När jag tänker på hur mycket jag åt den första tiden som lchf:are blir jag nästan lite mörkrädd ;-)

Jag tror att kroppen har ett enormt sug efter alla nyttigheter som i åratal varit "förbjudna".

Så: ät tills du är mätt. Ät så många/få gånger du känner för. Efter ett tag kommer du att märka att mättnaden kommer, och att det inte krävs så stora mängder!

I början tror kroppen att den svälter när den inte hittar kolhydrater att göra energi av som den är van.

Då känner man sig hungrig fast det finns gott om fett tillgängligt.

Dessbättre inser våra smarta kroppar rätt snabbt att den ska ta energin från fettet istället.

Då brukar det börja hända saker när din kropp fattar att det finns både dietärt fett och bilringar att "knapra" av

Istället kan man då bli knökmätt på nästan ingenting

Brukar faktiskt inte ta mer än en vecka om man äter hyfsat strikt

Ger du efter för suget av kolisar förlänger du omställningen

Tack snälla ni för svaren. Det känns ju lugnare när man hör andra som har samma erfarenheter. Man tror ju nästan att det är något fel+ att man är ju rädd att bli överviktigt rejält när man vräker i sig så mycket.

Man får väl hoppas att även min kropp kommer att fatta att det finns annat att än kolhydrater att ta på :)

Jag har ändå svårt att fatta det där med kalorier kontra mycket fett.

Har inte räknat men det måste väl bli jättemängd kalorier / dag nu när man äter smör grädde och dylikt.

Är förbränningen extra hög i början?

Hej!

Jag har ätit LCHF i drygt tre veckor nu. Började med kosten eftersom jag har IBS och insåg att kolhydraterna mördar min mage. Dessutom har jag förstått att kosten kan få mig som underviktig att öka lite i vikt och komma upp på min normala platå.

Jag kan absolut känna igen mig i hungern och den har absolut inte gått över under dessa veckor. Men för mig känns det som en jäkla seger att äntligen kunna ÄTA utan att må illa, få ont i magen eller blåsa upp som en ballong. jag hoppas att hungern ska hålla i sig!

En del blir vrålhungriga medans andra tappar aptiten helt.

Sen så får man skilja på sug och hunger, som sagt hjärnan skriker efter sitt socker.

Tror man skall försöka följa sina signaler inom rimliga gränser, det är ju kroppen som säger något.

Man äter altså inte massor fett, man ersätter energin från kolhydraterna med energi från fett.

Och det är exakt lika mycket energi i en kalori fett som i en kalori kolhydrat.

Man lägger sällan till så mycket rent fett, man väljer fetare matvaror, helst då fett kött,fisk osv, steker i smör och slår en slatt grädde i såsen.

Det är altså inte fettet som gör det, utan det är avsaknaden av kolhydrater som tvingar din kropp att använda fett som främsta bränsle.

Jag hade också stor hunger första veckan/veckorna när jag började för några år sen, så jag känner igen mig i det du beskriver. Jag tillät mig att äta så mycket jag ville och för mig tror jag övergångsbesvären blev ganska lindriga pga det. Har som sagt lchf som livsstil sen några år tillbaka och tänker aldrig gå tillbaka. Så kämpa på!!!!

Jag känner precis igen det du skriver. Har ätit lchf i två veckor nu och ibland på kvällarna skulle jag kunna äta hur mycket som helst, fastän jag nyss ätit middag.

Bara hoppas att det går över som ni andra säger. Skönt att veta att vi är fler!

Mavi: Jag har också nyligen börjat och tycker jag är hungrig mest hela tiden. Har testat lchf från och till sedan ett år tillbaka, men har aldrig varit ordentligt strikt, vilket jag försöker med nu. Tränar ganska mycket också, men äter den där extra ostskivan när jag blir sugen, tar ett ägg vid diskbänken, men ändå tycker jag den där hungerkänslan kommer. Jag har liksom alltid varit en hungrig människa, och alltid vräkt i mig kolhydrater men tycker hungern är en annan nu ändå, inte så desperat. Det som också är jobbigt när jag äter de där extra ostskivorna med smör, är allt som tjatats in i mitt huvud om hur farligt fett är, mycket svårt att bli av med känslan av att jag gör fel.. "TÄNK OM jag bara blir tjock och sjuk?! " Tycker ändå hungern borde ge sig snart, inne på tredje veckan…?

TACK SNÄLLA ni för svaren ! Jag skrev precis ett nytt inlägg för jag hade då inte sett alla nya svar.

Det känns så bra att det är fler med de problemen,man tror ju att man är felkonstuerad

Jag har nu hållit på i två veckor och hungern är lite bättre men det är fortfarande mer än innan LCHF

En fråga, går ni ner i vikt? Det gör inte jag. Snarare har jag gått upp lite. Detta gör ju att man blir livrädd att allt fett ska i alla fall lägga sig på hullet.

Ska fortsätta en vecka till, om inget då händer med hunger och vikt så vågar jag nog inte fortsätta.

Zepp!Glömde fråga en sak som jag tänker på när jag läser ditt inlägg

Jag kanske har ätit för mycket??själv tycker jag att jag ätit i mängd inte så mycket mer än vanligt men däremot givetvis mycket mer fett . Men samtidigt sägs det ju att man ska äta när man blir hungrig annars tror kroppen att man är på svältdiet.

