Håller med totalt och fullkomligt

är helt idiotiskt!

Fast detta gäller ju faktiskt bara kvinnliga kläder eller…?

För jag menar kläderna på männens sida är ju genialiska

Där finns det en serie om du är lång och smal, en om du är kort och smal men samtidigt en om du är lite större men kort så du slipper ha byxor och ärmar som är på tok för långa osv osv… Men på kvinnosidan då ska varenda kotte ha samma storlek även fast i verkligheten så finns det inte två kvinnor som är lika varandra alls i kroppen. Mycket konstigt…

Det jävligaste är ju att kläderna är precis likadant formade, bara proportioneligt större. Precis som att människokroppen inte ändrar själva formen när man blir större!! idiotiskt.

#2: Sanning med modifikation, det där med att män har så många storlekar att välja bland… Köper man klassiska herrkläder i låg- och mellanprissegmentet kan man ofta hitta t.ex. kostymer i olika storlekssystem. Det lönar sig nog att tillverka så varierat eftersom volymerna blir rätt stora.

Köper man designerkläder har man samma storleksproblem som kvinnorna! Det är förstås alltid (B)46, 48 osv. som gäller i storlekarsmärkningarna, men den riktiga storleken är ofta (B)146, 148 osv. istället, så ärmarna blir för långa på den som faktiskt har den "normala" storlek på etiketten. Byxorna blir förstås också för långa, men de är enkla att fålla.

Ibland varierar ju vidden/storleken med modellen också, beroende på vad designern vill åstadkomma. Jag har tre kavajer från samma japanska designer som alla är märkta med storlek 2, vilket motsvarar 46. En av kavajerna är riktigt rymlig, den andra är ganska normal i passformen medan den tredje är väldigt snålt tilltagen om man är en normal 46:a.

Låter lite märkligt kan man kanske tycka, men att exempelvis den som sitter tajtast gör det beror på designen. Det är en ganska uniformsliknande jacka som ska sitta som (nästan) klistrad.

#2, Ja visst är det sjukt! Som med byxor hos t.ex. Lindex, fast det är en större storlek förväntas den eventuella bäraren ha platt mage! De kan t.o.m. vara lite pösiga i rumpa och lår, men går ändå inte att knäppa om magen. Vem ser ut så? Beyoncé?

Jamen Ulf, nu får du ju lägga ut lite modebilder, jag blev så nyfiken

#4 Fast jag har motsatt problem, om jag hittar ett par byxor som går över höfterna/rumpa/lår så glipar de ALLTID i midjan! Min normalviktiga kompis som har putrumpa har samma problem.

Dessutom är de alltid för långa i benen.  Men jag hörde en anställd på Kappahls säga att 2/3 av kunderna var tvungna att lägga upp dem. De gör så avsiktligt eftersom det är lättare att lägga upp än att förlänga byxben. Fast just den gången när jag hamnade i diskussionen var det för att så gott som alla byxor de hade just då (på XLNT-avdelningen) hade knappar och broderier och trams längst ner på benen, så de gick inte att lägga upp! Stenkorkat.

Även herrstorlekar diffar massor. Maken letade jeans, och provade fem olika par av samma märke utan att hitta något som passade..och då provade han olika jeans av samma storlek.

Med en make på 195 cm och, just nu, 102 pannor, så är det tyvärr så att det är butikerna på "dyra gatan" som gäller. Endast där kan han hitta kläder som sitter BRA.

Själv har jag upptäckt att min egen storlek, nu för tiden, varierar mellan 36 och 40, hur konstigt det än låter. Tycker det är lite märkligt när kläder kan diffa 3 storlekar, såvida det inte är italiensa märkeskläder då man alltid får gå upp 2 stl.

Jag är så förbaskad på att kläder ska vara så korta i midjan speciellt när det gäller toppar och linnen.

Jag vill ha rejäl längd så dom går en bit ner utan att för den saken skull se ut som ett armetätlt för övrigt, men det är ju omöjligt att få tag på.

Sedan efter någon tvätt så krymper dom nästan upp så dom slutar straxt under BH:n Grrrr säger jag bara

Har man en stor mage vill man antagligen inte skyllta med den, i alla fall inte jag.

#8

Tipsar:

Åhlens linnen och toppar är faktiskt riktigt bra, tycker jag. Det finns billiga och bra i längd. Sen vet jag att även cubus har bra linnen och toppar, de håller dessutom passformen mycket bättre trots många tvättar.

Kapp-ahl har en del byxor med extra korta ben så det är ju bra…fast de snyggaste byxorna har långa ben såklart. Dessutom om man köper bootcut på braxorna och har korta ben som jag då försvinner bootcuten när man har kapat en decimeter. :(

#10 Inte på XLNT väl?!

det vet jag inte för med hjälp av mycket stretch kan jag klämma mig ner i deras normalstorlekar. Fast de större kläderna verkar ju generellt vara designade endast för folk som är 1 och 80 så förmodligen inte.

