Kolhydrater iFokus

Kolhydrater

Etikett: medlemmar
Läst 5296 ggr
plinkplonk
0

Till dig som dröjde med att gå ner i vikt...

Snart har det gått 6 månader och i stort sett plus minus noll på vågen. Har ca. 17kg att ta av, är kvinna. Äter max 5% kolhydrater, räknar på minmat. emellanåt.

Ge mig lite hopp och styrka… för dig som det dröjde att gå ner, hur lång tid tills det började röra på sig på vågen, gjorde du något särskilt för att det skulle röra på sig?

[ErikSvensson]
0
#1

Kan du skriva ner ungefär vad du äter en dag? Har stått stilla mer eller mindre i ett par veckor nu också, men har gått ner 80% av målet så det gör inget om det tar lite tid nu, ökar på träningen kombinerat med bra mat så verkar det starta långsamt, långsamt igen.

Mäter du dig för övrigt? Det kan ju vara så att vågen visar +-0 medans måtten visar något helt annat?

Erik

titanyah
0
#2

Jag stod still i drygt ett år… under tiden stärktes kroppen och huden, men det märktes inget på midjemått eller vågen. Däremot fick jag armmuskler som jag aldrig haft förut, och gäddhänget blev mindre! Sen efter nyår i år så tappade jag plötsligt 6 kg, från 74 till 68.. Därefter har jag pendlat upp och ner mellan 68-70 men inte gått ner mer än så. Jag får återfall direkt när det börjar gå bra av någon anledning. Saboterar för mig själv… hm. Nåväl, jag är nöjd att det händer nåt, jag mår bra och jag märker att jag har lättare att gå ner i vikt nu. Känns som om kroppen äntligen litar på att den får den näring den behöver och då vågar den släppa på vikten. Mina återfall resulterar i 1-2 kg plus, men de rasar av på några dagar nu. Jag har goda förhoppningar att gå ner de sista 7-8 kg också! I den takt min kropp vill, jag försöker supporta med bra mat och hålla igen på kolhydraterna. Jag är övertygad att din kropp gör samma sak, om du ger den fullvärdig kost och har tålamod! Passa på att under tiden njuta av god mat, bättre hälsa och en starkare fastare kropp!

Lycka till!

ingrid-in-sweden
0
#3

Tre år för mig. Svårigheter att hålla mig på banan, stress, omgivning etc - så jag behövde ta tag i helt andra ting för att få ordning på mig själv och förstå vissa beteenden och handlingar. Och så faktiskt inse att även om LCHF säger att man 'får' äta vissa saker innebär inte att intaget = obegränsat. Elelr att det är ok just för mig.

Som följd av allt detta tog det ett bra tag att få ordning på hungerkänslorna. Sedan barnsben med snabb förbränning ( det var då det) var det inprogrammerat i hjärnan att sjunkande blodsocker = sur & grinig = undvikas så omedvetet blev det till hungrig = dåligt = farligt. Nu har jag upptäckt att på LCHF är dte ok att vara hungrig och världen rasar inte samman för det. Men det har varit en resa……

Övervikt är för många någonting helt annat i grund och botten. Tills man kommit underfund med en själv och hur det ligger  till så kan vikten verkeligen sitta som berg.

I slutet av Februari började jag 'förstå' ordentligt efter ha platåat och gått upp - platåat och gått upp ( och ner) fram å tebaks under de sista åren. Nu sedan Februari har nånstans mellan åtta och tio kilo släppt :)

Och det bästaste av allt - jag förstår mig själv mycket bättre, och har bättre självkänsla. Det här med att övervikt sitter i hjärnan var för mig sannare än sant. Och nej jag sportar inget - men det är en sak jag får ta ställning till längre fram.

Skaldeman
0
#4

Det beror mycket på vem man är och hur man har levt tidigare. Gamla jojo-bantare, som lärt kroppen att lägga sig på sparlåga, har det svårast. Där kan det ibland ta ett halvår eller mer att skaffa sig en trygg kropp som vågar släppa på fettet. För dem som inte bantat sönder kroppen tidigare (vanligen män) kommer viktnormaliseringen ofta igång dag ett.

/SSS

plinkplonk
0
#5

Erik: Jag tror helt enkelt att jag äter något lite för mycket i mängd varje dag. Har utgått från 1g protein x vikt + 20g kolhydrater + detta ihoplagt i fett. Och detta lyckas jag hålla någorlunda strikt någon vecka hit och dit, annars går det lite över men inte så mycket och ofta fuskar jag med fler kolhydrater än 20g. Verkar alltså vara känslig med för mycket fett/protein. Funderar på/måste prova mer motion och hoppas att det kan kicka igång förbränningen mer. Har minskat ca 5cm första veckan (i januari) kring midjan och sedan stått still.

Är kanske en jojobantare? Viktväktatade första gången när jag var 16 och nu 22 år senare… har inte jojobantat vecka in och ut men absolut levt på BARA lågfet-produkter i 22 år.

Tack för inläggen - välkomnar fler tips från er som det lossnade för, efter ett tag!

titanyah
0
#6

Kom att tänka på att jag börjat äta mer kokosfett på sistone, det verkar som om det ökat på fettbrasan lite också… ett tips kanske??