Lycka till med nya tråden och nystarten. Så här efter julen är vi många som går i samma tankar.

"i morgon är det min dag - jag är så nervös, det är jag som bestämmer , hela dagen", detta tycker jag låter som ett bra tema.

Det är inte så lätt att betämma.

Jag bestämmer alla mina dagar och är inte det minsta nervös för det, det känns mer som en trygghet. Jag vet att vad jag än ställs inför kommer jag alltid att kunna göra ett val. Ibland kanske det är mer kniven-på-strupen-val men det är ändå mitt. Jag bestämmer

Jag har halkat omkring på banan, längre än jag tänkte mig, efter julen. Visserligen huvudsakligen på LCHF-banan, men för mycket grädde/cf. Har lärt mig nu, hoppas jag, att det inte är så kul med den sötare delen av julmaten.

Hittade häromdagen in på tråden om sjutimmarsmetoden, alltså att inte äta så ofta. Först var jag väldigt tveksam, med tanke på att jag brukar bli så hungrig att det inte hjälper att äta, om jag väntar för länge med att äta. Men så läste jag mikaelj:s kommentar om att man vande sig vid nya mattider på en vecka, och tänkte att jag skulle försöka. Visserligen tog det mig väl bortåt tjugo år att vänja mig vid att äta frukost, men då kanske det är lättare att vänja mig av med det igen.

Så nu testar jag att äta enbart lunch och middag, men stora rejäla portioner. Första dagen, med en ganska normal lunchportion, var jag vrålhungrig hela dagen. Andra dagen, med stoooor portion, gick eftermiddagen an. Tredje dagen var samma som andra, men jag hade ingen brådska att äta när jag kom hem. Idag är det lördag, då brukade jag redan förut att slå ihop frukost och lunch, äta rejält, och sedan äta normal middag vid sex-sju.

Får väl se hur det funkar. Rent praktiskt tycker jag det är skönt att slippa tänka på frukost.

Jag blir ibland tveksam till LCHF, fastän jag i grunden är övertygad. När du skriver att det tog dig 20 år att lära dig äta frukost, så tänker jag att det svåra för mig inte varit att ändra vanor utan, självklart att behålla dem, eftersom hela jag är programmerad efter alla års belöningssystem.

Jag har nyss läst Martin Ingvars "Hjärnkoll på vikten", som gav en del intressant just om dess belöningar i form av dopamin, endorfin m m.

Om jag nu varit fettskrämd sedan barnsben och belönat mig med sött (och tidigare även nikotin), så är det svårt att bli vid en fettrik, kolhydratsnål kost. En av de jobbigaste biverkningarna med att försöka få koll på formen, är att jag nonstop tänker på vikt, mat, träning och är jätterädd för att aldrig mer kunna bli normalviktig (har c:a 15 kg +).

Sorry..inte mycket till pep ;-(

#4 Inte alltid nödvändigt med pepp - jag tycker det är intressant att läsa om andras funderingar om det där med mat och vikt, att få se på saker ur andra perspektiv. Själv är jag fortfarande förvånad över hur jag kan äta LCHF, med tanke på alla fettvettskrämda år, men det har gått otroligt lätt. Har inte läst "Hjärnkoll på vikten" ännu, men den verkar mer och mer lockande.

Det har funkat alldeles utmärkt att äta bara två gånger om dagen. Skönt att slippa fixa frukost på morgonen; inga större problem att vänta till lunchtid med att äta (lite sugen, men det har gått), gillar att äta stoooor lunch, eftermiddagen har funkat bra, och jag är inte särskilt intresserad av middag på kvällen, men jag äter en normal portion. Om någon vecka ska jag fundera över hur jag ska gå vidare; minska lunchportionen eller middagen.

Mäter mig varje söndag. Det har hittills gått lite ner, lite upp; sedan jul i en svagt uppåtgående trend - men idag känns det som att den är bruten. Men jag vill se några fler mätningar innan jag litar på det. Varje mätning kan ju diffa på ett par cm beroende på hur jag håller måttbandet.