#10

Beroende på vilken storlek du har…KappAhl har jeans i vanliga sortimentet med långa och normallånga ben, stretchjeans. Skulle tro at om du ligger på stl 48-50 kan du faktiskt ha stl 44-46 i deras jeans, stretchjeans alltså, och det utan att de sitter som korvskinn. Dessutom hag KappAhl en del byxor i D-storlekar, de har kortare en.

Jag ser fram emot att komma ner till normalsortimentet och kanske rentav slippa lägga upp byxben någon gång! Det har ju äntligen börjat hända nåt med höftstorleken också - det första halvåret krympte midjan typ en dm medan höftmåttet stod still, så byxstorleken var envist oförändrad fram till nån gång på hösten när jag plötsligt kom i en 48 (på XLNT då). Nu har jag även kommit i ett par gamla favoritjeans som legat nerpackade i 4-5 år och det känns inte dumt ska jag säga!

Men #12 har rätt i att alla de där stora klädserierna är anpassade för amazonkvinnor. Klänningar har varit helt kört för mig sen jag blev överviktig, för om de till äventyrs går över mina höfter (inte sällan har även den största befintliga storleken suttit för tajt!) så är ryggen alldeles för lång. Och eftersom den är trång och hakar upp sig på rumpan så blir det en massa pös i ryggen.

Dessutom är axlarna alldeles för breda och sömmen sitter halvvägs ner på armen, vilket gör att jag ibland får svårt att lyfta armarna. Min vinterjacka är så t.ex.

Gnäll, gnäll, gnäll, så, nu känns det bättre! Tack och lov att jag sakta men säkert krymper så att jag snart kan få tillgång till hela "normalutbudet" och slipper illasittande trikåsäckar och den piffiga svart-marinblå-beige-klarröda färgskalan!

Många kläder är väl rätt okey i utseendet även i stora storlekar, men kvaliteten är typ tant. Jag är jättepipig på kvalitet och vissa grejer tar jag bara inte på mig! Vad beror det på? Blir det för dyrt att sy upp större grejer i skön kvalitet? Har tillverkarna bara råd med nylon, trikåsäckar eller annat obeskrivligt slankigt och läbbigt - eftersom det går åt mer tyg?

Det var bättre förr med skräddare som kunde ge kläderna perfekt passform. Idag kostar det väl tyvärr för mycket att gå till skräddaren.

Förresten, ett gnäll till: Ärmlösa linnen och klänningar, med gigantiska ärmhål som går ner till midjan! Det var visserligen lite trendigt 1986, men i det här fallet är det förstås helt oavsiktligt och beror antingen på att man bara förstorat ett mönster rakt av eller att man på allvar tror att alla med stor rumpa också har trädstamsarmar.

Precis Aniara4, de bara lägger till x antal cm åt alla håll, precis som att kroppen inte förändras när man går upp i vikt. Och de antar att även armar och ben (och huvud:)) växer lika mycket.

Är omöjligt att hitta kläder som passar; det enda alternativet är skräddarsydda kläder om man vill att det skall sitta bra.

Man kan ju klaga också. Här på KiF är vi ju bra på mejlbombningar ;-). Hittar man inga byxor på Kappahl så skadar det nog inte att mejla designkontoret och berätta om sina problem. Bättre det än att köpa ett par byxor som sitter halvbra och låta direktriserna tro att de har lyckats.

Jag klagar så fort jag går in i en klädaffär.

Mitt klädproblem är tvådelat - 1) jag är kort 2) jag är kurvig. Låter ärtigt, men byxor är pest!

Det finns korta, smala byxor och ett FÅTAL korta, breda byxor men korta byxor som både är smala i midjan (typ 75cm!) och samtidigt rymliga över låren existerar bara i min fantasi. Möjligen ridbyxor, men det kan jag inte ha på jobbet.

Och urvalet i stl 17-18 är aningen begränsat, särskilt om man drömmer om annat än jeans.

Här är ett skitbra blogginlägg av Sara som är barnombudsman i Västerås, om storlekarna på H&M.

Med stor byst är livet inte lättare än med breda höfter kan jag säga….De flesta blusar/toppar i stora storlekar (XLNT, BiB, Generous) är stora om magen, pinnsamal armar (som jag inte har) och inte designade för byst över A-kupa……Känns det som i alla fall när jag provar

Jag hatar shopping

Kanske blir bättre när jag kommer ner i mindre storlek? Men varför finns inga ärtiga tuffa kläder i stora storlekar? Det är väl då man verkligen behöver känna sig raffig!

Jag vill faktiskt inte se ut som tant i tält

#23

Apropå snygga kläder för större kvinnor: om man inte har nåt emot att beställa från UK eller USA så finns det en hel del på nätet.

Torrid.com

Dorothy Perkins

Evans

Alight.com

Size Appeal

Med flera.

Himmel, vilken härlig tråd!!  Allvarligt tema, men med gott om fyndiga kommentarer! Härligt med gnäll - för i detta finns hur mkt som helst att gnälla om!!

