balansgången är svår.
Jag styrketränar 1-2 ggr i veckan, löptränar 2-3 mil i veckan och kör backträning med stavar 1 g i veckan, övriga dagar ca 4-5 km promenad. 1-2 golfrundor i veckan när det är säsong brukar också klämmas in.
Så utefter det och andra faktorer som spelar in, så hade det varit bra med någon att bolla sina funderingar med.
Kan beratta att efter 1,5 vecka har jag gatt ner (vet inte kg for anvander inte vag). Smalare vid nyckelbenen, man ser skillnad tydligt. Och Mina armar ser mer valtranade och tajta ut, musklerna trader fram mer.
Ska bli spannande att se om det kan jamna ut sig sa att jag marker skillnad pa problemomradena mage och lar, och kanske lagga pa mig hullet pa overkroppen igen sa att jag inte ser mager ut. Har last nagonstans att Lchf kan verka balanserande, sa att kroppen blir mer propertionerlig. Fast det kanske ar att onska for mycket;)
Detta inlagg lat kanske aningen viktbesatt sa vill bara tillagga att jag har ett stort intresse av kost, halsa och dieter sa det ar snarare av intresse jag vill se hur kroppen forandrars an en riktig onskan att bli smalare.
Har tagit det lugnt denna forsta tid och bara gatt promenader, men nu mar jag finemang och tankte testa ett gym pass efter helgen!

Jag tycker det är intressant så rapportera gärna mer Alex86.
Da skriver jag en rapport da och da:)
Har en fraga om salt. Har last att man inte kan overdosera eftersom kroppen inte tar upp det salt den inte behover? Det later underligt, har aldrig hort det i andra sammanhang. Ska man dra ner pa saltet eller kan man salta pa bast man vill?
Aldrig hört något om att "inte tar upp det" - däremot så i och med att man oftast kissar ut ganska mycket vätska när glykogenlagren töms i början så kan man behöva extra salt. Finns även rapporter om att man får mindre omställningsbesvär om man äter extra salt.
Välj gärna mineralsalt dock för lite extra kalium och magnesium dock.

Salt är essentiellt helt enkelt, det ingår i en massa olika processer i kroppen, man kan altså inte låta bli att äta salt.
Salt är olika föreningar av mineraler, som sen används som bland annat elektrolyter i kroppen.
Tex används vanligt bordssalt av kroppen för att reglera Blodtryck och vattenhalt i blodet.
Får man i sig för mycket salt. så blir man törstig och kissar ut överskottet, kan man säga lite förenklat.
När man kissar och svettas följer alltid lite salt med, varför det inte alltid räcker bara med vatten, det är därför sportdrycker innehålller salt.
Under omställningen till Ketosis kissar de flesta ut ett överskott av ketoner, vavid salt följer med, det anses att man bör ersätta detta saltunderskott och att en del av omställningsbesvären hör ihop med detta.
Saltbrist kan visa sig som blodtrycksfall vid kraftigt underskott och/eller som huvudvärk.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Ok, forstar. Sa jag behover inte vara varst orolig for att fa i mig for mycket salt, kroppen for ut det naturligt om det blir overskott?

Såvida du dricker vatten om du blir törstig, ja!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.