Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etikett: övrigt
Läst 8627 ggr
Inkanyezi
0

Är vi på rätt spår?

Jag fastnade i datorn idag, för att jag började med en sökning som ledde vidare och vidare. Jag minns inte ens vad jag först sökte efter, men jag kom ganska snart fram till kulmagesyndromet och forskning kring kortisolets betydelse i det metabola syndromet med alla dess aspekter.

När jag sniffade vidare efter samma spår, hittade jag ett bolag för forskning om läkemedel, Cortendo, som är ett högriskbolag, men med motsvarande god utdelning om satsningen lyckas. En nyckelfigur är läkaren Per Mårin, som av allt att döma har tecknat flera patent kring forskningen.

När jag läser verksamhetsberättelsen så har det satsats rätt mycket, men inte givit mycket tillbaka till aktieägarna hittills, vilket är väntat, med tanke på att det kan ta ett bra tag innan man börjar få utdelning i såna projekt. Mårin har också varit delaktig på ett eller annat sätt i projekt kring Losec, där man ju upptäckte att magsår orsakas av en bakterie, vilket var okänt tidigare och ledde till nobelpris om jag inte minns fel.

Tillbaka till kulmagen och metabolt syndrom, så verkar det entydigt se ut som att inflammationer och höga kortisolnivåer har en stark koppling till fetma (kulmage), metabolt syndrom och diabetes typ 2. Ett preparat som kommer upp när man tittar på Mårins verksamhet är ketoconazol, som antas förbättra insulinkänsligheten.

Det jag får ut av det hela är att det ligger massor med pengar i att få fram ett läkemedel mot det metabola syndromet, och att spåret som följs i just den här forskningen är samverkan mellan insulin och kortisol, som regulatorer för förbränning och inlagring. Man verkar ha hittat en koppling till inflammationer, och att dessa kan vara kroniska och orsakas av vanliga bakterier, och att de har ett brett spektrum av sjukdomstillstånd, men där bakteriens verkasmhet är lågaktiv under lång tid. Bredden gäller inte bara det som typiskt ses som kärlsjukdomar, utan även MS är omnämnt och behandlas på samma sätt.

Naturligtvis är det väldigt intressant om en diet med färre kolhydrater, men också med färre inflammationsdrivande eller upptagningshämmande komponenter, som O-6 och fytinsyra kan åstadkomme ett resultat liknande det som den här forskningen vill åstadkomma. När man läser materialet ser det ut som science fiction, men här tycks vi dela foliehatt med erkända forskare och riskvilliga investerare.

Min idé, som ligger i rubriken här, är att det inte är enbart kolhydrater som är boven i dramat, men att vi när vi eliminerar stora delar av kolhydratintaget åstadkommer förändring av balansen mellan hormonerna, kanske främst kortisol och insulin, och att vi genom att minska livsrummet för de här bakterierna, som tycks vara beroende av någonting i vår blodström, så får vi en antiinflammatorisk effekt som bonus, en bieffekt av det vi egentligen tror att vi gör.

Kanske har Per Mårin och Russell Farris rätt. Kanske är det vanliga bakterier som orsakar kulmage, fetma och diabetes, och kanske har kortisolet större roll än insulinet eller åtminstone likvärdig. Kanske är det lika enkelt som när det gällde magsår, och om vi av en slump hamnade på rätt spår, så kan man kanske inte bara hoppas på att läkemedelsindustrin ska ge oss lättnad för våra plågor, utan det kan vara möjligt att ta hand om det själv, genom att krympa livsrummet för det som orsakar åkomman.

Lynxx
0
#1

Som med det mesta, är det nog lite av allt som spelar in & inte antingen eller.

Kortisolet tror jag har stor betydelse - både vid mental stress & svält.

Rätt bakterieflora är väl a&o för hälsan? 70% av immunförsvaret finns i tarmen. En vuxen bär omkring på ca 1½ kg bakterier i tarmen.

---

Tyvärr förstör vi den med antibiotika i tid & otid - mest i otid tyvärr. I djuruppfödning etc. Det kommer ut i vattendrag via s.k. reningsverk. Om inte man kommer med ngt nytt sätt att häva lunginflammationer & likn. - så sitter vi med skägget i brevlådan.

