Äter du för att din egen eller för dina bekantas skull? Jag har diabetes och det skulle aldrig falla mig in att äta något som ger mig högt blodsocker, hur välmenande mina värdar än är. Jag minns en julafton i min nye sambos familj, där man i stället för lunch hade ett digert kaffebord fullt med bara kakor och godis… "Det här kan inte jag äta" sade jag, och fick lite julskinka i stället…

Om det är så mycket du inte tål är det väl inte värre än att du talar om det för värdfolket när du blir bjuden! Så måste ju alla allergiker, glutenintoleranta etc. göra, och det borde inte vara några problem för värdfolket, bara de får veta det i god tid. (När jag själv bjuder folk på middag brukar jag alltid fråga om det är något särskilt de inte tål.) Inte sjutton ska du riskera din hälsa bara för att du inte vågar säga till i förväg! Vem tackar dig för det när du blir sjuk?

"Fikabjudningar" - hur nöjd som helst med bara kaffe. Ibland tar jag med mig grädde, folk minns inte alltid..

Skulle inte ta med mig matlåda till en middag, det skulle kännas väldigt "klumpigt". Antingen känner jag värden och har stämt av med dem innan.. varpå det finns mat även för mig. Eller också ser jag till att ha ätit innan jag går dit. Sitter förstås ändå med vid bordet och smakar på det jag kan äta. Oftast finns det nåt.

Tack för svar!

#1 Jag äter för min egen skull - något annat val är otänkbart. Inte kul att bli sjuk.

Tala om för värdfolket! Självklart!

Men det är inte alltid det hjälper - och som kaisakavat säger i #2 "folk minns inte alltid" - och det verkar som att en del människor har svårt för att acceptera och respektera "avvikande" ätande. Även när de så väl VET att personen blir svårt sjuk av att äta visst. Men det är ingenting jag begär - för ofta är det så att det man inte själv har upplevt, har erfarenhet av - det har man svårt att förstå, sätta sig in i. 

I många år avstod jag helt från att gå på middagar, fester, etc - p g a maten, Gå på kafé - otänkbart. Nu hänger jag med på tjejträffar på kafé, tar en kopp silverte (ibland tar jag med något ätbart) - och struntar i vad andra ska tycka och tänka.

Men när det gäller kalas/middagar, etc har jag tyckt -  som kaisakavat skriver i #2 "det skulle kännas väldigt "klumpigt" att ta med matlåda till en middag". Men efter  senaste  middagen hos en äldre dam - så undrar jag om det inte är dags att för mig att tänka om. Inte bara för min egen skull, utan också för värdinnans, inte minst. Den här damen känner väldigt väl till mina matproblem och sa att hon lagat till sånt som även jag kunde äta och berättade om innehållet i varmrätten. När hon gjorde det insåg hon att jag inte kunde äta NÅGOT av det och inte desserten heller. Blev helt förtvivlad (och tyckte att hon ansträngt sig förgäves). Tog fram skinka, smörgåsmat. Sa artigt, nejtack, det är bra ändå. För jag såg på förpackningen att produkterna var från ett företag som har glutamat och socker i sina produkter - m a o inte heller något jag kunde äta, tål inte alls glutamat, socker (jag måste lusläsa innehållsdeklarationer, något jag inte tycker man kan ställa krav på värd/värdinna att göra).

Det hade absolut känts mycket bättre - för alla - om jag haft med mig min egen mat, hade inte känts det minsta klumpigt eller oartigt, utan tvärtom = det hade varit omtänksamt. Inte minst mot värdinnan, som sluppit anstränga sig, köpa speciellt. Sluppit oroa sig för att hon lagat till något som jag blivit sjuk av. Och det hade inte heller behövt bli något tjafs om vad jag tål inte tål äta, vad som är orsaken, hur jag mår om jag äter det eller det - som det nu blev.

Jag har även avstått från bussresor - p g a maten,  tills i somras. Tänkte att det finns väl alltid något jag kan äta - men på bussen frågade bussvärdinnan om det var någon som behövde speciell mat - att de ringde till matstället och ordnade det. Jag blev jätteglad. Hon berättade sen för mig att det är väldigt vanligt numera att de får lov att ordna speciell mat - och det ofta händer att resenärerna har med sig egen mat, som de vet att de tål.  Bara att säga till om det vid bokningen.