Jag har typ samma problem som t ex Greensis och Aniara. Trots att jag har krympt, så min ända numerar utan större problem går i storlek 42, så har ju naturligtvis min midja krympt ännu mer. Inte ovanligt att jag kan grabba en hel jättenäve överflödigt tyg baktill i midjan. Suck.

Kommer lite ifrån detta om jag köper lågmidjat och med stretch. Men - Då uppstår å andra sidan problemet att tyget blir alltför sträckt över låren, med fula veck som följd.

Byxbenenen nästan alltid för korta.

Jag skulle så gärna köpa ett par riktigt snygga jeans, men de är ju oftast sydda så att det snygga förstörs om man syr om dem/ alternativt omöjligt att sy om, p g a krånglig konstruktion.

Mina armar och lår är inte smala, har stora problem med ärmar, sant att de ofta är pinnsmala, medan ärmhålen PÅ SAMMA PLAGG kan vara JÄTTESTORA. Fult!! Och obekvämt!

#25

Jag har motsatt problem - även när jag har varit som smalast så är jag väldigt "rak" i överkroppen, dvs. inte så stor skillnad på midja och höfter. Byxor som sitter bra i midjan är alltså tält över häfterna, medan byxor som sitter bra över höfterna inte går att knäppa.

Men jag hittade faktiskt ett par jeans på Lindex som sitter jättebra - förutom att de är lite för långa… (Jag är inte överviktig, jag är underlång.) Ja ja, de går ju att vika upp. Men de är verkligen PRECIS för långa, typ 2-3 cm.

Ett annat gnäll är det där med kläder som uppenbarligen inte tar med ett par bröst i beräkningen, och då är jag ändå inte så jättebystig (C, på gränsen till D. Och B på gränsen till C när jag är "smal"). Hur svårt måste det inte vara för de med D- eller E-kupa? Eller ännu större?

#26 Ojoj.. Samma med mig och benlängd. Några retfulla cm. Och är man duktig ohc fållar upp dem, så kan man ge sig attan på att de krymper…

Jag har inte mycket till tuttar, typ b-kupa. men jag har axlar och höfter - och som framgått ovan - smal midja. Även smal hals..

Det är svårt att beskriva hur jag ser ut i puffärmat och rynkat, ryschigt som förstärker allt det redan breda och tar bort det slanka…

*fniss*

#26 Nej, bröst förväntas man inte inneha, om vi inte talar om uringade kläder lämpade för dansgolvet på Silja Galaxy senast på kryssen…

Prydliga skjortor är mitt personliga hatobjekt vad gäller överdelar. Jag har ett kvalificerat, kostymnissa & siffernissa-på-kontor-jobb. Det skulle vara perfekt med snygga skjortor/blusar under kavajen. Jo, kyss mig baklänges! Antingen glipar knapparna fram (man får inte ha BÅDE byst och muskulös rygg) eller så stramar skärningen vid ärmhålen, dvs bristande inskärningar för bysten. Detta gärna kombinerat med smala ärmar -  och jag ser ut som Arnold the Terminator om jag så tittar på en hantel.
Alternativet är att köpa större storlekar, varvid jag ser ut som jag trätt en knäppt mjölsäck över huvudet.

Länge leve t-shirtliknande toppar - strykfria, stretch, 40grader i maskin…

Å så härligt att få gnälla av sig! Jag tror att det är väldigt få av oss som är skapta som klädtillverkarna tycker att vi ska vara skapta!

Jag har samma problem som nimh, jag har rak överkropp. Det låter mycket bättre än att säga att jag inte har någon midja, men det är faktiskt sant.

Marilyn Monroe hade ju en riktig timglasfigur, både byst och bakdel men väldigt smal om midjan. Jag har någonstans sett att hennes idealmått var 90-60-90 (byst-midja-bakdel) och JAG HAR FAKTISKT HAFT DE MÅTTEN! Dvs två av dem …Jag var nitti cm runt byst och rumpa, och åtti cm i midjan.

Nu efter klimakteriet och en vikthistoria har jag måtten 110-105-100. Suck…Gissa om det finns byxor för oss som tappat den lilla rumpa vi haft? Gnäll!

#28

Jag hade gärna också velat ha snygga skjortor/blusar, men när man 1. inte har nån midja att tala om och 2. bröst större än A-kupa så ser man ut som en stor fyrkant i en skjorta… även om den är figursydd. Eller ja, hade jag kunnat ha rätt storlek så hade det sett bra ut, men då glipar ju skjortan över brösten.

#29

Min mor är mycket "plattrumpad" (det problemet har iallafall inte jag…) men har fått mer rumpa av att styrketräna och gå på bodypump. Så det kanske finns hopp?

#27

Ja, huvvaligen, puffärmar är ett otyg - jag är ganska bredaxlad (bred överallt, faktiskt…) så nånting som förstärker axlarna är… mindre bra på mig.

