Intressant :), synd att det finns ett gäng böcker man mer än gärna skulle läsa om de var översatta.

vet någon om den kan bli översatt?

Ge mig en stor summa pengar så översätter jag dem.

har ingen :( men jag köper boken iaf :D

Tja, det är ju inte den första boken från en som påstår sig sitta inne med hemligheten, och säkert inte den sista heller, har ett par stycken hemma vid det här laget. Problemet är ju bara att var och en har olika "hemligheter"

Kanske man inte "måste" köpa boken..

Resonemanget i artikeln förefaller klarsynt. Jag kan inte bedöma riktigheten i att just de 4 faktorerna - och ingen annan - skulle vara "boven", men konstaterar att de tre första kan man hantera gm att käka LCHF.

Stress - den fjärde - måste hanteras den åxå, men det kan vara mycket svårt beroende på vilka livsvillkor man har.

#6 Ja, så vitt jag vet så förespråkar författaren lågkolhydratskost.

Den fjärde faktorn påverkas av de andra tre, det har jag märkt. Jag är mer harmonisk och avstressad nu än innan LCHF.

En av faktorerna är ju inflammation. Det får mig att fundera lite… Inflammation är väl en "metod" för kroppen att behandla något skadligt den utsätts för? T ex bakterier, skador eller främmande ämnen som kroppen bedömer ska bort. (är inte så insatt i exakt hur det funkar)

Då undrar jag: är det inflammationen i sig som är farlig och åldrande? Eller är det orsaken till inflammationen som är åldrande? Eller går det lite hand i hand kanske?

Varför jag reagerar är att de andra faktorerna är tydligt skadliga faktorer, de attackerar kroppen på ett eller annat sätt. Inflammationen är ju en hälso-grej, en reaktion på något. (Även om kroppen kan ge sig på "sig själv" i vissa fall.)

Rätta mig gärna om jag tänker fel. Hur fungerar inflammationerna och på vilket sätt åldrar det kroppen?

Ja, inflammation skadar kroppen och ibland kan inte kroppen återhämta sig fullständigt.

Och allt verkar ha med bra kost. Äter du bra mat den mat som man mår bra av low carb, så minskar man inflamation,stress, osv enkelt o bra.

de två andra flikarna resonerar han ju också om andra orsaker till ohälsa…

#9:

Ok, tack för svaret.

För mig brukar "alla fyra ryttarna" anfalla i grupp. Om jag är stressad planerar/förbereder jag sämre och blir ibland tvungen att äta kolhydrater (t.ex. vid möte på kvällsmatstid där det serveras färdigbredda mackor, och jag inte har hunnit grunda med riktig mat före…!). Då brukar raskt tarmarna protestera genom att flagga med finnar i ansiktet på mig! (Just nu har jag en finne på hakan, sen jag åt macka på ett låångt möte i tisdags kväll (18-22.30)).

Så min "inkörsport" (som man brukar säga i drogmissbrukssammanhang) är alltså stress. Att jag äter LCHF spelar ingen roll när jag är korkad nog att engagera mig på tusen ställen samtidigt och ta på mig en massa jobb här och där. Jag är urtypen för den som blir utbränd, kan man säga ("been there" - var sjukskriven större delen av '99, fast nu känner jag igen varningstecknen i tid - har två gånger sen dess skalat av alla mina åtaganden i föreningar m.m. inkl fritidsaktiviteter. Sen tar det bara ett halvår så har jag lika mycket engagemang igen - på nytt håll).

Just nu är jag egen företagare (2 anställda utöver mig själv + 2 praktikanter), hästägare (aktiv i lokala körsektionen), hundägare (fast det blir numera inga hundkurser utan bara skogsmotion), mamma till två tonåringar (varav den äldsta nästan flyttat hemifrån och den yngsta delar hästintresset åtminstone), kommunpolitiker, styrelseledamot i LRF kommungrupp, ordförande i en kommunal företagarförening, projektledare i turismprojekt (25%), och håller på att dra igång en helt ny verksamhet i mitt företag med stora investeringar…

Jag blir trött bara av att räkna upp allting…! Och så håller vi på och renoverar vårt hus också - och skulle ha lagt nytt tak på lagårn (=stallet) denna sommar men min gubbe (som är anställd i mitt företag) har jobbat utomlands hela sommaren, och jag orkade inte driva det projektet - också - själv…

Så jag kommer nog att dö "ung" :-D.

MegN - Oj, vad jag känner igen mig i dig, och oj vad jag jobbar på att sluta vara så förbaskat duktig!!

Jo, att kontrollera sin stress är nog nyckeln till att klara av ett liv med LCHF. Eftersom man måste laga sin egen mat så måste man avsätta tid till det. Kom ihåg en sak, det finns ingen "positiv" stress, bara nödvändig (vid livsfara) och onödig (övrig) stress.