Ge henne riktig mat. Kokta/stekta ägg. Ostskivor. Skinka. (Det där som är mackan när man tagit bort det dåliga.) Rester. Vad som helst som ger protein och fett. Fokusera inte på att något skall föreställa "mellis". Varje måltid skall bestå av mat.

Ge henne en bra grund i frukosten så att det inte spelar så stor roll om hon inte äter bra i skolan. Är problemet att hon är så känslig att kolhydraterna i skolan gör henne hungrig snabbt igen, behöver hon få bättre mat til lunch och lära sig vad hon tål och inte tål. Det hjälper inte att mätta en hunger som beror på att man inte tål kolhydrater, med just kolhydrater. Det enda det gör är att fortsätta den negativa spiralen.

PS. Att hennes bror inte har samma problem betyder bara att han inte är så känslig, det betyder inte att det är bra för hälsan att fokusera på spannmål i måltiderna för det.

Mitt förslag är du försöker få henne att äta en riktig LCHF-frukost, som hon kan bottna i.

Sen är det väl känt att en del barn äter dåligt i skolan tack vara den dåliga miljön i matsalen och den ofta urusla maten.

Skall hon äta smörgås skall det vara med rejäla pålägg, stekt ägg, pannbiff, skivor med falukorv eller liknande med substans och mättnad.

Funderar på om hon faktist kanske struntar i skolmaten, när hon vet att hon kan äta vad hon vill hemma?

En del barn väljer att strunta i skolmaten och äter godis i stället.

har en dotter som är likadan :(. Hon äter inte mycket pålägg heller så att ge henne typ ost fungerar inte… äter inte stekt ägg heller…

Får hon välja skulle hon leva på mackor, flingor, godis, chips och fikabröd :(…

Förstår ditt problem, det är inte lätt alls :(

JAg är rädd att ifall jag ger henne riktig mat så kommer hon inte orka middagen när det sedan är dax. Stekt ägg tror jag inte hon äter. Kokt ägg kan hon äta ibland. Däremot kom jag plötsligt på att jag kan testa att ge henne sesambröd med ägg på kanske. De smakar ju som rätt vanliga bröd och är nog mer åt hennes smak till. Då får hon ändå inte en massa kolhydrater även om det är i smörgåsvariant.  Frukosten är ju ett annat problem ja. Hon tjatar ju ständigt efter honungspuffar och dylikt. Vissa saker köper jag aldrig någonsin. Vissa saker ger jag med mig på ibland. Allt som hon vill ha är förstås hiskeligt mycket socker i. Så även där har jag tyckt att smörgås trots allt är bättre än tex honungspuffar. (Inte lätt när man bara har onda ting att välja mellan). Men även där går det kanske att testa dessa sesambröd. Mitt eget favorit LCHF-bröd skulle hon nog inte äta, det är för grovt för hennes smak. Ibland har jag också gett mannagrynsgröt för att slippa ge honungspuffar, start od, men vet inte om det är sämre/bättre än vanliga mackor.

Jag har inget problem att förså att det inte är bra att ge kolhydrater. Problemet är att jag inte kan tvinga i henne mat hon inte gillar. Och då har det tyvärr blivit så att jag har fått välja mellan olika onda ting och då har jag kanske ansett smörgås som mindre dåligt än vissa sockerstinna frukostflingor.

Mitt förra svar var till #1. Var flera andra som hunnit skriva innan mitt svar kom in.

#2 Jo precis det vill jag, problemet är bara att hitta något som hon kan tänkas vilja äta som passar denna filosofi. Jag har precis kommit på nu att jag ska testa med sesambröd (lchf-bröd) för de tror jag kanske kan tänkas passa henne i smaken. Hon älskar också att äta ägg på smörgås och det vore ju förträffligt ihop. Och detta kan jag ju även testa som mellis när hon kommer hem. Hon älskar också leverpastej. Tittade på den förpackningen nu och den är 8g kolhydrater. Det kanske också kan funka i lite mindre mängd på. Ost är hon tyvärr inte så mycket för, om det inte är mjukost iof. 

Någon som har fler förslag? Ifall jag får henne att äta någon form av lchf-smörgåsar så kanske hon inte alltid vill ha det tänker jag. Fil…kan det funka?  Hur låga nivåer av kolhydrater ska man tänka på när det gäller personer som inte äter enligt lchf men som man ändå vill hjälpa att få bättre blodsockerkurva?

#3 Ja jag känner också igen det ifrån mig själv. Precis så som hon känner har jag ju själv känt det. Vet hur sablans jobbigt det är när hela kroppen skriker efter något, framförallt något sött. Hon är precis som mig en riktig fika människa. Det är framförallt det hon tjatar om hela tidne. Nu har jag ju dock inga kakor hemma sedan jag började med dieten, och tror inte pappan heller har de hemma hos sig då han kör liknande mat. Men suget tycks ju inte ha gett sig för henne ännu. Vill verkligen hjälpa henne.