Nej nej nej, puffärmar är ju jättesött på taniga femåringar! Är man äldre än så är det inte så kul…

Jo, bäst att säga att jag styrketränar med bl a en särskilt elak rumpmaskin, så baken är välformad, inte platt - men pytteliten i alla fall.

#6 Jag har alltid haft samma problem också. Midjan är åtminstone en storlek mindre än rumpa/höfter.

Sen har jag också korta ben, så det håller jag med alla som skriver om det.

Vad det gäller BH så verkar det generella vara såhär: är man vid under bysten så ska man ha mycket byst också. *hmm* Jag har 95B och det är det få som säljer. Det finns, men jag får leta. 95C är lättare, men då sitter det inte helt bra… *gnällgnäll*

Jag har köpt många byxor Lindex (Generous) men det dröjde många många år innan de kunde ta fram ett skärp som räckte i längd. Jag har alltid köpt herrbälten. de når ju runt!

Om jag minns rätt så har det gjorts en "storleksreform" för några år sedan. De "flyttade ner" storlekarna så att min lilla mamma som haft 36 i alla år plötsligt fick börja leta efter 32/34.

Jag letar alltid efter mått på kläder som säljs på nätet tex. Bara för att det står XXL (eller ens XXXL) så betyder det inte att jag kan ha den. Och det verkar inte folk begripa (som inte behöver fundera på det alltså…).

På ett sätt är det väl bra att det uppmärksammas även bland "normala" storleksgrupper. För alla har ju samma problem med det. Vi är ju alla olika skapta! =)

#28 Skjortor, ja! Det har jag i princip gett upp om. Kort överkropp, inte så breda axlar, DD-kupa, midja och jättehöfter. Det blir till att välja mellan bystglipa och tält-look med axelsömmen halvvägs till armbågen.

Nyligen började jag leta efter en bikini - jag lovade ju mig själv i september förra året att jag skulle ha en sån den här sommaren, så då får jag väl stå för det också. Och jag verkar till nöds kunna hitta en underdel som jag kommer i -  men överdelar! Är det sedlighetspolisen som bestämt att storbystade inte får ha bikini? Till slut hittade jag en som jag fick på mig och dessutom faktiskt var hyfsat snygg, en Triumph i den hisnande storleken 85G (G??!), men passar det så kostar det. 300 bara för överdelen, 500 om man vill ha den som ser ut som ett litet linne. Kanske nästa månad…

Passar på att upprepa rekommendationen i #22 att läsa Saras blogg, det är verkligen ett jättebra inlägg.

#33

Jo, de hade mycket riktigt en reform… S gick från 34/36 till 36/38, M från 38/40 till 40/42, L från 42/44 till 44/46. Och jag förmodar att XS numera är 32/34… (Men den storleken har jag inte kunnat ha sen mellanstadiet.)

Så många problem det finns med kläder. Jag har problem med byxor som är för tajta om låren, jag har kraftiga lår och har svårt att hitta byxor som passar. De flesta har smala ben och vid midja. Hittar jag så de passar i midjan så passar de inte i låren. De kortade byxor har ofta rätt längt för mig men annar s passar de sällan.

Håller med att Åhlens har längre toppar.

Behå kan jag inte köpa i vanlig affär. Jag köper mina genom hemförsäljning. Där kan jag få en 75 F. Jag behöver stor kupa fast omfånget inte är så stort. Jag är nöjd med dem, dyra men verkligen kvalitet som håller länge.

Mervi det håller jag med om är kanonöjd med de jag har köpt "hemma i någons vardagsrum" attans vad man får betala men de är ju helt underbara, dock går de ju inte att använda nu när man fungerar som mjölkko

Kul att du är nöjd, det är jag med. Och de håller länge.

Amningstiden tar ju slut en dag.

#33, #35 Re: Lindex

Det allra roligaste är att inte bara är S numer 36/38 utan de har DESSUTOM gjort storleken större. Jag har typ 36 på vintern och "gamla" 34/36 upptill på sommarn. Nu åker jag på att köpa 32/34 upptill, 36 i kjol och klänning och eventuellt stl 18(om de har) i byxor. 36/38 i tröjor är för stort??!! Och de som såg mig på kryssningen vet ju att jag är liten men inte mikroskopisk. 64kg till stl 32/34?? (En sådan tröja har jag på alla bilder i Kryssnings-tråden)

Jag menar - vem tror Lindex att de lurar? En tröja i 36 är som en rymlig 38, med stl 32 är mer som en tajt 36??? Mitt ego blir inte bättre om jag måste köpa en lägre storlek, jag känner bara för att servera en knogmacka till den brighta PR-byrån som kom på idéen. (Min vanliga reaktion när någon beter sig som om man var SÅ lättlurad)

suck… för varför skulle alla kunna använda sig av samma storleksserien nejnej!!

#39 Och H&M gör tvärtom… (puffar igen för Saras blogg)

Åh, jag bara hatar att köpa byxor. Med stora massiva lår och en kolossal rumpa så är det jättesvårt att hitta byxer som rymmer allt det där. När de väl är uppe (oftast stretch) och sitter hyfsat när jag knäpper där fram då är det en avgrundsglipa där bak. Jag är ju inte fet på ryggen heller.