Är det fler som har erfarenhet av detta - berätta gärna.

Tack på förhand!

Förbered genom att alltid kontakta värd/värdinna/evenemang. Gardera genom att alltid ha något att äta med.

Och ägna inte tid/energi åt att fundera över andra omständigheter. För det är egentligen inget problem.

Jag förstår inte riktigt varför du avstått från bussresor pga maten? Även innan LCHF fanns det inte en suck att jag överlät åt en bussresa att ta ansvaret för att jag fick i mig bra eller tillräcklig mat.

Att förvarna värden/värdinnan är naturligtvis alltid bra. Är värdinnan nöjd, så är alla nöjda!

Det händer att man får trösta förtvivlade värdinnor, då det för vissa är svårt att sätta sig in i lågkolhydrat-tänket. De har verkligen försökt, och då tycker jag man kan möta dem med den omtanken. Jag brukar t o m ge komplimanger ibland, att den serverade maten ser god ut och doftar fantastiskt. Om jag tycker det alltså.. Trots att folket vet att jag inte kan äta det.

Jag äter innan, som sagt, om jag misstänker svårigheter. Då kan man för det mesta smaka en mindre portion av nåt på bordet utan att dö - och på så vis blir alla någorlunda nöjda och glada!

Ser en poäng i att krångla så lite som möjligt och vill inte "stjäla showen". Erfarenheten är att ju mer smidig och lugn man själv är, desto mer positivt nyfiket närmar sig människor.. Ju mer petnoga och omständlig och nervös man själv framgår, desto mer motstånd från andra.

"5 "för vissa är det svårt att sätta sig in i lågkolhydrattänket".   Jag vet inte om jag uttryckt mig luddigt - men det jag tar upp handlar inte om lågkolhydratkost - att inte kunna äta av det som bjuds för att det inte håller sig inom LCHF.s ramar. Att inte kunna äta av något av det som bjuds av DEN orsaken!  Om det vore så enkelt………

Men så enkelt är det inte för personer som inte TÅL äta vad som helst, blir svårt sjuka av att äta visst (ambulans till akuten, intensiven). Det tänket fungerar inte. Det som gäller är att verkligen vara petnoga - men för den skull är jag varken omständlig eller nervös, det är bara så självklart.

Den största orsaken till att jag för snart 3 år sedan fastnade för den här sajten, det var inte LCHF-kosten - utan "kolhydraterna" - och det för att jag tvingats välja bort så väldigt mycket som innehåller kolhydrater för att jag blir svårt sjuk av sånt och den muskelsjukdom jag har förvärras.

Jag blev jätteglad när jag fann denna sajt - eftersom mitt stora problem är KOLHYDRATER - mycket som innehåller kolhydrater är rena giftet för mig, precis som tillsatser, konserveringsmedel och mycket annat - som också tas upp här.

#4 "gardera alltid genom att ha med något att äta". Det är JUST DET som jag undrar över - om någon brukar göra så, kan tänka sig att göra så - oavsett typ av tillställning/middag/träff.

När är det absolut tabu - om det är det - att inte ta med egen mat. Och iså fall varför? DET skulle vara intressant att veta!

Jag har sagt till släkt/vänner, kompisgäng  att jag tar med mig egen mat/fikabröd - något som accepterats utan minsta tjafs - men då och då säger  värdinnan att jag absolut inte behöver göra det, för det blir sånt som även jag kan äta.  Vill så väl - men sällan eller aldrig har det blivit så.

Som fettbrännare kan jag fasta en vecka utan problem, bara jag får citronvatten och kaffe.  Att hopppa över ätandet vid bjudningar och resor går alldeles utmärkt. Blir ju inte hungrig! Ganska onödigt att bekymra sig för det.  Tuggar man inte så hinner man prata mer och vara social! Eller så kan man dansa i pausen medan de andra står i kö till fikat.