Fortsätter med min två-gånger-om-dagen-matordning. Äter en rejäl lunch (de gånger jag har försökt uppskatta den har det handlat om ca 1200 kcal, inga kolhydrater, och mellan 65 och 80% fett). På kvällen äter jag så mycket jag vill; brukar inte bli särskilt mycket, men jag har inte vägt. Mindre än vanligt. Men jag märker också att det är lätt att stoppa något i munnen; får ta som vana att varje gång fråga mig själv: Är jag verkligen hungrig?

Mätningen i söndags visade ytterligare en (liten) minskning. Nu känner jag mest efter på byxorna. Har ett par långbyxor som är aningen för små, och dessutom korkat nog har tryckknapp. Hur länge till behövs det innan jag kan skratta utan att tryckknappen går upp? F.n. kan jag knappt sätta mig, böja mig, ta i lite…

Det snöar fortfarande. Det är inte ofta man måste pulsa i Göteborg, men idag är det så. Men hellre lite riktig vinter än de där vanliga som pendlar kring nollstrecket: snöar, slaskar, fryser på, snöar lite till, mer slask… Jag står nog ut några veckor till med snö. Och se'n blir det vår, och varmt, och KiF-kryssning…

OK. Jag mätte mig i söndags igen. Och jag har en känsla av att den där trenden "lite upp, lite ner, och långsamt på väg uppåt" som pågått lääääänge möjligen har brutits.

Jag brukar mäta hals, överarm, under byst, midja, mage (runt största bilringen), höft (under största bilringen), lår och vad. Minsta måtten hade jag lyckats komma ner i ungefär vecka 20 2008; det varierar lite. Sedan dess har bystmåttet ökat med 5,5 cm, midjan med 16 cm, magen med 8 cm, höften med 7,5 cm och låret med 7 cm. Men det har som sagt gått upp och ner mest hela tiden.

Sedan jag började med två mål om dagen för fem veckor sedan; lunch och middag, har bystmåttet minskat med 3 cm, midjan med 4,5 cm, magen med 3 cm, höften med 3 cm och låret med 2 cm. Och byxorna med tryckknapp sitter bättre. Men än har jag en bit kvar till läget då 2008 - och även då var det låååångt kvar till målvikt (eller säger man målmått??). Långt kvar till den där nya garderoben med kläder i normal storlek som jag ser fram emot.

Men nu går det ju åt rätt håll!

Nu har jag grävt fram den här tåten igen. Håller fortfarande på med två mål om dagen; lunch och middag. Har gjort en ändring senaste veckan: går till, och ibland även från jobbet (ca 7 km enkel väg, beror lite på). Och jag är hungrig redan vid nio. Lite väl tidigt att äta lunch då. Får väl lägga in ett litet mellanmål (hm, inte kan det vara mellanmål när det inte ligger mellan målen?). Och kanske på eftermiddagen. Det är inte bra för mig att komma hem vrålhungrig; då finns ingen botten. Den ökade hungern dyker upp även de dagar jag inte går. Undrar just om det är en så bra idé. Jag testar ett tag till.

Måtten går lite upp och lite ner, men jag tror fortfarande trenden är neråt.

Klart det är mellanmål - mellan middag och lunch

Ja, självklart! Vad dum jag är!!

Hm, jag är dålig på att gräva… den här tåten har en tendens att försvinna ner i djupet alltför ofta, alltför djupt. Jag har skrivit i andra trådar och inte haft så mycket att tillägga här, har det känts som.

Äta två gånger om dagen har blivit en vana som jag nästan aldrig tänker på längre. Jag trivs med det.

Jag testar också att inte dricka till maten. Jag vet inte om det är smart, för jag är dålig på att komma ihåg att dricka annars; det blir mest kaffe/te. Och jag är typen som inte kommer på att jag är törstig ens om tungan klistrar fast sig i gommen, så jag borde inte lita på min törst.

Måtten går långsamt neråt. Börjar faktiskt närma mig midjemåttet för tre år sedan, när det började gå uppåt igen. Nu vill jag fortsätta neråt, förbi. Ändå har det varit onödiga avsteg på sista tiden. Chokladsug. Undrar om det handlar om magnesium?

På senaste Göteborgsträffen var det någon som i förbigående nämnde lymfmassage. Någon som vet något om detta?

Vad kul att du hittade din tråd.

Kul att se dig här igen.

Och trevligt med ett mindre midjemått.

Ha en trevlig helg.