Suck. När jag äntligen hittar ett par som jag någorlunda kan ha då måste jag alltid sy in byxlinningen i svanken så att det inte blåser ner till privatet.

Och sen så alla dessa långa ben. Suck igen.

Nu vill jag också gnälla!

I bh drar jag 95DD/E och till min STORA glädje kan man få tag på bh:ar på KappAhl och Lindex i den storleken för tvåhundra kronor. (På andra ställen kostar det mycket mycket mer.)

MEN… hur många exemplar finns det? De får in några ynka få ex som försvinner ögonaböj. Och jag tänker: om det är en så strykande åtgång på dem, varför inte beställa fler?

Vet ni vad svaret är? Jo, de påstår att de beställer en massa i större storlekar från Kina, men att de där inte kan föreställa sig så groteskt stora bröst att de inte tar beställningen på allvar och ignorerar den.

Ärligt talat, i vilket annat sammanhang skulle ett företag överleva om man gjorde om beställningen efter eget huvud? Men detta är förklaringen jag fått och det gäller tydligen även finare butiker som låter sy upp underkläder i Kina.

Och om det nu skulle vara bullshit, varför tar de inte in fler ex i de större storlekarna när de vet att de säljer som… smör!? De förlorar ju själva på det när kunderna måste vända sig till andra ställen.

Vad säger ni? Vad är sant i den här härvan?

Haha, det där känner jag igen! För hundra år sen - OK på sjuttitalet då - var s k kinaskor populära här i väst. Jag lärde mig snabbt att det inte var nåt för mig, jag hade nämligen storlek 40 i skor. Det fanns bara inte, och ursäkten var densamma - man kunde inte tänka sig att det fanns så groteskt stora kvinnor!

Nu har jag 41…

Det verkar som om de svenska butikerna skulle tjäna en del på att bjuda in kineser hit till Sverige, så att de fick se hur groteska vi är…

#44 En väninna till mej jobbar periodvis i Kina (inom en helt annan bransch tyvärr) och säger att de pekar och skrattar helt hämningslöst och utropar "vad tjock du är" till västerlänningar på stan. Och jag som trodde man var mån om att vara artig och hövlig där?

Å jag var verkligen inte ett dugg tjock när jag hade storlek 40 i skor - bara storfotad…

Vore det då inte vettigt för Lindex mfl att bjuda hit representanter för leverantörerna och gå runt på stan med dem, gärna med kamera, stillbild som video.

Ja, det finns gott om svenska kvinnor med de mått vi beställer. Ni får kalla det hur groteskt ni vill, men ni ska sy upp det vi beställer SÅ ATT VI KAN SÄLJA DET - annars anlitar vi någon annan.

Tror någon att de är så rationella?

Jag tänker att de väl borde ha sett feta amerikaner i tv iallafall… men så kom jag på att de kanske inte har amerikanska program i tv? De har ju strikt censur på nätet iallafall.

Helst vill jag tro att det är en absurd nödlögn, men jag har som sagt svårt att förstå vad butikerna skulle ha att tjäna på det.

Jag vill också klaga!!!

Mina bröst är stl 75-80 F, och det är så gott som omöjligt att hitta toppar. Och det jag särskilt känner att jag vill klaga på just nu är när toppar/jackor/blusar ska vara avskurna under bysten. De finns i rätt storlekar, men skärningen hamnar alltid mitt på bysten! Det ser helt fel ut.

Tyngdlagen är uppenbarligen inte något man räknar med när man gör storlekar för större bröst… Man ska visst ha dem under hakan! 

Jag har haft supersvårt att hitta snygga kläder i min storlek innan, men så hittade jag en bra web butik med damkläder i större storlekar där jag har handlat en hel del och är jättenöjd.

Svensk butik med tuffa kläder i min smak,  kolla in Plusses

#49 Man kanske ska fästa små heliumballonger i bh:n? Små rosa runda ballonger med ett gelehallon på varje?

Så att kläderna fungerar med tyngdlagen, alltså.

greensis:

 Hahaha!

Att jag aldrig har kommit på det tidigare… Det är ju rena rama affärsidén…

Ja, det är svårt med storlekar. Samtidigt kan det ju inte vara så lätt att göra en serie plagg som är så individuella så att det finns en modell till var och en.

Själv köper jag ibland kläder på pojkavdelningen (inte herravdelningen alltså) i strl 170.  Där finns i alla fall byxor som är tillräckligt lång och som passar en kropp utan höfter och rumpa….

#51-52 Där kan vi snacka om bysthållare!

#54 Det kanske vore ett sätt att få bukt med arbetslösheten! Inrätta tjänster som bysthållare, någo som springer bakom en och håller i. Ska givetvis omfattas av skattelättnader för hushållsnära tjänster.

#55 Aniara, skulle en motsvarande tjänst på den manliga sidan vara en… ståthållare?

#56 Naturligtvis!