Vi försöker köra en gyllene medelväg. Äldsta barnet är ganska LCHF-anpassad helt automatiskt. Hon gillar kött, ägg, ost och sånt och kan svälja en kall köttskiva på stående fot. Den yngre är kinkigare och mer sockerberoende. Han tjatar ofta om mackor, flingor, oboy och liknande.

Och tvinga i ungarna en viss mat tror jag inte på. Därför ser jag till att göra det bästa av situationen. Jag bakar t ex allt matbröd själv med surdeg. En sådan macka med mycket smör står de sig rätt länge på. Eller dessa eviga flingor… Vi köper en osötad müsli och strör den över turkisk yoghurt, utspädd med grädde. Någon matsked müsli till 2 dl fet yoghurt är inte så illa.

Middagsmaten funkar bra. Ibland kokar jag ris eller potatis till ungarna, ibland inte. Ofta frågar de inte ens efter det, utan de äter glatt upp kött och sås.

När jag försöker påverka ungarna att äta upp, fokuserar jag på mättnaden. Det är greppbart för dem. "Nej, du får inte fler mackor, du blir inte mätt på dem. Är du fortfarande hungrig får du ta mer kött" och liknande argument.

#4 Jag tror att du missuppfattar vad riktig mat innebär. Det innebär inte nödvändigtvis hela måltider, utan kan vara i storleken av ett ägg ellr ett par ostskivor. Känsliga personer skall bara äta riktig mat.

Du behöver inte tvinga henne alls. Ge henne alternativ som fungerar, och låt henne välja mellan dessa. Inget annat. Väljer hon att hellre vara hungrig ett slag så är det inget hon skadas av. Middagen kommer ju ändå. Barn är inte dumma på något sätt, vet de att de får sin vilja igenom och kan välja fritt som de vill så kommer de att se till att det är så det fungerar.

Hur gammal är hon?

Jag tror inte man skall focusera alls på kolhydratmängder utan leda över dem på att äta sig mätta på riktig mat, få dem att förstå som Adur skriver, att viss mat inte ger någon mättnad.

Däremot finns ingen som helst anledning att äta sån där konstgjord frukostmat med flingor, socker o sånt.

För övrigt tror jag mammor i alla tider kämpat med att få sina barn att äta riktig mat, med näring som de behöver för att växa, och som vuxen vet man att man måste äta så man står sig mellan måltiderna.

#6. Det är precis så jag tänker och känner också att jag måste hitta saker hon gillar utav det som kan vara lite bättre för henne. Det skulle helt enkelt inte funka att tvinga henne. Det där med surdeg har jag funderat på förut. Men det känns lite motvilligt nu när jag kör diet själv, för då skulle det nog bli svårt för mig själv att inte smaka. Dessutom är jag inte så säker på att det vore en brödsort som hon skulle gilla. (Men vem vet). Men om hon skulle kunna gilla något lchf-bröd så vore ju en del av problemet löst, och dessutom bättre. Det där med turkisk yoghurt varianten vore ju också ett alternativ kanske till lchf-bröd. Ska nog testa det med.

Middagsmaten kör jag endel samma som tidigare till dom. Det dom gillar alltså (vilket inte är mycket). Ibland blir det samma mat som jag äter, fast de har tillgång till pasta/potatis/ris bredvid, och ibland kör vi helt olika. Så länge jag kör sådant som dom är vana vid, så brukar det inte vara några större problem med ätandet. Det är när jag provar nytt och dylikt som det ofta blir problem. Sucka. Men det är kanske allmänt vanligt bland barn med sådana problem kan jag tänka. Dessutom ska jag väl inte säga så mycket om det, jag var exakt likadan själv när jag var barn . Gillade knappt inget. Så nu får jag tydligen igen. 

Hm.. funderar på om de alls är hungriga när maten serveras?

Själv är jag till stora delar uppvuxen på bondgård, man var ute hela dagen, kom bara in för att äta och sova.

Man åt av det som serverades, var det inte ens favoriträtt åt man mindre, och blev dessto hungrigare vid nästa måltid.