---

En tillräcklig stor & artanpassad näringstillförsel har stor betydelse för kroppens förmåga att hantera div. påfrestningar. Alltså inte SLVs trams, om att äta en blandad kost - så får du i dig det du behöver.

Det sade man senast igår betr. Zinkens betydelse för att bekämpa förkylning.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4354325

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/zink-kan-rada-bot-pa-snuvan_5945201.svd

Zink finns främst i? Mm…just det - kött, fisk och ägg.

Surprise!, surprice!

/L

Adur
0
#2

Det där låter som signaturen fg på dietisten EvaK:s blogg. Vart tog han vägen, förresten?

Han hävdade ju i evigheter att vi LCHF:are egentligen är grundlurade. Vi blir nämligen inte friskare så där i största allmänhet för att vi äter fett och utesluter kolhydrater, utan för att vi genom kosten får en gynnsammare bakterieflora i tarmarna.

Äter man mycket kolhydrater får man fel bakterieflora och därmed alla tänkbara sjukdomar på köpet.

När andra skribenter påpekade att LCHF-maten i så fall i praktiken faktiskt GÖR oss friskare, vägrade han lyssna. Vi var ändå grundlurade.

Det är alltså inte vi själva som mår dåligt av kolhydrater, enligt hans teori, utan fel sorts bakterier som mår alldeles för bra av kolhydrater.

Tror jag - det var inte alltid helt lätt att hänga med i svängarna.

Inkanyezi
0
#3

Russell Farris idé är ju att han hade fått det hela om bakfoten först, när han trodde att de höga kortisolnivåerna var vad som gjorde att mikroberna trivdes. I stället drog han senare slutsatsen att chlamidophila pneumoniae stimulerade produktion av kortisol, vilket skyddade mikroben mot kroppens försvar.

Och visst är de bestickande att man kanske kan använda Flagyl mot fetma.

Jag ser ju också en möjlig intressekollission här, när det gäller dietistens roll gentemot läkarens. Läkaren är ju en slags försäljare, och för maximal förtjänst ska man då inte bota sjukdom utan hålla den på en nivå där den ger största möjliga förtjänst. Det ligger ju en hel del pengar i inte bara medicin, utan också i utövandet. Om dietisten agerar självständigt och botar sjukdomen genom att ändra förutsättningarna så minskar ju vinsten, och det ser för mig ut att i affärsrelationen vara en klar intressemotsättning.

Om vi alltså kan bota "potbelly syndrome" och syndrom X, det metabola syndromet, genom att äta en kost som utesluter kolhydrater i stor utsträckning, och som dessutom minimerar en del andra inflammationsdrivande komponenter, så är det de facto en konkurrent till hela Cortendos affärsidé. Den affärsidén bygger på förutsättningen att det finns en marknad för ett läkemedel som ska, inte bota, men hålla det metabola syndromet på en lönsam nivå.

subcalva
0
#4

Intressant tråd. Och när det gäller fetter kan man spekulera i om det bara är O6 som är inflammationshöjande. Fleromättade fetter är ju extremt värmekänsliga och oxiderar lätt och då får kroppen härsket fett att ta hand om.

Inkanyezi
0
#5

Jag tycker att en av de mer intressanta ståndpunkterna är den som Russell Farris redovisar, där han visar på att allmänt förekommande bakterier kan hålla en stilla brasa igång för att under lång tid leva av värdorganismen.

Kanske det inte är förklaringen till alla kulmagar, men om en stor del av fetman bottnar i att man har inflammationer som höjer kortisolet, så kan den ju angripas på mer än ett sätt, och det kullkastar ju helt stigmatiseringen av den fete som en lat frossare. Om kombinationen av felaktig kost och infektion är en bärande orsak till fetmaepidemin, så borde självklart ändring av kosten till mer artriktig föda vara första steget, men det kanske inte räcker för den som redan är drabbad.