#6

Kanske jag har missforstatt … men, vari ligger problemet? Det kan aldrig vara HELT tabu att inte ata av maten som finns. Aven pa en kungamiddag maste det tas hansyn till dieter, bade for individuella och religiosa skal. Under normala omstandigheter kan du inte tvingas att ata na't som gor dig sjuk/gar emot din uppfattning om hur saker och ting ska skotas/vara. Skulle det inte egentligen vara LATTARE att slippa ata na't genom att man forklarar att det ar pa grund av sjukdom/allergier/tro, an att saga att man tackar nej till det som bjuds for att man har VALT att ata LCHF?

En kompis har en pojke som är både laktos och glutenallergisk plus några mer och hon brukar ringa fråga vad vi tänker bjuda på så lagar hon så lika mat som möjligt till grabben och har med i låda som värms. Kan kännas lite udda första gången man får frågan vad man ska bjuda på, men som min kompis säger, hellre det än att de får tillbringa kvällen på akuten. På det sättet känner sig också grabben mindre utanför och vi behöver inte fundera på vad vi kan och inte kan använda i maten.

Sias, jag tycker du ska kolla in butiken "lchf-butiken i Malmö" Där ifrån kan du beställa div lchf matvaror - har för mig att de även har choklad. Beställ hem och ta med dig. Säg till värdinnan som det är "jag vet att det är svårt att komma ihåg vad jag tål och vad jag blir dålig av så jag tog med mig XXX så slipper du tänka på det."

Förklara att du blir så sjuk av viss mat att du behöver läkarvård. Jag menar vem ser snett på någon med svår nötallergi????

#8 Sidospår, men jag kunde inte låta bli att tänka på vad de sade om middagen under bröllopet i somras. Det fanns ingen som ville havegetarisk mat. Det var underhållande.

Har man svår allergi så tycker jag att av både själviska skäl och hänsyn till värdinnan bör ta med sig egen mat så blir det inga problem.

#7 Fasta är nog bra för vissa, men olämpligt för mig - p g a att fasta förvärrar den sjukdom jag har. Så för mig är nödvändigt att tänka på att få ordentlig mat regelbundet.

#8 Har man valt att hålla sig till LCHF, men inte har några problem med födoämnesallergi/intolerans eller annat som gör att man inte kan äta vad som helst, så är det ingen katastrof om man någon gång, t ex på bjudning, kalas, fika/mat-träffar smakar på/äter lite av det som bjuds.  Något som är helt omöjligt för den som har de problemen…

#9  Ungefär så har jag gjort många gånger, nyligen när en väninna hade födelsedagsfest och bjöd på smörgåstårta. Vi kom överens om att jag tog med mig "min smörgåsbakelse". Det fungerade perfekt.

Tyvärr är inte alla lika "välvilligt inställda" - utan envisas med att de ska laga mat som även jag kan äta/bjudas på, och jag har inte haft hjärta att säga nej, utan tänkt att det finns väl alltid något jag kan äta. Fåtal gånger har det funkat, senast på en sådan middag åt jag  1/2 kokt potatis och ett par bitar kokta morötter och vispad grädde till dessert.

#10 Tack för tipset - men jag har inte några som helst problem med att få tag på den LCHF-mat jag tål/kan äta & produkter fria från tillsatser.

#12 Det var nog det bästa besked jag fått! Tack!

Egentligen är det precis vad jag själv kommit fram till - fast inte accepterat till 100 %; Att det varken är oartig, klumpigt eller hänsynslöst  att - oavsett typ av träff, eller var, när, hur man ska äta  - ta med sig egen mat när man inte kan äta vad som helst, p g a svår allergi, utan tvärt om; omtänksamt och hänsynsfullt. Mot alla berörda!

#13

Vi tycks saga samma sak :0) Ingen kan tvingas att ata nagot, vare sig det ar skadligt/oskadligt for dem … och har man dessutom valt att ata LCHF pa grund av att man tror pa vardet av denna kost sa ar det inget problem. Antingen star man for sitt val och ater bara det man vet man egentligen ska … eller ocksa slackar man litet for att man inte vill sara vard/innan … om h*n nu ar sa lattsarad. 

Eller ville du bara hora att det ar helt OK att  ta med dig din egen mat om det var vad du vill gora ? :0)

#14   Att ingen kan tvingas till att äta något, det är ju självklart - alla gör sina egna val - men jag tror att det är många som tycker att viss etikett gäller för middagar, fester, etc - att det är många som inte bara struntar i allt och gör som de behagar.