Och för de som har problem med gaser och fisar kan man ha farthållare. Men de bör få högre lön!

#55 -

Kanske ett jobb man borde söka..

Jag har alltid haft en kropp som jag haft svårt att hitta rätta storlekar till - oavsett jag har varit smal eller som nu "aningens överviktig…". Lång, stor byst (jag borde skaffa någon av föreslagna bysthållare), långa smala ben, platt rumpa… Oj - det var inge' roligt att se min egen beskrivning av mig själv…!
Jag har ingen koll alls längre på vilka storlekar jag drar… Jag provar bara…

#28 *suck* En skjorta har jag inte haft på mig sen jag var typ 10 år. Tänk om man kunde få sätta på sig en söt blus….

#34 Nej. Kvinnor med stora bröst ska inte få ha bikini. Även om det finns så kostar de svindyrt eller så har de tantig utformning.

#49 Jag bara går och längtar tills modet med skärningen under bysten ska försvinna. Det är ju helt omöjligt att ha sånna plagg.

yrket bysthållare…

lillblixten:

Det värsta är att jag så gärna skulle vilja ha en jacka avskuren under bysten. Jag såg en som var så fin! Storlek M kunde jag inte knäppa. Storlek L satt som ett korvskinn över bysten, skärningen hamnade mitt på bysten och dessutom var den stor som ett tält under… Det var bara att inse att det inte var för mig…

#49 Håller med dig! Har en hylla i samma storlek. Jag blev jätteglad när modet svängde till djupa V-ringningar och avskärning under bysten eftersom jag då ser mycket smalare ut. Men det funkar inte när V-ringningen glipar så att boobsen hoppar ut eller avskärningen ger en 4 st istället för det för människor något mer vanliga 2….Allt designat för små fina A/B-kupor….

Undrar om någon annan än ursprungsmodellen kan ha kläderna dom har sytt och att det sitter som det ska…

Mitt stora problem är Bh-ar. Jag är dryg över ryggen, men har små bröst. Omöjligt att hitta bh i storlek A 90-95… Vissa Bh-ar går det att få tag i förlängare till (får använda 2 förlängare). Dessutom borde bh-banden gå att göra längre. Avskyr att knäppningen mitt emellan skulderbladen.

Jackor, blusar/skjortor är svårt att köpa på damavdelningen, jag är för bred över rygg och axlar samt "pinnar" till armar. Hittar jag något som passar över rygg och axlar så blir resten alldeles för stort…

Byxor… Jag har ingen stor rumpa, men jag har "pinnar" till ben. Det gör att byxorna sitter kanske bra över baken, men låren blir säckiga. Och sitter dom bra över låren så går det inte att knäppa byxorna…

Tillverkarna kanske borde sy på en höft så kanske fler hade kunnat använda dom…

Tänk om det kommer en karl med ståthållare och biter i gelehallonen så heliumet pyser ut. Är det någon idé att ha stringtrosor virkade av godisremmar då?

Det är sällan man hittar bärbara plagg hos de stora kedjorna, tycker. Hur det ser ut i dyrare affärer vet jag inte, eftersom min plånbok inte vill följa med mig dit och titta. Sy själv är inte det lättaste heller nu för tiden, pga den begränsade tillgången på tygaffärer. Och alla vare sig kan eller vill sy.

Har ni tittat på Myrornas eller liknande second hand-butiker? Fördelen med sådana kläder är att man kan våga sig på att sy om dem. Har kjolen bara kostat 20:- kan det kanske vara värt att experimentera lite. Har kjolen kostat 299:- känns det inte så roligt att dessutom behöva sy om den.

#64  SÅ brukar jag också tänka.

#64 Fast på Myrorna brukar det inte finnas större kläder, de som finns har inte tillräckligt med tyg för att de ska gå att sy om så de passar mig… fast kanske om man köper två plagg och syr ihop?

Häromveckan köpte jag ett par nya smala ljusa jeans i storlek 36 (jiipiii) och ville ha en t-shirt till, eftersom mina gamla är väl gamla och fläckiga. Det enda som fanns som jag gillade var slimmade. Det gjorde mig inget (nu), men jag fick ta storlek L för att den inte skulle sitta som ett korvskinn.

Large - och mycket smal - det är ju löjligt. Men fint blev det.

Jag har något trevligt att berätta! Jag köpte 2 BH-ar på Ellos rea (65kr/st) och dom satt perfekt! A-kupa 90! Underbart! Annars är det största till A-kupa 85 - om man har tur. Vanligen slutar A-kupor vid 80. Så jag är jätteglad! =)

Jag har just upptäckt Axelssons - där kan man ju handla ju! Visst finns det mycket tantkläder, men faktiskt en hel del fina också. Jag köpte en kjol i storlek 44, helt galet - vanligtvis får jag vara glad om jag lyckas klämma in min rumpa i en 48:a!