Vi har redan tidigare hittat spår som leder till olika endokrina funktioner i kroppen, och om det kan kopplas till en infektion som de facto kan behandlas, så kanske fler kan komma ur problemet än de som gör det via kostomläggning. Vi vet att sockret och andra kolhydrater är delar av orsaken till fetman, men vi känner inte ännu alla mekanismer. Att fettet har en roll vet vi också, och att de fleromättade fetterna kan vara skadliga medan de naturligt mättade är harmlösa verkar ju också vid det här laget ganska klart.

Jag tror att en svår nöt att knäcka är det industriella komplex som har sin utkomst av att vi dels konsumerar skräpmaten, dels därefter blir beroende av läkare och mediciner som egentligen inte botar, utan som lindrar symptom sådär lite lagom, så att man under resten av sitt liv genererar inkomster. Om vi kan hitta en väg som i stort sett eliminerar den inkomsten, kan vi knappast räkna med att intressenterna bakom statiner, insulin och blodtryckssänkare kommer att applådera. Motståndet som vi har sett från SLV är talande.

[Stella69]
0
#6

Ögnade snabbt igenom några sidor angående Cushings syndrom, där symptomen bl.a. är bålfetma p.g.a. förhöjd kortisolnivå.

Kunde inte hitta någonstans att en av behandlingsformerna skulle kunna vara kostomläggning. Medicinering och operation….inget annat.

Så nog är det pengarna som styr..Rynkar på näsan

Lisabet
0
#7

Detta är verkligen ett intressant spår. Jag läste tidigare om Russel Farris och kulmagarna efter länk (här på KiF tror jag).
Har ju själv en alltför rund mage (är inte överviktig, bara lite underlång), ont i benmusklerna ibland, och äter B12 mot det.

Tror på kortisolets inverkan. Men jag är bättre än på länge, efter en lååång kur av kolloidalt silver.

Jag skulle gärna veta mer om detta.

chapp
0
#8

Vi har alltså en framtida (eventuell) PASSIV metod för viktminskning, och en existerande (lchf) AKTIV metod för viktminskning och bättre hälsa. Gissa vilken metod som är bäst för din psykiska hälsa och förmåga? -Ja, det var en retorisk fråga förstås.

Pasi
0
#9

Självklart har kortisolet en stor roll till dagens folksjukeepidemi i västvärlden - men kortisolökningen beror knappast på en bakterie (varför alltid söka det minst självklara?).
Man vet från andra djur, även andra arter av apor (än människan), i fångenskap, att kortisolet höjs så fort ett djur inte får leva i naturlig miljö under naturliga förhållanden. Människan i västvärlden lever definitivt inte i nån naturlig miljö och under naturliga förhållanden!

Förklaringen till fetman är ju ännu enklare (i alla fall den logiskt hållbara förklaringsmodellen) - högt insulin och lågt glukagon spärrar inlagrad energi; energi lagras in varje gång vi äter för att vi ska kunna klara oss utan att äta under ett antal timmar. Kortisol och glukos ger högt insulin och lågt glukagon.

Jag förstår ju att det ligger ekonomiska intressen bakom att krångla till det mer än nödvändigt, eftersom de enkla och logiska förklaringsmodellerna inte kan ge lönsamhet.

Inkanyezi
0
#10

#9

Jag tänker lite på analogin med kryckor; dem lägger man ju av med när man inte behöver dem, och det var en käck idé som marknadsförs av ett privat företag på universitetssjukhuset där Rössner säger sig ha misslyckats med i stor sett hela sitt livsverk. som tycker att man med mat- och sovklocka som Skalman ska kunna lära sig när man är hungrig och inte äta för mycket.

Tanken är att kanske inte alla kan bli friska bara av att gå över till riktig föda. Vi lever ju fortfarande i den där onaturliga miljön, och om de här mikroberna har en mekanism som hjälper dem, men inte oss, så kan en kombination av olika vägar att nå hälsa kanske funka när en metod ensam inte räcker.

Vi har alltså spårat en starkt vägande orsak till att allt fler blir feta, får plack i kärlen och får högt Blodtryck, diabetes och andra otrevligheter som hänger ihop med metabolt syndrom. Vi har konstaterat att väldigt många kan må bra eller åtminstone bättre genom att anpassa kosten till en mer artriktig föda. Men vi kan ju också se att det verkar finnas en eller annan där enbart ändring av kosten inte räcker till.