#4 okey. Ägg kan möjligtvis funka. Det skulle nog däremot inte fungera med färsbiffar, fisk, kyckling och dylikt just då när hon kommer hem. Det är liksom inte sådant hon vill ha då. Hårdost är hon inte så förtjust i. Det som händer när hon är hungrig är ju att hon springer i skåpen, och jag får ständigt springa ut i köket för att ta ifrån henne saker som är färdig att stoppa i munnen, och följden av det blir ju skrik och att hon blir ettrig till max för att hon ju är hungrig. Så så vill jag ju inte att hon ska behöva känna. Det vet jag ju själv att det blir ett lidande av. Det jag vill är ju att hitta så bra alternativ som möjligt som hon vill ha. Dessutom får jag ju inte ett uns ro eller möjlighet att göra saker här hemma när hon kommer för att jag måste vara som en hök på henne för att hon inte ska stoppa allt möjligt i mun. Och det är ju knappast kul för nån av oss. Jag vill ju att hon ska få bli stillad i sin hunger och sedan nöjd fram till middagen, så vi alla kan pyssla med annat fram tills dess.

#8 Hon är 6 år. Vad jag menade var inte att sitta och räkna kolhydratmängder över dagen för henne, utan bara vilken typ av varor som kan vara okey att ge sådär till frukost och mellis utan att blodsockret sticker iväg för mycket. Om jag tex tittar på kolhydratmängden i fil, eller någon annan vara, och denna ligger på låt säga 10g per 100, är det då en sådan vara som kan vara okey för henne att äta utan att blodsockret ska sticka iväg för mycket eller behöver hon äta sådant som är lägre mängd i. Det är så jag menar.

Som du säger är det ju inget nytt problem. Dock är det stor skillnad mellan mina barn, där sonen inte behöver någon större hjälp. Han håller sig länge och stabilt på det han äter, trots att det är helt vanlig mat. Men hon behöver hjälp då hon uppenbart mår dåligt. Blir jättegrinig jättelätt tex, och har ett sug utan like.

#10 Jo de är hungriga. Det är oändligt många gånger de visat alla möjliga tecken på att vara jättehungriga innan middagen, men sedan när maten är klar så sitter de bara och petar i den ifall det är något som inte riktigt faller dom i smaken. Och efteråt försöker de äta annat i de lägena eftersom de ju uppenart inte är mätta.

Det är väl egentligen inget jättekonstigt. Har ju själv varit jättesvår med mat som liten. Det är bara så vansinnigt trist. Man vill inte bara laga det dom är vana med för då vänjer de sig ju aldrig in med nya smaker, men imellanåt blir det bara gammal vanlig mat för att det är så tröstlöst att se dom peta.

Men nu var det ju inte det som var huvudproblemet.

#11 Mejerier och nötter är typiska matvaror som ger sug. Du måste ta reda på vad hon tål, det går inte att svara på här. Generellt skulle jag inte basera måltider på fil/yoghurt även om man tål det, utan ha det som efterrätt eller en liten del av en måltid eftersom det inte mättar bra i längden.

Allt handlar inte om kolhydrater. Se till vilka typer av matvaror som hon reagerar på. Här är en länk som ger info om hur hjärnan fungerar och tips om vad som är känt för att kunna störa kroppens signaler. http://johannaskost.blogspot.com/2008/07/om-att-ha-matbegr.html

Äter ni LCHF-hemma? Är det någon i familjen som gör det eller ingen alls?

Har man börjat att äta sött och fått smak för det så är det väldigt lätt att fortsätta. Det är söt mat som smakar gott och ger energikickar. Sådant som är sött är godare och ger mer effekt än vanlig mat. Varför äta makaroner när man kan äta mazariner och varför äta gröt när man kan äta godis?

Eftersom hon är 6 år så kan du bestämma över henne. Finns det inget sött hemma så äts det inget sött heller. "Det här är den maten som finns hemma och som vi äter och passar det inte så får du klara dig ändå". Hon kommer inte att svälta ihjäl, av den regeln, jag lovar. "Är du hungrig så kan du äta det här och det här och det här, vill du inte ha det, så är du inte hungrig utan sugen och då klarar man sig en stund utan att äta."

Finns det inget i skåpen att bråka om så slipper ni den konflikten. Försök hitta mat som är OK för henne att äta.

När det gäller mejerivaror så är det ju fetare desto bättre. Tycker hon att det är jobbigt med 10 % youghurt eftersom den är så tjock så späd den med grädde så den blir tunnare i konsistensen.

Gillar hon inte hårdost så kanske det fungerar med fetaost i tärningar.

Gurkstavar att dippa i  cremefraiche.

Friterade fläsksvålar som påminner om chips.

Kokostoppar bakade utan socker.

LCHF-muffins / kladdkakemuffins.

Vad är det för mat hon jagar efter i skåpen?

Jag har också en dotter som är likadan, hungrig jämt! eller om man ska vara ärlig så är det ju inte hunger utan sug som hon känner p.g.a socker o kolhydrater.Nu har jag tur att hon inte är speciellt förtjust i mackor o.dy, hon äter väldigt gärna bara pålägget om hon får,och det låter jag henne göra,så hennes frukost brukar bli antingen korv eller leverpastej och gurka och typ paprika eller nåt,hon älskar nämligen grönsaker också.