Då ska jag kolla upp Ellos BH:ar för jag beställde två st från Haléns nyligen. Jag tog 75A som jag brukar ha och höll på att skratta på mig när jag skulle prova en av dem. Den var på tok för liten så jag returnerade och beställde 80A, men det fans inte en möjlighet att jag skulle kunna ha den heller! Den gick inte att knäppa runtom och inte ens kuporna var tillräckligt stora (hallå, A-kupa, stora?!).

Näe, skitgrejer säger jag. Det får bli till att gå och prova ut en BH istället, eller beställa från Ellos. :-)

#70 Det är konstigt hur olika storlekarna är. Sen beror det lite på elasticiteten, vissa är hårda och har inget att töja på alls medan andra har mjuk och fin "stretch". Jag gillar de mjuka "stretchiga". =)

Apropå storlekar…

Jag var på Lindex och skulle köpa lite kläder härom dan, provade en fin klänning men blev förvånad över att den var så tajt i ärmar och över bysten. Upptäckte när jag tog av den att jag tagit fel storlek och provat en XS! Medium som jag tänkt prova var aldeles för stor, så det fick bli en small…

Var iofs modellen på klänningen som gjorde detta; är inte en small egentligen, men kul var det att jag t.o.m fick på mig en x-small!

#72 Grattis! Visst blir man förvånad ibland!

#73; Ja, OM! Jag blev helt paff… men glad!

#74 Det var så skönt när man kom i det läget att man började med att gå till "normalsortimentet".

Sedan märkte jag att jag automatiskt tittade på de mindre storlekarna.

Nu går jag mer på att det ser ut att vara lagom än exakt vad det står på. Jag skulle köpa toppar/t-shirtar att ha som kontors-kläder-bas och det måste vara modernt med lösa modeller, för M var så lösa att de sladdrade runt armarna. Det var bara att röra sig nedåt i storlekarna. Klänningar, kjolar (för att inte tala om byxor) kräver mer utredning.

#75 Jag har precis börjat snegla på normalsortimentet och det känns verkligen helt underbart! Sommarmodet är perfekt, med lösa A-formade klänningar och tunikor - jag är ju framför allt stor över rumpa och lår, så jag har faktiskt lyckats hitta några modeller som jag kommer i. Var med en kompis och handlade på Vero Moda och upptäckte till min förvåning att det fanns ett par tunikor/linnen som jag faktiskt kom i! Provade också sommarklänningar på Lindex (det finns ett gäng i olika tyger men samma modell) och de funkade nästan - stramade en aning i armhålorna bara.

Fast det är ju inte så lite irriterande när man NÄSTAN kommer i alla de där färgglada härliga sommarklänningarna, och så går man till hörnet för stora storlekar och där finns bara jeans och svarta tröjor. Hallå, ska det vara så svårt att göra samma plagg fast liiiiiiiiiiiite större??!!! Jag hade faktiskt en diskussion med en expedit på Kappahl häromdan angående bristen på ljusa långbyxor (man kan till nöds hitta Capri-byxor, men de funkar aldrig på mig som har så korta ben utan de ser ut som för små långbyxor vilket ser väldigt löjligt ut), och hon hävdade att a) folk vill ha det (eller så köper vi tjockisar de få plagg som finns eftersom vi inte har nåt att välja på) och b) svart funkar alltid - på vilket jag replikerade "inte när det är 30 grader varmt". Allvarligt, har ni sett XLNT-sortimentet? Svart är tydligen en pifffig sommarfärg för tjockisar. Grrrrrrrrrrrrr!

Nästa sommar, då jävlar ska jag shoppa loss i vanliga butiker, och då tänker jag bojkotta Kappahl och deras idiotsortiment!

Ja detta med kläder. Jag har sörre byst än vad som anses bra när det gäller kläder ändå köpte jag en skjorta jag blev förälskad i. Den sitter tajt och är lite streshig (ähh nu det stavas) men jag knäpper den upp till under bysten och så har jag ett linne över…Den går alltså inte för fem öre att knäppa men den är så snygg så :-)

Underkläder och badkläder får man lägga ut pengar på om man vill ha något som är snyggt och sitter och ger stöd bra. Min bikini topp är under bar den ser nästan ut som en vanlig bh. Att ha en baddräkt är bara att glömma då jag har lång rygg. Då skulle den skära in på vissa ställen så det skulle nog vara en syn för gudarna.

Men de som har kläder för kvinnor (jag räknar inte längre hm och dess gelikar som kvinnokläder) är esprit. Jag är kurvig och deras kläder passar. Visst de är dyrare än hm men kvaliten är också bättre men de är inte allt för dyra ialla fall :-)

Jag provade sommarlinnen på Cubus häromdagen. Ljuset och speglarna i provhytten var inte snälla. Huuu… Kände mig som en kombination av pluffs och ladugårdsvägg.. öh.. jo!

Men jag köpte två rätt fina linnen för 129, i fräscha färger. Modellerna olika, men båda var läängre - tack för det! Då slipper folk se min navel efter andra tvätten.

Roligt att läsa den här tråden - hopp finns tydligen.