Om nu dessa kan bli friska genom att under en tid behandlas med antibiotika mot eventuell infektion, så är det i alla fall betydligt mindre invasivt och i mindre grad ett stöd åt industrin bakom läkemedlen än att massor av människor under stor del av sin levnad tvingas använda blodtrycksmediciner, statiner, insulin och annat och dessutom drabbas av hjärtinfarkter och stroke i stor utsträckning.

Ja, jag har foliehatten på, jag bara spånar och tänker mig att det kan finnas mer än en faktor som håller människor feta när de väl har kommit dit, och att det kan finnas mer än ett sätt att angripa problemet.

SSS är väl om någon ett bevis för att vårt spår är närmre rätt än det som Rössner följde under trettio års yrkesverksamhet.

Pasi
0
#11

#10 Foliehattar är snygga!

Ja, det finns nog många som blivit så sjuka att bara kostomläggning inte räcker - åtminstone inte på kort sikt. Ett exempel är alla de kvinnor som får problem med sköldkörteln - kanske 20-30% (gissningsvis) som drabbas med tiden. Och vad kan denna epidemi bero på!? Fluor? Kaloritänk under lång tid?

Men jag har svårt att tro att en mikrob höjer kortisolet (tror det är en återvändsgränd), även om förhöjt kortisol i sig sänker immunförsvaret och möjliggör att mikrober får lite extra fotfäste. Fast visst kan jag ha fel - det är väl bara att behandla några patienter och se om kortisolet sjunker!? (Det kanske redan gjorts? Hinner inte kolla upp allt - mitt inne i hårt skolarbeteTungan ute)
Att mikroben/bakterien fått fotfäste från första början kanske kan bero på D-vitaminbrist och stress.

På tal om Rössner… lite OT - Lite lustigt att Rössner och kompani följt det sk kalorispåret, motionsspåret, genetikspåret samt beteendespåret så handfast, trots att dessa är i stort sett är helt motbevisade sedan länge, om man kikar lite noggrannare i den vetenskap som finns. Alla i dessa kretsar borde väl känna till att om en teori visat sig osann, måste en ny byggas upp.
Fast jag har sett samma tröghet i LCHF-kretsar - man håller fast vid vissa teorier oavsett hur motbevisade de är. Lite frustrerande kan jag tycka.

yvonnel
0
#12

Jag är stort imponerad av tankearbetet i denna tråd, mer sådant, tack!

Det är så mycket av att stånga pannan blodig i de flesta andra bloggar o. liknande som jag  försöker hitta kunskap i, att jag är på väg att tröttna på alltihop, men fläsket väger och det skulle ju vara skönt att släppa ifrån sig en del av det åtminstone.

Om ni minns hur det var när myndigheterna skulle överbevisas om farligheterna av amalgam,- nog påminner det om nuvarande "ställningskrig". Och förresten, amalgam var/är ju en stor påfrestning på kroppen, att likna vid trauma.

Kan det finnas något att hämta där, i den tankegången, att kroppens förmåga att hantera påfrestningar kan bli övermäktig och att det i sin tur lämnar spår eller att fetma eg. är att kroppen försöker hitta något att skydda sig med.

För allt i världen, skydda denna tråd och fyll på.

dycheryl
0
#13

har inget att tillägga utom att jag läser tråden med stort intresse!

Wildrat
0
#14

#11 Enligt vad jag läst på de flesta sidor så är den vanligaste orsaken till hypotyreos en autoimmun inflammation i sköldkörteln.

Nåt annat som diskuteras är gluten (eftersom många har problem med tarmarna) och även ett (för) stort intag av vissa grönsaker kan ställa till problem. Förutom fluor så sägs även soja kunna vara en bov… Alla dessa saker har ökat med åren samtidigt som solandet och ätande av mättat fett har minskat så det är svårt att skilja hönan från ägget i denna röra.

För min del (jag har just autoimmun struma) kan det vara fluor, har dåliga tänder och har ätit en hel del fluortabletter, eller soja, fick mjölkallergi och bytte då till sojaersättningar eller gluten, har haft mycket problem med tarmarna eller margarin och ingen/lite sol. Har även ett par amalgamfyllningar i mina (dåliga) tänder. Take a pick!

