Skillnader kolhydratsinnehåll i baskokböcker?
Satt och bläddrade i några gamla baskokböcker för lite idéer vad jag skulle hitta på med mitt överflöd av kycklingklubbor jag har i frysen och bläddrade även igenom färs avsnittet, när jag upptäckte det var betydligt mindre kolhydrater i några recept än jag mindes dem.
Jag har alltför många kokböcker då jag brukade samla på dem, men den baskokbok jag använde mest förr (använder inte kokböcker så mycket längre sedan jag började äta lågkolhydrat) var Vår kokbok, bara för att den fick jag först (när jag var typ 14) och det var den mina föräldrar hade. Men den jag bläddrade i var alltså Rutiga kokboken, så jag kände jag borde jämföra recepten dem emellan och i vår kokbok så var recepten så som jag mindes dem, med mer kolhydrater i. Undrar om skillnaden gäller rakt över…. får undersökas någon dag! *fniss*
De recepten jag kikade på var kålpudding, kåldolmar och wallenbergare. Mest påtagligt var det med kålpuddingen, där rutiga kokboken funkade lchf rakt av medans vår kokbok hade både ris och sirap i. Vår kokbok stekte också kåldolmarna med sirap medans rutiga kokboken utan, rutiga kokboken panerade inte wallenbergarna, medans de i vår kokbok skulle paneras med ströbröd osv.
Skulle vara kul att jämföra lite fler recept emellan och se om skillnaden alltid är mindre kolhydrater i rutiga kokboken.
Kommer ihåg annars att vår kokbok brukade i alla fall förr ha mer pålitliga grundrecept, medans rutiga hade lite mer "roligare" recept.

Tack! äntligen en till som sett skillnaden!! jag har oxå ett större antal kokböcker och dessutom en hel del gamla, brukar sitta och roa mig med att bläddra och se skillnaderna. Om man läser en kokbok före 2a världskriget så är det nästan alltid helt ok för oss, men ju modernare de blir destå mer kolhydrater blandas in.
Intressant tycker jag, och har även hittat en hel del roliga "nya" recept i gamla böcker,
Jag hörde i 'meny' på SR p1 igår, en redaktör för 'Vår kokbok' som fick frågan hur kokböcker förändrats över tid. Hon svarade att på 50-talet var det ofta extra socker i maten, eftersom folk längtat efter det under krigsåren. Minns inte så mycket om andra årtionden, mer än att miljö var i fokus under 90-talet.

Jag kan tänka mig att just 50talet med sin efterkrigsyra gärna sockrade det mesta, det är ju först nu som socker blir tillgängligt och billigt, dessutom så riktade man reklam mot konsumenten med de positiva med tillsatser motsatsen till dagens strävan efter så naturlig kost som möjlig.
en cirkel går alltid runt så även kostcirkeln 
ohh på tal om konstiga tillsatser - är det nån som kommer ihåg i tv shops barndom att man kunde köpa nått litet flytande medel som man droppade i minimjölk och sen så gick det att vispa till "grädde" och glass och gu vet allt,,,, och så stod alla B kändisar där och sa att det var det godaste som fanns!!??

Fortsätter OT: Minimjölk går att vispa till hårt skum utan tillsatser. Den måste vara riktigt kall, på gränsen till frysgrader. Jag tror att det som gör det möjligt är just den låga fetthalten - det är proteinet i mjölken som skummas. Jag tror faktiskt att det är ungefär så man gör äggfria maränger… (ja, titta på en påse maränger i affären - i minst hälften av fallen så saknas ingrediensen 'Ägg'. Men skummjölkspulver står med. ) Så, den där tillsatsen du nämner kan ha varit vatten - bra förtjänst att sälja det på postorder…

#3-4: Tror snarare att tillsatsen var Karragenan eller vad den heter, den där smörjan som dom har i 36% grädde för att den skall se ut som äkta 40% grädde
Värd för Knivtillverkning & Slöjd iFokus
Aha -ja, det kan stämma. Fast, man ser ju skillnad på karragen-grädde och äkta vara. Plastgrädden är mycket vitare och slätare, plastigare liksom. (när den är vispad alltså)
Det lustiga med skillnaden här mellan böckerna var att de var båda relativt nya utgåvor (köpta de senaste 5 åren eller så), i min "gamla" från början av 90-talet Vår kokbok fanns även matpyramiden och mycket brödrekommendationer, något som inte finns i t ex mina föräldras gamla version som gammal och i princip utan bilder etc., den är som tur var borta igen i den här nya versionen.
Men visst är det mycket mer fett och mindre kolhydrater allmänt i riktigt gamla kokböcker, några av de äldsta där pasta bara finns i form av makaroner i få fall är portionen knappt 50 gram. När jag växte upp var allmänna portionsstorleken på pasta (under 80-talet) var det ca 70gram, tills att under -00 talet ökas till 100gram för standard portion i kokböcker och på förpackningar.
Men jag ska jämföra lite fler av "samma" recept mellan de här två moderna och se om det genomgående är mindre kolhydrater i Rutiga kokbokens recept än Vår kokboks när jag har tid :)