#78 Jag har aldrig fattat varför belysningen är så icke-smickrande i provhytter!!! Man blir ju inte direkt sugen på att handla när man ser ut som…. ja just det. Hade jag en klädbutik skulle jag satsa på bra speglar och smickrande belysning i hytterna; tror det skulle hjälpa försäljningen en hel del! (det har ofta hänt att jag struntat i att handla för att jag tycker mig se ut som en gris i provhytten)

#79 Inte nog med det. Innan man gick hemifrån så tog man på sig något man trodde  klädsamt. Ser man bra ut i kläderna när man kommer in i provhytten? Icke.

#80 SÅÅÅ sant! Usch, det är allt lite ångestladdat med provhytter, man ser alltid bättre ut hemma än på affärerna!

Jag gick nyss en runda bland butiker. Stannade vid några fina sommartoppar i lätt tyg och härliga färger. Bläddrade i stället och funderade över om jag skulle gå och prova.

Men då drabbade mig minnet från förra provhytten. Neee… skulle inte tro de..

*fniss*

Just nu har jag en vårjacka i XL storlek, och en i SM…(!) Båda sitter likadant på mig, men så e de bara. Fast man blir ju lite trött alltså.

Beställde en vad jag trodde gôrsnygg tunika från nätet. Himmelsblå med vita råttor på. Konstig skärning. Kommer förmodligen inte att känna mig vare sig intressant eller oemotståndlig i den. 

Innan jag började med LCHF hade jag problem med att midjemåttet var ett par storlekar större än höftmåttet. Det är tur att man kan äta sig ur vissa problem. Är det sådant som kallas tröstätning?

Storlekar är jättekonstiga. Just nu har jag på mig en klänning i str 34 och en munktröja i str 40. Egentligen hade det inte gjort något om tröjan var lite större men om man brukar ha 36-38 så tror man ju modellen ska vara sån om man inte brukar köpa 42. Förvirrande.

Däremot är jag väldigt glad för att ni kortisar måste lägga upp byxorna för annars hade jag aldrig hitta lagom långa byxor .

Jag köper alltid koftor och liknande i betydligt större storlek annars ser det ut som att jag försöker få på mig Majas (dotter på fem år) kofta…inte snyggt!

I veckopressen publiceras ibland sk stilguider, som går ut på att man ska hitta kläder som passar ens kroppsform, vare sig man har för stor eller liten byst eller något annat fel på kroppen. Hur man ska klä sig för att dölja "gravidmagen", som man kan få om man äter för mycket kolhydrater framgår dock inte.

Jag tycker att nuvarande modet med tunikor i empire-stil är bra för stora magar :D

jag håller med om esprit!

och ja, det är ju ett märke därav lite dyrare men tips, ellos har deras kläder och inte alls till samma pris som om man skulle gå till deras butik.

Köpte en jättesnygg lila skjorta nu från deras jätterea för lite över en hundrig, varm rekommendation (storleken stämde också! )

Esprit är jättesnyggt, men finns inte i min storlek tyvärr.

Men häromveckan upptäckte jag Axelssons - fattar inte att jag inte varit där förut! Jag borde ju ha kopplat när jag hittade min fina kappa i vintras… Det fanns ju hur mycket tänkbara kläder som helst, tog mig flera timmar att prova mig igenom sortimentet. Visst är en del tantigt, men det fanns faktiskt en hel del fint också.

Provade också vad som verkade vara en lös och fladdrig Esprit-tunika i underbar färg och mönster, men inte en chans…

Det ser snyggt ut när man håller plagget på galgen framför sig! Sen när plagget ska över axlarna inser man att man nog borde hålla på med lchf ett tag till………..

Jag har spanat på vårblusar. Jag har hittat ett antal modeller med djup & smal v-ringning (=lagom kontorsanständigt) kort ärm och lagom avskärning runt bysten så att det inte stramar över knapparna

MEN

samtliga modeller har avskärningar runt axlarna o/e bröstfickor o/e infällningar över bysten. Kombinerat med att dessa ornata detaljer därtill är rutiga/mönstrade på tvärsen mot resten av blusen… Ja, när jag har stl 36 känner jag mig som stl 42/44. Hade de varit enfärgade eller inte fullt så grylligt mönstrade hade det varit en annan sak. Nu drar mönstret & alla knepiga detaljer isär blicken, så jag känner mig bred som en ladugårdsdörr.

Där rök det prydliga blusarna. Igen.

Hurra! Har ni sett att Kappahl har en massa tunikor i det vanliga sortimentet som går ända upp till stl 48/50? En del är riktigt fina!

Sen vill jag bara passa på och älta mitt nyårstrauma i den här tråden. Jag har letat efter en glammig festklänning i flera år. Urringad lila paljettklänning vore kul! Men det är svarta långärmade tantblusar som gäller i större storlekar. På Åhléns hade de ETT enda festplagg bland allt det stickade och murriga, och det var det här. Expediten skämdes faktiskt lite när jag frågade om de verkligen inte hade något annat.