Kan även påpeka att nu när jag fått vajsing på binjurarna (lite uttröttade av felbehandlingen av sköldkörteln) så har min mage blivit tjockare. Har en ganska ordentlig kagge nu men enligt Scandlab har jag för lågt kortisol och alldeles för lågt DHEA (kortisolets motpart).

subcalva
0
#15

#14 Har du sett Chris Kressers artiklar om thyroid?

The following articles explain why thyroid disorders are so often under- and mis-diagnosed, why so many patients with thyroid symptoms have normal lab results, why conventional thyroid treatments so often don't work, and how to successfully treat thyroid disorders by addressing the underlying mechanisms involved.

The Healthy Skeptic

Lynxx
0
#16

En annan konsekvens av felaktig kost - man äter sig sjuk - tar medicin för att hantera sjukdomen.

Alltså tillverkas en massa medicin i onödan - med konsekvensen att miljön skadas allvarligt av utsläppen fr tillverkningen & läkemedelsrester i urinen - via avloppet ut i naturen - med oanade konsekvenser för miljön.

Nu kommer allt fler & dramatiska rapporter om dessa enorma skador - naturligtvis främst i fattiga länder - vi äter oss sjuka & knaprar medicin som i sin yttersta konsekvens skadar miljön - bara för att vi är slavar under driften att tillfredställa vårt begär att smaska i oss det som är "såååå gott":

Farliga medicinutsläpp kan vara toppen på isberg - Ekot | Sveriges Radio

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4359105

Mycket av detta alltså p.g.a. onödig medicinering - orsakad av skadliga tillsatser & felaktig kost!

Den som tycker detta är försvarbart räcker upp handen!

---

Så i förlängningen gör en mer artriktig kost; Att man käkar mindre mängd när man håller sig mätt längre - man skadar inte kroppen lika mycket, med resultatet att man inte tvingas ta medicin - som i sin tur skadar miljön & den som tar medicinen. Äter man inte det som är onödigt - minskar man ytterligare på miljöskadorna som kommer av tillverkningen av dessa varor.

I dag går man ju igenom ett snabbköp & faktisk baxnar av detta enorma utbud av varor som är helt onödiga för vår xistens!

T.ex. potatischips, popcorn & gud vet vad som finns, är ju helt onödiga, t.o.m. direkt skadliga produkter, som odlas, tillverkas & fraktas - till skada för miljön & individen.

I dag är det potatisbrist - odlarna får bra betalt & xporterar till andra länder.

Så varför förstöra den ytterligare genom att göra chips av den?

Om man slutade att tillverka, ockupera enorma landområden för att odla & frakta allt detta - skulle stora resurser frigöras för att ge plats till lämpligare föda.

/L

susanneborg
0
#17

Pasi. Kan du utveckla trögheten i LCHF kretsar för mig som är ny? Vad är det som är överbevisat?

Pasi
0
#18

#17 Mest jag som är lite gnällig när jag är tröttTyst - men exempel på trögheten: kalorihypotesen, träningsteorin och antioxidantövertronFlört - de försvinner uppenbarligen inte för att man förstått att för högt insulin är skadligt (nu säger jag inte att alla håller fast vid de gamla religiösa bitarna). Men när något blivit inpräntat sedan barnsben så är det väl svårt att släppa de gamla tankarna även om man ser övertygande bevis för att de inte kan vara sanna… eller så blundar man när något inte stämmer med den gamla övertygelsen.

susanneborg
0
#19

Tack Pasi. Då klarnade det Glad

Pasi
0
#20

#19 Kan väl tillägga att de flesta av oss förstått att det är fel att använda/hänvisa till surrogatvaribler för att bevisa någots skadlighet (då kan man nästan bevisa vad som helst) - speciellt när det går i flera led (t ex kolesterol, mättat fett), men när man helt plötsligt kikar på t ex fruktos så är det okay med surrogatvariabler för de flesta LCHFare (även de klädda i vitrockar). Lite dubbelmoral, tycker jag; att man aldrig lär sig av tidigare misstag!?