
E 452, E331, E 450 etc
Var bortbjuden och at bredbar ost, plotsligt kandes det konstigt i munnen och jag bad att fa se pa forpackningen. Innehall; E452, E331, E450, E339, E 407, E415 och E410 i denna ordning, det beror val pa att det ar mest av E452 och minst av E410, men jag borjade kallsvettas av obehag, kanske mest for att jag sag allt jag hade fatt i mig. Ar det nagon som vet vad alla dessa tillsatser betyder, hittar inte min bok fran Spanska Konsumentverket, dar allt sakert finns.

Här är en sida med e-nummer
Läskig läsning.
*stay calm - be brave - wait for the signs*

fy f-n
Det är inte klokt!

Det var hemskt! Har har man inte alls samma syn fran konsumenter som i Sverige, det var bra att fa en paminnelse om allt detta giftiga som man utan att tanka pa kan fa i sig dag efter dag.
Hej alla glada lchf:are!
Vill gärna att Ni läserföljande alldeles utmärkta bok:Handbok för den kräsne konsumenten apropå alla konstiga beteckningar i livsmedel.

Ja, den borde egentligen ha i referensbiblioteket. 
Usch, blev helt stirrig av att läsa om alla tillsatser i maten…
Även om jag mer eller mindre slutat med socker även vad gäller mina barns kost (JO, dom får lördagsgodis- några Dumlekolor och en varsin tablettask som aldrig äts upp) och försöker laga mat utan socker och laga mat från bra råvaror så inser jag att en kost HELT utan E-tillsatser är praktisk omöjlig. Vi har inte råd att leva 4 personer på färskt, ekologiskt odlat "utegångskött", frukt och grönt som bas i alla mål! Det är inte praktiskt genomförbart att bannlysa varenda liten kaka, bulle och glass från barnens liv tills de flyttar hemifrån. och jag får ångestkänning när jag inser att jag kommer ge mina barn allt från cancer, allergier och schizofreni pga all skit i maten som jag inte kan komma undan att servera dom!!
Jag gör så gott jag kan, samtidigt som jag inte vill ge dem en konstlad, fanatisk syn på kost och ätande… *suck-Å suck igen* Hur man än vänder sig har man visst ändan bak.
Man kan inte komma undan allting i vår förgiftade värld. Tom. plast är ju skadligt och lakar ut gifter i maten. Så då får man springa ut i skogen och strypa en älg med sina bara händer om man ska slippa alla gifter.
själv undviker jag alla tillsatser i maten, använder inte flourtandkräm, använder shampo fritt från sodium laureth(stavning?), använder välsmort gjutjärn och rostfritt stål 18/0 (teflonpannor skrämmer mig) , använder inte mikrovågsugn.
Kalla mig paranoid men det är mindre stressigt för mig att undvika all skit än att ha det i min miljö.
Ha många luftrenande växter hemma!:D

Fel Glennart! Du kan hugga älgen med en kniv i kolstål utan att bli förgiftad…tyvärr ger det inte lika mycket motion som att strypa älgen!

Skamt asido har vi hamnat i en falla och det ar alltsa de som har makt och foretag som fororenar mest, tjanar mest och kan kopa dessa dyra produkter till de sina och pa sa satt kanske forlanga sina liv och fa mindre krampor an vi andra dodliga. Det ar svart att veta allt vi vet och sen vara tvugna att gora tvarsemot pa grund av ekonomiska skal. Detta med anlednings med Magmas kommentar. Men som Glennart gor ar ialla fall ett bra exempel pa att unga manniskor ocksa ar med i forandringen, det maste ju bli en forandring och mer medvetande bland alla.
Nej, exakt. Hur man än försöker så måste man lägga sig på en nivå där man lever så giftfritt som det är praktiskt och ekonomiskt möjligt, för hur man än försöker så KAN man (jag) inte undvika allt sk*t i ens omvärld. För mig handlar det om att sträcka mig så långt att jag fortfarande har ett någorlunda avslappnat förhållande till mat och ätande men ändå tar ett så pass stort ansvar att jag undviker det som är "praktiskt genomförbart". Och då är det svårt ju mer kunskap jag får och ju mer medveten jag blir, om någon förstår vad jag menar:)
Det började med sockerjakten, sedan minimerade jag användningen av microvågsugnen, sedan slutade vi med lightprodukter och gick över till så naturlig, "oprocessad" mat som möjligt för hela familjen, i stor utsträckning. Slängde ut margariner och började med röd mjölk, smör, juice istället för saft de gånger barnen fikar, använder aldrig teflonpannor/kastruller längre utan bara rostfritt stål. Köper aldrig bröd med härdat fett eller konserveringsmedel i. (Vad jag vet…)
Idag ska jag hälla ut burken med Canderel som står i skåpet i köket, för varje gång jag använt det de sista veckorna så känner jag mer och mer motstånd mot att stoppa i mig kemikalier, vilket till viss del började med ett TV-program om sötningsmedel i allmänhet och Sucralos i synnerhet. (Tror det var Vetenskapen Värld?) När man vet att aspartam omvandlas till metanol i kroppen och lagras där för resten av livet så sätter det igång tankeverksamheten- och även känslomässiga reaktioner som i sin tur leder till beslut. Det är det jag menar med att ju mer insatt man blir, desto mer leder det till för ens vardag.
Det gäller att hitta en balans mellan att vara praktisk och fanatisk…
Häll inte ut din Canderel. Lämna den till kemikalieavdelningen på återvinningsdepån, det är där den hör hemma. Om du inte har problem med myror förstås, då kan du använda den istället för myrr.
