Men strunta i det då

Det handlar ju inte bara om näring och hormoner, utan det är en hel del psykologi inblandat i ätandet oxå.

Jag kommer ihåg en period i början då det kändes som om jag förlorat en vän, en vän som tjatade om mat och allt läkert man kan äta.

Nu senare inser jag att det inte var någon bra vän att umgås med och förlorar men en star andra att finna.

Tänker överhuvudtaget inte lika mycket på mat längre, men nog krävs det att man planerar, men på ett annat sätt, nyttigare och varierat är de främsta tankarna numera, men oftast mest när jag handlar, sen gör man sitt bästa med det man har hemma.

Dessutom blir det tid över att tänka på annat.

Men om du är överviktig kan det ju bero på att kroppen "äter" av förråden och därför inte behöver mat via munnen.

Jamen Zepp! Det finns ju jättemycket läckert inom LCHF också men aptiten finns inte och det känns som jag inte har någon koll. Tycker maten växer i munnen hela tiden. Men igår åt jag majo och räkor och det var faktiskt gott. Men övrig tid mår jag bara illa. Känner att jag är trött på kött och då har det bara gått 2 veckor. Körde stekt lax idag och ja, det smakade hyfsat men jag blir ju hungrig så snabbt efter ändå åt jag Hårdstekt fläsk som "förrätt" Det är klart, jag är i kärringåldern 50 år på pappret men känner mig ju inte så.

Om jag åtminstone längtade efter onyttiga saker men inte det heller. Jo, jag längtar efter mer smak. Har därför ökat på med chili och lite salt men snart blir jag väl trött på det också.

Tack för att du svarade, kände mig lite osynlig och då blev jag ledsen.

Beroende: Jag kände mig likadant (började bara för någon dag sedan) och jag märkte att det var vätska som saknades. Ta iskallt vatten + en citronskiva och sippa lite på den. Det fungerade för mig! :)

_---------------http://sverigesfetaste.wordpress.com/------------------_

I början fanns det perioder då jag glömde äta, blev ju alldrig hungrig på samma sätt som med sjunkande blodsocker.

Till slut satt man där med huvudvärk och först då förtod jag att jag var hungrig.

Tror det är avsaknaden av den där hungern man känner, för man blir sällan lika hungrig som förr, det känns mer som.. att nu är det nog strax att laga mat.

Och så infinner sig inte hungern fören maten står på bordet.

#5 Tack för tipset. Dricker mycket för jag har tidigare anlag för lite njurgrus. Men tror nog att citron kan hjälpa upp lite och då får jag ju i mig C-vitamin.

Är i en känslig period nu. Inne på tredje veckan och är så känslig så jag blir rörd när någon svarat på mina frågor.

#3

Jamen jag är ju svimfärdig. Då behöver jag väl mat?

Kanske, eller omställningsbesvär.

Iallafall i början åtminstone i en månad bör man äta tillräckligt för att mota olle i grind, såsmåningom hos de flesta brukar aptiten sjunka eller så äter man mer sällan.

Att tappa aptiten är väl ganska vanligt under omställningen? Så var det för mig. Det gick över efter några veckor. Håll ut!

Tredje veckan är ju ökänd för att vara motig, lätt att ramla av banan. Det finns ett antal sådana perioder (tredje dagen, tredje veckan, tredje månaden, efter ett halvår…) Bra att känna till det, så man är förberedd, och vet att det går över.