För det första är det inte säkert att kroppen har samma uppfattning som du om vad som är optimal vikt. 55 kg kan vara lite om du inte är mycket kort. Om du tränar får du mer muskler, som väger en del. Så titta i spegeln och på måttbandet istället för på vågen.

För det andra: Proteinmängden är MINST 1g/kilo, inte MAX. Sen finns det lite olika bud om huruvida det ska vara nuvarande vikt, målvikt, eller fettfri vikt. Du bör alltså åtminstone inte äta mindre än 55g protein per dag, och tränar du dessutom är det inget problem alls att äta 100g.

För det tredje: Du är väl medveten om att det handlar om gram rent protein, inte proteinkälla som man räknar i vissa dieter. Rent kött brukar t.ex. innehålla ungefär 20% protein, ägg 12.6% enligt SLV.

För det fjärde: så länge det verkar funka finns det ingen större anledning att fundera över om man borde göra nåt annorlunda. De första kilona är iofs förmodligen mest vätskevikt som brukar försvinna i början, men ge det åtminstone några månader innan du utvärderar!

Men jag har fått uppfattningen om att man ska öka proteinet om man vill ned i vikt eftersom de inte omvandlas till fett eller kolhydrater… Jag försöker ligga på 150g/dag (väger 50kg) och jag går inte upp i vikt alls.

Protein omvandlas till glukos i Glukoneogenesen.. när du äter en ketogen diet.. det är därför du skall äta mer protein för att inte tulla på musklerna.

Därav MINST 1 gram per dag o kilo.

Tränar man flitigt, kan man ligga på 2 gram utan vidare.

Och som sagt ovan.. räkna ett snitt på 20% protein i köttet så slipper du väga o räkna.

Ägg är ett av de bästa livsmedel man kan äta.. innehåller i stort sett allt som krävs för ett nytt liv.. förutom C-vitamin och folsyra.

Som jag har läst det (rätta mig om jag har fel, Zepp) så initialt när man går över till en lågkolhydratkost har man ett större behov av protein.
Efter runt 3 veckor när kroppen växlat till fettdrift och börjat producera ketoner minskar behovet av proteiner (kraftigt?).

Överskottet av proteiner som inte används för de glukosdrivna delarna höjer blodsockret och därmed insulinet.

Äter man för lite protein tar levern protein från muskler. Äter man för mycket bildas blodsocker. För en optimal viktminskning kan man söka att balansera proteinintaget men det är väldans mycket finlir.

Mnja.. man får skilja lite på gracerna.. omvandlingen av glukoida aminosyror sker via Glukoneogenes vid sjunkande blodsocker och glykogendepåer.

Bara för att levern kan ombilda protein till glukos så finns det inget som säger att den gör det helt oförhappandes.

Det kan säkert vara som så att vid överskott kroppen slösar lite, då insulinet höjs i proportion med proteinintaget.. och balanseras av ett lika stigande Glukagon, det mest troliga är att kroppen byter ut gammalt skräpprotein och använder detta antingen i proteinsyntesen för att göra nytt eller som bränsle.

Vad jag förstår så drivs glukoneogenesen av ketonkroppar.. verkar lite udda om den skulle använda glukos för att göra glukos.

Tack för ett bra svar Zepp, jag har också haft uppfattningen om att när man äter ketogent så skall man inte äta för snålt med protein. Vi är några i bekantskapen som äter LCHF och pratar om det, bra att kunna mer om varför skall man göra si eller så!

Du förklarar allt så bra, tack.

#5 "Vad jag förstår så drivs glukoneogenesen av ketonkroppar.. verkar lite udda om den skulle använda glukos för att göra glukos."

I en länk som du postade läste jag att levern använder fett i glukoneogenesen för att skapa glukos för hjärnan etc. I den processen skapas en biprodukt - ketogen.

Ja man får vara lite försiktig med begreppen, det kan lätt bli lite fel på olika benåmningar.

Fett, (triglycerider) sönderdelas via lipolysen till fria fettsyror och en glycerolmolekyl.

Triglycerider är tre fettmolekyler ihopfogade med en glycerolmolekyl, detta är en stabil form för att lagra fett.

Lipolys är processen när fettdepåerna bryts ner.

De fria fettsyrorna omvandlas i Ketosen till ketonkroppar och glycerolmolekylen går till Glukoneogenesen för att ombildas till glukos tillsamans med vissa aminosyror.

Det är altså ketonkropparna som är biprodukten, som sen driver Glukoneogenesen, hur skúlle det annars gå till när det råder brist på glukos.

Det är föresten inte bara ketoner som ökar utan resten av kroppen framförallt musklerna tar mer fria fettsyror som bränsle, men det tar en tid att uppreglera de processerna.. sk omställningsbesvär.

Iomed att mer fria fettsyror används som bränsle frigöra altså även glycerol som kan bilda glukos.