Och när hon är och letar i skåpen och är sugen så brukar jag försöka ge henne nåt fettrikt för då brukar suget stillas,om hon får nåt med kolhydrater så är hon ju sugen igen efter en halvtimme…Brukar alltid försöka ha nåt kallt kött/biffaktigt i kylen som hon kan ta,annars blir det mycket korv,salami och nötter av olika sorter.Ägg o bacon muffins har också varit väldigt populärt periodvis.

Sedan tror jag att det är viktigt att prata med dom om det här med sockerberoende.Och att försöka få dom att bli medveten om att det är skillnad på att vara sugen och att vara hungrig,och hur kroppen reagerar om man äter för mycket socker och stärkelse.även om barnen är små så kan man ändå förklara på ett enkelt sätt som dom kan förstå.

Lycka till!

#14 Det är bara jag hemma som äter lchf. Kakor som jag skrev någonstans tidigare finns det tex inte längre här, däremot finns det ju en massa andra saker. Allt är inte sött. Jadu inte minns jag allt vad hon hittar här i skåpen. Allt som går att stoppa i mun. Allt är somsagt inte sött. Det är inte alltid för att något känns fel som jag ogillar hennes skåpätande, utan även själva småätandet i sig. Inte bra för tänderna tex. Utan jag vill ju få henne att äta något vettigt när hon kommer hem som hon kan bli mätt och nöjd på, och att det sedan är lugnt fram till middag.Sedan har hon ju ett sug även efter söta saker utöver sin hunger, och den bearbetar jag ju genom att helt enkelt neka henne sött. Jag menar det blir inte godis mer än en gång i veckan. Glass kan de få ibland som efterätt men inte mer. Osv. Skulle hon för övrigt inte kunna hitta något här hemma så skulle jag få tömma allt i skafferier och kyl och frys och ständigt slänga allt som är halvuppätet. Det tycker jag inte är rätt sätt och skulle dessutom bli på tok för dyrt för mig.

Du behöver ju inte slänga mat som finns hemma, bara sluta köpa hem sorter som tar slut, eller köpa hem mindre mängder.

När det gäller glass så kan man t ex köpa så mycket som går åt till efterrätt till helgen och inte köpa hem storpack eller utnyttja flerköpserbjudanden bara för att det är extrapris.

Har man en massa grejer stående "för säkerhets skull" så skapar de också ett sug, likaså rester och halvätet. Är det sådant som är OK att hon äter så låt henne äta, annars är det "pappas mat" och det får inte hon röra, för det ska pappa ha."

Försök ta en diskussion med hennes pappa / din man om vilken mat ni ska ha hemma, eftersom det är jobbigt för både dig och din dotter när det finns mat och rester som ni bråkar om.

Kan ni inte äta middag tidigare?

Tidigare åt vi middag kl.17:30, hela familjen samlad. Då lyckades vi inte få i dottern (6 år) någonting nästan eftersom hon hade småätigt sedan hemkomst från dagis. (trots mellanmål)

Nu har vi ändrat och äter middag redan kl.15 ( istället för mellanmål). Hela familjen är dessvärre inte samlad då men vi äter kvällsmat tillsammans istället. Dottern äter nu mycket bättre vid båda måltiderna och blodsockret hålls i bra schack.

#15 Tack för alla bra tips och insyn i hur ni gör. Mycket av den där maten gillar dock inte min dotter. Men jag ska se vad jag kan hitta som hon gillar. Har ju redan lite idéer nu.

#16 Det handlar inte om att bara slänga mat som för stunden råkar finnas hemma, utan så blir det ju hela tiden. Hela tiden blir det alltså så att förpackningar blir inte uppätna direkt, utan sparas och ätes upp långt senare. För att ta ett exemel rakt upp och ner såhär så köpte jag tex en chokladsås till glass sist vi köpte glass. Inte ofta det händer, men det händer. Den är förstås inte slut efter den användningen. Skulle jag då bara slänga den för att återigen behöva köpa en ny nästa gång, det känns väldigt slösaktigt och skulle ju bli alltför dyrt för mig. Nu var detta bara ett exempel. Hon har inte varit ute efter chokladsåsen ännu. Ett annat exempel är sockerbitsförpackningen. När jag har gäster hemma som vill ha sockerbitar i kaffet så har jag alltså denna förpackning. Den tar lång tid innan den tar slut, och inte tänker jag slänga förpackningen för att tvingas köpa en ny nästa gång någon kommer. Såhär är det med mängder av saker hemma. Pappan eller någon annan man bor för övrigt inte här. Jag bor ensam med barnen.