Har varit i stan och lunchat med en gammal kompis. Sedan gick vi på chokladfestivalen och provsmakade en massa choklad (och köpte litegrann också…)

Lagade middag lite grann på en höft. Hade tänkt mig steka upp köttfärsen som blivit över, och göra en gryta av den, med lite vitkål i. Hittade några lökar, en bit överbliven kassler och en purjolök; ner i grytan med detta (och en stor klick smör, förstås). "Vitkålen, har du sett den?" "Jag slängde det sista; den såg inget vidare ut." Jaha. Köttfärsen - sniff, sniff - hm, vad står det för bäst-före-datum på den? 20:e?? Hunden blev glad åt sin middag. Så vad gör jag nu? Hittade kycklingfilé i frysen. En liten skvätt balsamvinäger. En liten skvätt grädde. Salt och peppar. Låg värme tills kycklingen var genomstekt. Resultatet - ja, jag skulle kunna tänka mig att göra det igen.

Det var ju skönt att du hittade kycklingfiléen.

Visst var det. Jag hade kunnat ge mig ut i regnet och handla något (det är inte långt till affären) men det var skönt att slippa.

Mätdag igen. När jag tagit mig ner några cm till i midjan ska jag nog handla mig en våg. Tror jag.

Varför handla en våg om omfånget minskar, det tyder ju på att du blivit smalare.

Visserligen - men ibland kunde det vara kul att se vad det gör i kg också. Men det är ingen panik. Det finns att ta av, ett bra tag till.

Jasså, det var ju kul att hitta er här, både dig Effie och Soderen. Har inte sett denna tråden förut så det var ett riktigt fynd jag gjorde idag.

Ja, välkommen hit, Yvonne. Jag har haft en egen tåt ganska så länge, även om jag inte varit särskilt flitig i den här. Det är min tredje. Hur var det, skulle inte du starta en också?

Jo jag skulle ju försöka med fakiren men fakiren gav fanken i mig, eller nåt.

Ja, men du måste väl inte nödvändigtvis ha fakiren med dig för att ha en egen tråd…

#24

***ASG***

Den var bra!

Igår blev jag bjuden på julbord, via jobbet. Ett riktigt fint julbord, i ett gammalt magasin vid vattnet, nära Älvsborgsbron. Ja, en känd restaurang. Jag vet inte vad det kostade, och vill inte veta det heller.

Lång kö. Mycket mat, god mat, mat man inte äter varje dag. Grönkålssallad med fikon, hm? Det fanns ål, det tog jag inte. Smakade på en del sillar, de var ok. Gravad lax med god sås. Hittade grisflott med dansk lök - vad skulle man ha det till? Jag var nog den enda som tog av det, och konstaterade att man nog inte skulle äta det som det var; så gott var det inte. Grisfotsaladåb; ja det hade chefen pratat om, så det var jag ju tvungen att smaka på (ja, av nyfikenhet, alltså). Det påminde mest om kalvsylta. Rökt oxbringa gick också ner. Skinka tog jag inte, men lite köttbullar, och pytteklick Jansson, missade fiskbullarna (eller queneller heter det väl), lite rödkål och brunkål och sånt. Och så äggost med lite hjortronsylt och grädde. Och lite godis som jag kunnat avstå ifrån, för särskilt gott var det inte.

Ingen middag. Jag var inte ens hungrig till frukost idag (ca kl 12), men jag åt ändå, av gammal vana. Undrar om jag behöver någon middag idag?

Och fy vad trött jag var i går kväll! Helt utmattad, och tom i huvudet.

Jag har haft svårt att få det att funka mellan mig och iFokus - tekniskt alltså, det  "fäster" inte min text och ibland blir jag bortkopplad. Det har hänt här för jag hade faktiskt svarat på dina rara reflektioner kring ett julbord.

Himla kul att äntligen få veta hur det smakar med grisafötter!

Men det finns utrymme till eftertanke kring alla dessa överdådiga julbord. Även om det kan vara väldigt gott och kanske bra att hålla gamla kunskaper vid liv så kan man kanske tänka på att det också är mycket slöseri.

Ålen, den rökta hade inte jag kunnat motstå, den är ju fångad när den serveras, hade lika gärna tyckt att det var OK om den fick stanna i havet.