"……eller också så smakat man litet för att man inte vill såra värdinnan". Ja, för den som valt LCHF av andra orsaker än för att man inte tål att äta vad som helst, är svårt allergisk, är det ju inte några som helst problem.  Eller också får man, som jag gjorde senast, äta lite kokt potatis och morötter (som inte är så LCHF-vänligt precis) - bara för att äta NÅGOT. Men av det lärde jag mig att sluta bry mig om etiketter och oskrivna lagar, i alla sammanhang ta med mig mat som jag mår bra av, behöver äta. Sluta tänka att jag besvärar.

Hoppades med den här tråden få tips & råd och berättelser om andras erfarenheter, som är i samma situation som jag - något jag är övertygad om finns - inte några allmänna råd om hur den som kan hålla sig till den kost som vanligtvis gäller för LCHF gör, bör agera (finns tusentals råd om det här och på många andra platser på nätet, i böcker, m m).

#0 Lite beroende på vem man är hembjuden till… är det en "fin" tillställning äter jag det jag vill äta först (kött, sås och grönsallad) och lämnar eller låter bli att ta pasta/ris/potatis/bröd. Är det så illa att det serveras makaronipudding, vilket jag utgår från aldrig skulle serveras på en finare tillställning men t ex hemma hos någon man inte känner jättebra en vardagkväll kanske, så får man antingen ta smällen eller fråga värdinnan lite enskilt om det går att ordna något annat?

Fika och sötsaker är ett eget kapitel. På café kan det räcka med kaffe, jag kan alltid skylla på att det är dyrt om jag inte bara säger att jag inte äter sötsaker alls. Hemma hos folk är det samma sak: "jag äter inte sötsaker eller frukt. Mitt nya liv du vet ;)".

Ibland grundar jag med mycket mat hemifrån, då behöver man inte ta en jättestor smäll så att säga…men det beror på hur känslig man är också.

Eftersom jag inte är allergisk så kan jag ta enstaka serveringar med vad som helst även om jag föredrar att låta bli. Min åsikt är att man inte ska äta sådant man mår dåligt av och är man dessutom allergisk eller överkänslig finns det ingen som helst anledning att vara "artig" och skada sig själv.

Ändrar min efterlysning - för att se om jag kan få lite mer icke-LCHF-inriktade tips & råd.

Hej du som är svårt födoämnes-allergisk/intolerant och  framför allt inte tål (blir sjuk av) en hel del som innehåller KOLHYDRATER - måste avstå mycket av sånt som innehåller kolhydrater - och av den orsaken valt att bli medlem på den här sajten; Kolhydrater i fokus.

Det skulle vara intressant att veta hur du gör när du är bjuden på middag, kalas, går på träffar, äter mat tillsammans med andra utanför hemmet.

Tar du med din egen mat, vid alla tillfällen - för att vara på säkra sidan? Vilka reaktioner har det bliviit? Eller tycker du att det är "etikettsbrott", klumpigt, hänsynslöst mot värdinnan, etc?

Vilka är dina erfarenheter?

Vilka råd & tips skulle du ge?

PS.

Jag har snart hållit mig till LCHF i 3 år, men det har inte alltid varit bekymmersfritt - flera gånger varit på väg att ge upp. Först efter nästan 2 års provande kom jag fram till en variant jag mår bra av - anpassad till vad jag tål. Rätt avvikande från det som vanligtvis gäller för LCHF.

Att säga "Jag håller mig till LCHF", är inget jag kan göra, för det är en sanning att ta med en nypa salt. Men helt klart är det så att LCHF är det närmaste man kan komma en kostmodell som är lämplig för den som måste avstå det mesta  som innehåller kolhydrater för att må bra, inte bli sjuk.

En av mina vänner är allergisk mot "allt". Hon har en lista på allt hon inte tål som hon mailar till folk som vill bjuda henne på middag. Varför inte skriva en sådan lista? När du pratar med värdfolket erbjud dig först att själv ordna maten, men om de instisterar på att själva göra den förklara att du har en lista på saker du inte tål och att det är väldigt noga. De kan ju läsa listan och om de inte kan följa den kan de kontakta dig och säga att du tyvärr bör ta med egen mat.