Nu var det dock detta med att hitta något bra alternativ för henne att äta som var mitt största problem och som jag efterfrågade förslag på, och nu under trådens gång så har jag hittat lite saker jag ska testa med. Om jag väl lyckas hitta några saker som funkar att göra henne hyggligt mätt på och som hon alltså vill äta, så tror jag sötsuget är mer hanterbart och kommer förhoppningsvis minska med tiden.

#18 Nej det skulle jag inte vilja. Jag har valt den tiden mycket medvetet för att den ligger lagom i tid innan deras läggning. Dessutom skulle nog både jag och min son ha endel problem att bli hungriga såpass tidigare. Och för stunden är jag förvisso arbetslös och skulle ha praktisk möjlighet att flytta fram middagen, men ifall jag får ett jobb så går det ju inte. Då kommer jag ju inte komma hem och kunna fixa maten förren den tiden jag har nu. Dessutom har ju barnen ungefär samma middagstid hos pappan, och då tycker jag ju det är bäst för barnen att få ha ganska liknande tider här.

Men tack ändå för tips. Inte alltid det passar alla likadant.

Tänkte skriva som #18, innan jag såg ditt svar…

Eftersom din dotter bara är sex år gammal borde det vara rätt enkelt att gömma undan t.ex. bitsocker och annat som du själv sällan använder men ändå vill ha kvar hemma för att kunna bjuda gäster. Ifall ni t.ex. har överskåp kan du ställa sånt där, även om du får omaka dig till att stiga upp på en stol när det väl kommer gäster och vill ha socker i te/kaffe ;-).

På så sätt kan du bättre styra vad hon kan lägga händerna på.

Min yngsta dotter har också alltid varit sockerberoende, men nu (13 år) har hon hunnit få så pass medvetenhet att hon själv till och med tackar nej när hon bjuds på godis osv!

Det gäller att komma på smarta lösningar, som t ex att ha bitsockret högt upp och långt in i ett skåp, så hon vare sig ser eller räcker det.

Är det ett problem med att det finns chokladsås hemma så får man lösa det. Antingen genom att säga att "chokladsås äter man till glass på helgen och vi har ingen glass hemma nu" eller att ha något annat än köpt chokladsås till glassen nästa gång. Man kan t ex göra egen ckokladsås ganska enkelt, testa att äta glassen som den är utan något extra till, välja frysta bär t ex hallon (som är LCHF-OK att äta) till glassen eller servera den tillsammans med en LCHF-kladdkaka / muffins.

Finn-crisp är en slags smörgåskex med lite kolhydrater. Dr Dahlqvist säger att de är OK att äta. Kanske något som passar din dotter? Personligen tål jag dem inte, utan blir väldigt sötsugen av dem.

Försök att hitta något som hon gillar att äta till mellanmål. Det behöver inte finnas jättemånga sorter att välja på, utan huvudsaken är att hon äter något som är OK att äta och som hon mår bra av.

#20, #21. Bitsockret och chokladsåsen var bara exempel på sådant som inte går åt allt på en gång. Ville bara beskriva vad jag menar med saker som inte går åt och inte är något konstigt med det och som enbart skulle vara dumt att slänga. Just dessa saker är det annars inga problem med. Chokladsåsen har hon hittills inte gått på som jag skrev. Inte heller är bitsocker något stort problem, det har hon bara rört enstaka gånger. Jag har helt enkelt svårt att minnas såhär rakt på exakt vilka alla saker är som hon tidigare gått på. Förr när jag hade kakor så var det ju ett säkert kort att hon gick på det. Men det finns ju inte nu. Förr hände det också att hon hittade smörgåsrån. Finns inte heller nu. Alltså vad som helst som finns i skåpen. Hon kan nog gå på mandel ibland. Det har jag för bakning hemma. Jag orkar inte riktigt sitta och traggla igenom allt hon kan hitta men det är ju allt mellan himmel och jord. Både saker som är sött och sådant som inte är det. Det är somsagt int rätt väg att gå att tömma allt som hon kan gå på, för ALLT kan hon gå på om hon har lust med det förstås. Jag skulle varken kunna laga mat, eller baka eller göra någonting om allt var tvungen att slängas. Så det är helt enkelt inte ett alternativ. Vad det vettiga alternativet är har jag redan skrivit och det är att hitta vettiga saker för henne att äta när hon kommit hem som håller henne hyggligt mätt och belåten. Då tror jag hennes lust att hitta något mer mildras. Framförallt när hon med tiden inser att det inte finns några kakor och dylikt här, för det är ju bara sådana liknande saker som hon möjligtvis börjar bli sugen på när hon väl är mätt.

Jag var ett sockerberoende barn o senare dito vuxen. Så fort jag var ensam hemma åt jag socker, sirapssmörgås, gjorde chokladbullar.Ätandet var och är min främsta sysselsättning. Jag bet på naglarna, tuggade sönder alla pennor. Tugg, tugg.Rökte i 10 år. Mina syskon var inte alls som jag, de hade fullt upp med alla utomhusaktiviteter. Jag avskydde all riktig mat, vad de åt minns jag inte.