Något som jag funderar också när det gäller kaloriintag. Har själv inte räknat nu men om jag skall hålla mig på ca 2000 /dag med detta fettintag så måste ju mängden mat bli väldigt väldigt lite  för det är ju så mkt kalorier i fett.

Hunger = man vill äta bacon och omelett

Sug = man vill äta, men vet inte riktigt vad och helst ska det vara något gott.

Svälter gör kroppen när den får för lite mat och för lite energi, inte för att man tror att man är hungrig eller känner sig sugen. Får man för lite mat / energi så minskar förbränningen.

#11

Väldigt enkel, bra och lättförståelig förklaring på definitionsskillnaden mellan "hungrig" och "sugen".

MVH!/K.

Jag ÄR hungrig men kan ju inte äta bacon och ägg varje mellanmål.

Har just nu ätit ett ägg, två grillade revben två skivor salami, halv avocado med aioli fet.

Det är mkt tycker jag , som mellanmål.

Jag kan ändå ge mig den på att efter två timmar är jag hungrig igen efter detta.

Jag tycker det är fel. har ju aldrig känt så förr när jag åt mat med kolhydrater. Då kanske jag åt ett äpple eller en liten macka som mellanmål och kände inte alls sån hunger,kunde känna mig lite sugen:)

Annah! Då har du och jag hållit på lika länge och är lika hungriga. Låter trösterikt. Har du märkt något på vikten? och Koftan du som har hållit på en vecka längre , var det likadant för dig förra gångerna du provade?

Monica det är en tröst vi får väl tro att det går över som det gjorde för dig

Man får anta att i början skriker hjärnan efter socker, vilket ger hunger/sug.

Portionerna är mindre vilket gör att magsäcken känns tom, tom magsäck är oxå en hungersignal.

I bland kan det räcka med att dricka vatten/kaffe/te.

I början åt jag hela tiden, av allt möjligt tillåtet, gick inte upp, men inte ner heller, så småningom upphörde cravingsen.

Men jag tycker ju att portionerna är större än tidigare och framför allt oftare..men jag är väl inte som alla andra:)

Men det är som sagt en tröst  att du också åt hela tiden från början ..då går det väl över ….någon gång…

Jag var oerhört hungrig - inte sugen, utan just hungrig - åtminstone hela första månaden på LCHF. Jag åt stora portioner, och ofta. Dessutom lastade jag extra fett på allting.

Kokosfett i teet, både kryddsmör och bearnaisesås till köttet, fet majonnäsdressing till grönsakerna, extra kokosfett i gräddsåsen, ett par ägg med majo till kvällen…

Men det lugnade ner sig efter en eller två månader. I princip från den ena dagen till den andra. Nu äter jag helt normala portioner och ganska sällan. Jag står mig länge på varje måltid. Och jag behöver inte ösa på fett i överdrivna mängder längre.

Tack , det är som sagt skönt att höra att man inte är helt onormal.

Men det låter såå länge med 1-2 månader. Du måste väl också börja miströsta då?

Hur gick det med vikten dom "vräka-i sig-månaderna?

Gick du upp ,ner eller stod det still.

#18 Jag minskade med i snitt ett kilo i veckan under den perioden, så jag misströstade absolut inte!

När aptiten lade sig, började även viktminskningen gå långsammare.

Ja det är ju en tröst, här händer inget nedåtgående .

#20 Ska det funka att äta riktigt mycket behöver man oftast vara betydligt striktare än det du skrivit i din andra tråd om vad du äter.

Men ja det är vanligt att vara väldigt hungrig i början, ett par veckor eller så i alla fall. Men det du äter är också mycket sådant som gör det värre tyvärr, för fettsnålt och framförallt för fettsnåla mejerier om du har ett hungerproblem.

Ja, det är nog så att det kanske ändå blir lite för fettsnålt.

Det är väl så att jämförelsevis hur jag ätit innan så tycker jag
-Oj Oj vad mycket fett jag stoppar i mig.

Jag får ge det någon vecka till.
**Tack för alla råd och tips… som emottages tacksamt!
**

Till och från var jag hungrig sist jag testade lchf också, men det viktiga för mig är skillnaden i hunger, jag blir hungrig på ett helt annat hanterbart sätt nu. Och står mig faktiskt längre. Under julhelgen åt jag massor med vitt bröd och potatis, och jag kände mig konstant hungrig. En annan skillnad som hjälpt mig nu, är att sist åt jag mest "plockmat": två ägg, en bit kyckling och kall sås på majonnäs m.m. Nu lagar jag mat! tex fisk i ugn, blomkålspuré, m.m och jag blir mätt! Och försöker dra ner ner på kaffet som alltid aktiverar hunger för mig.

Ner i vikt har jag gått, ca 2 kg på tre veckor, inte mycket kanske, men jag har tränat ganska mycket, så mycket känns mer på kläderna än syns på vågen. Dessutom måste helgmys (morotskaka, choklad, osv) med veckopendlande sambon räknas in. Så totalt sett är jag nöjd.

Det låter bra Koftan. Två kilo är väl att vara nöjd med. Skönt när hungern går över:)