Du bör tala med din dotter, berätta om riskerna med att äta en massa socker. Godis, kex o drycker har ju en massa tillsatser. Sen fundera ut roliga sysselsättningar i stället för detta ätande. Du skriver inget om dottern eler övriga familjen är överviktiga.

#23 Vi är ju inte en så stor familj ;). Dotter och sonen är bägge smala och långt ifrån överviktiga. Jag har också varit väldigt smal ända tills graviditeterna, och nu har jag några kilo för mycket och äter därför lchf.

Jag ska försöka prata med dottern lite om maten, men hon är inte så stor än utan bara 6 år så jag vet inte hur mycket föståelse eller intresse hon kommer ha av det, men ska iallafall försöka lite grann.

Dottern leker för övrigt mycket med kompisar. Det är bara den där stunden hemma innan hon eventuellt kommer ut att leka med någon som det blir såhär, och dagar då det inte blir något lekande med någon.  Hon är väldigt rastlös av sig, så ätandet kanske även kan ha lite med det att göra.

Det är ju lite olika mellan familj och familj hur man hanterar det med att äta mellan måltiderna och om man får något annat om man inte tycker om. Får man "igenom" att man helt enkelt inte äter mellan måltiderna blir det hela ju lättare, att det helt enkelt inte är accepterat att "gå i skåpen" vem man än är och varför. Att man har satta måltider och då äter man det som serveras eller så går man hungrig tills nästa måltid. Hade aldrig extremt så själv när jag växte upp, men i en hel del kompisars familjer var det så. Det blev liksom en naturlig del.

Och det är ju faktiskt så att ingen lider någon större nöd i dagen sammhälle om man är något så när frisk om man måste gå utan mat ens en hel dag, eller två till och med.

Det är inte helt säkert att din dotter faktiskt är "hungrig", utan att det är just "sug" och "ovana", då är det inte säkert du kommer runt det oavsett vad du ger som mellanmål, utan det kanske är ovanan och att äta istället för att göra andra saker du behöver komma runt. För vissa är det helt enkelt svårare att själv känna skillnaden på hunger och sug.

"#4  JAg är rädd att ifall jag ger henne riktig mat så kommer hon inte orka middagen när det sedan är dax."

Kanske för enkelt svar, men jag förstår inte varför du inte kan ge henne mat om hon är hungrig istället för att försöka slå knut på dig på alla möjliga andra sätt??? Huvudsaken måste väl vara a t t hon äter bra mat och inte exakt när, eller precis vad för sorts mat?

Ge henne mat att äta och vill du promt att sexåringen ska sitta med vid bordet när ni andra äter middag så gör något lite och lätt då som hon kan pilla med. På en tid så är det här problemet säkert ur världen oavsett vad du gör eller inte gör. Barns vanor förändras och inget är statiskt. Dessutom ger du henne indirekt chans att vänja sig med bättre mat genom att göra henne osugen på snasket med mat. Därmed får hon ju hjälp att sas. "välja själv" att låta bli det konstanta jagandet efter något gott att äta när hon redan är mätt.

Det känns som att börja i fel ände att vara mer noga med middagstiden än med att och vad hon äter. Låt ungen äta (speciellt som hon desutom är kinkig med maten) när hon är hungrig, inte när det passar med middag för er andra. Om det bara går vill säga. Går det inte så är du ju hänvisad till att trixa och vakta eller låta henne gå bärsärkargång i kyl och skafferi efter godis och annat lättätet. Varför göra det svårare än det är och du är ju ändå hemma iom. att det är du som vaktar henne när hon annars röjer köket efter något ätbart. På det sättet har du ju en guldsits i att faktiskt ha praktisk möjlighet att servera henne en tidigare middag än vad ni andra är i behov av. Som grädde på moset så får du också kvitto på om det handlar om hunger och verkligt matbehov eller om det är någon form av sockersug eller vad ni kallar det.

MVH!/K.

En 6-åring som ständigt rotar i skåpen är en varningssignal att ta på allvar.

Att äta middag tillsammans på en bestämd tid är lovvärt på alla sätt och vis men ibland får man rucka på sina regler lite om man har svårare problem att tampas med..

För att få ett bra förhållningssätt till mat längre fram i livet bör hon inte känna att hon får gå hungrig någon längre tid eller tvingas lära sig att undertrycka sina hungerkänslor.

Mitt råd är att hon alltid ska få äta när hon känner sug/hunger men att du väljer vad hon ska äta.

Du påverkar då indirekt hennes "skåpätande" genom att hålla henne redigt mätt

Vanor går att förändra ganska snabbt i hennes ålder bara man är konsekvent med vad som gäller.

Ständig möjlighet att välja snabba sockerkickar är ingen bra snällhet i längden utan det kan påverka henne långt fram i livet

Bra mat som håller henne mätt och belåten och kommer att fungera i längden.

Det finns heller ingen naturlag som säger att man behöver äta mellanmål utom möjligen för väldigt små barn förstås.

Hur länge man står sig beror nästan uteslutande på vad man väljer att äta.

Men som sagt, aldrig säga att hon inte får äta anser jag.

Sen får man ju tyvärr oftast även lite käppar i hjulen av vad ungarna äter under den tid dom är borta från hemmet

Hur ni väljer att ordna det praktiskt för er själva kan ju bara du själv komma fram till

Chinilla, har du tagit upp detta med lärarna/mattanterna i skolan? Det vore kanske bra att få veta vad hon äter medans hon är där?

Om hon inte äter något under dom timmarna så går hon ju alldeles för länge utan mat, särskilt om du har svårt att få i henne en stadig frukost.

Jag förstår dig precis… har en snart 7 årig tjej hemma och som jag skrev i ett tidigare inlägg hon är likadan….

Det låter så enkelt att man ska ge dom riktig mat, se till att dom äter när dom är hungriga osv…. MEN det är faktiskt inte så J-la enkelt.

För mig är det såhär…. kommer hem efter hämtning på fritids/dagis tidigast halv sex (är ensamstående och nej finns ingen ekonomisk möjlighet att jag ska kunna gå ner i tid!).

Då ska barnen ha mat… helst för en timme sedan… Visst det låter jättebra att man ska ha förberedd färdigmat i kylen/frysen men det är inte alltid realistiskt! NÄR ska man orka?

Har man då dessutom ett barn som vill ha fil/yoghurt/flingor/mackor och annat kolhydratsrikt och sött… och som dessutom är hungrigt och trött = krig om jag ska få henne att äta kokta ägg eller rester från gårdagen.

Nu tror jag att både jag och Chinilla gör vårt allra bästa för att försöka få våra barn att äta något annat! Jag har infört morot i näven så fort vi kommer innanför dörren… inte det bästa alternativet, men bättre än macka..

Med min dotter är det dessutom så att även om jag nu lyckas få henne att äta tex köttfärsbiffar så släcker det inte hennes sug efter kolhydrater… resten av kvällen blir ändå tjat om frukt/mackor/ "har vi inget gott" (vilket vi aldrig har).

Numera är småätandet i huvudsak grönsaker och frukt (ja mina barn äter frukt) Hon vet att det inte blir någon macka eller så… men fy vad slitigt det är ibland.

#28 tror det ser likadant ut på de flesta dagis/fritids, det är mellanmål kl 14.30-15.00 vilket ofta är mackor eller liknande… sedan en halv frukt vid femsnåret… Min dotter och hennes klass äter skollunch.. HALV ELVA!

#27 Klokt skrivet

Yngre barn får ofta skollunch väldigt tidigt, eftersom många av dem inte har ätit någon vettig frukost.

Har bara ögnat igenom inläggen, men här hemma fungerar det med rökt lax, makrill i tomatsås, rester från gårdagen (nötkött, kyckling, färsbiffar), vispgrädde med 1/3 tsk björnbärssylt, en hög ostskivor på en tallrik och in i mikron 30 sek. (äldste sonen, 9 år, brukar fixa det själv på morgonen och äter med gaffel), babybelostar m.m. På Clas Ohlsson finns det siliconformar för att steka ägg som t.ex. stjärnor och hjärtan. Kul att vispa upp ägget med en droppe karamellfärg och steka det i förmen av ett hjärta. Kan kanske peppa till äggätande :)

Idag har jag äntligen haft möjlighet att börja testa mina idéer. När dottern kom hem från skolan gick hon raka vägen fram till frysen och grabbade tag om en glasslåda. Nej blev det förstås från mig. Sedan klättrade hon upp och tog sikte på en korg jag har stående högt och besvärligt till med chips i, och nej blev det förstås där också. Jag sade till att något sådant där blir det förstås inte, istället behöver hon ju äta, och då skrek hon argt och klagade rätt ut i högan sky om att då fick jag väl snabba mig då med något till henne att äta. (Puh! Hon har ett himla humör när hon är hungrig ). Höll på och bakade sesambröd precir när hon kom så jag talade om att hon kunde få macka så fort de var klara. Hon tittade suspekt på brödet och sa att det där var nog inte gott. (Tänk att minsta lilla yttepytteskillnad i utseende från vanliga produkter ska få ungar att bli så jä_dra suspekta! ). Nåväl, jag sa inget mer utan såg till att få in henne i vardagsrummet så hon kunde lugna ner sig framför tv:n medan jag fixade klart brödet och mackan. Trots det hon sagt om brödet tog jag det ändå och lade på en hög med skivat ägg och majonäs och gav henne. Sedan var det tyst. Och så kom det. "Kan jag få en till!?" Yey Victory!! Så visst fick hon det, och därefter var det inget mer spring i skåpen efter saker under den 1-2 timmar hon var kvar tills hon sprang ut och lekte. När hon däremot kom hem nån timme innan middagen så tog hon en snabb drive i köket igen efter något gott. Men hon slutade rätt snabbt när jag sade till henne att vi ju skulle ha mat snart.

Så jag känner framtidsoptimism!

Ni som skrivit de sista inläggen. Orkar inte riktigt svara på alla svar som kommit in på sistone. Många har tagit upp saker som jag redan förklarat inte passar för just oss. Och jag har inte ork att sitta och förklara det mer än jag redan gjort.

#29 Tack. Skönt när man känner sig förstådd. Vi verkar ha jämngamla döttrar. Min dotter fyller nämligen 7 nu i slutet av året, är mao 03:a. Lycka till med din dotter också.

Jag förstår precis hur din dotter känner sig - hon har verkligen all min sympati. Jag har slagits mot socker/kolhydratberoende i många år och inte vetat vad det var, inte fått någon hjälp av sjukvården. Det är fruktansvärt när blodsockret är i botten, man gör vad som helst för att få något för att stilla suget. Kan inte tänka klart, darrig i benen, synrubbningar, vimsig i huvudet, svimfärdig. Och ja - ett fruktansvärt humör!

Din dotter behvöer verkligen din hjälp och ditt stöd för att komma ur detta. Fantastiskt att du nu verkar ha kommit ett steg på vägen. Grattis till både dig och din dotter! Du ger henne verkligen ovärderlig hjälp för framtiden.

Från början med LCHF åt jag mycket som man fick men som kanske inte var så bra i stora doser. Det är nog så du för göra - inte "fakira" direkt. Hon måste få en långsam invänjning.

Om du har tid över någon helg eller kväll kan jag rekommendera dig att satsa på att grädda lite plättar. Det är jättebra att slänga fram som frukost,  mellis eller nattis. Låt henne äta med lite vispad grädde och bär.

Grundrecept

2 ägg
4 msk fiberhusk
2 dl grädde
3 dl mjölk
salt

Vispa ihop ovanstående och blanda sedan i antingen 1½ dl kokos, alt mandel- eller nötmjöl. Låt svälla en stund och grädda sedan i plättlagg. De kan vara knepiga att vända, men låt dem bli välgräddade så funkar det.

Eller så blandar man i ca 100-150 gram hackad spenat, tinad och urkramad. (+ aning riven muskot om man gillar det). Till spenatplättarna är det gott med en smörklick. Man kan också äta bacon, skinka eller räkor+creme till dem.

Jag gör mycket plättar åt gången och har alltid i frysen.

Det finns kanske någon mat hon gillar, du får väl köra mycket sådant till en början, kanske med lite olika varianter. Jag tycker köttfärs är jättebra att variera med.

Det är jobbigt när barnen äter borta och man inte har kontroll, men nästa lov när du kan vara ledig är ett bra tillfälle att mera ta kommandot och då kan hon också känna att hennes sug avtar och att hon mår bättre.

Då kan det vara dags att förklara för henne skillnaden mellan hur hon mår och hur hon mådde, och varför.

Stort lycka till och din dotter kommer att förstå och vara dig evigt tacksam.

Japp då är dom jämngamla  min fyller i december!

Du inspirerar mig, så igår sparade jag stek som jag ska "lura i henne" i em… får se hur det går

Föräldrar har rätt att vara med sina barn i skolan och se hur det fungerar. Jag var med mina döttrar en dag förra veckan och det är inte jättekul vid lunchen. Min yngsta dotter som går i förskoleklass får sitta i ett lugnt rum med en fröken vid varje bord. Det var köttgryta, potatis och det serveras lättmjölk, bröd och Lätta till. Där åt barnen av maten. Sedan gick jag till min dotter som går i 2:an där sitter ingen fröken med och där sitter tjejerna och petar i maten och äter flera hårdmackor med Lätta och riven morot på. Jag önskar att de skulle ta bort mackor till maten för de gör absolut ingen nytta. Finns det mackor så är det många barn som väljer det fastän maten är helt ok.

Dottern som går i 2:an är lätt överviktig och sugen på allt sött och vill äta mycket. Det är nog jag och pappan som gjort fel för vi ville alltid att hon skulle äta upp maten när hon var mindre. Nu säger jag aldrig till att barnen måste äta upp men pappan har problem med det.